Diarienummer: LSN-HSF14-499 Delårsrapport 2 Länssjukvårdsnämnden Delår 2 2014 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet
Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 2(61)
Innehållsförteckning Inledning... 5 Sammanfattande analys... 5 Medborgarperspektivet... 7 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 7 Personalperspektivet... 11 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 11 Personalperspektivet - satsningar... 14 Process- och förnyelseperspektivet... 15 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse... 15 Process- och förnyelseperspektivet - satsningar... 23 Miljöperspektivet... 26 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse... 26 Ekonomiperspektivet... 28 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse... 28 Ekonomiperspektivet - satsningar... 30 Samlad analys... 31 Personal... 31 Produktion... 34 Ekonomi... 43 Investeringar... 53 Intern kontroll... 54 Patientperspektivet... 54 Personalperspektivet... 54 Miljöperspektivet... 55 Ekonomiperspektivet... 55 Satsningar... 58 Framtidens hälso- och sjukvård... 58 Beställarbudget... 60 Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 3(61)
Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 4(61)
Inledning Sammanfattande analys En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Kirurgmottagningen och avdelning 36 Lung- och infektion på Mälarsjukhuset deltar i pilotprojektet personcentrerad vård som arbetar med målet att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär både på systemnivå och på individnivå. Under våren har Nationell Patientenkät genomförts för den specialiserade vården inom psykiatri och somatik, resultaten kommer vara färdiga att presenteras senare under hösten. Utvecklingen av ehälsa fortsätter inom länssjukvården. Mina Vårdkontakter finns nu på samtliga mottagningar och några erbjuder även direktbokning av tid. Ett projekt pågår för införandet av journal på nätet. Målet är att denna invånartjänst ska vara införd under 2015. Efter annonskampanjen "En vård av möjligheter" till medborgarna är nu informationsfunktionen Valfrihet- och vårdgarantiservice etablerad och känd inom och utom landstinget. Antalet inkommande och besvarande samtal håller en relativ jämn nivå med ca 20-30 samtal per dag. Totalt finns det idag 13 länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvården och specialistklinikerna som regelbundet revideras. Arbetet med att införa nationella riktlinjer fortsätter inom förvaltningen. Under året har förvaltningen arbetat med riktlinjerna för demenssjukdomar, cancer och diabetesvård. Inom personalområdet har satsningar på specialistutbildningar fortsatt och rekryteringsinsatser i form av besök på högskolor och deltagande i rekryteringsmässor har genomförts. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet som startade upp 2013 pågår. Ett antal KULT-tjänster (kompletterande underläkartjänstgöring) har inrättats. Det är en ettårig utbildningstjänst och är avsedd för de som studerat utomlands och direkt får sin svenska legitimation. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har genomförts och handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner har tagits fram. Antalet anställda har ökat med 86 årsarbetare (2,1 %) jämfört med samma period föregående år. Vi är nu totalt 4 505 anställda. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare samt specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Sjukfrånvaron har ökat till 5,6 % och det är främst den längre sjukfrånvaron som ökar. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes 2013. Även ett arbete med att utse hälsoinspiratörer på arbetsplatserna pågår och kommer fortsätt under 2014. Paramedicin, Medicinkliniken på Mälarsjukhuset samt Hjärtsviktsprocessen ingår som tre av fyra piloter att införa ett systematiskt ledningssystem i Hälso- och sjukvården. En första version beräknas vara klart i början på 2015. För de kliniska vårdprocesserna har en medlem i hälso- och sjukvårdsledningen övertagit rollen som processägare. Alla tio vårdprocesser håller på att identifiera de tre viktigaste KPI:erna som sedan regelbundet ska följas upp. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 5(61)
Under 2014 har hälso- och sjukvården fortsatt sitt arbete med att produktions- och kapacitetsplanera de kliniker som introducerades under 2013. Radiologen och Klinfys har under våren startat upp sitt arbete med sina verksamheter. Målet är att ge verksamheterna ett verktyg för produktionsstyrning som skall bidra till att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser. Specialistsjukvården har förbättrat tillgängligheten till både nybesök och behandling jämfört med föregående år. Under 2014 har målet för nybesök inom kömiljarden uppfyllts alla månader jan-juni. Under sommaren har tillgängligheten försämrats men ligger trots det på högre nivåer jämfört med samma period 2013. Även tillgängligheten till behandling har succesivt förbättrats men inte upp till önskade nivåer. Orsakerna är bl.a. brist på vårdgivare att remittera till och på svårigheter att rekrytera personal till vårdavdelningar och till operationsavdelningar. Vårdplatssituationen har under de första månaderna 2014 fortsatt varit ansträngd. Främst Nyköping har haft och har flera vårdplatser ofrivilligt stängda. Orsaken till stängda vårdplatser är bl. a. sjuksköterskebrist. Sommaren har generellt fungerat bra men framförallt inom slutenvården har verksamheterna rapporterat om högt tryck och hård belastning p.g.a. vårdplatsbrist. Beläggningen på vårdavdelningarna har periodvis varit hög med överbeläggningar och utlokaliserade patienter som följd. Patientsäkerhetsarbetet forsätter med fokus att under 2014 minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätning har genomförts under våren inom samtliga områden och resultat från mätningen visar förbättringar. Arbetet med att genomföra händelseanalyser och introducera riskanalyser i verksamheterna forsätter och har kommit igång ordentligt. Hittills i år har 13 händelseanalyser och 22 riskanalyser genomförts. Genomförande av kvälls- och helgöppna mottagningar har fortsatt under 2014. Arbetet med att utveckla ambulanssjukvården i länet pågår och satsningen med mobilt team inom psykiatrin är igång med två bilar som rullar dag- och kvällstid samt helger. I maj lanserades en ny förkortad webbaserad miljöutbildning för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Målet är att fler medarbetare ska ha tid och möjlighet att genomföra utbildningen som är en viktig del i miljöledningssystemet. Prognosen efter augusti är -15 mnkr och periodresultatet slutade på -7,4 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -9,8 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 5,3 % jämfört med 2013 (LPIK 2,4 %). Den underliggande resultatutvecklingen pekar för närvarande mot -30 mnkr för 2014 vilket framförallt beror på högre personal- och utomlänsvårdskostnader. Länssjukvården har fortsatt fokus och tryck i åtgärdsarbetet för att på sikt nå en ekonomi i balans. Thomas af Bjur Ordförande Jörgen Striem Hälso- och sjukvårdschef Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 6(61)
Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. Personcentrerad vård Hösten 2013 startade ett pilotprojekt upp för personcentrerad vård inom ramen för Sveriges friskaste län. Pilotprojektet var en del i att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär i landstingets olika verksamheter både på systemnivå och på individnivå. Piloten har syftat till att lägga grunden för hur det fortsatta arbetet med personcentrerad vård i Landstingets Sörmland ska genomföras. Deltagande enheter var Aktivitetsenheten Karsudden, Avdelning 36 Lung- och infektion, Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset, Vårdcentralen City samt Vårdcentralen Trosa. Varje enhet bildade ett tvärprofessionellt team och har haft chefen delaktig i processen för förbättringsarbetet. Under hösten 2013 samt våren 2014 har samtliga piloter arbetat med målområdet delaktighet. Piloterna har haft gemensamma seminarier (sex stycken) som har utgångspunkten i personcentrerad vård. Samtliga seminarier har haft externa föreläsare. Innehållet på seminariet har varit; vad är personcentrerad vård, olika former för kommunikation, patientmedverkan, egenvård, delat beslutsfattande samt tjänstedesign. Piloterna har gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på de olika enheterna. Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för personcentrerat samtal har framtagits. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera patienterna i förbättringsarbetet. Den 22 maj 2014 anordnades ett seminare med syfte att sprida erfarenheterna i projektet för personcentrerad vård. Landstinget samtliga enheter var inbjudna, 115 personer deltog. Det blev en inspirationsdag med fokus på pilotverksamheternas resultat. Patienterfarenhet Nationell Patientenkät (NPE) har genomförts återkommande sedan 2009. Det avtal som finns med företaget Indikator sträcker sig till och med 2014. Samtliga landsting/regioner är eniga om att fortsätta med Nationell Patientenkät. En kravspecifikation är framtagen och ett upphandlingsarbete har påbörjats. I verksamhetsberättelsen kommer resultaten att redovisas för vårens mätningar inom öppen- och slutenvård för den specialiserade vården inom psykiatri och somatik. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 7(61)
ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster, som ger invånaren fler möjligheter till kontakt med vården när det passar invånaren och vård- och omsorgspersonal får ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad patientnytta. Detta skapar goda förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, och en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Arbetet handlar dels om att följa den nationella utvecklingen av informationsöverföring mellan vårdgivarna och dels stödja befintliga verksamheter som använder NPÖ inom landstinget. Diskussioner pågår med nya verksamheter att starta upp NPÖ. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ, men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Det är sju kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. En grundläggande förutsättning är tillgången till kommunernas patientuppgifter i NPÖ vilket påverkar nyttan med och motivationen till användningen. Mina Vårdkontakter (MVK) Inom länssjukvården finns idag 133 mottagningar som alla är aktiva i MVK och samtliga mottagningar har dessutom minst tre ärendetyper att använda i MVK. Införandet av ytterligare ärendetyper och tjänster däribland ökad möjlighet att boka tid direkt och Journal på nätet planeras under 2014/2015. Under hösten 2014 kommer också MVK att öppnas inom klinfys och radiologi. Valfrihet- och vårdgarantiservice Valfrihet- och vårdgarantiservice är en informationsfunktion organiserad inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Valfrihet- och vårdgarantiservice har ett uppdrag att ge information om patientens rättigheter avseende valmöjligheter i vården samt om regelverket kring den lagstadgade vårdgarantin till patienter, medborgare, vårdverksamheter och personal. I uppdraget ingår även att bistå landstingets vårdverksamheter att leta ledig kapacitet inom områden där kliniken behöver remittera patienter till andra vårdgivare för att kunna uppfylla vårdgarantin. Efter annonskampanjen 2013 är funktionen nu etablerad och känd inom och utom landstinget. TeleQ- funktionen ger en högre tillgänglighet och antalet inkommande och besvarade samtal håller en relativt jämn nivå med ca 20-30 samtal per dag. Indikator Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter Utfall Målvärde Kommentar 12,8% 50% 17 av 133 mottagningar har direktbokning av tid via MVK. 100% 100% Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 8(61)
Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under andra kvartalet 2014 har vårdöverenskommelsen för kirurgiska sjukdomar blivit reviderad. Ett nytt område för vårdöverenskommelser är påbörjat utifrån diabetessjukdomar. Pågående revideringar gäller sjukdomar inom specialiserad rehabilitering, ögonsjukdomar samt ortopediska sjukdomar. Nationella riktlinjer Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård. De medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån. Riktlinjerna ökar också möjligheterna att sprida kunskap och tydliggör för vårdgivare att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt. De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom som publicerades 2010 har fått ett stort genomslag visar Socialstyrelsens utvärdering som publicerades i mars månad. Det har skett utbildningssatsningar, och många verksamheter deltar idag i de kvalitetsregister som finns inom området. Det finns dock brister både när det gäller utredning och behandling. Landstinget Sörmland kommer tillsammans med alla kommuner genomföra en seminariedag i september om demensvård. Syftet med dagen är att tillsammans ta fram ett underlag till en handlinsplan för att åtgärda det gap som finns. I april 2014 publicerades cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmcancer. Arbete pågår både inom regionen via RCC och i hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utreda möjligheterna till bland annat fast kontaktsjuksköterska för patienterna med cancersjukdomar. Under våren och sommaren har arbetet md att ta fram en politisk viljeinriktning med de viktigaste rekommendationerna pågått i Uppsala/Örebro regionen. Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för diabetesvård år 2010. Sedan dess har det tillkommit ny kunskap och nya frågeställningar inom området. Den nya riktlinjen som publicerades i juni i år fokuserar på frågeställningar inom områden som är i behov av vägledning, såsom screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt- och kärlsjukdom, omvårdnad, komplikationer, graviditetsdiabetes. Arbetet med att ta fram en helt ny nationell riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom inleddes i våras på Socialstyrelsen och under septembermånad involveras landstingen och regionerna. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 9(61)
Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Sörmland har drygt 2500 inskrivna asylsökande och antalet fortsätter att öka. 2013 kom det drygt 54 000 asylsökande till Sverige och prognosen för 2014 är nu höjd till ca 80 000. Många av de asylsökande är svårt sjuka både fysiskt och psykiskt och har behov av vård direkt när de anländer vilket ställer stora krav på alla verksamheter inom landstinget. Den långa handläggningstiden hos Migrationsverket och att de inte kan kommunplaceras innebär också att många mår mycket dåligt psykiskt och behöver vård. I Landstinget Sörmland finns beslut om att asylsökande och papperslösas har rätt till samma vård som folkbokförda inom vårdgarantin och det ställer större och större krav på verksamheterna. Ett mobilt team med tre sjuksköterskor startar upp i september för att utföra hälsoundersökningar på asylsökande på Migrationsverkets asylboende. Målet är att fler hälsoundersökningar ska kunna erbjudas med en bättre kvalitet. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 10(61)
Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildningar är en viktig del i kompetensförsörjningen. I januari startade sju sjuksköterskor en specialistutbildning med studieförmån. Intresset för studieförmånen till höstens utbildningar var stort och det var 43 sökande. 20 av dessa sökande har beviljats studieförmån. Det totala antalet sjuksköterskor som studerat med studieförmån under 2014 beräknas uppgå till 62 st. Under hösten 2014 startar en fjärde omgång av YH-utbildning till medicinsk sekreterare. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet som startades upp 2013 pågår. Chefsutbildningsprogrammet fortsätter under 2014, omgång två har avslutats, den tredje och fjärde omgång startar under hösten 2014. Rekryteringsinsatser Besöken på högskolor och informationsträffar fortsätter för att locka studerande till arbete i Hälso- och sjukvården och har kompletterats med brevutskick och satsningar på marknadsföring bl.a. genom tidningsartiklar och annonsering. Ett projekt avseende KULT, Kompletterande underläkartjänstgöring, har startat. 10 platser har inrättats genom beslut i Landstingsstyrelsen. Annonsering och rekrytering har genomförts och studierektorerna har sammanställt ett utbildningsprogram för denna tjänstgöring. Se vidare rapportering under avsnitt om satsningar. Ett nytt rekryteringsverktyg (IT) har införts som på sikt kommer att underlätta administrationen i samband med rekrytering och också minska ledtiderna i processen. Rutiner mm ses för närvarande över. Hittills har ca 105 sjuksköterskor rekryterats till våra tre sjukhus sedan januari. Under sommaren har 87 ungdomar praktiserat inom Hälso- och sjukvården i länet. Sommarungdomarna har under sommaren fått följa olika yrkesgrupper för att få en ökad kunskap om Hälso- och sjukvårdens olika yrken och verksamheter. Efter avslutad sommarpraktik lämnade sommarungdomarna in en utvärdering, som kommer att ligga till grund för kommande sommarpraktikanter. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 11(61)
Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Svarsfrekvensen i årets medarbetarenkät har ökat till 72 %. Samtliga staplar visar på bättre resultat än förra året. Nuläget pekar på styrkor inom områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet samt återkoppling. Nuläget visar också att ett förbättringsarbete föreligger inom områdena arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt, delaktighet, ledarskap, målkvalitet samt medarbetarskap. Index för hållbart medararbetarengagemang är 79 %, strax under målvärdet 80 % och 84 % har svarat att man rekommenderar sin arbetsplats. Arbetet med återkoppling av medarbetarenkäten har skett på arbetsplatserna under första halvåret. Inom ramen för detta prioriterar medarbetarna tillsammans med sin chef områden för fortsatt fokus och arbete under kommande år. Handlingsplaner med aktiviter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Samtliga chefer har erbjudits tre coachningstillfällen under året kopplat till resultatet och det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten. Nätverksträffar har fortsatt att planeras för de ergonomiombud som utbildades 2011. Utbildning i ergonomi, brand och säkerhet för semestervikarier har genomförts i juni 2014. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes under 2013. Andelen av de anställda som har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil är 21 % under året 2014. Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. Arbetetet med att utse hälsoinspiratörer på arbetsplasterna har startat under 2013 och kommer att pågå under 2014. En mångfaldsplan utarbetades under slutet av 2013 och har fastställts av Hälso- och sjukvårdsledningen. En analys av resultatet i medarbetarenkäten har startats på personalutvecklingsenheten vilket under 2014 innebär att insatser utifrån mångfaldsplanen planeras vidare. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna visar att det är den längre sjukfrånvaron som har ökat. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat medan sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har ökat. Sjukfrånvaron har under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 17,5 dagar per anställd till 18,2 dagar per anställd vid jämförelse med motsvarande månad föregående år. Antalet långtidssjuka > 90 dagar är nu 114 personer motsvarande 2,4% av antalet månadsavlönade. Samma period föregående år var 90 personer långtidssjuka motsvarande 2,1 % av samtliga anställda. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 12(61)
Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % till 5,6 % motsvarande tid föregående år. Målet 2014 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5,1 %. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling fortsätter under året, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Utfall Målvärde Kommentar 5,6 % Max 5,1 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % till 5,6 % motsvarande tid föregående år. Den långa sjukfrånvaron har ökat medan den korta har minskat. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Ett systematiskt förbättringsarbete pågår kontinuerligt inom Hälso- och sjukvården. Personal från olika delar i organisationen deltar både i utveckling av vårdprocesser och i arbetet med att införa produktions- och kapacitetsplanering. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 13(61)
