KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 214
INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun 6 Ordnande av kommunens interna kontroll 11 Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten 13 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet 18 Styrning av koncernens verksamhet 19 Behandling av räkenskapsperiodens resultat 19 BUDGETUTFALL 2 Förverkligande av de bindande målen uppställda för år 214 24 Uppnående av målen för koncernsamfunden 28 Driftsekonomins utfall 29 Revisionsnämnden 3 Kommunstyrelsen 3 Vård- och omsorgsnämnden 36 Bildningsnämnden 51 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 57 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 63 Idrottsnämnden 68 Ungdomsnämnden 72 Samhällstekniska nämnden 75 Byggnads- och miljönämnden 8 Nämnden för serviceproduktion 83 Direktionen för Eriksgård 14 Resultaträkningsdelen 16 Investeringsdelen 17 BOKSLUTSKALKYLER 116 Resultaträkning 117 Finansieringsanalys 118 Kommunens balansräkning 119 Koncernens resultaträkning 121 Koncernens finansieringsanalys 122 Koncernens balansräkning 123 Vattenförsörjningsverkets resultaträkning 125 Vattenförsörjningsverkets finansieringsanalys 126 Vattenförsörjningsverkets balansräkning 127 NOTER TILL BOKSLUTET 128 Förteckning över använda bokföringsböcker 143 Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter Revisorernas revisionsanteckning
Bokslut 214 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 214 visade sig vara ett exceptionellt år på många sätt inom kommunvärlden. Många kommuner deltog antingen tvingade av statsmakten eller frivilligt i olika regionala kommunutredningar. Dessutom blev många kommuner som ansetts vara välbärgade tvungna att tillgripa samarbetsförfarande för att balansera sin ekonomi. Inte heller Kyrkslätt besparades från dessa åtgärder. I sina utlåtanden till Helsingforsregionens metropolförvaltning uttryckte vår kommun sin mycket reserverade ståndpunkt. Man ansåg att särskilt den planerade förvaltningsmodellen för att koordinera områdets markanvändning, boende och trafikfrågor var tungrodd och begränsar kommunens egen beslutandemakt. Metropolstadsutredningen som bereddes parallellt med metropolförvaltningen placerade Kyrkslätt tillsammans med Vichtis kommun utanför metropolområdets kärna som den s.k. västra dimensionen. Utredningen ledde inte till fortsatta åtgärder. Under år 214 genomfördes också den s.k. EKKV-utredningen där Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichits på eget initiativ jämförde sätt att genomföra sina kommunala tjänster och karlade eventuella möjligheter till samgång. Också beredningen av lagen om ordnande av social- och hälsovårdsservice och vår kommuns kritiska utlåtande till den samt godkännandet av avtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen för stödjande av stora infraprojekt och befrämjande av boende hörde till de regionalt och riksomfattande betydande ärendena. Uppsägningarna som genomfördes av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker samt p.g.a. omorganisering av verksamheten verkställdes under den första halvan av året. Till följd av arrangemang inom bl.a. förvaltningen och daghemmens kosthåll frigjordes totalt 26 personers arbetsinsats. Totalt uppgick personalstyrkan vid Kyrkslätts kommun till 2293 personer i slutet av året, dvs. ca hundra personer färre än året innan. Den minskade personalmängden i kombination med 1-2 veckors permittering som berörde personalen på ett omfattande sätt minskade personalkostnaderna med sammanlagt ca fyra miljoner euro i jämförelse med året innan. Permitteringarnas inverkan på serviceutbudet förblev mindre än befarat till följd av god planering men naturligtvis förutsatte de gemensamma ansträngningar av både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Bedömt med nyckeltal som mäter kommunekonomin klarade sig Kyrkslätt lite bättre under bokslutsåret än den uppgjorda budgeten förutspådde. Räkenskapsperiodens resultat (-1,75 miljoner euro) förblev en knapp milon euro bättre än beräknat men uppvisade ändå fortsättningsvis för tredje året i rad en förlust. Särskilt tack vare just minskningen i personalkostnader samt lite överraskande ökningen i skatteintäkter var vår kommuns förmåga att reagera på nya situationer ändå starkare än året innan. Å andra sidan förutsätter de stora ackumulerade investeringsbehoven och finansieringen av dem oberoende av finansieringssätt en förstärkning av vår kommunekonomi från den nuvarande situationen. Ett år är en kort tidsperiod vid bedömningen av kommunens verksamhet och därför ska framtiden byggas planerat i enlighet med de riktlinjer man gemensamt kommit överens om. Sådana godkända strategiska handlingar som styr beslutsfattandet och den operativa verksamheten var under bokslutsåret bl.a. Kyrkslätts servicenätutredning ur fastighetsstrategins synvinkel, uppdateringen av gränsvärdena för programmet för balansering av ekonomin, personalstrategin, utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt, planläggningsprogrammet, det näringslivspolitiska programmet, välfärdsplanen för barn och unga samt planen enligt äldreomsorgslagen. Med tanke på framgången i Kyrkslätts kommun är det centralt att vi förbinder oss till dessa och andra beslut vi fattat. Jag vill tacka våra fullmäktigeledamöter och andra förtroendevalda som påverkar i de olika organen för deras aktiva insats för utvecklingen av Kyrkslätt till en ännu bättre plats att bo och verka i. Också kommunens personal har under bokslutsåret 214 uppvisat förmåga att vara flexibel i trängda situationer, ett särskilt tack för det! Härifrån är det gott att fortsätta - tillsammans och med sikte på en gemensam viljeyttring. TARMO AARNIO Kommundirektören
