Sid 1 (12) Projektnamn Utveckling mot arbete (UMA) Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. UMA - Utveckling Mot Arbete baserades på en projektidé med avsikt att skapa nya vägar till arbetsmarknaden. Projektets tillämpade metod bygger på produkt- och tjänsteutveckling med tydliga paralleller till arbetssökande. Verksamheten har samarbetat med ett antal företag och andra aktörer för att ge deltagarna nya möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Projektidén bygger på att principer från produkt- och tjänsteutveckling speglar hur man på ett effektivt sätt kan marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden. I detta ligger också att verksamhetens innehåll är användbart både för den som söker arbete och den som vill starta eget företag eller vill utveckla en idé till produkt eller tjänst. Aktiviteterna i UMA var uppbyggda på samma sätt som ett affärsprojekt växer fram från idé till färdig produkt eller tjänst. Avsnitt som exempelvis IT, ekonomi och konstruktion gav eftertraktade kunskaper, samtidigt som deltagarna genom verksamheten fick direktkontakt med företag. Genom UMA fick deltagarna vidare inblick i olika yrkesområden och de kunde upptäcka intressen och talanger, som de kanske inte var medvetna om innan. Verksamheten inspirerade också till vidareutbildning, då UMA hade kontakter med utbildningsenheter inom olika områden. Se vidare: www.projektuma.se Målsättningen var att 65 % av deltagarna skulle gå vidare till arbete, praktik, studier eller eget företagande. Resultatet blev att 59 % (154 personer av totalt 261 deltagare) gick vidare till ovanstående. Målsättningen ur jämställdhetsperspektiv var att fördelningen kvinnor och män skulle vara 50 % vardera. Resultatet blev 47 % kvinnor och 53 % män. Personer med utländsk bakgrund var 53 personer, med fördelningen 28 kvinnor och 25 män. FRIRPT v.1 [1411476868834] d.frirpt v.1 Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? UMA var inriktat mot arbetslöshetsproblematiken då berörda aktörer uppmärksammat behovet av nya metoder för att komma till rätta med den negativa arbetsmarknadsutvecklingen. Projektets samverkanspartners hade konstaterat att det fanns brister i utbudet av åtgärder för personer som står långt från arbetsmarknaden, främst långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kristinehamns kommun gav projektet sitt stöd och såg god potential i projektet utifrån sina målgruppers behov. De har varit samverkanspartners och medfinansiärer i projektet. Behovet skulle lösas genom att utveckla en metod som stärker möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fast förankring i arbetslivet. Metoden bygger på en kreativ miljö
Sid 2 (12) som ska främja stärkande av individer genom relevanta arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsattraktiva områden och nära kontakt mellan personer som står utanför arbetsmarknaden och arbetsgivare. Grunden för detta är produkt- och tjänsteutveckling som speglas över till det individuella arbetssökandet. Ett aktiebolag, Broid AB, har startats för att driva metoden vidare och aktiviteter för målgrupperna kommer att drivas vidare av projektägaren i samverkan med Arbetsförmedlingen. Genom projektet har också projektägarens (Kristinehamns folkhögskola) roll som intermediär i kommande verksamheter uppmärksammats. I sammanhanget kan också nämnas projektägarens roll i arbetet med svaga grupper som står långt från arbetsmarknaden. (Se vidare nedan.) Angående innovativ verksamhet så skapar ovannämnda goda nätverkskontakter för kunskapsöverföring, flexibelt lärande och nya erfarenheter samtidigt som det effektivt sammanför den som söker arbete med den som har behov av arbetskraft. Genom de praktiska arbetsuppgifterna inom verksamheten får projektdeltagarna nya erfarenheter och kunskaper. Projektdeltagarnas nära samarbete inom arbetsgrupperna och med företag och andra aktörer ökar samtidigt deras möjligheter att bygga upp värdefulla nätverk och få kontakt med arbetsgivare. Genom metoden ges nya möjligheter att tillvarata och synliggöra målgruppernas kompetenser. Metoden skapar direktkontakt mellan målgrupperna och arbetsgivare via naturliga kopplingar genom deltagarnas arbete inom innovationsprocessens olika steg. Här finns en viktig skillnad jämfört med befintliga lösningar, där kontakten mellan målgrupperna och arbetsgivare sker genom mer traditionellt arbetssökande eller exempelvis coachning. Samverkan kring utvecklandet av projektet har skapat möjligheter för de inblandade att stärka sina verksamheter och lösa gemensamma problem. Detta har stärkt målgruppernas möjligheter att nå ut mot arbetsmarknaden. Hänsyn till deltagarna och deras åsikter och förhållningssätt har också tagits, för att även dessa ska kunna anses ingå i samverkan. Intervjuundersökningar