Personalperspektivet - satsningar Satsning Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling på samtliga nivåer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen KULT-tjänster till Hälso- och sjukvården Kommentar Ledningsgruppsutveckling som startades upp 2013 pågår inom förvaltningen. Alla divisionsledningar är igång och flera klinikledningsgrupper har startat sin utveckling. Landstinget Sörmland har inrättat 10 st KULT-tjänster under en projekttid på 3 år, KULT står för kompletterande underläkartjänstgöring. Det är en 1-årig utbildningstjänst och är avsedd för de som studerat till läkare utomlands. Rekrytering pågår och hittills är åtta tjänster tillsatta med start i slutet av augusti. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 14(61)
Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Indikator Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) Utfall Målvärde Kommentar 53,9 % 55 % Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Projektet Ledningssystem i Hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland fick i juni ett godkänt projektdirektiv och arbetar med att ta fram en projektbeskrivning. En projektgrupp är definierad med representanter från olika delar av förvaltningen. Inom personal och ekonomi finns ett stort behov av att samordna med centrala funktioner och möten planeras för att göra detta. Fyra piloter för att införa ett systematiskt ledningssystem har identifierats, Vårdcentralen Gnesta, Paramedicin, Medicinkliniken MSE och Hjärtsviktsprocessen. Ett första möte har eller skall snart genomföras med dessa för att kartlägga nuvarande status och behov av utveckling. Tidsplanen är att detta skall vara klart och det ska finnas en första version av ett systematiskt ledningssystem i januari 2015. För att första versionen av systemet ska bli bra behöver projektet ett nära samarbete med Landstingets centrala projekt och med projektet Rätsidan. Med förstnämnda finns bra kommunikationsvägar medan samarbetsformer med Rätsidan håller på att tas fram. Andra initiativ som kan ha stor påverkan på ledningssystemet är Landstingsgemensam processorienterad klassificeringsstruktur och om det blir ett nytt projekt inom administration rörande styrande dokument. Vårdprocesser Från och med 2014 har justeringar i det processorienterade förbättringsarbetet förändrats. För de kliniska vårdprocesserna har en medlem i hälso- och sjukvårdsledningen, oftast en divisionschef, övertagit rollen som processägare. Hälso- och sjukvårdschefen har dock fortfarande ansvaret för den allmänna vårdprocessen. Hjärtsviktsprocessen - Processen kan skönja ett trendbrott gällande antal vårdtillfällen för hjärtsvikt i Sörmland vilket är mycket glädjande. Däremot ses inte samma trend gällande besök på akutmottagning. Fortsatt är det svårt att få fler enheter från slutenvården att ansluta sig till kvalitetsregistret RiksSvikt. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 15(61)
Strokeprocessen - Median för DNT (door to neddle time) ligger fortsatt på 35 min i hela länet, målet < 40 min nås därmed. Fokus för arbetet 2014 har därmed övergått till direktinläggning på strokeenhet vilket är ett av årets målområden. Njurprocessen - En del tester som pågått under våren är nu införda och andra pågår fortfarande. Under sommaren har en begränsande faktor varit svårigheten med vårdplats till patientgruppen som ska få AV-fistel. Mätning mot målet för processen (70 % av patienterna ska ha AV-fistel) visar att just nu har 60 % av patienterna AV-fistel i länet. För att nå målet behöver ytterligare 3 st patienter få AV-fistel. Malignt melanom - Flera tester pågår i processen. Ett prioriterat område är ledtider i processen. En sjuksköterska på MSE har fått utbildning för att ta bort mindre hudförändringar, detta för att korta väntetiden för patienterna. Väntetiden har gått från 7 veckor till 1 vecka under detta test. Diabetesprocessen - Arbete pågår att samla fotterapeuterna under en länsgemensam klinik med en gemensam chef. I detta arbete ingår också en översyn för att kunna erbjuda lika vård i länet. Den nya organisationen planeras vara på plats under 2015. Fetmaprocessen - Öppenvårdsgruppen planerar en hälsovecka (v.40) tillsammans med SFI (Svenska för invandrare). Fetma och diabetes vet vi ökar bland nyanlända till Sverige. Svårigheter finns bland annat pga. olika matkulturer, livsstil och språkförbistring. ADHD - Aktuell statistik visar en stadig trend uppåt och det har skett i det närmaste en fördubbling av antal individer med ADHD-diagnos på våra mottagningar jämfört med för 3 år sedan. Det finns en könsskillnad där män är generellt överrepresenterade. Dock är denna skillnad större i södra och västra länsdelen jämfört med norr länsdelen. Prostatacancer - Arbetet följer årets prioriterade områden. För närvarande fokuserar arbetsgruppen succesivt införande av kontaktsjuksköterskor utifrån befintliga resurser samt införande av min vårdplan till alla nya patienter. Colorektalcancer - Arbetet inriktas på att få en bra överlämning mellan kirurgi-onkologi- SSIH. Utarbetande av en individuell vårdplan (kirurgi+onkologi+ssih) för patientens hela vårdprocess pågår. Kirurgdelen har testats sen mars 2014 och onkologdelen testas sen juni 2014. Detta är ett målområde för 2014 och dokumentet planeras vara klart för användning i sin helhet under september 2014. Produktionsplanering Produktions- och kapacitetsplanering enligt Sörmlandsmodellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Syftet är att ge verksamheterna en bra översyn över produktion/efterfrågan och tillgänglig/ kapacitet. Målet är att underlätta visualisering av resultat och identifiering av förbättringsområden, vilket i sin tur möjliggör en tydligare produktionsstyrning. Något som skall hjälpa verksamheterna att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Under första delen av 2014 fortsatte hälso- och sjukvårdens introduktion av produktionsoch kapacitetsplanering med Sörmlandsmodellen enligt plan. Ytterligare tre verksamheter (Radiologen (2 kliniker) och Klinisk fysiologi startade upp produktions- och kapacitetsplanering, ett arbete som alltjämt fortgår. Dessutom har arbetet med de verksamheter som startades under 2013 fortsatt. Fyra av dessa har avslutats under våren 2014. De bedöms ha byggt en egen hållbar förvaltning och uppföljning av produktions- och kapacitetsplaneringsarbetet, samt en organisation för internt utvecklingsarbete. Framtida Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 16(61)
uppföljningar av dessa sker tillsammans med respektive divisionschef och HSL Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Under 2014 uppnåddes kömiljardens mål för nybesök fram t.o.m. juni och när det gäller behandling, så var målet nära att uppnås. Den kraftsamling som Hälso- och sjukvården har gjort med start 2013 och fortsatt under 2014 har alltså givit resultat. Orsaken till att målen för tillgänglighet till behandling hittills inte uppnåtts är flera: svårigheter att rekrytera personal till vårdavdelningar och till operationsavdelningar inom vårt eget landsting, brist på vårdgivare att remittera till och att en stor andel patienter hellre väntar på vård i Landstinget Sörmland, än att remitteras till annan vårdgivare. När det gäller den stora grupp patienter som väntar på hörapparat, så har situationen förbättrats i och med att avtal slutits med externa vårdgivare inom länet. De åtgärder som fortsätter för att ytterligare förbättra tillgängligheten är extramottagningar med ordinarie personal, remittering av patienter för operation till annan vårdgivare och anlitande av hyrläkare. Valfrihets- och rättighetskansliet ger fortsatt stöd för att identifiera andra vårdgivare som kan ta emot patienter från Sörmland. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering är igång på alla opererande kliniker. Avsikten är att långsiktigt och uthålligt uppnå det mål som finns i verksamhetsplanen, att minst 80 % av patienterna kommer till nybesök och behandling inom 60 dagar. Den länsgemensamma Operationsstyrelsen fattar beslut om en årlig produktionsplan för den planerade operationsverksamheten. Produktionsplanen innehåller numera även utfall, per klinik och per vecka, inklusive remittering till annan vårdgivare. I Operationsstyrelsen görs en regelbunden uppföljning av hur utvecklingen av respektive kliniks väntetider ser ut varje månad. Länets operationsplanerare träffas några gånger per termin under ledning av Lopen (Länsgemensamma operationsenheten). Det har bl.a. lett till förbättrade rutiner för hur ledig operationsresurs ska förmedlas så att någon annan klinik kan utnyttja den. Även andra rutiner i anslutning till operationsverksamheten har samordnats i länet. Exempelvis så har rutiner tagits fram för hur dokumentationen ska skötas när det gäller patienter som skickas till ett annat sjukhus i länet för operation. Även rutiner kring läkemedelshantering inför operation har tagits fram. För att öka möjligheten att få patienter att acceptera hänvisning till annat sjukhus har kallelserna till mottagningarna justerats så att det redan där står att patienten kan bli kallad till annat sjukhus vid operation. Ett reviderat regelverket i förhållande till vårdgarantin har tagits fram och kommer att tas i bruk, så snart som informationen i patientkallelserna har reviderats. Vårdplatser Vårdplatssituationen har under 2014 fortsatt varit ansträngd. Initialt var det Nyköpings lasarett som hade svårast att bemanna vårdplatserna och nu är det Mälarsjukhuset som har stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt planering. Det har varit och är flera vårdplatser som är ofrivilligt stängda. Orsaken till stängda vårdplatser är främst sjuksköterskebrist. Ett intensivt arbete för att lösa situationen med stängda vårdplatserna pågår. Under sommaren har antalet vårdplatser varit reducerat enligt semesterplanering. Vårdplatser har inte kunnat öppna i den omfattning som planerats p.g.a sjuksköterskebrist och bemanningsföretag har använts och används för att kunna hålla vårdplatser öppna. En särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 17(61)