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Bokslut 214 KOMMUNENS ORGANISATION 214 REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktiges beredningskommitté Personalsektionen KOMMUNSTYRELSEN Koncernsektionen CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNDIREKTÖREN KONCERNFÖRVALTNINGEN Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgssektionen VÅRD- OCH OMSORGSVÄSENDET Förvaltningstjänster Socialtjänster Hälsotjänster Stödtjänster för funktionsförmågan Välfärdstjänster för de äldre BILDNINGSNÄMNDEN FINSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BILDNINGSVÄSENDET Handlednings-, utvecklings- och förvaltningstjänster Finska utbildningstjänster Finska tjänster inom småbarnsfostran Svenska dagvårds- och utbildningstjänster Fritidstjänster IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN NÄMNDEN FÖR SERVICEPRODUKTION SAMHÄLLSTEKNISKA VÄSENDET Förvaltningstjänster Kommunalteknik Vattenförsörjningsverket Resultatområdet markanvändning Resultatområdet myndighetsverksamhet Resultatområdet serviceproduktion Vägsektionen DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD
Bokslut 214 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING Ekonomin som helhet och prognosutveckling 214-216 Utvecklingen av den internationella ekonomin förutspås fortsätta svag på hela euroområdet förutom i Sverige. I Förenta Staterna och Stor-Britannien förväntas en tillväxt på ca tre procent år 215. Tillväxtprognosen i Tyskland har försvagats och torde förbli på ca 1,5 % under de kommande åren. Enligt Statistikcentralens preliminära siffror för nationalekonomin kvartalvis växte Finlands ekonomi under det tredje kvartalet 214 med,2 % från kvartalet innan. Den privata konsumtionen ökade med,3 % trots hushållens oförändrade realinkomster. Enligt finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos uppgår tillväxten år 215 till,9 % och år 216 till 1,3 %. Den inhemska efterfrågans betydelse förblir större än tidigare år och ökningen i den privata konsumtionen försnabbas till en knapp procent tack vare sysselsättningsläget och hushållens förhöjda förtroende. Den officiella arbetslösheten kommer kanske länge att förbli hög även om antalet registrerade arbetslösa börjar minska då tillväxten kommer igång. Sysselsättningsförväntningarna är fortsättningsvis negativa även om antalet lediga arbetsplatser har vänt till en försiktig tillväxt under senare halvan av år 214. Sysselsättningsutvecklingen bedöms vara svag under de närmaste åren även om sysselsättningsläget enligt prognosen börjar förbättras år 215 med anspråkslösa,1 %. Tillväxtprognosen för år 216 beräknas bli,3 %. Minskningen i löntagarnas sammanräknade disponibla realinkomst, dvs. köpkraften beräknas vara,6 % år 214. Minskningen i köpkraften har påverkats av det försvagade sysselsättningsläget, långsammare förtjänstutveckling samt skattehöjningar. Köpkraften förväntas förbli på samma nivå år 215 till följd av den bromsande inflationen. Enligt Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos ökar inkomsterna med 1,2 % år 215, ökningen i konsumtionspriserna förutspås bli,8 %. CENTRALA PROGNOSSIFFROR 213* md 211 212* 213* 214** 215** 216** euro procentuell volymförändring Bruttonationalprodukt till marknadpris 21 2,6-1,5-1,2,1,9 1,3 Import av varor och tjänster 78 6, 1,3-3,2, 2,6 4, Totalutbud 289 3,5 -,7-1,8,1 1,4 2, Export av varor och tjänster 76 2, 1,2-2,3 1,7 3,3 4,2 konsumtion 161 2,,3,1,1,3,7 privat 111 2,9,1 -,7,,3,8 offentlig 5 -,1,7 1,5,3,2,6 Investeringar 43 4,1-2,5-4,8-4,4,9 3,2 privata 34 3,8-3,3-6,8-5,3 1, 3,9 offentliga 8 5,4 1,6 4,4 -,8,5,4 Totalefterfrågan 281 3,4 -,7-1,4 -,3 1,4 2, inhemsk efterfrågan 24 4, -1,4-1,1-1,1,6 1,2
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 Bokslut 214 Övriga centrala prognossiffror 211 212* 213* 214** 215** 216** Tjänster, volymförändring, % 2,8,5-1,1,7 1,3 1,8 Industri, volymförändring, % -,6-8,4-2, -,9 1,6 2,2 Arbetets produktivitet, förändring, % 1, -2,1,6,6,8 1,3 Sysselsatta, förändring, % 1,1,4-1,1 -,4,1,3 Sysselsättningsgrad, % 68,6 69, 68,5 68,4 68,6 68,9 Arbetslöshetsgrad, % 7,8 7,7 8,2 8,6 8,8 8,6 Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,8 1,5 1,1,8 1,7 Förtjänstnivåindex, förändring, % 2,7 3,2 2,1 1,4 1,2 1,5 Bytesbalans, md euro -3,5-3,9-2,9-3,2-2,7-2,7 Bytesbalans, % av BNP -1,8-1,9-1,4-1,6-1,3-1,2 Korta räntor (3 mån, Euribor), % 1,4,6,2,3,1,2 Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3, 1,9 1,9 1,5,8 1,2 Offentliga sektorns utgifter, % av BNP 54,4 56,3 57,8 58,5 58,5 58,1 Skattegrad, % av BNP 42,1 42,9 44, 44,5 44,7 44,7 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -1-2,1-2,4-2,7-2,6-2,1 Statens finansiella sparande, % av BNP -3,2-3,7-3,5-3,2-2,5-2,3 Offentliga sektorns bruttoskuld, % av BNP 1) 48,5 53 56 58,9 61,1 62,3 Statens skuld, % av BNP 4,5 42,2 44,6 46,6 48 48,7 1) Den offentliga skulden är på grund av statistikreformen en prognos även för åren 211, 212 och 213. Källa: Finansministeriet Nationalekonomiska avdelningens ekonomiska publikationer Kommunernas ekonomi år 214 Lånestocken för kommuner i Fasta Finland uppgick i slutet av år 214 till 14,9 miljarder euro. Ökningen blev långsammare i jämförelse med året innan och var 7,9 procent. Kommunernas årsbidrag försvagades med 1,6 procent, vilket påverkades av bl.a. att statsandelarna minskade med 1,3 procent. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade i jämförelse med föregående år med moderata 1, procent. Statsandelar, skatteintäkter, årsbidrag och lånestock år 23-214 i kommuner i Fasta Finland* *Bokslutsprognoser Ökningen i kommunernas verksamhetsutgifter har blivit långsammare och verksamhetsbidragen försvagades med 1,5 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. ökningen i statsandelar och skatteinkomster minskade med 1,4 procent från fjolåret. Kommunernas statsandelar minskade med 15 miljoner euro från fjolåret. Ökningen i skatteinkomster med 516 miljoner euro behöll utvecklingen i skattefinansieringen svagt positiv. Endast 14 kommuner beräknaar att årsbidraget förblir negativt år 214, då årsbidraget enligt bokslutsuppgifter för fjolåret var negativt i 28 kommuner. I sin helhet försvagades årsbidragen med 1,6 procent.
