14/15 Landstingsstyrelsens delårsrapport 1, 2015

Transkript

1

2

3

4 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(3) D A TU M D IA R IEN R LS-LED /15 Landstingsstyrelsens delårsrapport 1, 2015 Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens finans- och /15 regionalutvecklingsutskott 2 Landstingsstyrelsen Finans- och regionalutvecklingsutskottets förslag Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsens delårsrapport 1, 2015, godkänns. Yrkande Ordföranden Åsa Kullgren (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Proposition Ordföranden ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning I denna delårsrapport sker en återrapportering av de verksamhetsområden som landstingsstyrelsen ansvarar för. I rapporten redovisas även skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Rapporten avser perioden januari-mars och innehåller en ekonomisk helårsprognos för Det prognostiserade resultatet för landstingsstyrelsen pekar på en försämring mot budget med -56,4 mnkr. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(3)

5 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(3) D A TU M D IA R IEN R LS-LED mnkr Utfall jan-mars 2015 Budget helår 2015 Prognos helår 2015 Verksamhetens intäkter 524, , ,4 Verksamhetens personalkostnader -866, , ,6 Verksamhetens övriga kostnader , , ,9 Avskrivningar -42,3-189,2-188,0 Avvik budgetprognos Verksamhetens nettokostnad , , ,1-76,2 Skatteintäkter 1 431, , ,2-16,2 Inkomst- och kostnadsutjämning 299, , ,6-34,2 Generella statsbidrag 192,8 641,7 685,7 44,0 Värdeökning pensionsskuld -6,7-40,6-36,6 4,0 Finansiella intäkter 5,7 50,0 51,9 1,9 Finansiella kostnader -1,8-24,2-3,9 20,3 Årets resultat 112,4 221,2 164,8-56,4 Totalt pekar länssjukvårdens resultat mot ett underskott om 52 mnkr. Avvikelsen beror framför allt på kostnader kopplat till utomlänsvård och läkemedelskostnader. Regionsjukhuset Karsuddens indikerar att utfallet kommer att bli 3 mnkr bättre än budgeterat. Detta beror till största delen på de budgeterade lokalkostnaderna som visar stora överskott. Resultatet för funktionshinder prognostiseras med ett överskott på 1 mnkr vilket är kopplat till den satsning på neuropsykiatri som inte beräknas åtgå under året. Landstingsdirektörens staber visar ett prognostiserat underskott på 3,6 mnkr vilket är kopplat till det centrala besparingsbetinget. Arbetet med att ta fram en ny tjänstemannaorganisation är avgörande för hur besparingsbetinget kommer att lyckas. Det är osäkert om åtgärderna hinner få effekt under Verksamhets- och ledningsservice prognostiserar ett underskott på 21,5 mnkr som till stora delar rör FM-enheten och verksamhetsprojekt som inte har klargjord finansiering, ex vårdnära service. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(3)

6 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 3(3) D A TU M D IA R IEN R LS-LED Inom landstingsstyrelsens övriga verksamheter prognostiseras ett överskott på 6,5 mnkr vilket huvudsakligen beror på att det förväntade utfallet av de privata vårdgivarna blir lägre. Tandvården redovisar ett överskott på grund av det låga antalet personer som har fått tandvårdskort på grund av funktionsnedsättning. Landstingsgemensamt redovisar ett underskott på 11,7 mnkr vilket beror på att i prognosen är hänsyn taget till dels överföring till länssjukvården av bidrag för hepatit C och dels intäkten från AFA försäkringar avseende tidigare inbetalda premier. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Landstingsstyrelsens delårsrapport bygger på följande delrapporter: Länssjukvård Karsudden Habilitering & hjälpmedel Landstingsdirektörens staber Verksamhets- och ledningsservice Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Landtingsstyrelsen totalt - sammanfattning Beslutet expedieras till Jan Grönlund, landstingsdirektör Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 3(3)