För att kunna erbjuda fler antal vårdplatser för planerade operationer i Nyköping inom kirurgi och ortopedi har vårdplatsenheten i Nyköping fortsatt med sin planering och genomförande tillsammans med klinikerna. På Kullbergska sjukhuset har 5 extra vårdplatser öppnat för elektiva operationer inom ortopedi. Sommaranalys Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom hälso- och sjukvården och de senaste åren har utvärderingarna visat på stora variationer hur verksamheterna upplevt sommaren, både mellan olika verksamheter och mellan olika år. För sommaren 2014 visar sommarrapporteringen från de flesta verksamheter att sommaren i stort har fungerat bra. Den slutna vården har rapporterat att det under sommaren har varit ett högt tryck och hård belastning p.g.a. vårdplatsbrist. Beläggningen på vårdavdelningarna har varit hög med överbeläggningar utlokaliserade patienter som följd. Även operationsplaneringen uppges ha påverkats av vårdplatsbristen i form av strykningar och omplanering av patienter. Flertal verksamheter uppger att de haft en liknande eller bättre bemanningssituation jämfört med föregående år men några verksamheter framförallt vårdplatsenheterna har upplevt en bristsituation, främst inom sjuksköterskebemanningen, vilket i sin tur har påverkat arbetsmiljön. Några verksamheter beskriver också att de fått använda sig av övertid eller inhyrd personal för att lösa bemanningen vissa perioder. Vårdplatskoordineringen upplevs ha fungerat tillfredsställande på alla tre sjukhus där dagliga möten genomfördes för att koordinera vårdplatsutnyttjandet i länet. Verksamheterna rapporterar att funktionen verksamhetschef i beredskap har fungerat bra. Upplevelsen är att kommunernas hemtagning av medicinskt färdigbehandlade patienter har fungerat bra i den västra länsdelen men kunde varit bättre i framförallt den norra länsdelen. Förstärkt utskrivning med "ringare" Ringarna är erfarna sjuksköterskor som ringer upp utskrivna patienter inom 72 h från det att de lämnat sjukhuset. Patienterna (eller ibland anhöriga) intervjuas i enlighet med ett standardiserat formulär kallat Webbkollen och registreras i detta system. Den information som erhålls är patienternas upplevelse och förståelse för vad de legat inne för, vilka mediciner de har och vilka ändringar som gjorts under vårdtillfället, nästa steg i behandlingen samt vart de kan vända sig vid frågor eller problem. I november 2013 startade verksamheten med ringare på medicinkliniken Mälarsjukhuset och från och med i höst är behovet av ringare uppfyllt på samtliga sjukhus. I Katrineholm är verksamheten igång fullt ut, på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett är det fortfarande några avdelningar som ska utbildas under hösten och vi beräknar att alla aktuella verksamheter ska vara igång senast i december 2014. Ringarna tillhör vårdplatsenheterna på respektive sjukhus. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 18(61)
Indikator Andel uppfyllda processmål Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna Andel återinskrivna inom 30 dagar Utfall Målvärde Kommentar 100 % Processmål identifierade för de kliniska vårdprocesserna, utfall mäts i slutet av året. 60 % >80 % Utfall i samma nivå som föregående år. Fortfarande en bit kvar till målet. 8,5 % 5 % Utfall i samma nivå som föregående år. Fortfarande en bit kvar till målet. 15,4 % 14 % Andel återinskrivna inom 30 dagar var 14,8 % efter delår 1 2014 och 15,6 % efter delår 2 2013. Andel undvikbar slutenvård 10,8 % 10 % Utfall i samma nivå som delår 1 2014 och helår 2013 men en förbättring jmf med delår 2 föregående år (11,4 %). Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan 12 Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialicerad vård Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti 20 % 50 % Utfall i nivå som föregående år. Fortfarande en bit kvar till målet. 58 % Minst 80 % 54 % Minst 80 % HFS har under 2014 klarat målet för kömiljarden (70 %) alla månader utom i juli och augusti. I mars var både andel väntande och genomförda över 80 %. Jämfört med föregående är både andel väntande och genomförda inom 60 dgr högre varje månad t.o.m. augusti. Andel väntande på behandling inom 60 dgr är efter augusti 54 % vilket är en förbättring jämfört med samma månad föregående år (38 %) men en försämring jämfört med vårens utfall. 79 % 100% Andelen väntaden på nybesök inom 90 dgr slutade på 79 % efter augusti. En förbättring mot 2013 då utfallet var 75 % motsvarande månad. Utfallet t.o.m. augusti har varit högre samtliga månader 2014 jmf med 2013. 80 % 100% Andelen väntande på behandling inom 90 dgr slutade på 80 % efeter augusti. En förbättring jämfört med samma månad 2013 då utfallet var 66 %. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 19(61)
Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder kommer att genomföras med samtliga verksamheter med deltagande från Patientsäkerhetsenheten och divisionscheferna. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Under året kommer samtliga ronder att ske ute i verksamheten med start under april månad. Under våren har tolv patientsäkerhetsronder genomförts. Händelse- och riskanalyser Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder genomförs kontinuerligt. Handlingsplaner tas fram för de föreslagna åtgärderna där verksamhetscheferna får göra en tidplan för införandet samt uppföljning. Efter detta genomför Patientsäkerhetsenheten uppföljning efter fyra månader. Hitintills i år har tretton händelseanalyser genomförts. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter fortsätter och arbetet har kommit igång ordentligt. Tjugotvå riskanalyser har genomförts fram till den sista augusti. Samarbetet med personalutvecklingsenheten har fortsatt och de bjuds in att delta. Samarbetet upplevs positivt då patientsäkerhetsrisker och arbetsmiljörisker ofta har ett samband. Vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år. Antalet VRI har successivt minskat i Sörmland. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet 7,5 procent vilket är ett resultat på samma nivå som vid mätningen hösten 2013 (7,4 procent). Detta resultat placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. Infektionsverktyget är ett nationellt framtaget system som ger möjlighet att: kontinuerligt registrera vårdrelaterade och samhällsförvärvade infektioner följa antibiotikaordinationer kopplat till ordinationsorsak göra uppföljningar via en webbaserad analys- och rapportgenerator Breddinförande av verktyget pågår och det är hittills infört på 12 kliniker. De kliniker som återstår är Medicinkliniken MSE som startar 1/9 och de 7 kliniker som har länsövergripande verksamhet. Valideringsarbete gällande rätt överfört data till Infektionsverktyget och kvalitet på rapporterat data pågår. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representantar från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan och en handlingsplan är framtagen. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet 69 procent följsamhet i samtliga observerade 7 steg, vilket är en förbättring med 4 procent sedan mätningen hösten 2013 (65 procent). Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår genomförts i Sörmland. Utbildningar har genomförts om hur man kan arbeta med att förebygga trycksår som därefter följdes upp med två workshops/sjukhus där man kunde lära sig hur man kan minska tryck med rätt Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 20(61)
material och enkla lägesändringar. Det har också tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår inom Landstinget Sörmland. Vid den senaste mätningen, våren 2014 hade 15,4 procent av de inneliggande patienterna trycksår, det är en fortsatt minskning. För att intensifiera arbetet ytterligare med att minska förekomsten av trycksår beslutade Länssjukvårdsnämnden innan sommaren att samtliga icke förebyggande madrasser ska vara utbytta före utgången av 2015. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning för att spåra vårdskador har genomförts på alla tre sjukhus varje månad under 2013 och fortsatt under årets sex första månader. Under våren kommer analys av det hitintills granskade journalerna att påbörjas. Överbeläggningar Varje månad rapporteras överbeläggning, utlokaliserade patienter samt disponibla vårdplatser in till en nationell databas. Ett analysarbete pågår för att kartlägga hur förhållandena ser ut i Sörmland och har fortsatt under 2014. Indikator Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel patienter med trycksår Utfall Målvärde Kommentar 7,5 % < 6 % Mätningen genomfördes under våren 2014 och utfallet avser den somatiska vården. Vårens resultat ligger i nivå med föregående mätning som genomfördes hösten 2013 och slutade på 7,4 %. Det nationella resultatet är 8,9 % VRI i den somatiska vården vilket placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. 69 % 100 % Hälso- och sjukvård exkl primärvård. Ett bättre resultat är föregående mätning (65 %) och det bästa hittills i de mätningar som genomförts. Resultatet är dock under rikssnittet på 74 % och Sörmland ligger fortfarande i den sämre halvan vid en nationell jämförelse. 15,4 % < 10 % Vårens mätning slutande på 12,4 % totalt i Sörmland och på 14,0 % i riket. Andelen patienter med trycksår i Hälso- och sjukvården exkl Karsudden slutade på 15,4 % och fortsätter att minska men det är fortfarande en bit kvar till målet. Föregående mätning hösten 2013 var resultatet 17,3 % exkl Karsudden. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 21(61)
Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Hälso- och sjukvården i Sörmland deltar aktivt i olika specialistområdesmöten på regional och nationell nivå där bl.a. diskussioner förs kring rutiner, vårdprogram och ST-utbildning. Ögonkliniken samarbetar med sin motsvarighet i Västmanland i jour och beredskapsfrågor. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 22(61)