Bokslut 214 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunernas sammanräknade lånestock uppgick i slutet av år 214 till 14,9 miljarder euro. Lånestocken ökade med 1,1 miljarder euro jämfört med föregående år. Ökningen i lånestocken blev långsammare jämfört med fjolåret och kommunernas lånestock räknat per invånare var 2 733 euro, då motsvarande siffra föregående år var 2 542 euro. År 214 påverkades kommunernas och samkommunernas bokslutsberäkningar av ändringen i kommunallagen som ålade kommunerna och samkommunerna att bolagisera sina affärsverk och andra enheter som verkar på marknaden före slutet av år 214. Till följd av bl.a. det mångdubblades räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna i Fasta Finland från fjolåret till följd av bokföringsmässiga vinster som antecknats i slumpmässiga poster. Dessutom ökade kommunernas investeringsutgifter och -inkomster i brutto avsevärt från föregående år. Nettoinvesteringarna ökade ändå med endast 1, procent jämfört med föregående år. De slutgiltiga bokslutsinverkningarna av bolagiseringen preciseras i prognosen av kommunernas och samkommunernas ekonomiska statistik som publiceras i juni. Källa: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 4 kvartalet 214, Statistikcentralen.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 Bokslut 214 UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Befolkningstillväxt Kommunens invånarantal växte under året med 322 personer (,9 %). År 213 var motsvarande ökning 332 personer (,9 %). Befolkningsökningen har hållit sig på fjolårets nivå och enligt statistikcentralens befolkningsprognos från år 212 kommer befolkningsökningen år 21-215 att vara över 4 personer per år i Kyrkslätt. Flyttningsrörelsen mellan kommunerna har piggnat till en aning men invandringen har sjunkit från föregående år. Förändringar i befolkningen 28-214 31.12. 28 % 29 % 21 % 211 % 212 % 213 % 214* % -6 år 4 6 11,3 % 4 75 11,2 % 4 83 11,1 % 4 14 1,8 % 3 954 1,5 % 3 87 1,2 % 2 543 6,7 % 7-15 år 4 837 13,4 % 4 887 13,4 % 4 942 13,4 % 5 14 13,5 % 5 49 13,4 % 5 111 13,5 % 5 853 15,3 % 16-19 år 1 834 5,1 % 1 898 5,2 % 1 961 5,3 % 1 972 5,3 % 1 978 5,3 % 1 987 5,2 % 2 539 6,6 % 2-64 år 21 748 6,4 % 21 941 6,1 % 21 982 59,5 % 21 91 58,9 % 21 987 58,5 % 21 985 58, % 22 7 57,6 % 65-74 år 2 237 6,2 % 2 372 6,5 % 2 558 6,9 % 2 84 7,5 % 3 47 8,1 % 3 272 8,6 % 3 499 9,2 % 75-84 år 1 6 2,8 % 1 47 2,9 % 1 99 3, % 1 16 3,1 % 1 219 3,2 % 1 317 3,5 % 1 42 3,7 % 85- år 259,7 % 289 1 % 317,9 % 318,9 % 333,9 % 357,9 % 378 1, % 35 981 1 % 36 59 1 % 36 942 1 % 37 192 1 % 37 567 1 % 37 899 1 % 38 221 1 % förändring 84 528 433 25 375 332 322 förändrings-% 2,39 % 1,47 % 1,19 %,68 % 1,1 %,88 %,85 % Källa: Statistikcentralen. Åldersklassificeringen för 214 års preliminära uppgifter är avvikande: -4 år, 5-14 år, 15-19 år, 2-64 år, 65-74 år, 75-84 år och över 85 år Befolkningsökningens struktur 28-214 Källa: Statistikcentralen / månadsuppgifter om befolkningsförändringar Kyrkslätt 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214* Levande födda 52 58 54 51 523 496 535 475 474 448 411 Avlidna 154 158 152 173 188 18 174 188 187 178 23 Nativitetsöverskott 348 35 352 337 335 316 361 287 287 27 28 Flyttning inom landet: inflyttning 2 727 2 677 2 484 2 596 2 466 2 38 2 16 2 196 2 18 2 81 2 232 Flyttning inom landet: utflyttning 2 76 2 282 2 125 2 33 2 45 2 26 2 157 2 37 2 25 2 178 2 23 Flyttning inom landet: netto 651 395 359 293 421 12 3-111 -7-97 2 Inflyttning till landet 153 178 187 216 173 198 196 28 293 283 233 Utflyttning från landet 82 116 1 13 11 95 13 13 144 131 121 Flyttning till landet: netto 71 62 87 113 72 13 66 78 149 152 112 Förändringar totalt 1 7 87 798 743 828 521 43 254 366 325 322 Folkmängden totalt 32 772 33 581 34 389 35 141 35 981 36 59 36 942 37 192 37 567 37 899 38 221 Befolkningsförändring 2,5 % 2,4 % 2,2 % 2,4 % 1,5 % 1,2 %,7 % 1, %,9 %,8 % *Uppgifterna för år 214 är preliminära (befolkningsprognos i september för 214 var 38125) Sysselsättningens utveckling Enligt arbets- och näringslivsförvaltningens statistik var kommunens arbetslöshetsgrad i december 214 9,5 % (213: 8,2 %, 212: 6,5 %, 211: 5,5 %, 21: 6,2 %) och det totala antalet arbetslösa 1 827 (213: 1561, 212: 1243, 211: 152, 21: 1179). Arbetslöshetsgraden i Nyland var i slutet av 214 11,1 % och i hela landet 13,9 %. Av dem hade i december 214 636 varit arbetslösa i över ett år (213: 51). Arbetslöshetsgraden bland unga var 1,8 % (213: 1,6 %). Arbetslösheten stiger fortfarande och antalet långtidsarbetslösa ökar både i Kyrkslätt och i hela landet.
