Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Myrstackens förskola belägen i Huddinge kommun
1(10) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Myrstackens förskola belägen i Huddinge kommun fungerar väl. Förskolechefen har god kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet genom att hon leder och deltar i möten samt har en kontinuerlig dialog med personalen och den biträdande förskolechefen. Förskolechefen använder vidare sin kännedom för att initiera utvecklingsprocesser på förskolan. Exempel på dessa är utbildning i och införandet av lärplattor för pedagogisk dokumentation. Personalen har förtroende för förskolechefen och uppger att de ges mycket goda förutsättningar för att kunna driva en bra pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef Kerstin Haster Utredare
2 (10) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Myrstackens förskola som är belägen i Huddinge kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Myrstackens förskola är Förskolenätet Aktiebolag (556480-2956). Förskolechefen vid Myrstackens förskola ansvarar för 3 förskolor med totalt 42 anställda. Förskolan består av 4 avdelningar med totalt omkring 72 barn mellan 1 och 5 år. Myrstackens förskola besöktes den 16-17 juni 2016. Ansvariga inspektörer har undervisningsråd Mats Peterson och utredare Ulrika Sutorius varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.
3(10) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Hon får kännedom både genom besök och dialog med biträdande förskolechef och övrig personal samt genom att leda möten och genomföra utvärderingar av verksamheten. På Myrstackens förskola har förskolechefen mycket god kännedom om den pedagogiska verksamheten. I samtliga intervjuer framkommer det att förskolechefen skaffar sig denna kännedom på flera sätt. Hon har sitt kontor på en av de andra förskolorna hon ansvarar för, men besöker Myrstackens förskola flera gånger i månaden. Förskolechefen går då runt i verksamheten, besöker avdelningarna och pratar med personalen. Hon har en kontinuerlig dialog om verksamheten och om utvecklingsbehov med biträdande förskolechef och övrig personal. Personalen säger: "Hon är på plats regelbundet, på möten, på föräldramöten, ledningsmöten med mera. Alla föräldrar på förskolan vet vem hon är och hon vet vad vi personal gör". Förskolechefen får också varje avdelnings veckoplanering. Tillsammans med biträdande förskolechef lägger förskolechefen schemat för personalen. Två gånger per år har förskolechefen medarbetarsamtal med personalen. De går då igenom verksamheten och all personal lämnar in en utvärdering av hur målen har uppnåtts. Exempelvis svarar de på frågor om hur arbetet med olika utvecklingsinsatser har gått, såsom arbetet med lärplattor och sagolådor. Varje avdelning gör också en utvärdering två gånger per år. Dessa utvärderingar ligger sedan till grund för kvalitetsarbetet. Förskolechefen leder APT-mötet en gång i månaden, vilket också är ett forum för att skaffa sig kännedom om den pedagogiska verksamheten.
4(10) Förskolechefens uppger att syftet med hennes besök i förskolan och dialoger med personalen, är att skaffa sig kännedom om verksamheten, för att veta vilka utvecklingsinsatser som behöver göras. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Exempel på det utvecklingsarbete som förskolechefen driver är användningen av lärplatta och det språkutvecklande arbetet med språklådor. Förskolechefen driver utvecklingsprocesser Den stora satsningen i år på Myrstackens förskola, är att utveckla den pedagogiska dokumentationen med hjälp av lärplatta. Förskolechefen säger: "Det är ett sätt att förenkla reflektionen över sitt och arbetslagets arbete. Sen fick alla avdelningar en bok att läsa och på varje APT har jag frågat hur det fungerat". Lärplattan är ett verktyg för att utveckla reflektionen mellan barnen och personalen, som ingår i arbetet med barnens delaktighet som är aktuellt på förskolan. En annan satsning som förskolechefen och personalen initierat är att arbeta med sagolådor. Det är en del av språkutvecklingsarbetet på förskolan och innebär att berätta sagor med hjälp av figurer. Det inbegriper också att barnen ska berätta sagor.