Process- och förnyelseperspektivet - satsningar Satsning Tillgänglighet (35 000+20 000 tkr totalt) Samordnande projektledare till utvecklingen av närsjukhus Katrineholm Försöksverksamhet vårdlotsar Mälarsjukhuset Kommentar Satsningen har bidragit till att tillgänglighetssiffrorna har förbättrats jämfört med samma perioder förra året. För att korta väntetiderna till behandling har det skickats drygt 1 200 vårdgarantiremisser till externa vårdgivare, vilket är en ökning med 700 från föregående år. Av skickade remisser kommer närmare 400 från ortoped- ögon- och öron klinikerna. För att förbättra tillgängligheten till nybesök har kliniker med lång väntelista haft mottagningsverksamhet utanför ordinarie arbetstid. Det har även tagits hjälp av inhyrda läkare för att öka produktionen på ordinarie arbetstid. De medicinska serviceverksamheterna är en viktig del i produktionsflödet. Klinisk fysiologi har under hösten planerat in fler mottagningar både med egen- och inhyrd personal. Kapacitets- och produktionsplaneringen är i full gång och förbättringsarbeten för att öka produktionen pågår. Arbetet med att förbättra operationskapaciteten är igång. I Katrineholm har man under våren ökat antalet ortopediska operationer. Insatser för att rekrytera och hyra in operationslag pågår. En projektledare för närsjukhus Katrineholm har börjat sin anställning i augusti och projektet har fått namnet "Närvård västra Sörmland". Projektplan håller på att tas fram och projektorganisationen är i princip klar. Även en kommunikationsplan är klar för godkännande. Idag finns det vårdlotsar knutna till Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. Målet är att hälsan och livskvaliteten ska förbättras och att skapa trygghet för patienten och dess närstående. Vårdlotsen är en specialutbildad sjuksköterska som hjälper till vid förståelsen av symtom och behandling och att samordna olika vårdkontakter. Vårdlotsarna på Mälarsjukhuset fokuserar sina insatser på en mångbesökargrupp samt en KOL patientgrupp. Alla som deltar, har själva valt att göra det och aktivt gett sitt samtycke. En viss del av patienterna tas ut till en kontrollgrupp som inte får någon vårdlots, detta för att resultatet ska kunna valideras. Det vanligaste är att ha kontakt med en vårdlots under ca 6 till 9 månader och att insatsen därefter avslutas, då behovet inte längre föreligger. I maj 2014 omfattades 305 patienter varav 203 ingick i en deltagargrupp och 102 i en kontrollgrupp. Resultatet hittills visar att gruppen mångbesökare konsumerar mindre specialistvård och mer primärvård jämfört med kontrollgruppen. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 23(61)
Satsning Utvärdering av mobila team inom psykiatrisk vård Mobilt läkarteam psykiatri Ambulanssjukvården Kommentar Mälardalens högskola bidrar med två forskare som fortlöpande skall utvärdera verksamheten. De har träffat representanter för psykiatriska klinikens ledning vid två tillfällen för att strukturera upp hur arbetet skall gå till och har även berättat hur o vad man måste göra för att få arbeta med utvärdering av patientarbete där bl.a. forskningsetisk prövning ingår. Utökning av mobila team, även kallat omvårdnadsteam, för personer med psykiatrisk vård påbörjades 2013. Två bilar, en i Nyköping och en i Katrineholm är igång och rullar dag- och kvällstid samt under helger. Uppdraget är att stötta patienter som har behov av mer än vad den psykiatriska öppenvården kan erbjuda, men inte har behov av inläggning på sjukhus. På grund av rekryteringssvårigheter blev startsträckan längre än beräknat och först i slutet av 2013 kom verksamheten i gång fullt ut. Syftet med att införa mobila team är att kunna erbjuda en flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö. Uppdragsingången har varit lite växlande och av mycket olika karaktär. Allt från avancerade stödinsatser med dagliga suicidriskbedömningar till mer stödjande och motiverande samtal där patienten behöver få lite bättre struktur på sitt liv samt hitta alternativ till psykiatrisk heldygnsvård då ångest och oro är besvärande. Många uppdrag övergår i telefonkontakter efter att patienterna under en period fått hembesök. Patienterna som får stöd av omvårdnadsteamen är över lag mycket nöjda. Arbetet med att förstärka utvecklingen av ambulanssjukvården i länet har påbörjats. Fyra sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen och nya fordon utrustade för att fylla identifierade behov är levererade efter genomförd upphandling. Även upphandling av flerbårsambulans pågår, kravspecifikation finns framtagen och anbudsperioden pågår. En synergieffekt av utökning i södra länsdelen är att Sörmland får en större yttäckning. Främst kommer västra länsdelens ambulanser ha en högre närvaro i sitt primära upptagningsområde, då man i dagsläget får stödja södra länsdelen vid hög belastning. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 24(61)
Satsning Kvälls- och helgöppna mottagningar Rehabilitering psykisk ohälsa/läketrädgårdar Direktinskrivning av äldre som söker akut Kommentar Samtliga mottagningar har genomfört kvälls- och helgöppna mottagningar för planerade och akuta besök förutom barn- och ungdomsmottagningen för akuta besök i Nyköping. Kvällsöppen barnmottagning för planerade besök i Eskilstuna Det försök med kvällsmottagningar för skolbarn med kronisk/långvarig sjukdom som genomfördes hösten 2013 var mycket lyckad. Under våren har kvällsakuten haft öppet och under hösten 2014 planeras det för att återuppta kvällsmottagningarna på MSE. Kvällsöppen barnmottagning för planerade besök i Nyköping Specialistsjuksköterskemottagning 1-2 kvällar/vecka har fortsatt med undantag under sommarmånaderna. Utökade öppettider till cytostatika- och strålbehandling vid onkologkliniken i Eskilstuna Under 2014 har onkologimottagningen på MSE erbjudit poliklinisk sskcytostatikamottagning kl 07.00-19.00 mån-tor. Strålavdelning har öppet kl 07.00-21.00 mån-tor från mitten av augusti. I intervjuenkät som har genomförts visar utfallet att patienterna i första hand vill ha tider på fm och tidig em. Kvällsöppen barn- och ungdomsmottagning för akuta besök i Eskilstuna I slutet av februari startade förlängd kvällsöppen akutmottagning till kl 21 måndag-torsdag. En uppföljning planeras nu när snart sex månader har gått. Den samlade bilden från kontakt med familjerna är odelat positiv, snarare är man missnöjda med att öppettiderna är begränsade. Antalet barnpatienter har t.o.m. juli minskat med 207 patienter på akuten. Samtidigt har antalet barnpatienter på den egna mottagningen ökat med 870 patienter samma period. Kvällsöppen barn- och ungdomsmottagning för akuta besök i Nyköping Har ännu inte kunnat startas. En utredning av flödet och vårdkedjan vid akut sjukdom hos barn är nu genomförd och ska redovisas för Hälso-och sjukvårdsledningen. Arbetet med att förbereda en etablering av en trädgårdsterapeutisk rehabiliterings verksamhet i Eskilstuna kommun pågår och intresset är stort från kommunen som planerar att köpa mark och bygga upp den anläggning som Landstinget ska hyra. Berörda från Landstinget samt Eskilstuna Kommun förbereder avtal och ansvar. Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset har infört direktinläggning för äldre strokepatienter som inte ska behandlas med trombolys. Efter utredning och genomförd riskanalys infördes rutinen i mars och har t.o.m. augusti tillämpats vid 15 inläggningstillfällen. Upplevelsen från patienter som kommer via snabbspåret är mycket positiv och personalen upplever att det är ett bra och effektivt sätt att arbeta. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 25(61)
Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem I maj månad lanserades en ny webbaserad miljöutbildning riktad till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Utbildningen är en förkortad variant av den grundlägganade miljöutbildning som finns i ELLSA idag. Målet är att fler av hälso- och sjukvårdens anställda ska ha tid och möjlighet att genomföra utbildningen som är en viktig del i miljöledningssystemet. Under sommaren lanserades också en webbaserad miljöombudsutbildning. Detta är gemensam kunskapsbas och ett stöd i rollen som miljöombud i landstinget Sörmland. Projekt kring avfallsminskning och källsortering kommer att planeras in under perioden för miljö- och klimatprogrammet (2014-2018) för att nå målvärdet för en källsorteringsgrad på 55 % samt att minska avfallsmängderna med 20 %. Under hösten anordnas en inspirationsdag för miljöombud med tema avfall. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Målvärdena för lustgas samt narkosgas är framtagna på helår och inlagda siffror speglar endast delår 1 och 2. För att nå uppsatta mål bör vi arbeta vidare med lågflödesanestesin samt följa uppsatta rutiner för lustgasanvändning. Fortsatt arbete med att informera om resfria möten. Miljösamordnaren kommer årligen att tillhandahålla statistik kring divisionernas transporter som underlag för eventuella aktiviteter. Indikator Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar Utfall Målvärde Kommentar 0,9kg lustgas/fö rlossning 0,0079 liter/op.ti m 0,8 kg lustgas/fö rlossning 0,0088 liter/op.ti m Förbrukad mängd lustgas MSE: 1315 kg Antal förlossningar MSE:1456 Lustgas/förlossning MSE: 0,9 kg Förbrukad mängd lustgas NLN: 585,6 Antal förlossningar NLN: 654 Lustgas/förlossning NLN:0,9 kg Målvärdet är framtaget på helår och inlagda siffror speglar endast delår 1 och 2. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 26(61)
Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Kemikaliehanteringssystemet ichemistry håller på att föras in och utbildningarna för de som ska administrera systemet har påbörjats. Då arbetsbelastningen är hög ute i verksamheterna är det svårt att hitta inventeringsansvariga i alla verksamheter. Arbetet med utbildningar kommer att fortgå hela hösten och även vid behov under 2015. En artikel kring läkemedel och miljö kommer att publiceras i tidiningen Min hälsa i höst för att upplysa om hur man på bästa sätt tar hand om överblivna läkemedel. Landstinget har en indikator som säger att halterna av våra mest miljöpåverkande läkemedel i inkommande avloppsvatten till reningsverk ska minska med 20 %. Då man räknar med att ca 10 % av läkemedel till vatten kommer från våra sjukhus och 90 % från samhället i stort är det viktigt att informera hur man som privatperson undviker spridning av läkemedel i miljön. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 27(61)
Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Helårsprognosen är efter augusti månad bedömd till -15 mnkr. Prognosen har reviderats såsom annonserats tidigare i månadsrapporten efter juli. Underliggande resultatutveckling (UR) per augusti 2014 är -30 mnkr med dragning åt det sämre. UR visar den fortsatta kostnadstrenden om inte ytterligare åtgärder får ekonomisk effekt. Sedan juli månad har den främst försämrats inom personalkostnadsområdet. Det ackumulerade resultatet efter åtta månader är -7,4 mnkr (-9,8 mnkr samma period f g år). Kostnadsutvecklingen är 5,3 % i jämförelse med samma period föregående år och intäktsutvecklingen i motsvarande jämförelse 5,4 % (se vidare under avsnitt Samlad analys). I uppdragsersättningen finns 55 mnkr inbakat från årets start för särskilda satsningar, t ex Ambulanssatsning, kvällsöppna mottagningar och mobila team inom psykiatrin. Bedömningen efter augusti är att ca 20 mnkr av dessa inte kommer att nyttjas under 2014. 2012 och 2013 var kostnadsutvecklingen lägre än LPIK vilket är historiskt. För att klara 0- resultat även 2014 krävs fortsatt låg kostnadsutveckling. Utgångsläget inför 2014, d v s resultatet 2013, är +24 mnkr. En fortsatt medveten ledning- och styrning med tydligt mål att både klara 0-resultat samt att nå målen för tillgänglighet krävs för att hålla fast vid den goda resultatutvecklingen. Resultatet för länssjukvården har under 2014 inte utvecklats i den positiva riktning som förväntningarna var vid årets igång. Detta är en konsekvens av ansträngande utmaningar i verksamheten såsom brist på vårdplatser, brist på operationslag och bemanningssvårigheter inom nyckelgrupper. Därmed har länssjukvården tvingats till dyrare lösningar för att klara tillgängligheten och bemanningen. Dels har kostnader för köpt vård ökat avseende vårdgarantin och fritt vårdval och dels har personalkostnaderna ökat avseende inhyrd personal och andra åtgärder för ökad tillgänglighet. Omvärldsbilder från övriga landsting visar att situationen är likartad i princip hela landet. Målen att klara tillgängligheten och 0-resultat har varit och är fortfarande stora utmaningar för förvaltningen och under våren har ledningen haft flera extra gemensamma divisionsuppföljningsmöten med fokus att stötta divisionerna i att genomföra planerna för att klara målen trots utmaningarna med vårdplatser, operationslag och bemanningssvårigheter. Ledningen har bl.a. förtydligat vardagsansvaret för kostnadskontroll. För att klara resultatkraven över tid krävs även att det sätts in åtgärder som bidrar till att kortsiktigt nå årets mål och åtgärder som på längre sikt skapar förutsättningar en positiv ekonomisk utvecklig. Långsiktigt är det också nödvändigt att ännu tydligare koppla ihop budgetplaneringen med verksamhetsplaneringen i alla led. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens projekt i Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 28(61)
produktions- och kapacitetsplanering som pågår och kommer att startas under 2014 är centrala för att nå de ekonomiska målen. Att vara linjechef i hälso- och sjukvårdssektorn innebär ett komplext uppdrag och oftast en stor ekonomisk omsättning. För att stötta linjecheferana i planering och ekonomi har HSF fortsatt satsat på utbildning i grundläggande ekonomi. Målgruppen har varit chefer på alla nivåer. Ledningen för förvaltningen har också tagit initiativ till att både förtydliga och förenkla planerings- och budgetprocessen inom ramen för landstingets planeringsprocess. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde Kommentar -15 000 tkr 0 Helårsprognosen är efter augusti - 15 mnkr. Periodresultatet efter augusti slutade på -7,9 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -9,7 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 29(61)
Ekonomiperspektivet - satsningar Satsning Ökade driftskostnader investeringar Utveckling KPP Kommentar På MSE, NLN och KSK fortsätter programarbeten inför ny- och ombyggnationer samt planering inför kommande evakueringar och omflyttningar. Totalt i länet är ca 8 tjänster tillsatta med bl.a. projektledare vars uppgift är att stödja och planera för verksamheternas behov. Gruppen kommer att utökas inom det kommande året. Utvalda personer har även kortsiktiga utredningsarbeten som finansieras av dessa medel. Därutöver ersätts de personer som ingår i stora antalet arbetsoch programgrupper som arbetar intensivt med planering av sin verksamhet i nya eller ombyggda lokaler, studiebesök, konferenser, inköp av möbler och utrustning i samband med detta samt hyresförändringar. Arbete har också påbörjats med att bygga upp och utrusta ett antal provrum, såsom vårdrum, en operationssal samt administrativa lokaler. När rummen står klara kan personal komma och besöka dessa och även prova att arbeta i lokalerna och på så sätt upptäcka arbetsmiljömässiga för- och nackdelar och som vid behov kan korrigeras innan lokaldispositionen är helt fastställd. Även medborgarperspektivet kommer att beaktas i lokalerna. Enstaka evakueringsavdelningar har utrustats med möbler och utrustning finansierade från dessa medel. All utrustning och inredning kommer att tillhöra projektet och vid behov kunna användas av fler verksamheter inom länet. Efter rekrytering under våren kommer en projektledare börja sin anställning under september. Arbetet med att införa KPP (Kostnad Per Patient) i Hälso- och sjukvården har påbörjats. En uppdragsbeskrivning är framtagen och ett uppstartsmöte har genomförts med vuxenpsykiatrin som kommer vara pilot vid införandet. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 30(61)
Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 73 personer i jämförelse med föregående år, vi är nu totalt 4 505 anställda. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 86 årsarbetare jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning på 2,1 %, antal årsarbetare är totalt 4 263. Det är sysselsättningsgraden som har ökat i och med att antal årsarbetare har ökat mer än antal anställda. Tillsvidareanställda har ökat med 12 personer och visstidsanställda med 61 personer. Det är främst undersköterskor men även sjuksköterskor och vårdenhetschefer som ökat. När det gäller ökningen av vårdenhetschefer har denna skett inom divisionerna Medicinsk Service och Medicin. Drygt hälften av ökningen av antal årsarbetare finns inom Medicinsk Service där antalet ökat med 97 anställda, varav 32 anställda tillhör avdelning 81, vilken tidigare tillhörde division Kirurgi. Vakanta tjänster finns inom vissa yrkesgrupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätta verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 31(61)
Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period föregående år ökat med 94 707 timmar (2,3 %) motsvarande 84 årsarbetare. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med 15 523 timmar (29 %) medan den totala övertiden har minskat med 1 415 timmar (1,5 %). Av den arbetade tiden har 94 % utförts av månadsanställd personal, 4 % av timavlönad samt resterade 2 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 158 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 61 årsarbetare. Den totala arbetade tiden motsvarar 3 778 årsarbetare. Frånvarotiden totalt har ökat med 22 398 timmar (1,3 %). Sjukfrånvaron har ökat med 18 353 timmar, medan föräldraledigheten och utbildning med lön har minskat. Kostnader för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 1 680,5 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 6,51 % jämfört med föregående år vilket motsvarande 104,5 mnkr. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 393 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 4,87 %. Varav nya avtal 3,84 % (inkl. lönesatsning 2013) Varav individuell förändring utöver avtal 0,84 % Varav löneförändring pga personalomsättning -1,22 % Varav volymförändring 1,41 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de nya avtalen för 2014 inklusive lönesatsning 2013. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir specialläkare. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 32(61)
Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat enligt lönekostnadsanalysen med 1,41 % motsvarande 12,7 mnkr. Den arbetade tiden har främst ökat för sjuksköterskor och undersköterskor. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 19,94 % motsvarande 10,9 mnkr. På läkarsidan och sjuksköterskesidan är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 22,65 % motsvarande 6,8 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 10,02 % motsvarande 3,2 mnkr. Jourkostnaden Jourkostnaden har ökat med 8,68 % motsvarande 3,6 mnkr, kostnadsökningen beror till stor del på vakanta läkartjänster. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid har minskat med 2,65 % motsvarande 0,6 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader har ökat med 54,51 % motsvarande 1,6 mnkr, kostnadsökningen beror på stora rekryteringsinsatser för att minska vakanser. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 33(61)
Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Andelen genomförda och väntande på nybesök och behandling inom både vårdgarantin och kömiljarden har succesivt förbättrats sedan hösten 2013. Arbetet med att förbättra tillgängligheten fortsätter inom hela förvaltningen. Under året har tillgänglighetsmålet 70 % till nybesök uppnåtts alla månader utom i juli och augusti. Tillgängligheten till både nybesök och behandling under augusti är bättre jämfört med samma period föregående år. Vårdgaranti I augusti hade 79 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Samma period föregående år var siffran 75 %. I augusti hade 80 % av patienterna väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 66 %. I värdet för rullande 12 kan vi se att andelen väntande på behandling inom 90 dagar ökar i slutet av mätperioden och ligger på 84 % efter augusti. Kömiljarden Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 34(61)