Bokslut 214 7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Arbetslöshetsgraden åren 26 214
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Bokslut 214 Kommunens näringslivsväsende Kommunen deltog år 214 i utvecklandet av företagstjänsterna genom att styra och finansiera YritysEspoos verksamhet (nyföretagscentral) i samarbete med Esbo stad och andra intressentgrupper. Företagsrådgivarens regelbundna mottagning i kommunhuset har tagits väl emot i Kyrkslätt och man känner bättre till servicen. Sammanlagt stod Kyrkslättborna för 135 kundbesök vid företagsrådgivningen i Otnäs servicekontor och kommunhuset. I slutet av året kom man inom Pääkaupunkiseudun Yrityskummit ry överens om att också deras service riktasomfattar Kyrkslätt och man inleder regelbunden mottagning i kommunhuset i början av år 215. Kyrkslätt har ökat sitt samarbete med Espoon Matkailu Oy och Kyrkslätt utnyttjar som köptjänst marknadsföringskanalen www.visitespoo.fi och marknadsföringspaket riktade till företag inom turism som utvecklats av Espoon Matkailu Oy. Under den nationella företagardagen 5.9.214 genomfördes Kyrkslätts Business Forum i kommunhuset där 1 betydande anbudsgivare inom företagsservice presenterade sin verksamhet i kommunhusets nedre aula såsom på en mässa. Tillfället lockade fullmäktigesalen full av åhörare som lyssnade till de sakkunnigas presentationer om teman som intresserar företag. Responsen som man fick om tillfället var mycket positiv. Kyrkslätt deltog i KUUMA-kommunernas konkurrenskraftsarbetsgrupp med vars hjälp man riktade finansiering till viktiga utvecklingsprojekt för år 215 och t.ex. för POKAteknologiprojektets del för längre tid. Företagsfostrararbetsgruppen verkade på ett fungerande sätt år 214. Det är fråga om en koordinerande arbetsgrupp som drar upp riktlinjer och som stöder lärare och skolor i deras praktiska företagarutbildningsarbete. Konkurrenskraftsarbetsgruppen beredde och säkrade den fortsatta finansieringen för projektet YES - företagarfostran. Näringslivsväsendet deltog år 214 i styrningen för naturcentret Haltia via verksamhetsgrupparbete. För resultaten av kommunens interna samarbetes del är det viktigaste resultatet för näringslivsväsendets del principavtalet om överföring av det obebyggda företagsområdet i Kiilakallio med markbytesaffär från Lemminkäinen Oyj till kommunens ägo under år 215. Tomtärendena befrämjades också för Perälänjärvi i Veikkolas del eftersom företagsområdets kommunalteknik blev klar före slutet av året. Under år 214 såldes en företagstomt på Strömsby industriområde. De allmänt svaga ekonomiska utsikterna märktes i tomtaffärerna som brist på intresse och tillräcklig finansiering bland kunderna. Kommunens personalpolitik Genomförandet av resultaten av samarbetsförhandlingarna som inleddes i oktober 213 inleddes genast i januari 214. Samarbetsförfarandena berodde på ekonomiska orsaker, produktionsorsaker och orsaker som föranleddes av omorganiseringar. Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation hade försvagats. Sparmålet var uppställt på sex miljoner euro och en minskning med 15 årsverken. Som resultat av samarbetsförhandlingarna meddelades besparingseffekter om ca hundra årsverken och ca fyra miljoner euro under år 214. Man uppnådde besparingar på 1,619 miljoner euro till följd av permitteringarna och 344 till följd av uppsägningarna år 214. Det totala antalet uppsagda var 37 personer. Inbesparingsbeloppet av de uppsagda träder till fullo i kraft år 215 och den kalkylerade besparingen är 787 euro. Alla ovanstående besparingar sammanlagt uppgår till 2,75 miljoner euro.