och målgruppsundersökningar i enkätform har varit viktiga redskap i detta arbete. Samverkanspartners som arbetar med målgrupperna har haft som syfte med sin projektmedverkan att få målgrupperna närmare arbetslivet. Deras uppdrag i projektet har varit att förse det med deltagare från målgrupperna, tillhandahålla kompetens och handledning, samt även aktivt delta i projektets verkställande genom deltagande i styrgruppen. Filipstads kommun och Storfors kommun har motsvarande behov, men deras aktiva medverkan har varit mindre omfattande och riktat mot att ta del av projektresultat. Region Värmland har varit medfinansiär genom kontanta medel och hade intresse i projektet för att stärka regionens tillväxt och arbetsmarknadssituation. Region Värmland har även haft en representant i styrgruppen. Alla till projektet kopplade aktörer, oavsett grad av medverkan, har varit utvalda utifrån de specifika kompetenser de besitter men urvalet har även tagit hänsyn till aktörernas egna intressen i projektet och även beaktat deras egna verksamheter. Det senare har varit viktigt för att stärka de inblandade aktörernas engagemang. Härigenom säkerställdes också effektiva samarbetsformer mellan projektet, dess samverkanspartners och andra inblandade aktörer. Spridningen och det strategiska påverkansarbetet inriktades mot att sprida kunskap om projektverksamheten och dess innovativa metod, men också mot att synliggöra de kompetenser som finns hos målgrupperna. Utifrån projektets målsättning och omvärldsanalys drogs slutsatsen att påverkansarbetet måste bedrivas på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Påverkansarbetet riktades mot beslutsfattare, politiker, myndigheter, organisationer men även mot företag. Påverkansarbetet baserades på information om verksamheten och dess resultat. Detta spreds till styrgruppen, berörda aktörer, genom en spridningskonferens och via massmedia. För att skapa engagemang tog påverkansarbetet mot både yttre och inre målgrupper hänsyn till mottagarnas egna behov och verksamheter (Se vidare nedan, under Spridning och påverkansarbete)
Sid 3 (12) Transnationella aktiviteter har genomförts. Under första halvåret av genomförandet togs kontakt med två projekt i Wales, Storbritannien: Engagement Gateway och North Wales Intermediate Labour Market project (ILM). Nyttan för UMA låg till viss del i informationsspridning om metoden men främst i erfarenhetsutbyte, då dessa projekt är riktade till motsvarande målgrupper som UMA. Projekten har vidare upplägg som gjorde dem särskilt intressanta för erfarenhetsutbyte. Båda dessa projekt tillhör Wales Council of Voluntary Action (WCVA). Efter att under de första två åren haft kontakter med båda ovannämnda projekt, riktades de aktiviteterna helt mot det ena av dem: ILM. Detta projekt har under sig ett antal olika mindre projektverksamheter som arbetar med arbetslöshet och utanförskap. Under våren 2012 genomfördes ett besök hos ILM av en representant från UMA. Besöket resulterade i ett stärkande av de transnationella aktiviteterna och ett värdefullt erfarenhetsutbyte. Det sistnämnda resulterade bland annat i att arbetssätt som studerats i Wales kom att implementeras i Arbetsförmedlingens verksamhet i Kristinehamn (se vidare nedan). Under 2014 genomfördes ett motsvarande besök hos UMA av representant från ILM. Under förlängningen av genomförandefasen var avsikten initialt att de transnationella aktiviteterna skulle avslutas med ILM och istället genomföras i form av ett besök hos berörda aktörer i Bryssel. Detta ändrades dock och kontakterna upprätthölls med ILM i Wales. Aktiviteter av ERUF-karaktär har ingått och i projektets budget ingår 2,11 % verksamhet av regionalfondskaraktär. Detta utgörs av upphandling av innovationsrådgivare. Då projektet använder innovationsprocessen (produkt- och tjänsteutveckling) som grund för aktiviteterna riktade till målgrupperna, krävs spetskompetens med inriktning mot innovation och utvecklingsarbete. Detta har förutom samverkan med företag också resulterat i 6 patentansökningar, 5 mönsterskydd och 3 varumärkesskydd. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet som helhet är att utveckla en innovativ metod som markant stärker möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fast förankring i arbetslivet. Härigenom ska luckor i det befintliga utbudet av arbetsmarknads- och rehabåtgärder fyllas. Denna metod kommer att bygga på en kreativ miljö som främjar stärkande av individer genom relevanta arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsattraktiva områden och nära kontakt mellan personer som står utanför arbetsmarknaden och arbetsgivare. Då det ingår i målsättningen att verksamheten ska överföras utanför genomförandefasens arbetsområde och själva metoden ska kunna tillämpas inom hela Europeiska unionen, ingår informationsspridning om projektverksamheten och den innovativa metoden i syftet. Alla deltagare, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska genom UMAs innovativa metod stärka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Målet är att genomförandefasen ska klara en genomströmning på 94 deltagare per år och att minst 65 % av deltagarna ska övergå till anställning, praktik, utbildning eller eget företagande. Så många personer med utländsk bakgrund som möjligt ska ingå som deltagare i projektet. För att främja jämställdhet är målet att 50 % av antalet deltagare i projektet under genomförandefasen, oavsett målgrupp, ska utgöras av kvinnor. I detta sammanhang bör påpekas att projektets inriktning mot produkt- och tjänsteutveckling riktar sig främst mot mansdominerade yrkesområden. Det
Sid 4 (12) är därför av särskild vikt från jämställdhetssynpunkt att antalet kvinnliga projektdeltagare är högt. Ytterst är målsättningen med projektet att det ska fortleva som en fullt utvecklad metod efter genomförandefasen. Metoden ska kunna användas inom hela Region Norra Mellansverige och vara tillämpbar i hela Sverige. Som innovativ metod ska konceptet i förlängningen vara applicerbart på motsvarande målgrupper och problembilder inom hela Europeiska unionen. Målsättningen var att 65 % av deltagarna skulle gå vidare till arbete, praktik, studier eller eget företagande. Resultatet blev att 154 personer av 261 deltagare (59 %) gick vidare till något av ovanstående. En skillnad i förväntat och faktiskt resultat var att genomströmningen blev lägre än förväntat (orsaker till detta: se nedan). För detaljerade resultatsiffror, se bilaga. Projektet har i enlighet med målsättningen utvecklat en metod utifrån ovannämnda arbetssätt och flera aktörer har tagit tillvara resultaten. Ökad insikt om målgrupperna och deras situation har framkommit under projekttiden och verksamhet för målgrupperna utifrån erfarenheter från aktiviteterna i projektet kommer att drivas efter projekttiden av projektägaren i samverkan med Arbetsförmedlingen. När det gäller lärande är erfarenheten från projektet att de som är långt ifrån arbetsmarknaden och som exempelvis har låg kunskap i svenska språket har behövt mer stöd och handledning, varför ytterligare en tjänst tillsats i projektet med särskild inriktning mot dessa deltagare. Personer som inte klarat av SFI bör generellt inte stå till arbetsmarknadens förfogande utan bör få mer förberedande aktiviteter. Generellt bör personer som inte kan ta till sig metoden och arbetssättet inte delta, utan bör få andra insatser innan ett deltagande kan bli aktuellt. Metoden kräver vidare tydliga mallar och dokument för att deltagarna generellt ska kunna ta till sig den, även om de inte har exempelvis språksvårigheter. När det gäller det fortlöpande intaget som begärts av Arbetsförmedlingen under projektets sista halvår har detta kraftigt försvårat verksamheten vad gäller genomförande av aktiviteter riktade till målgruppen. Om sådant upplägg krävs i fortsättningen måste metodanvändningen och annan verksamhet utifrån projekterfarenheter ta särskild hänsyn till detta i utformningen av aktiviteterna. En viktig erfarenhet som framkommit är också att det är svårt att få deltagargenererade idéer till produkter och tjänster ut på marknaden. Detta sista steg är oerhört svårt. Det är avgörande för resultaten att ha en mycket god kontakt med det lokala näringslivet, när det gäller att hitta anställningar och skapa praktikplatser. Här har projektets inslag av produkt- och tjänsteutveckling underlättat detta. Det har också visat sig att upprättandet av dessa kontakter krävt en god insikt i samt kännedom om det lokala näringslivet och de rätta personliga egenskaperna hos den person som sköter dessa kontakter och att denna person har stor lyhördhet vad gäller ömsesidiga behov och önskemål. Individens kompetens och förmåga tas tillvara och kopplas mot företagens behov, vilket genererar goda matchningsresultat. Den ökande kontakten mellan näringsliv och offentliga aktörer som skett i styrgruppen under förlängningen av genomförandefasen har stärkt dialogen mellan dessa parter. Lärande från de transnationella aktiviteterna har externt resulterat i att Arbetsförmedlingens personal i Kristinehamn förts närmare projektverksamheten och deltagarna genom att närvara ute i verksamheterna inte bara i UMA utan även i andra projekt och liknande verksamheter. Detta tar sig uttryck i att handläggare kommer på besök i samband med exempelvis verksamheternas veckomöten med deltagare och i samband med detta kan ge information, svara på frågor och ta hand om individuella ärenden. Initiativet till detta togs av en handläggare från AF i Kristinehamn, som informerades om ett förfarande i ett projekt i Wales.