7

8

9

10

11 Diarienummer: LS-LED Delårsrapport 1 Länssjukvård Delår Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

12 Länssjukvård, Delårsrapport 1 2(50)

13 Innehållsförteckning Inledning... 4 Medborgarperspektivet... 6 Personalperspektivet... 9 Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Samlad analys Intern kontroll Satsningar Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Bilaga 4: Månadsrapport Somatiken Bilaga 5: Månadsrapport Division Psykiatri Bilaga 6: Rapport Operationsverksamheten i Sörmland Bilaga 7: Rapport Patientrörlighet i Sörmland Länssjukvård, Delårsrapport 1 3(50)

14 Inledning Sammanfattande analys I början av året har resultaten redovisats från Nationella patientenkäten för länets akutmottagningar som genomfördes hösten Utvecklingen över tid har försämrats och Sörmland ligger även lågt vid jämförelse med andra landsting i landet. Under mars månad har ett arbete påbörjats för att förbättra väntetiderna på akutmottagningarna i länet. Kallelser är en viktig del av kommunikationen och bemötandet i vården. En guide och mall för hur kallelser bör formuleras är därför framtagen. Inom specialistsjukvården pågår ett arbete med förbättrad schemaläggning i syfte att kunna ge patienten besked direkt om en tid i vården, istället för att sätta upp patienten på väntelista. Under mars fattades beslut att arbetsmetoden för personcentrerad vård ska införas i Sörmland. Personcentrerad vård har av landstinget pekats ut som en strategisk utvecklingsfråga för att nå visionen Sveriges friskaste län Under våren 2015 kommer en strategi för personcentrerad vård att utarbetas. Patientlagen trädde i kraft den 1 januari med syftet att stärka och tydliggöra patientens ställning och inflytande över sin egen vård och vårdsituation. Informationsinsatser till personal har genomförts i alla de verksamheter som tar emot patienter. Invånartjänsten Journalen kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar i SYSteam Cross. Landstinget Sörmland följer det nationella regelverket och samarbetar med övriga landstingen som har eller kommer att införa Journalen under Inom personalområdet har satsningar på specialistutbildningar fortsatt och rekryteringsinsatser i form av besök på högskolor och deltagande i rekryteringsmässor har genomförts. Ett nytt IT-baserat rekryteringsverktyg har införts som på sikt kommer att underlätta administrationen i samband med rekrytering och också minska ledtiderna i processen. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet har fortsatt under 2015 och Sörmland deltar för tredje året i Sjukvårdens Ledarskapsakademi. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat planeras på arbetsplatserna och handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Antalet anställda har ökat med 60 årsarbetare (1,4 %) jämfört med samma period föregående år. Vi är nu totalt anställda. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Likt övriga landsting/regioner ökar sjukfrånvaron även i Länssjukvården. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % till 6,0 %. Det är både den långa och korta sjukfrånvaron som ökar. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes Även utveckling av stöd via hälsoinspiratörer på arbetsplatserna har fortsatt under Länssjukvård, Delårsrapport 1 4(50)