Kömiljardöverenskommelsen innebär att andel genomförda nybesök/behandlingar ska vara minst 70 % inom 60 dagar. Ett grundkrav för att få del av medlen är även att andelen väntande på nybesök/behandling ska vara minst 70 % inom 60 dagar. Nedan presenteras dels resultatet av andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2014 är satt till 80 % och dels andel väntande i kombination med andel genomförda där båda parametrarna måste uppnå minst 70 % för att Länssjukvården ska få del av statliga medel. I mätningarna inom kömiljarden efter augusti hade 58 % väntat på nybesök 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 54 %. Diagrammet visar att vi hittills under 2014 har klarade målet för nybesök alla månader utom i juli och augusti för att få del av de statliga medlen. I mars klarade vi dessutom 80 % gränsen vilket innebär att vi även får del av extra medel ur kömiljarden. I augusti genomfördes 68 % av nybesöken inom 60 dagar och 58 % hade väntat 60 dagar eller kortare på sitt nybesök. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 35(61)
54 % hade efter augusti väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 38 %. Hälso- och sjukvården uppnådde i augusti 62 % genomförda behandlingar inom 60 dagar och 54 % hade väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Om antalet väntande på behandling hade varit 344 färre över 60 dagar och om 79 fler behandlingar hade genomförts inom 60 dagar hade förvaltningen klarat målet 70 % även i augusti. Kömiljonen Kömiljonen är en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Hittills under 2014 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått målet fyra månader när det gäller en första bedömning och när det gäller fördjupad utredning/ behandling har målet uppnåtts alla månader. I augusti hade 89 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 84 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 36(61)
Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad som rapporteras in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningen har under perioden jan-aug varierat mellan 86 % och 105 %. Beläggningen har under sommaren varit högre på samtliga sjukhus i länet jämfört med motsvarande månader föregående år. Värdet för rullande 12 månader visar att beläggningsgraden efter augusti ökar på samtliga sjukhus. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 37(61)
Överbeläggningar och utlokaliserade Hälso- och sjukvården rapporterar varje månad in antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL. Nedan redovisas de inrapporterade månadsresultaten. I Sörmland har antalet överbeläggningar under de senaste 24 månaderna varit lika som eller bättre än riket förutom i november 2012 samt under perioden mars-augusti 2014. Antalet utlokaliserade ligger fortfarande högre än riket där det framförallt är Nyköpings lasarett som har haft många utlokaliserade. Under sommarmånaderna har både antalet överbeläggningar och utlokaliserade varit höga vilket framförallt beror på bemanningsproblem. Under hösten 2013 startades ett arbete med att bl.a. kvalitetssäkra registreringarna. Även ett arbete tillsammans med verksamheterna har påbörjats för att se hur vi kan minska framförallt utlokaliserade. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 38(61)
Öppenvård Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 39(61)
Besöksvolymen för läkarbesök har under jan-aug 2014 ökat med 2,4 % och övriga besök har ökat med 0,1 % i jämförelse med samma period föregående år. I medelvärdet för rullande 12 har antalet läkarbesök per 1000 invånare ökat och ligger efter augusti på 93 medan besök till övriga vårdkategorier har minskat från som mest 135 besök per 1000 invånare till 129 besök i augusti 2014. Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2014 har antalet vårdtillfällen minskat med 91 (0,4 %) i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för rullande 12 månader visar att antalet vårdtillfällen efter augusti har minskat med 1,6 % jämfört med motsvarande period föregående år. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 40(61)
Medelvårdtiden i augusti var 4,5 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden 4,3 % högre. Medelvärdet för rullande 12 har efter augusti ökat till 4,9 dagar. DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 1,7 % efter juli i jämförelse med samma månad föregående år, det motsvarer en DRG-vikt som är 96 lägre. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 41(61)
Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar ligger efter augusti på 15,2 %. Trenden pekar återigen mot en minskning av andelen återinskrivna. I augusti var andelen återinskrivna 16,3 % vilket är högre än motsvarande månad föregående år. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Under perioden jan-aug 2014 var 8,6 % (330 st) av antal återinskrivna planerade, för onkologen är motsvarande siffra 53 %. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 42(61)
Ekonomi Resultatet t.o.m. augusti 2014 slutade på -7,4 mnkr och motsvarar en negativ budgetavvikelse på 17,1 mnkr för perioden. Föregående år samma period var resultatet -9,8 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 5,3 % jämfört med 2013 (LPIK 2,4 %). En del av kostnadsökningen mellan åren beror på löneökningar för sjuksköterskor och läkare, fler anställda samt högre PO-pålägg. Även inhyrd personal, utomlänsvård och läkemedel har ökat jämfört med föregående år och bidrar till kostnadsökningen mellan åren (se analys för respektive område längre fram i rapporten). Den underliggande resultatutvecklingen pekar fortfarande efter augusti månad mot -30 mnkr varför helårsprognosen efter augusti har reviderats till -15 mnkr. Hälso- och sjukvårdsledningen anser att det är fortfarande är angeläget att sikta mot ett 0-resultat. Divisionsledningarna arbetar intensivt med åtgärder för att uppnå avsedd effekt. 2013 slutade resultatet på 24,1 mnkr. Kostnadsutvecklingen var 2,2 % efter justering för satsningar under året vilket var lägre än LPI på 2,5 %. En förutsättning för att även 2014 klara ett 0-resultat eller bättre är att intäkterna ökar med LPIK eller mer samt att kostnadsökningen inte överstiger LPIK. Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Om resultatet 2014 jämförs med resultatet 2013 och 2012 så ser vi att resultatet 2014 efter åtta månader följer 2013 års kurva men är sämre än kurvan för 2012. Känslighetsanalys Att klara ett 0-resultat eller bättre även 2014 är fortfarande ett ambitiöst mål och en stor utmaning. Den underliggande resultatutvecklingen för Länssjukvården pekar efter augusti mot -30 mnkr. Det är ett antal parametrar som ligger till grund för den bedömningen. Generellt så är kostnadsutvecklingen 5,3 % och intäktsutvecklingen är 5,4 %. I prognosen ryms några osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka resultatet. Länssjukvården har fått 55 mnkr för särskilda satsningar inbakat i grundersättningen. Pengarna får inte användas till andra aktiviteter än det som de är avsedda för, vilket kan leda till att resultatet förbättras beroende på hur mycket verksamheten har möjlighet att Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 43(61)
genomföra 2014. Bedömningen är att länssjukvården i sitt resultat kommer att ha 10-20 mnkr av dessa medel som inte kommer användas under 2014. Dock kommer projekten/ aktiviteterna pågå under en flerårsperiod vilket betyder att det är angeläget att länssjukvården kan balansera över medlen till kommande år. Detta har varit känt sedan början av 2014. Länssjukvården har också fått 53 mnkr totalt (20 +33) 2014 för att fortsätta den extra tillgänglighetssatsningen. Under 2014 kommer varje krona av dessa miljoner att omsättas i verksamhet. Tillgänglighetssiffrorna har under året sakta men säkert förbättrats, vilket innebär att pengarna varit till nytta för patienterna. Länssjukvården har klarat nybesöksmålen inom Kömiljarden januari till juni och har därför fått ca 7 mnkr. I juli och augusti månad uppfylldes inte målen. Bedömningen i dagsläget är att det även i september kommer vara svårt för Länssjukvården att nå målen. De senaste åren har HSF erhållit ca 12-14 mnkr i statliga bidrag för att verksamheten klarat målen. 2014 kommer HSF inte klara alla mål, vilket betyder att även om några mål uppfylls kommer ersättningen vara lägre än tidigare. Både den arbetade tiden och antal årsarbetare har ökat. Bedömningen är att minst 25 årsarbetare av sommarbemanningen kommer finnas kvar även i höst. Fortsätter ökningstakten kan personalkostnaderna bli högre än prognosticerat. Diagrammet visar dels den underliggande resultatutvecklingen uppräknat till helår, dels budgetmålet och till sist prognosen. Den underliggande resultatutvecklingen är en bedömning utifrån hur resultatutvecklingen ser ut efter åtta månader om inte handlingsplaner och åtgärder får förväntad effekt. Kravet är ett 0-resultat i årets budget. Den underliggande resultatutvecklingen pekar för närvarande mot -30 mnkr för 2014 inkl 10-20 mnkr för outnyttjade satsningsmedel som ingår i grunduppdraget. Den underliggande resultatutvecklingen för det faktiska driftresultatet är därmed minus 40-50 mnkr. Förvaltningens prognos är efter åtta månader reviderad från 0 mnkr till -15 mnkr eftersom verksamheternas åtgärder inte ser ut att få full effekt i år. Länssjukvården kommer ha fortsatt fokus och tryck i åtgärdsarbetet för ekonomi i balans. Dels för att resultatkravet för 2014 ska kunna uppnås och dels för att de ekonomiska bedömningarna inför 2015 är ansträngande. Några exempel på aktiviteter som pågår inom Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 44(61)