Sid 5 (12) Där hade man handläggare från Job Center (motsv. Arbetsförmedlingen) ingående i projektet som en del av verksamheten för att stötta deltagarna i ärenden, som annars behövts göras på Job Center (dvs. Arbetsförmedlingsfrågor). Målgrupperna har generellt krävt mer tid än planerat för att kunna ta till sig metoden och det har funnits mer problematiker hos deltagare än beräknat. Fler deltagare har också varit i Fas 3 än vad som ursprungligen varit beräknat, vilket har påverkat budgeten. Det har dels dragit ner genomströmningen (Fas 3-are är generellt inskrivna längre än den planerade generella inskrivningstiden 6 månaderna) och har också markant förbättrat projektekonomin genom anordnarbidrag. Samma gäller att den anställda personalen har genererat medfinansiering genom stöd i form av s.k. nystartsjobb. Det har vidare varit svårt att få in tidsrapportering gällande offentligt bidrag i annat än pengar, i detta fall arbetstid. När det gäller Försäkringskassan, så har denna aktör under senare delen av genomförandefasen haft påtagliga svårigheter att få fram deltagare till projektet. Detta har föranlett en intern utredning hos Försäkringskassan. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektet har arbetat utifrån en metod som bygger på produkt- och tjänsteutveckling med tydliga paralleller till arbetssökande. Det gruppvis genomförda arbetet med produkt- och tjänsteutveckling speglas över till hur deltagarna individuellt på ett effektivt sätt kan marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden. Metodens innehåll är användbart både för den som söker arbete och den som vill starta eget företag eller vill utveckla en idé till produkt eller tjänst. Aktiviteterna i UMA är uppbyggda på samma sätt som ett affärsprojekt växer fram från idé till färdig produkt eller tjänst. Avsnitt som exempelvis IT, ekonomi och konstruktion ger eftertraktade kunskaper, samtidigt som deltagarna genom verksamheten får direktkontakt med företag. Genom UMA får deltagarna inblick i olika yrkesområden och de kan upptäcka intressen och talanger, som de kanske inte var medvetna om innan. Verksamheten inspirerar också till vidareutbildning, då UMA har kontakter med utbildningsenheter inom olika områden. Principerna från produkt- och tjänsteutvecklingen speglades sedan över på det individuella arbetssökandet. Både det gruppvis och det individuellt genomförda arbetet utgår från fastställda steg som presenteras i fyra mallar för arbetet som utvecklats under genomförandefasen. Produktutvecklingsprocessen startar med idéfasen, brainstorming, vem som äger idén, analys, kundnyttan, miljöpåverkan, nyhetsgranskning, marknadsundersökning, resultatkalkyl samt resultatbudget. Individprocessen (spegling av Produktutvecklingsprocessen) startar med vad vill jag, brainstorming, analys, kompetens, hur ser arbetsmarknaden ut? Lönestatistik, nystartsjobb och privatbudget ingår. Marknadsplan innehåller: beskrivning & sammanfattning, situationsanalys, SWOT-analys, mål, marknadsföringsstrategier, marknadsföringsprogram, handlingsprogram, likviditetsbudget, bilagor och referenser. Individplan (spegling av Marknadsplan) innehåller: beskrivning & sammanfattning, situationsanalys, SWOT-analys, personligt mål, marknadsföringsstrategier, marknadsföringsprogram, handlingsprogram, personlig likviditetsbudget, bilagor och referenser. Projektet samarbetar med ett antal företag och andra aktörer för att ge våra deltagare nya möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Samarbetet med näringslivet och företag
Sid 6 (12) innebär exempelvis att de kommer till oss som föreläsare, men också som uppdragsgivare. Detta gör att deltagarna får syssla med uppgifter som kommer dem själva och näringslivet till nytta. Härigenom får deltagarna stora möjligheter att synliggöra sig och sina kompetenser för företagen. Då deltagarna i UMA har många olika kompetenser och yrkesbakgrunder, kan UMA också fungera som en resurs i samband med nyrekrytering. UMA och metoden har därför varit bra för individ, företag och samhälle. Arbetssättet har gjort deltagarna mer kreativa på olika områden och de har fått mer självförtroende. De stärkte sina förmågor att arbeta både i grupp och individuellt och de lärde sig ett lösningstänkande genom produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet, som de kan applicera på sin egen livssituation. Det har också framkommit att verksamheten skapat trygghet för deltagarna. Projektets kontakter med företag genom samarbeten har gett en god grund för matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare, i kombination med att individerna stärkts så att de vågade ta kontakt med företagen och börja arbeta. På initiativ av både deltagare och samverkanspartners har körkortsteori också blivit en del av verksamheten. Något som hade kunnat göras bättre redan från projektstart är tydligare schemaläggning av aktiviteter. Detta förbättrades dock senare. Vad gäller samarbetspartners medverkan så hade framförallt rekryteringen av deltagare till projektet kunnat fungera bättre. Styrgruppens roll hade behövt vara mer klart definierad redan från projektstart. När det gäller det transnationella arbetet så hade en avsiktsförklaring ( letter of intent ) varit mycket bra för att säkerställa samverkan mellan parterna. Numera är en sådan ett krav vid transnationella aktiviteter, men det kravet fanns inte vid ansökningstillfället. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Arbetsförmedlingen: Medfinansiär, tillför kontanta medel, anordnarbidrag och nystartsjobb, lagt ner tid i projektet (chefer och handläggare) samt haft representant i styrgruppen. Anvisat deltagare. Försäkringskassan: Medfinansiär, lagt ner tid i projektet (chefer och handläggare) samt haft representant i styrgruppen. Anvisat deltagare. Kristinehamns kommun: Medfinansiär, tillfört kontanta medel. Lagt ner tid i projektet (chefer och handläggare Individ och Familjeomsorgen) samt haft representant i styrgruppen. Anvisat deltagare. Filipstads kommun: Medfinansiär, lagt ner tid i projektet (chef Arbetsmarknads- och integrationsenheten) Storfors kommun: Medfinansiär, lagt ner tid i projektet (chefer och annan personal). Anvisat deltagare. Region Värmland: Medfinansiär, tillfört kontanta medel. Inledningsvis haft representant i styrgruppen. Kristinehamns folkhögskola: Projektägare. Haft representanter i styrgruppen. Lagt ner tid i projektet (administrativ chef: personalansvar, ekonomisk redovisning).
Sid 7 (12) Styrgruppen bestod inledningsvis endast av representanter från ovannämnda aktörer. Då projektet förlängdes med ett år genom en uppgradering, så ändrades sammansättningen av styrgruppen, genom att representanter för näringslivet kom att ingå. Detta visade sig påtagligt stärka styrgruppen och skapade även ett forum för möte mellan näringsliv och offentliga aktörer. Det hade varit mycket fördelaktigt projektets verksamhet om styrgruppen haft en sådan sammansättning redan från början. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet har haft en fastställd plan för arbetet med jämställdhet och denna plan reviderades under genomförandefasen. En målsättning gällande jämställdhet har varit att projektet ska ha 50 % kvinnor och 50 % män, vilket också generellt har uppfyllts under hela genomförandefasen (53 % män, 47 % kvinnor). Detta har varit särskilt viktigt, då projektet har utgått från produkt- och tjänsteutveckling, vilket är att betrakta som ett mansdominerat område. Projektet har hela tiden eftersträvat könsneutral information, presentation, texter, föreläsningar och liknande. Kvinnor och kvinnors utvecklingsidéer har lyfts fram som exempel. En jämn könsfördelning av föreläsare har också eftersträvats och uppnåtts (57 % män, 43 % kvinnor). Förutom nämnda kvantitativa resultat har också eftersträvats att resurser fördelats jämnt ur jämställdhetsperspektiv och i samband med detta har 4 R-analyser genomförts under projekttiden. Fortlöpande kontakter med processtöd jämställdhet har upprätthållits och processtöden har medverkat som stöd i samband med nämnda 4 R-analyser. Processtödet har också genomfört jämställdhetsutbildning med all personal i projektet samt representanter för projektägaren. Projektet har också haft kontakt med andra ESF-projekt i samband med jämställdhetsarbetet och personal har deltagit i ESF-arrangerade konferenser, utbildningar och liknande med inriktning mot jämställdhet. Under förlängningen av genomförandefasen ökade projektets fokus på kvinnors företagande, vilket borde ha varit med redan från projektstart. En ytterligare uppföljning av resursfördelning och liknande hade också stärkt jämställdhetsarbetet. I jämställdhetsarbetet har 4 R-analys använts, men dessa kunde ha gjorts en gång varje halvår för att ännu mer följa upp dessa aspekter. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Verksamheten har bedrivits i projektägarens lokaler, som är tillgänglighetsanpassade. Projektägaren har också stor erfarenhet av arbete med personer med olika former av funktionsnedsättningar: fysiska, kognitiva, psykiska och sociala. Personal från projektägaren med expertkompetens inom området har också genomfört utbildningar med projektpersonalen, främst gällande synnedsättningar och Aspergers syndrom. Delar av projektpersonalen har också varit med i konferenser och utbildningar gällande tillgänglighet. Plan för arbetet med tillgänglighet upprättades i samverkan med processtöd tillgänglighet. Planen gjordes efter c:a halva projekttiden, med jämställdhetsplanen som en form av förlaga. Planen var också inspirerad av denna, då projektledningen sett de stora fördelarna med att ha en plan för jämställdhetsarbetet och ville prova konceptet även för tillgänglighetsarbetet. Det hade varit bra om denna plan hade funnits med redan från projektstart, men krav på sådan