5(10) På frågan om vilka pedagogiska frågor som förskolechefen driver, svarar personalen: "Grön flagg, giftfri plast, i barnhälsogruppen ger hon tips och råd, driver sådant vi fått reda på från föräldraenkäter, lärplattan (fått utbildning i det), ute- och innemiljö mm. Hon ser till att vi följer det som står i lagstiftning till exempel om miljövänlig förskola. Hon driver utveckling framåt utifrån forskning. Hon brinner för det hon gör. Hon driver också frågor utifrån respons utifrån, t.ex. från föräldrar". En av förskolechefens tidigare satsningar, är de barnhälsogrupper som startats på alla förskolor. Dessa grupper stöttar personalen när det gäller barn med särskilda behov, särskilda anpassningar och arbetet med föräldrar. "Det är en stödgrupp så att inte barn tappas bort. Det fungerar jättebra", säger förskolechefen. Dessa har hon inrättat i egenskap av huvudman. Personalen är delaktig i kvalitetsarbetet Personalen arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans, vilket också ligger till grund för förskolans förbättringsarbete. Fyra dagar per år har förskolan planeringsdagar, då kvalitetsarbetet genomförs enligt en planering. Vissa av planeringsdagarna fokuserar förskolan på likabehandlingsarbetet och andra på exempelvis handlingsplaner kring språkutveckling. Förskolans personal och förskolechef, arbetar ständigt tillsammans för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Bland annat skriver de utifrån det omfattande kvalitetsarbetet, en arbetsplan för verksamheten. Både personal och förskolechef beskriver det gemensamma kvalitetsarbetet och de utvärderingar som de genomför, som mycket motiverande. "Det ger avlastning att veta vad man gör", säger personalen.
6(10) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Bland annat har personalen tillfällen för reflektion och pedagogiska diskussioner, de får kompetensutveckling och en del ledningsuppgifter är delegerade till biträdande förskolechef. Personalen får förutsättningar att driva en pedagogisk verksamhet "Mitt jobb handlar mycket om att försiktigt lyfta och putta personalen åt olika håll." Så beskriver förskolechefen sitt ledarskap. Personalen beskriver förskolechefen enhälligt som en närvarande chef, som är lyhörd, kunnig och drivande. "Vi får feedback. Hon förklarar syftet med det hon vill. Hon vet vad hon ska göra. Hon är en pedagogisk ledare". Såväl den enkät som personalen har svarat på, som intervjuer med olika personalgrupper, ger stöd för att förskolechefen ger dem mycket goda förutsättningar att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Bland annat i enkätens frisvar beskrivs förskolechefens ledning: "Genom att vi får tid att reflektera, planera, utvärdera och följa upp den pedagogiska verksamheten. Hon ger oss praktiska metoder att arbeta med, ex. sagolådor". En förutsättning för att bedriva en pedagogisk verksamhet, som intervjupersonerna tar upp, är att de får tid till gemensam diskussion och reflektion på avdelningarna, på planeringsmöten och pedagogiska möten. Också den pedagogiska utvecklingsgruppen (PUG) i vilken förskollärarna från alla förskolor inom Förskolenätet ses och har pedagogiska samtal, uppfattas som en förutsättning för utveckling av den pedagogiska verksamheten.
7(10) Förskolechefen har delegerat uppgifter till biträdande förskolechef I Förskolenätet finns det fem förskolor och en skola. Förskolechefen för Myrstackens förskola, leder även Pärlans förskola, Rörminge förskola och Pärlans skola. De övriga två förskolorna leds av en arman förskolechef. På Myrstackens förskola finns även en biträdande förskolechef. Hon har kontorstid fyra timmar per vecka; övrig tid arbetar hon som förskollärare på en av avdelningarna. I hennes uppdrag varierar arbetsuppgifterna något. Just nu är fokus placering av barn, vilket är aktuellt inför hösten och även i viss mån inför våren. Andra arbetsuppgifter är också att ha extra ansvar vid inskolning av barn samt att tillsammans med en annan förskollärare leda föräldrarådet. Den biträdande förskolechefen har även hand om vikariehantering och leder barnhälsogruppen. Tillsammans med förskolechefen ser hon till att verksamheten drivs utifrån läroplanens mål. Delegeringen av arbetsuppgifter till biträdande förskolechef är tydlig, enligt intervjuad personal. Tidigare har förskolechefen uppmärksammat att det behövdes en tydligare struktur när det gäller biträdande förskolechefens tid och organisation, så att hon inte hela tiden blev störd av sina medarbetare, men detta har de börjat få ordning på. Till hösten kommer hon ha bestämd tid varje dag för kontorsarbete. Myrstacken har utbildad personal På Myrstackens förskola arbetar fem förskollärare på de fyra avdelningarna. Resterande personal är utbildade barnskötare samt personal utan pedagogisk utbildning, som arbetat länge på förskolan. Detta är bra, betonar förskolechefen, och förklarar att det är väldigt svårt att få förskollärare till området. Hon försöker därför se till att utbilda sin egen personal. Exempelvis har en av de tidigare barnskötarna på förskolan, nyligen examinerats som förskollärare.