förvaltningen och som på sikt ska bidra till att ett 0-resultat uppnås är bemanningskartläggning, minskning av hyrpersonal, fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering samt översyn av läkemedelsförskrivning. Länssjukvården Period Helår Tkr Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbidrag 3 168 294 2 999 463 4 745 000 4 841 000 4 650 454 Patientavgifter och andra avgifter 47 508 46 958 69 000 72 000 72 213 Övriga intäkter 263 114 254 565 336 000 410 000 413 404 Summa verksamhetens intäkter 3 478 916 3 300 986 5 150 000 5 323 000 5 136 071 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -1 686 197-1 577 713-2 509 000-2 601 000-2 445 065 Köpt verksamhet -639 423-631 188-884 000-983 000-984 944 Läkemedelskostnader -528 087-497 598-780 000-800 000-757 777 Lokalkostnader -180 061-181 306-281 000-275 000-275 951 Övriga kostnader -402 683-375 421-615 000-604 000-577 458 Avskrivningar -45 939-43 535-75 000-69 000-64 749 Summa verksamhetens kostnader -3 482 389-3 306 761-5 144 000-5 332 000-5 105 944 Finansiella intäkter 275 192 0 0 281 Finansiella kostnader -4 211-4 193-6 000-6 000-6 279 Resultat -7 409-9 777 0-15 000 24 129 Analys resultat Intäkter Intäktsutvecklingen är t.o.m. augusti 5,2 % högre i jämförelse med samma period föregående år. Intäktsprognosen för 2014 är efter augusti 5 323 mnkr vilket är 2,5 % högre i jämförelse med budget. Uppdragsersättningen är t.o.m. augusti 1,8 % högre i jämförelse mot samma period föregående år. Helårsprognosen är 4 841 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 2,0 %. Avvikelsen beror framförallt på intäkter för särskilda satsningar, samt ersättning för ökade kostnader i samband med högre PO-pålägg. Följande satsningar ingår i intäktsökningen: Tillgänglighet 53,0 mnkr Vårdlots MSE 2,8 mnkr Projekledarresurs 1,5 mnkr Utvärdering mobila team 0,4 mnkr Ledningsgruppsutveckling 12,0 mnkr Patientavgifterna är t.o.m. augusti 1,2 % högre i jämförelse mot samma period föregående år. Helårsprognosen är 72 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på 4,3 %. Ökningen är volymrelaterad eftersom avgiften är densamma som föregående år. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 45(61)
Övriga intäkter är t.o.m. augusti 3,4 % högre i jämförelse mot samma period föregående år. Helårsprognosen är 410 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 22,0 %. Ökningen består av personalrelaterade intäkter för forskning och projekt, högre intäkter för asyl och utomlänsvård, samt intäkter för kömiljarden för nybesök under jan-jun. Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är ackumulerat t.o.m. augusti 5,3 % i jämförelse med samma period föregående år. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 3,4 % ackumulerat jan-aug. Det är framförallt personal, läkemedel och utomlänsvårdskostnader som hittills under året har varit högre än budget vilket resulterar i ett gap mellan utfall och budget. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse med juli föregående år ökat med 5,0 % vilket motsvarar en kostnadsökning på 2 834 kr per DRG-vikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten har minskat något vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 46(61)
Personalkostnader De totala personalkostnaderna för perioden jan-aug har ökat med 6,9 % jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren förklaras av nya högre löner, fler antal anställda samt högre PO-pålägg. Även satsningar för att förbättra tillgängligheten är en del av förklaringen. Årsprognosen efter augusti försämras med 10 mnkr till 2 601 mnkr vilket är 3,7 % högre i jämförelse med budget. Bedömningen är att 25 årsarbetare, av totalt 86 fler jämfört med föregående år, beräknas fortsätta sin anställning efter sommarbemanningen. Även årets satsningar genererar fler anställda jämfört med föregående år, mobilt team inom psykiatrin och ambulansen har tillsammans ökat antal tjänster med drygt 30 i och med dessa satsningar. Fortsätter ökningstakten av fler anställda kan prognosen komma att höjas yterliggare. I den negativa budgetavvikelsen ingår kostnader som finansieras med särskilda intäkter för t.ex. forskning och projektanställningar samt beräknade kostnader för särskilda satsningar. Kostnaden för inhyrd personal t.o.m. augusti innevarande år slutade på 65,8 mnkr. Samma period föregående år var kostnaden 54,9 mnkr. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Den totala kostnaden för inhyrd personal beräknas sluta på 98 mnkr 2014 (89 mnkr 2013). Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 47(61)
Köpt verksamhet Utomlänsvård Kostnadsutvecklingen mellan 2012 och 2013 för perioden jan-aug är 6,8 %. Medelvärdet för utfall rullande 12 månader visar på en ökning med 4,6 % efter augusti. Årsprognosen är fortfarande efter augusti 670 mnkr vilket inkluderar ökade kostnader för att förbättra tillgängligheten. Kostnaderna för högspecialiserad vård utomläns ligger på en lägre nivå än under andra kvartalet 2013. Klinikerna arbetar aktivt med tidigare hemtagning av patienter och mer noggrann kontroll av remisser, de flesta klinikerna har veckovisa genomgångar av remitterade patienter. Kostnaderna för utomlänsvård i kategorin vårdgaranti har mer än trefaldigats i jämförelse med samma period förra året. Under hösten 2013 påbörjades en riktad satsning för att förbättra tillgängligheten vilken fortsätter även i år. Det är klinikerna inom Division Kirurgi som står för ökningen och då främst ortopedi, öron-, näsa-hals och kirurgi. Kostnaderna för utomlänsvården inom kategorin fritt vårdval har ökat kraftigt. Ökningen syns framförallt inom ortopedin. Antalet dyra patienter är något lägre än föregående år. Den hittills i år högsta vårdkostnaden för en patient är 3 056 tkr. De 26 patienterna har tillsammans en kostnad på drygt 44 miljoner kr vilket motsvarar ca 7 % av de totala kostnaderna för utomlänsvården. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 48(61)
Antalet remisser har för perioden jan-augusti ökat med 737 (14,6 %) i jämförelse med samma period föregående år. Det är remisstypen inom vårdgarantin som ökar mest medan fritt vårdval minskar. Antal remisser inom den högspecialiserade vården har minskat något och det är dessa remisser som erfarenhetsmässigt oftast medför de högsta kostnaderna per remiss. Det är farmförallt division kirurgi som står för ökningen av antalet remisser. Öronnäsa- och halskliniken har ökat sina remisser enligt vårdgaranti med 395. Ökningen består av remittering för operation av tonsiller, körtlar och utprovning av hörapparater. I arbetet med att förbättra tillgängligheten har inriktningen varit att remittera sådant som i princip kan betraktas som enklare åtgärder och som kan utföras av privata vårdgivare och istället fokusera på något tyngre åtgärder i den egna verksamheten. Lab Labkostnaderna har under perioden t.o.m. augusti minskat med 27,1 mnkr (16,2 %) i jämförelse med föregående år. Kostnaderna omfattar all sjukvårdsverksamhet i Sörmland, även privata vårdcentraler och privata vårdgivare. Försäljningen av dessa tjänster innebär en intäkt på 31,3 mnkr t.o.m. augusti vilket betyder att Länssjukvårdens nettokostnad för lab slutade på -108,5 mnkr. I jämförelse med föregående år har nettokostnaden minskat med 15,4 mnkr (12,4 %). Kostnadsminskningen mellan åren beror framförallt på det nya labavtalet som började gälla hösten 2013. Antalet labprover har däremot ökat med 92 757 (7,6 %) under 2014. Det är framförallt klinisk patologi som står för den största kostnadsökningen jämfört med samma period föregående år. Vid analys av effekterna av prisnivån i det nya avtalet, så har klinisk kemi fått den största prissänkningen vilket kraftigt gynnar primärvården. Prognosen för labkostnaderna pekar för närvarande oförändrade på 210 mnkr. Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, språktolk och dosdispensering. Kostnaderna för perioden jan-aug har ökat med 3,2 mnkr (5,0 %) i jämförelse med samma period föregående år. Kostnader för språktolk har ökat i jämförelse med föregående år till följd av avsaknad av avtal. Även kostnaderna för asyl har ökat och har blivit dyrare. Däremot har kostnaderna för dosdispensering minskat vid jämförelse med föregående år. Prognosen ligger efter augusti kvar enligt budget. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 49(61)
Läkemedel Årsprognosen för läkemedel ligger kvar på 800 mnkr vilket är en försämring med 20 mnkr jämfört med budget. Kostnaderna för läkemedel har ökat med 30,5 mnkr (6,1 %) jämfört med föregående år. Förändringen beror på ökade kostnader för receptläkemedel, rekvisitionsläkemedel samt ökade kostnader för landstingssubventionerade läkemedel. 2014 års kostnad jämfört med 2013 är även högre p.g.a. fakturering av läkemedelsrabatter i början på 2013 hänförbara till 2012. De största kostnadsökningarna är för läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, läkemedel för matsmältning och ämnesomsättning samt handelsvaror inom förmånen. Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna minskat med 0,7 % och i jämförelse mot budget ligger lokalkostnaderna 4,0 % lägre. Både kostnader för städ och media är lägre medan kostnader för fastighetsunderhåll och lokalanpassningar är högre. Hyresökningar till följd av ombyggnationer samt kostnader för lokalanpassningar är kostnader som inte kommer jämnt över året. Prognosen ligger efter augusti oförändrat kvar på 275 mnkr Övriga kostnader Under perioden jan-aug har övriga kostnader ökat med 27,3 mnkr (7,3 %) i jämförelse med samma period föregående år. I posten övriga materialkostnader ingår inköp av möbler och inredningsmaterial som inte kommer jämnt över året, bl.a. har psykiatrin i början av året investerat i nya möbler till sina nya lokaler. I posten övriga kostnader är det bl.a. konsultarvoden, SITS-kort, bevakning samt konstaterade kundförluster som står för ökningen mellan åren. Även kostnader för ledningsgruppsutveckling påverkar kostnadsökningen vid jämförelse mellan åren. Helårsprognosen för övriga kostnader är efter augusti oförändrad 599 mnkr vilket är lägre än budget på 615 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 50(61)
Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 51(61)
Divisionsresultat Den positiva budgetavvikelsen på 11,8 mnkr inom HoS gemensamt avser i huvudsak intäkter för asyl samt ofördelade satsningsmedel. Inom Hälso- och sjukvårdsledningen gemensamt består den positiva budgetavvikelsen på 12,6 mnkr av vakanta tjänster samt outnyttjade medel för utvecklingsarbeten. Division Kirurgi Division Medicin Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 52(61)
Division Psykiatri Division Medicinsk Service Investeringar Under perioden jan-augusti 2014 har utrustningsinvesteringar för 42,3 mnkr genomförts vilket är högre i jämförelse med samma period föregående år. Investeringsbudgeten omfattar utrustningsobjekt för 98,3 mnkr. Prognosen för 2014 landar på en total volym på ca 89,5 mnkr. Kvarstående större investeringar som kommer att göras under hösten är bl.a. 4,4 mnkr på kirurgen, 10 mnkr hos Onkologen, 9,6 mnkr till ambulansen samt 20,6 mnkr för radiologen. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 53(61)