Bokslut 214 9 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Dessutom gjordes strukturella förändringar inom sektorerna. Från bildningsväsendet flyttades 17 daghemsbiträden till samhällstekniken. Dessutom koncentrerades registraturerna till koncernförvaltningen. Från bildningsväsendet överfördes två personer och från vård- och omsorgsväsendet en person till den nya registraturen. Antalet anställda i Kyrkslätts kommun utan stödsysselsatta och timlärare i bisyssla uppgick vid utgången av 214 till 2 184 personer, vilket var 74 personer färre än vid utgången av 213. Under året minskade antalet fast anställda med 41 personer, antalet visstidsanställda minskade med 44 och antalet anställda i bisyssla minskade med 14 personer (tabell 1). Orsaken var uppsägningarna enligt samarbetsförhandlingarna. Personalstyrkan åren 21 214* Förändring i % 21 211 212 213 214 213-214 Antal personer 2 399 2 426 2 45 2 392 2 293-4,14 % Fast anställda 1 851 1 85 1 848 1 851 1 81-2,22 % Visstidsanställda 427 456 475 427 383-1,3 % Anställda i bisyssla 121 12 127 114 1-12,28 % *Siffrorna innehåller en mångdubbel bemanning då t.ex. en sjukledig anställd kan ha vikarie för viss tid. Sjukledigheternas genomsnitt minskade fortsättningsvis med,1 dagar till 13,4 dagar (år 213 var genomsnittet 13,5 sjukdagar). Nästan alla pengar som inriktats på personalens välmående ströks av besparingsorsaker. Det var ändå möjligt att på basis av ansökan skaffa redskap som förbättrar ergonomin inom ramen för anslagen. Målet för utvecklingen av kunnandet var tre utbildningsdagar per arbetstagare. Målet upnnåddes inte och man blev tvungen att inhibera många utbildningar till följd av lågt deltagarantal. Cheferna motiverade varför de inte skickar arbetstagare på utbildning med permitteringar och stor arbetsmängd. 7 utbildningar inhiberades och 13 genomfördes och bara den ena av esimiespassi-utbildningsserien. Genomsnittet för de genomförda utbildningarna var 3,85. Den första ansökan om utbildningsersättning har gjorts och sänts 28.1.215 för år 214:s del. I ansökan hade man skrivit personalantal vid utbildningarna år 214. Det är oroande att över hälften av personalen inte har fått ens en dgas utbildning. Situationen är inte riktigt så här dålig eftersom man inte får ersättning för för utbildning kortare än 6 timmar och de har inte räknats med. Man fick tillbaka ett belopp på 43 146,54 euro för utbildningsersättning. Det returnerades till år 214. Antal utbildningsdagar i ansökan om utbildningsersättning från år 214 Antal utbildningsdagar Antal personer Utbildningsdagar totalt 1 31 31 2 198 396 3 527 1 581 Totalt 1 35 2 287 Totalt antal personer 2 184 Utan utbildning längre 6 timmar 1 149 52,6 % År 214 genomfördes totalt 327 rekryteringar i kommunen (år 213 var antalet 371 år 212 258 rekryteringar). Det fanns 47 lediga arbetsplatser (år 213 426).
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 Bokslut 214 Antalet rekryteringar enligt sektor. Sektor Rekryteringar, antal Lediga jobb, antal Bildningsväsendet 215 218 Vård- och omsorgsväsendet 88 179 Samhällstekniska väsendet 22 71 Koncernförvaltningen 2 2 TOTALT 327 47 Kommunens personalstruktur 31.12.214 Sektorernas personalantal och procentandelar (heltids- och deltidsanställd personal) Koncernförvaltningen Bildningsväsendet Samhällstekniska väsendet Värd- och omsårgsväsendet Verk HEL- OCH DELTIDSANSTÄLLDA I bi- Totalt utan Anställda anställda med 31.12.214 Fast anställda Vikarier Visstidsanställda Totalt syssla sysselsättningsmedel med sysselsättningsmedel Koncernförvaltningen 36 2 38 38 3 Grundskolor och gymnasier, lärare 366 49 76 491 16 57 Dagvård 465 63 29 557 557 Bildningsväsendet övriga 225 2 23 268 84 352 Bildningsväsendet totalt 156 132 128 1316 1 1416 Samhällstekniska väsendet 239 2 7 248 248 Vård- och omsorgsväsendet 479 65 38 582 582 6 Totalt 31.12.214 181 21 173 2184 1 2284 9 ORDNANDE AV KOMMUNENS INTERNA KONTROLL Kommunstyrelsen i Kyrkslätt godkände 25.3.213 177 den allmänna anvisningen för intern kontroll. Enligt den allmänna anvisningsn ska kommunens verksamheter ordnas och verksamheten ska ledas så att det finns en tillräcklig intern kontroll på alla organisationsnivåer och i all verksamhet. Med den interna kontrollen avses kommunens och kommunkoncernens interna förfarings- och verksamhetssätt med vars hjälp man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av organisationens mål och verksamhetens laglighet. Intern kontroll är en del av lednings- och förvaltningssystemet med vars hjälp man eftersträvar att kommunens
Bokslut 214 11 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ledning får organisationen att fungera på det sätt som den önskar och som producerar tillräckliga uppgifter om organisationens tillstånd och prestationer för ledningen. Faktorer inom den interna kontrollen är ledningssätt och organisationskultur, riskkontroll, rapportering och informationsspridning, tillsynsåtgärder samt uppföljning och bedömning. Ordnande av tillräcklig intern kontroll ligger i sektorerna på organens (nämnderna, direktionerna) ansvar. I direktiven för intern kontroll som godkänts av kommunstyrelsen finns mer detaljerade beskrivningar av hur den interna kontrollen ska ordnas. Anvisningarna för den interna tillsynen har uppdaterats. Kommunstyrelsen godkände i mars 213 de allmänna anvisningarna för intern tillsyn i Kyrkslätts kommunkoncern. Inarbetningen av anvisningen för den interna kontrollen inom sektorerna pågår. Iakttagande av stadgarna, bestämmelserna och besluten Med hjälp av förfarandet med rätten att ta ärenden till behandling som stadgas i 51 i kommunallagen övervakas att organens och tjänsteinnehavarnas beslut är fattade i enlighet med lagar och bestämmelser. I förvaltningsstadgan finns bestämmelser över användningen av rätten att ta ärenden till behandling. För andra besluts del är laglighetskontrollen på nämndernas ansvar. Riskhantering är en del av den interna kontrollen Med riskhantering identifierar, bedömer och kontrollerar man faktorer som äventyrar uppnåendet av målen. Ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen är en del av ledningen av kommunen och kommunkoncernen. Målet för riskhanteringen är att säkerställa uppnåendet av de uppställda funktionella och ekonomiska målsättningarna. En risk är en eventuell händelse som kan äventyra uppnåendet av målen på kort eller lång sikt eller hota kommunens rykte. En risk är inte endast att något negativt eventuellt händer, utan kan även innehålla att något gott som möjliggörs av resurserna inte förverkligas. Risken kan hänföra sig till brister i uppnående av resultat, laglighet och god förvaltning eller till förlorande av tillgångar eller egendom samt till en ineffektiv användning av dem. Till riskhantering hör identifiering och utvärdering av riskerna samt iakttagande av dem vid planeringen av verksamheten och uppställandet av målen. Riskhanteringen ger också möjligheter att hitta nya verksamhetslösningar med vars hjälp målsättningarna kan nås. Riskerna ska identifieras på ett helhetsbetonat sätt ur så många synvinklar som möjligt. Senaste år har man betonat risker i anslutning till personalen och kunnandet, ledningskunnande, upprätthållande av ryktet, informationens kvalitet, datasystem, upprätthållande av infrastruktur, tillräcklig inkomstbildning och risker i anslutning till ekonomisk balans. Skyldigheten att ordna riskhantering ingår på ett ännu mer betonat sätt i den nya kommunallagen som riksdagen godkände i mars 215. Riskhantering, plan för ibruktagande De representanter för sektorerna som kommunens ledningsgrupp utsåg år 214 har uppgjort en plan för ibruktagande av riskhanteringen. Avsikten är att ta ibruk riskhanteringen vid uppgörandet av budgeten för år 216 dvs. under år 215. Riskhanteringen knyts till de bindande målen som berör hela kommunen och till sektorernas verksamhetsmål, dvs. mål som berör s.k. nyckelfunktioner. Sektorerna har nutnämnt sina nyckelfunktioner, vilka är: - vatten- och avloppsservice - primärvård - socialskydd och -vård - dagvård (verksamheten koncentreras vid behov till vissa daghem) - grundläggande utbildning (verksamheten koncentreras vid behov till vissa skolor) - kostservice till anstalter och skolor - underhåll av vissa byggnader (sjukhus, hälsocentral, vårdhem, centralkök, ovannämnda skolbyggnader, ovannämnda daghem)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Bokslut 214 - miljö- och hälsoskydd (avtal med Esbo) - avfallsservice (avtal med HRM) - tryggande av kommunens operativa ledning och förtroendeorganens beslutsfattande - kommunikation och tillgång till tillräcklig situationsinformation (inklusive tillräckliga informationsredskap) - löneutbetalning och ekonomiförvaltning i tid (fakturor och avgifter) Målsättningarna som berör nyckelfunktionerna tilläggs också i budgetboken. Man utnämner ansvarspersoner som genomför och rapporterar om målen och riskerna Man utnämner en ansvarsperson för målsättningarna som ansvarar för att målsättningarna uppfylls och uppgör utfallsuppgifter för delårsöversikterna. Kommunens ledningsgrupp behandlar delårsöversikterna och sänder dem till kommunstyrelsen för godkännande. I den nuvarande situationen tillställs uppföljningsuppgifterna kommunstyrelsen endast för kännedom. Målsättningens ansvarsperson bedömer också de risker som inriktas på uppfyllande av målet. För de mest betydande riskerna uppgörs en riskhanteringsplan och man utnämner en ansvarsperson för riskhanteringen. Riskhanteringens ansvarsperson följer med uppfyllandet av målsättningen och också risken i anslutning till det. Till uppföljningen av riskerna hör att ansvarspersonen förmedlar information som gäller utveckling av riskerna till målsättningens ansvarsperson. Uppföljningsinformation för riskerna tillställs kommunens ledningsgrupp och också kommunstyrelsen för kännedom. Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen samtidigt samtidigt som med anvisningarna för uppgörande av driftsekonomiplanen. Beslutet innehåller också en anvisning till sektorerna om riskhantering. Uppföljningsuppgifter för utfallet av risker tillställs kommunstyrelsen i augusti i samband med delårsöversikten och bokslutet. Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsuppgifterna. Vid riskhanteringen är det bra att använda ett omfattande riskbegrepp. I anvisningarna ingår en minneslista för bedömningen av risker som säkerställer att riskbedömningen görs tillräckligt mångsidigt. Riskbedömningen som verksamhet preciserar i bästa fall också kommunens mål. Målsättningarna ska vara betydelsefulla, motiverande och inom kommunens befogenheter. Kompletteringar i kommunens förvaltningsstadga Ibruktagning av riskhanteringen förutsätter att kommunens förvaltningsstadga kompletteras med anvisningar som berör riskhanteringens grunder. Fullmäktige godkänner grunderna som en del av förvaltningsstadgan. Med grunder avses definition av riskhanteringens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, verksamhetssätt samt rapporteringsplikter. Grunderna utgörs också av riskhanteringens verksamhetsprinciper: - hur risker klassificeras - hurudana risker man särskilt fäster vikt vid - hur man förhåller sig till konstaterade risker (godkänner, håller ett öga på, avlägsnar) - hur man rapporterar om riskerna Kommunstyrelsen ansvarar för handledningen av den interna kontrollen och riskhanteringen och för vederbörligt ordnande samt övervakning av verkställandet och resultaten i enlighet med de grunder fullmäktige har beslutat om. Riskhanteringen sak täcka hela kommunkoncernen. Ovan beskrivna plan för ibruktagande av riskhantering är avsedd att godkännas i kommunstyrelsen under våren 215 och kompletteringen i förvaltningsstadgan under innevarande år. Förvaltningsstadgan godkänns av fullmäktige. Planens detaljer kanske ännu preciseras.