8(10) Personalen på Myrstacken får kompetensutveckling Det framkommer i granskningen att personalen regelbundet får kompetensutveckling. I första hand genomför förskolan gemensam fortbildning för alla. Nyligen har all personal varit på en föreläsning om pedagogisk dokumentation och användningen av lärplatta. De har också läst litteratur om "digital dokumentation i förskolan och om flera språk i förskolan" och därefter haft pedagogiska diskussioner. Ett annat exempel på fortbildning, är den personalen genomfört inför arbetet med sagolådor som nämndes i avsnitt 2. Eftersom ett utvecklingsarbete som pågår är att införa giftfri förskola, har personalen även utbildats i detta. En person från varje barnhälsogrupp på förskolorna har gått utbildning två dagar kring barn i behov av särskilt stöd, medan annan personal har fått fortbildning i föräldrasamverkan och specialpedagogik. Det framkommer att personalen tycker att det är generöst med kompetensutveckling. Dessutom tycker de att även APT-möten, reflektionsmöten och planeringsdagar innebär kompetensutveckling av olika slag. Under dessa möten diskuterar de pedagogik, vilket de även gör under de veckomöten då fyra representanter från avdelningarna ses. De framhåller likaså att alla utvärderingstillfällen, individ, avdelnings- och övergripande nivå, ger reflektion och på så sätt också är utvecklande. Förskolechefen får personalen mer delaktig För att få personalen att känna sig delaktig och för att fördela ansvar har förskolechefen infört olika ansvarsgrupper, som personalen deltar i. Exempelvis
9(10) finns "Grön-flagg-gruppen" och "Traditionsgruppen". "Alla behöver vara inkluderade", säger förskolechefen. Delaktighet är en hörnsten i förskolechefens ledarskap, men "jag kan peka med hela handen". 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Huvudmannen följer upp verksamheten, genom styrelsemöten och utvärderingar. Huvudmannen följer upp förskolan Myrstacken och ger förutsättningar Myrstackens förskolas förskolechef är också huvudman. Förskolenätets styrelse består av förskolechefen som också är VD, den andra förskolechefen inom huvudmannen samt en biträdande förskolechef. På styrelsemötena går ledamöterna genom ekonomi, kvalitetsfrågor, kompetensplan och organisationsfrågor. Ledningsgruppen består av förskolecheferna, de biträdande förskolecheferna samt biträdande rektor för huvudmannens skola. På ledningsgruppens möten diskuteras också ekonomi, organisation och förskolornas pedagogiska verksamhet. Under ledningsgruppsmöten genomförs kvalitetsarbetet, utifrån förskolornas kvalitetsarbete, och nya mål för verksamheten sätts upp. Huvudmannen följer upp alla verksamheter genom att låta personalen regelbundet utvärdera verksamheten. Detta sker både individuellt och per avdelning. Huvudmannen inför också vissa utvecklingsområden som gäller för alla förskolor, såsom att reflektions- och planeringstid har införts varje vecka för
10 (10) alla anställda. Huvudmannen beskriver vad som ingår i hennes roll som huvudman. Hon har hand om ekonomin, ser till att det finns utbildad personal på förskolonla, hanterar klagomål eller åsikter från föräldrar, förskolans vision och större satsningar som gäller samtliga förskolor. Också förskolechefen får kompetensutveckling Biträdande förskolechefer och förskolechefer har varit på en tvådagarskurs som handlade om kvalitetsarbetet, som sedan presenterades för personalen på en planeringsdag. Det framkommer i intervjuerna att det är vanligt på förskolan att föra vidare kunskapen till de övriga på detta sätt, när inte utbildningen varit gemensam för alla. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod
" Skolinspektionen Bilaga 1 Dnr 400-2015:6590 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.1 Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)
2(3) samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskolecheferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.
3 (3) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.