Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Relevanta dokument
Anette Jansson, Livsmedelsverket

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Matprat i primärvården

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Mat på vetenskaplig grund

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bakom våra råd om bra matvanor

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Ämnesutbildning: Mat

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Vad påverkar vår hälsa?

Vad räknas till frukt och grönt?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Tio steg till goda matvanor

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Dina levnadsvanor din hälsa

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Ämnesutbildning: Mat

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Råd för en god hälsa

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Matvanor hos elever i årskurs 5

WHO = World Health Organization

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Älsklingsmat och spring i benen

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Riksmaten ungdom

Inspirationsfilm HFS matvanor

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Läsa och förstå text på förpackningar

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Aktuella kostrekommendationer för barn

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Diabetesutbildning del 2 Maten

Kosten kort och gott

Nationella matvaneundersökningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Mat & Hälsa Kolhydrater

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Sockerutställning. För skolor

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Maten under graviditeten

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

o m m at och m otion?

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Trött på dieter? Tycker du att det är svårt att äta rätt, kan det bli enklare? Carina Svärd, folkhälsostrateg leg. dietist September 2018

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Yvonne Wengström Leg. Dietist

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Transkript:

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket hjälpa till med 7 dec 2011 1

Livsmedelsverket arbetar för: Säker mat Redlig livsmedelshantering Bra matvanor Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten. 2

Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Stödja vården i samtal om mat Minska saltinnehållet i maten Arbetar inom EU för bra märkning Nyckelhålsmärkning Vad är vetenskapen? WHO/FAO 2010 Efsa 2010 Revidering av norska kostråd 2011 Nordiska Närings Rekommendationer, 2012 Revidering av amerikanska kostråd 2016 Resultaten är samstämmiga!!! 3

Nordiska näringsrekommendationer Unikt nordiskt samarbete Första NNR 1981 Uppdateras vart 8:e år Finansierat av Nordiska ministerrådet 2013-11-14 7 Syfte med NNR 2012 En kost som följer NNR avser att: Tillgodose näringsbehovet, dvs. täcka de fysiologiska behoven för kroppens normal funktioner och tillväxt och ge bra balans mellan olika näringsämnen Bidra till generellt god hälsa och minskad risk för kost-relaterade kroniska sjukdomar 8 4

Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för kostråden. Fokus på helheten i kosten dvs hälsosamma matvanor Viktigare med typ av fett och kolhydrater inte mängd. Utrymmet för enkelomättat fett ökas något. exempel olivolja, rapsolja och nötter Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas. 9 Kolhydrater rekommenderat intervall: 45-60 E% Fiber åtminstone 25-35 g/dag (mer än 3 g/mj) Tillsatt socker mindre än 10 E% Kolhydrater 2013-11-14 10 5

Livsmedel som är naturligt rika på kolhydrater i form av fibrer minskar risken för Kolorectalcancer övertygande evidens Hjärt-kärlsjukdom trolig evidens Typ-2-diabetes trolig evidens Bröstcancer möjlig evidens 2013-11-14 11 Sockrade drycker, sackaros, fruktos Typ-2-diabetes Troligt Sockrade drycker 2013-11-14 12 6

Fiberfattigt och sockerrikt ökar vikten Kolhydrater som finns i vitt bröd och fiberfattiga frukostflingor, kex, kakor, godis, choklad, desserter, läsk, juice och andra söta drycker, ökar risken för viktökning och ökat midjeomfång. Skydd av fibrer och fullkorn Kolhydratkällor med högt fiberinnehåll som till exempel frukt och rotfrukter, samt fiberrikt bröd förebygger viktökning. Även fullkornsprodukter tycks kunna förebygga viktökning. Fibrer och frukt verkar ge ett specifikt skydd mot ökande midjeomfång (midjemått). 7

Fett och fibrer Vid totalt fett 25-40 E%, och god balans mellan omättat och mättat fett, och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier, är det låg risk för hjärt-kärlsjukdom 2013-11-14 15 (Food and Nutrition Research 2013) Epidemiologiska studier om kostmönster Experimentella studier - hela koster 2013-11-14 16 8

Process för utveckling av nya råd Nordiska näringsrekommendationer Näringsberäkningar Toxikologiska aspekter Miljöaspekter Andra faktorer Konsument-perspektiv Nationell matvaneundersökning Nya kostråd Förankring Referensgrupp Hearing Remiss 9

Kostråd- Hållbart för hälsan och miljön Ät grönare Ät lagom mycket Rör på dig Även små förändringar är bra för hälsan Nya Råd om bra matvanor Energibalans och fysisk aktivitet Grönsaker och frukt 500 g per dag Fullkorn 70-90 g per dag Fisk och skaldjur 2 ggr per vecka en fet Rött kött och chark max 500 g per vecka Mejeriprodukter magra osockrade Matfett, oljor och Nyckelhålsmärkt Salt, minska Socker, minska söta livsmedel 10