Sid 8 (12) fanns inte då. En person anställdes genom en uppgradering under andra halvan av den ursprungliga genomförandefasen, med arbetsuppgift att stötta och handleda bl.a. personer med olika former av funktionsnedsättningar. Här kan särskilt nämnas personer med Aspergers syndrom. Nämnas bör också att ett påfallande stort antal av deltagarna har haft läs- och skrivsvårigheter p.g.a. dyslexi, vilket också är att betrakta som en funktionsnedsättning. Programvara för personer med läs- och skrivsvårigheter (Saida, Stava Rex) har inköpts och fanns tillgängligt på alla projektets datorer. Under genomförandefasens halvår kom personer som stod mycket långt från arbetsmarknaden att skrivas in och de hade i högre grad än tidigare olika former av fysiska problematiker, vilket föranledde att ett antal mer ergonomiskt anpassade stolar hyrdes in till verksamheten. Tack vare den stöttning som projektet kunde ge till personer med funktionsnedsättning, så lyckades ett stort antal av dessa personer mycket bra med sina arbetsuppgifter och kunde gå vidare med sina utvecklingsprojekt. Som exempel kan nämnas en person som gick vidare till en företagsinkubator och en annan har utvecklat en företagsportal. Då projektet har arbetat med samtliga målgrupper inom ESF:s programområde 2, så har man i förväg inte kunnat förutse vilka funktionsnedsättningar som skulle bli aktuella eller i vilken omfattning de skulle förekomma. Därför har verksamheten från början krävt en hög grad av allmän tillgänglighet, vilket underlättats av att lokalerna redan var förberedda för detta. Samtidigt har ett fortlöpande lärande krävts, vilket också har genomförts. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektets verksamhet har kopplingar till regionala prioriteringar som fastställts i "Värmland växer - och känner inga gränser" (regionalt utvecklingsprogram 2009 2013), både vad gäller Insatsområde: Innovativa miljöer och Strategi: Innovation för hållbar tillväxt. I nedanstående text citeras "Värmland växer - och känner inga gränser" och citaten kopplas till berörda delar av UMA:s verksamhet. I utvecklingsprogrammet fastställs att man vill Främja samagerande i nya gränssnitt och nätverk som leder till innovationer samt Vidareutveckla och skapa långsiktiga och strategiska innovationsplattformar där kunskap och perspektiv kan bytas mellan företag, offentlig sektor och forskningsmiljöer. UMA har genom projektets samverkan med företag, offentlig sektor och i viss mån forskningsmiljö bidragit till detta, samt ökat samverkan och kommunikation mellan dessa aktörer genom deras koppling till projektet. Gällande insatsområde betonas att "En förutsättning för innovationer är öppna, tillåtande, inspirerande utvecklingsmiljöer där forskning, företag och en mångfald av människor möts. Innovationer uppstår sällan som isolerade händelser, utan i gränssnitt mellan olika kompetenser och branscher." Detta kan tydligt kopplas till projektverksamheten, där möten sker mellan människor med olika bakgrunder och kompetenser, exempelvis mellan deltagare och företagare. Det sker också möten mellan olika aktörer som utbildningsenheter, myndigheter och organisationer. Vad gäller fastställd strategi i utvecklingsprogrammet så kan UMA:s verksamhet kopplas till: "Målet är en ökad innovationstakt och innovationshöjd". För UMA är detta påtagligt när det gäller att "främja samagerande i nya gränssnitt och nätverk som leder till innovationer". I utvecklingsprogrammet framhålls också Åtgärder som stärker den värmländska innovationskapaciteten bidrar på ett direkt sätt till det övergripande målet för ökad hållbar
Sid 9 (12) tillväxt. Därför bör sådana åtgärder höra till de högst prioriterad i programmet Genom projektverksamhetens inriktning mot produkt- och tjänsteutveckling samt inslagen av ERUFkaraktär i form av en innovationsrådgivare, kopplas den tydligt till ovannämnda delar i Värmland växer och känner inga gränser. Koppling finns även till insatsområdena Kompetensförsörjning och Livskvalitet. Vad gäller insatsområdet Kompetensförsörjning är detta tydligt beträffande kompetensmatchning, där målet är att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov och öka värmlänningens anställningsbarhet. Angående insatsområdet Livskvalitet finns tydlig koppling genom att: I en attraktiv region är trygghet, delaktighet och ett öppet socialt klimat viktiga byggstenar. Vi ska öka människors möjligheter att skapa sina egna förutsättningar. Viktigt blir att alla ska kunna ta steget uppåt i försörjningstrappan, från bidragsberoende till ökad självförsörjning och allt mer högproduktiva jobb. Syftet är en förbättrad livssituation för individer, kompetensförsörjning för arbetslivet och minskade samhällskostnader. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Arbetet med spridning och strategisk påverkan inriktades mot att sprida kunskap om projektverksamheten och dess innovativa metod, vilket var en fastställd målsättning (se även ovan). Utifrån denna målsättning och omvärldsanalys drogs slutsatsen att arbetet måste bedrivas på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Det riktades mot beslutsfattare, politiker, myndigheter, organisationer men även mot företag och baserades på information om verksamheten och dess resultat. Detta spreds via massmedia men framförallt till styrgruppen, berörda aktörer, genom en spridningskonferens i vilken bl.a. flera kommunalråd medverkade. För att skapa engagemang tog spridning och påverkan mot både yttre och inre aktörer/ målgrupper hänsyn till mottagarnas egna behov och verksamheter. Ett mål för projektets spridning och påverkan har varit att alla samarbetspartners och övriga berörda aktörer ska få information och möjlighet att följa verksamhetens utveckling och resultat, så att projektets metod kan spridas och olika former av implementering av resultat och erfarenheter i ordinarie verksamheter kan göras. I detta ligger inte bara kunskapsspridning om metoden, den övriga verksamheten och resultaten, utan också att synliggöra de kompetenser och liknande som finns hos målgrupperna. På lokal och regional nivå riktades påverkansarbetet mot kommuner, lokala arbetsförmedlingar, Försäkringskassan, länsstyrelser samt utbildningsanordnare på olika nivåer. Företag och företagarorganisationer har varit av stort intresse och detta gäller även småföretag. Småföretag är intressanta att påverka för att få dem att inse värdet hos deltagarna i UMA och i förlängningen öka insikten att det finns mycket kompetens och erfarenhet att hämta hos projektets målgrupper. På nationell nivå riktades påverkansarbetet mot Arbetsförmedlingen centralt, regering och riksdag, Arbetsmarknadsdepartementet, riksomfattande myndigheter (Arbetsmarknadsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassans centrala ledning) och riksomfattande arbetsgivarorganisationer (Svenskt näringsliv, Småföretagarna). På europeisk nivå kommer projektets strategiska påverkansarbete att inriktas mot Europeiska kommissionen. Information, resultat och liknande kommer att skickas till kommissionsledamot Laszlo Andor, ansvarig för sysselsättning,
Sid 10 (12) socialpolitik och lika möjligheter (I ansökan om genomförande angavs Vladimir Spidla, som då var motsvarande kommissionär). Här kan noteras att kommissionär Andor svarade genom ombud (Roland Bladh). I svaret framhålls projektresultaten som mycket intressanta och att man kommer att använda UMA som exempel på ett framgångsrikt ESF-projekt. Arbetet började i närområdet och med samverkanspartners, för att säkerställa i inledningsskedet nödvändiga samarbetsformer och kommunikation, för att därefter breddas och riktas utåt i landet. Utskick gjordes till samtliga regionförbund, kommuner och Arbetsförmedlingens kontor i Norra Mellansverige samt regionförbundet Örebro. Därutöver genomfördes möten med ett antal berörda och för arbetet viktiga aktörer, som Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer, folkhögskolor och andra utbildningsanordnare samt projekt (främst ESF-finansierade). UMA besökte också Almedalsveckan 2012 och genomförde också ett seminarium där. Detta skapade i sin tur kontakter som ledde till ett informationsmöte i Riksdagen och andra viktiga kontakter. Utifrån råd från projektägare och extern utvärderare (Agaspo AB) smalnades arbetsfältet av igen och riktades till de aktörer som utkristalliserats i samband med det bredare spridningsarbetet. Härigenom kunde kontakter etableras med tre kommuner och ett regionförbund, Region Gävleborg (Region Värmland är som nämnts ovan redan engagerat i projektet). De tre kommunerna är Sunne och Säffle i Värmlands län och Laxå i Örebro län. Efter förslag från Arbetsförmedlingen centralt (dåvarande Utvecklingsenheten) undersöktes möjligheterna för fortsatt verksamhet efter projektet som en av Arbetsförmedlingen upphandlad aktör. Projektledning och projektägare undersökte detta, vilket även kopplades till de tre ovannämnda kommunerna. Efter fortsatt utredning, samt efter besked från Arbetsförmedlingen lokalt att detta inte var aktuellt, byttes inriktning. Istället kom fokus att ligga på att säkerställa en fortsatt verksamhet för målgrupperna i projektägarens regi. Detta beslut skedde också i samverkan med Arbetsförmedlingen lokalt. Verksamheten