Bokslut 214 13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Kommunen och vatten (externa poster) 1 214 213 Verksamhetsintäkter: Försäljningsintäkter 8 682 7 745 Avgiftsintäkter 12 472 13 425 Understöd och bidrag 4 43 4 899 Övriga intäkter 4 8 5 85 29 565 31 874 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -71 54-75 425 Lönebikostnader Pensionskostnader -16 683-17 24 Övriga lönekostnader -3 338-4 58 Köp av tjänster -88 185-86 292 Material, förnödenheter och varor -11 77-12 26 Understöd -16 592-17 692 Övriga finansiella kostnader -4 668-4 61-212 712-217 747 Verksamhetsbidrag -183 147-185 874 Skatteinkomster 174 981 171 133 Statsandelar 21 63 23 251 Finanseialla intäkter och kostnader Ränteintäkter 85 123 Övriga finansiella kostnader 44 433 Röntekostnader -1 989-2 33 Övriga finansiella kostnader -3-14 -1 531-1 581 Årsbidrag 11 777 6 93 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -13 66-13 552 Räkenskapsperiodens resultat -1 882-6 623 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 25 27 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -5 141-25 168 Räkenskapsperiodens overskott/underskott -1 751-6 455 Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 13,9 % 14,6 % Årsbidrag i procent av avskrivningarna 87,4 % 51,1 % Årsbidrag, euro/invånare 312 183 Invånarantal 31.12. 38 221 37 899
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14 Bokslut 214 Finansieringsanalys och dess nyckeltal Kassaflödet i verksamheten 1 214 213 +Årsbidrag 11 934 6 93 -Rättelseposter till internt tillförda medel -333-2 56 11 444 4 874 Kasaflödet för investeringarnas del -Investeringsutgifter -12 157-15 21 -Finansieringsandelar för investeringsutgifter 595 234 -Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 348 2 615-11 214-12 172 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 386-7 298 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen -Ökning av utlåningen -65 -Minskning av utlåningen -65 Förändringar av lånebeståndet +Ökning av långfristiga lån 1 1 -Minskning av långfristiga lån -1 883-8 791 +-Förändringar av kortfristiga lån 2 93-24 1 21 1 6 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -25 2 Förändring av omsättningstillgångar -19 Förändring av fordringar -1 525 4 46 Förändring av räntefria skulder 613 1 876-8 5 925 Kassaflödet för finansieringens del 639-433 Förändring av likvida medel 639-433 Förändring av kassamedel +Kassamedel 31.12. 2 756 2 117 -Kassamedel 1.1. 2 117 2 55 Intern finansiering av investeringar, % 13,2 % 46,9 % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 53,2 % 29,3 % Låneskötselbidrag 1,1 %,9 % Kassamedel 31.12. 2 756 2 117 Likviditet, kassadagar 31 14 Invånarantal 38 221 37913
Bokslut 214 15 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens balansräkning och dess nyckeltal Kommunen och vatten (externa poster) 1 AKTIVA 214 213 PASSIVA 214 213 BESTÅENDE AKTIVA 186 912 189 24 EGET KAPITAL 82 839 84 59 Immateriella tillgångar 1 91 2 128 Grundkapital 59 99 59 99 Immateriella rättigheter 295 346 Uppskrivningsfond 566 566 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 615 1 782 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 24 34 3 489 Räkenskapsperiodens över-/underskott -1 751-6 455 Materiella tillgångar 157 25 159 756 Mark- och vattenområden 24 919 24 387 AVSKRIVNINGSDIFFERENS 842 866 Byggnader 82 683 85 117 OCH RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar 46 752 46 785 Avskrivningsdifferens 235 26 Maskiner och inventarier 1 522 2 236 Reserver 66 66 Övriga materiella tillgångar 6 6 Förskottsbetalningar och 1 143 1 225 FÖRVALTAT KAPITAL 3 826 3 825 pågående anskaffningar Statens uppdrag 2 2 Placeringar 27 977 27 14 Donationsfondernas kapital 3 397 3 332 Aktier och andelar 25 993 25 157 Övrigt förvaltat kapital 427 49 Övriga lånefordringar 1 45 1 45 Övriga fordringar 429 534 FRÄMMANDE KAPITAL 13 161 128 339 Långfristigt 89 642 89 565 FÖRVALTADE MEDEL 434 458 Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar 76 849 77 155 Statliga uppdrag 2 2 Lån från offentliga samfund 2 61 3 187 Donationsfondernas särskilda täckning 94 76 Erhållna förskott 1 145 1 662 Övriga förvaltade medel 339 38 Skulder till leverantörer 9 37 7 56 RÖRLIGA AKTIVA 3 165 28 139 Kortfristigt 4 52 38 774 Omsättningstillgångar 425 45 Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar 1 36 8 214 Material och förnödenheter 423 45 Lån från offentliga samfund 577 577 Färdiga produkter 1 1 Erhållna