Vad äter svenskarna? Riksmaten vuxna 2010-11 Riksmaten vuxna 2010-11 Cirka 1800 kvinnor och män 18-80 år Kostregistrering 4 dagar Enkät Provtagning (blod- och urinprover) 11

Över hälften av männen äter inte frukt och grönsaker varje dag gram/dag 500 400 300 200 100 357 377 387 315 328 349 292 245 0 Kvinnor Män 18-30 år 31-44 år 45-64 år 65-80 år MER grönsaker, frukt och bär Minst 500 gram/dag Olika sorter Mycket kålväxter, lök, baljväxter och rotfrukter = grova grönsaker Även en liten ökning är bra för hälsan Så här kan 500 gram se ut 12

Varför är det bra att äta grönare = mycket mat från växtriket? Mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter Rika på fibrer som mättar bra och håller magen igång Minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer Mindre miljöpåverkan än animaliska livsmedel Fiber Rekommenderat 25-35 g per dag. Bara 1/3 får i sig tillräckligt med fibrer, de unga äter minst fibrer. Genomsnittssvensken äter cirka 20 gram fibrer per dag. Fiberintaget är något högre än i tidigare undersökningar men de flesta behöver ändå äta betydligt mer fibrer. Bröd bidrar med en tredjedel av fiberintaget och potatis med 11 procent. Grönsaker, rotfrukter och baljväxter står för 14 procent medan frukt och bär bidrar med 11 procent. 13

Nio av tio äter för lite fullkorn gram/dag 100 80 60 40 35 38 40 43 36 44 50 50 Män: 90 gram Kvinnor: 70 gram 20 0 Kvinnor Män 18-30 år 31-44 år 45-64 år 65-80 år Vad är fullkorn? Ett sädeskorn består av en kärna, grodd och kli. I en fullkornsprodukt ingår alla komponenter från sädeskornet i slutprodukten. Fullkornsråvaran kan bestå av malda, klippta, skurna och krossade sädeskorn eller hela kärnor. 14

BYT TILL fullkorn Välj fullkornsvarianter av pasta, bröd, gryn och ris 70 gram är en lagom mängd för kvinnor och 90 gram för män Ta hjälp av Nyckelhålet Bild på fullkornsexemp el 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta Varför är det bra med fullkorn? Mer vitaminer, mineraler och antioxidanter än i siktade varianter Mer fibrer som håller magen igång Mer fibrer som ger mättnad Minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, tjock- och ändtarmscancer 15

En del dricker över 4 liter läsk i veckan. 0.8 liter per person i veckan. 250 ml/dag 230 200 150 100 50 176 113 62 159 119 51 50 0 Kvinnor Män 18-30 år 31-44 år 45-64 år 65-80 år Tillsatt socker Högst 10 procent av energin bör komma från tillsatt socker 40 procent äter dock mer än denna mängd De stora källorna till tillsatt socker är söta drycker, bullar och kakor, godis och choklad. 16

MINDRE socker Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker Minska särskilt på söta drycker Socker och sötade livsmedel Tomma kalorier innebär risk att få i sig för lite vitaminer och mineraler, särskilt vid lågt energiintag Sockersötade drycker ökar risken för typ 2- diabetes och övervikt Eftersom den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen är lägre än tidigare, men behovet av näringsämnen är lika stort, är utrymmet för socker lägre Onödig konsumtion = onödig miljöbelastning 17

Svenskarnas vanor oroar Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, 18 30 år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män. Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. - Uppdrag att stödja arbetet för bra matvanor inom hälso- och sjukvården - Målgrupper är personal inom hälso- och sjukvård - Målet är att innehållet i samtalen i vården om bra matvanor ska vara evidensbaserat. 18

Nya skrifter Fördjupning om Fett Protein Kolhydrater Hälsosam helhet 19

Kostråd Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt mindre socker mindre salt mer fibrer/fullkorn nyttigare och/eller mindre fett - jämfört med andra livsmedel av samma typ 20

Nyckelhålet på 11 språk Faktablad om fett, grönsaker och frukt, fullkorn, fisk, salt, hålla vikten, kosttillskott 21

Webbutbildning om rådgivning och samtal för hälsosamma matvanor Innehåll Aktuell kunskap om mat och samband med hälsa Bemötande och samtalsmetoder som främjar beteendeförändringar Fallbeskrivningar Verktyg i patientmötet 2016-10-25sma 44 22

Prata mat, rädda livockså små förändringar gör stor skillnad 23

Tack för uppmärksamheten! 2013-11-14 47 24