kommer att baseras på uttalade behov som Arbetsförmedlingen har för sin målgrupp i kombination med lärande och erfarenhet från projektverksamheten. Resultaten kommer också att tillvaratas genom en ESF-finansierad förstudie, i vilken kartläggning av liknande insatser för målgrupperna kommer att göras och sammanställas. Här kan också nämnas projektägarens Kristinehamns folkhögskolas framtida roll som intermediär, som man avser att utveckla vidare regionalt med sin huvudman Region Värmland. UMA har gett folkhögskolan nya insikter som kan utveckla dess roll som intermediär och göra utbildningsutbud och annan verksamhet mer arbetsmarknadsinriktad. Det är viktigt att så tidigt som möjligt ha klart för sig vad man vill med spridnings- och påverkansarbetet och att tidigt knyta till sig nyckelpersoner för detta arbete. Samtidigt har erfarenheten från arbetet visat att det är svårt att förändra myndigheter som Arbetsförmedlingen och liknande aktörer. En erfarenhet är i förlängningen av detta att inte underskatta spridnings- och påverkansarbetet, utan ge det både tids- och budgetutrymme. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Under genomförandefasens första tre år var Agaspo AB extern utvärderare och de var inriktade mot kvalitativ utvärdering. Under förlängningen av genomförandefasen (det fjärde året) så var tanken att denna utvärdering skulle löpa parallellt med en socio-ekonomisk utvärdering, utförd av Payoff AB. Dock var Agaspo AB bara upphandlade för den ursprungliga treåriga genomförandefasen och kunde inte utifrån projektets budgetram fullfölja sitt uppdrag. Den ursprungliga utvärderingen hjälpte till med en renodling av arbetsformer. Den lyfte fram
Sid 11 (12) problemområden i verksamheten och skapade bättre strukturer, samt medverkade till att man hittade bättre samarbetsstruktur med projektägaren. Den socio-ekonomiska utvärderingen har stort värde för lärandet i projektet och för att se effekterna av arbetet ur ett större samhällsperspektiv, samtidigt som den är användbar för arbetet med spridning och implementering. När det gäller vad som kunnat göras bättre bör framhållas ett mer aktivt agerande från projektledning och projektägare fortlöpande gällande vad man vill ha ut av utvärderingen. Detta måste finnas med från början, så att man är medveten om vad man vill med den. I annat fall kan det bli mycket tidskrävande att hantera. I de fall som en extern utvärdering kommer att kräva stora insatser även av projektet, så kan det vara lämpligt att budgetera för personal som har en särskild inriktning mot detta. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Under genomförandefasen har fortlöpande kursutvärderingar gjorts, vilka överlag gett mycket positiva snittvärden. Enskilda samtal har genomförts med deltagarna, framförallt i form av intervjuer när de börjar i projektet men detta har även gjorts vid andra tillfällen efter behov. Program har utvecklats för deltagarna och diverse statistikuppgifter och även för redovisning, vilket har kompletterat ESF:s mallar. Fortlöpande kommunikation och samtal har genomförts med samverkanspartners, för att utveckla samarbete och rutiner. Fortlöpande resultatredovisning har presenterats för projektägaren och för styrgruppen, vilka gett respons på detta. Dokumentation av målgruppens aktiviteter har också gjorts, särskilt genom de i projektet utvecklade dokumenten Produktprocessen, Individprocessen, Marknadsplan och Individplan, där processerna kan följas. Det är viktigt även för egenutvärderingen att man har klart för sig redan på ett tidigt stadium vad man vill få ut av den. Intervjuer med deltagarna har genomförts då dessa har skrivits in i projektet, vilket har gett en bra bild av föreläget. Något som ytterligare hade stärkt egenutvärderingen hade varit att genomföra intervjuer med deltagarna även när de slutade i projektet, då detta hade gett en bild av hur varje deltagare förändrats vad gäller kunskap, attityd och självkänsla. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Läs på om upphandlingar. Kolla också upp om själva upphandlingsförfarandet i sig kostar pengar (det kan det göra!) och budgetera för detta i så fall. En viktig del i lärandet har också varit att det krävs mycket arbete att utveckla samarbetsformer och upprätta kommunikationskanaler med inblandande samarbetspartners. Inte minst rekrytering av deltagare och kommunikationen med myndigheter kring detta är tidskrävande. Samarbetsformer och kommunikation bör därför upprättas på så tidigt stadium som möjligt och man bör ha det i åtanke i tidsplanering och budgetering. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Anna-Lena Klerks (administrativ chef och projektsamordnare, projektägaren)
Sid 12 (12) anna-lena.klerks@regionvarmland.se 0550-392 86