förskott 8 Skulder till leverantörer 13 635 1 315 Fordringar 8 984 7 616 Övriga skulder 2 7 2 322 Långfristiga fordringar 429 571 Resultatregleringar 13 995 17 339 Övriga fordringar 429 571 PASSIVA TOTALT 217 669 217 62 Kortfristiga fordringar 8 556 7 44 Soliditetsgrad, % 38,6 % 39,6 % Kundfordringar 4 497 4 243 Relativ skuldsättningsgrad, % 57, % 56, % Övriga fordringar 3 182 2 9 Ackumulerat överskott, 1 22 283 24 34 Resultatregleringar 877 711 Ackumulerat överskott, /inv. 583 634 Lånestock 31.12., 1 9 343 89 133 Finansiella värdepapper 26 27 Lånestock 31.12., /inv. 2 364 2 352 Aktier och andelar 26 27 Lånefordringar, 1 1 45 1 45 Kassa och bank 2 551 19 911 Invånarantal 38 221 37 899 AKTIVA TOTALT 217 669 217 62
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16 Bokslut 214 Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsinkomster och -utgifter Verksamhetsinkomsterna sjönk med 2,3 miljoner euro (-5,7 %) år 214 i jämförelse med föregående år. En sänkning i verksamhetsinkomsterna berodde på mindre försäljningsvinster från anläggningstillgångar samt minskade ersättningar för markanvändningsavtal. Vinster från anläggningstillgångar var ca 1,7 milj. euro mindre och ersättningarna för markanvändningavtal en knapp miljon mindre än föregående år. Budgeten för försäljningsvinster från anläggningstillgångar utföll inte enligt planerna delvis till följd av att markaffärerna i Tolls (värda 1,3 milj. euro) överfördes till år 215. Intäktsföringen för markanvändningsavtalens kostnader itföll inte heller som planerat år 214. Också verksamhetskostnaderna sjönk från år 213 med ca fem milj. euro (2,3 %). Den största enskilda faktorn för inbesparingar i kommunen var de uppsägningar och permitteringar som genomfördes i kommunen, tack vare vilka lönesumman sjönk med över fem milj. euro. Också i bidragen och material, förnödenheter och varor lyckades man spara, men kostnaderna för köp av tjänster ökade med knappa två milj. euro. Skatteinkomster och statsandelar Skatteintäkterna ökade från föregående år med 3,8 milj. euro (+2,2 %). Kommunens inkomstskatt ökade med ca två milj. euro, intäkterna av samfundsskatten med ca 1,3 milj. euro och fastighetsskatten med ca en halv miljon euro. Inkomstskattesatsen höjdes med,5 procentenheter från början av år 213 men fastighetsskattesatsen har förblivit desamma. Av statsandelarna inflöt 1,6 milj. euro mindre (-7 %) vilket är en direkt följd av statsandelsförnyelsen. Årets resultat Tack vare sparåtgärdena förbättrades verksamhetsbidraget (-183 milj. euro) med 2,7 milj. euro (1,5 %) och underskred också den målsättning som uppställdes i budgeten. Också årsbidraget (11,9 milj. euro) förbättrades så mycket som inbesparingen i verksamhetsutgifterna, även om försäljningsvinsterna från anläggningstillgångarna och avtalsersättningar från markanvändning minskade från föregående år. Årsbidraget var också ättre än i budgetprognosen. Årsbidraget räckte ändå inte riktigt till för att täcka de planenliga avskrivningarna (87,4 %). Bokslutsårets årsbidrag för år 214 var per invånare 312 euro (213: 184 euro och 212: 127 euro). Verksamhetsårets resultatet uppvisar ett underskott på -1,8 milj. euro. Finansieringsanalys och dess nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas penningflöde berättar hur mycket man efter den egentliga verksamheten har behövt utomstående finansiering för att genomföra investeringarna. År 214 vände nyckeltalet till positivt och var knappt 4 euro. Dvs. de investeringar som genomfördes år 214 har kunnat finansieras med verksamhetsutgifter (investeringarnas inkomstfinansiering 13,2 %) då man föregående år behövde över 7 milj. euro utomstående finansiering för att genomföra investeringarna (investeringarnas inkomstfinansiering 46,9 %). Finansieringens penningfölde berättar om ändringar i lånestocken och betalningsbredskapen. Lånestocken har förändrats med ca en miljon euro, dvs. man har lyft 1 milj. euro i nytt lån och ca 1,8 milj. euro av de gamla lånen har betalats bort. Kommunens fordringar har minskat med 1,5 milj. euro vilket beror på överföring av vattnets balansenhets lån till interna. Låneskötselbidraget anger om kommunens inkomstfinansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Nyckeltalet förbättrades från föregående år med två procentenheter (1,1 %) och anger att inkomstfinansieringen har räckt till för skötsel av lån förmågan att sköta lån har stigit från föregående år från svag (,9 %) till tillfredsställande.