15 Landstinget Sörmland har fattat beslut om att delta i arbetet med kortare väntetider i cancervården. Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas för fem cancerdiagnoser; akut myeloisk leukemi, huvud- halscancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. En handlingsplan som beskriver hur de standardiserade vårdförloppen ska införas och vad landstinget behöver göra för att klara detta har skickat in via Regionalt Cancer Centrum i Uppsala Örebro och blivit godkänd. Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under Ett arbete har startat upp med att etablera en ny process inom osteoporos (benskörhet) för att säkerställa en strukturerad vårdkedja även för dess patienter. För att öka tillgängligheten och nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården har ett projekt startat med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Ett annat projekt som pågår för att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö är arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen. Patientsäkerhetsarbetet fortsätter med fortsatt fokus att under 2015 minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätning genomförs under våren och resultaten från mätningarna presenteras senare i år. Hälso- och sjukvårdens introduktion av produktions- och kapacitetsplanering enligt Sörmlandsmodellen fortsätter under Fram till och med mars 2015 har 19 verksamheter introducerats. Nio av verksamheterna arbetar nu självständigt vidare med förvaltning, uppföljning och utvecklingsarbeten. Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. I mars uppnåddes målet 80 % till nybesök inom 60 dagar och till behandling var andel väntande inom 60 dagar 74 %. För att bibehålla och ytterligare förbättra tillgängligheten förekommer det fortfarande extramottagningar med ordinarie personal, remittering av patienter för operation till annan vårdgivare samt anlitande av hyrpersonal. Vårdplatssituationen har under de första månaderna 2015 fortsatt varit ansträngd. Både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har haft stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt plan. Drygt 60 vårdplatser i länet är fortfarande ofrivilligt stängda och orsaken är framförallt sjuksköterskebrist. Förstärkningen av ambulanssjukvården i länet som påbörjades 2014 har fortsatt under året. Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske under Inom miljöområdet har 2014 års kemikalieinventering avslutats i slutet på januari Arbetet med att ta fram en utfasningslista har påbörjats. En ny broschyr om läkemedel och miljö har tagits fram om hur man ska hantera gamla och överblivna läkemedel. Prognosen efter mars är -52 mnkr och periodresultatet slutade på -39,2 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -8,5 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 5,1 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %). Den underliggande resultatutvecklingen pekar för närvarande mot -144 mnkr för 2015 vilket framförallt beror på högre kostnader för utomlänsvård och läkemedel. Länssjukvård, Delårsrapport 1 5(50)

16 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Trygga patienter: En god, säker och jämlik vård som är kvalitativ, patientsäker och där patienten känner trygghet och omhändertas med ett gott bemötande. Patienterfarenheter Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Fram till 2014 har tjänsten levererats av företaget Indikator. Under 2014 har en ny upphandling genomförts och från och med 2015 finns en ny leverantör, IC Quality. Inom ramen för upphandlingen finns nu också möjlighet att genomföra speciella behovs- eller andra riktade undersökningar. I samband med byte av leverantör har uppbyggnad av en stödstruktur för NPE på SKL påbörjats. Syftet är att landstingen ska vara mindre beroende av enskilda leverantörer och att huvudansvaret och stödfunktioner finns samlat på SKL. Den sista undersökningen med den gamla leverantören genomfördes hösten 2014 och omfattade akutmottagningar. Resultaten har redovisats under Generellt kan sägas att resultaten har försämrats för Sörmlands del när det gäller utvecklingen över tid. Sörmland ligger även relativt lågt vid en jämförelse med övriga landsting i landet. Noterbart är att undersökningen skedde under en period när landstingets största akutmottagning, på Mälarsjukhuset, genomgick en stor ombyggnad och situationen var suboptimal. Förbättrade kallelser Kallelser är en viktig del av kommunikation och bemötande i vården. Hur vi formulerar oss i kontakten med patienten är viktigt för hur patienten upplever vårdens tillgänglighet, bemötande och kvalitet. En guide och mall för hur kallelser bör formuleras är därför framtagen i samverkan med kommunikationsenheten, utvecklingsenheten och vårdsystem. Under våren genomförs workshops där alla vårdverksamheter får stöd i att förbättra sina kallelser utifrån guide och mall. Arbetet med förbättrade kallelser beräknas vara klart i september. Parallellt pågår inom specialistsjukvården ett arbete med förbättrad schemaläggning i syfte att kunna ge patienten besked direkt om en tid i vården, istället för att sätta upp patienten på väntelista. Länssjukvård, Delårsrapport 1 6(50)

17 Trygga patienter: En personcentrerad verksamhet i en bra vårdmiljö. Personcentrerad vård Hösten 2013 startade ett pilotprojekt upp för personcentrerad vård inom ramen för Sveriges friskaste län. Pilotprojektet var en del i att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär i landstingets olika verksamheter både på systemnivå och på individnivå. Deltagande enheter i pilotprojektet var Aktivitetsenheten Karsudden, Avdelning 36 Lung- och infektion, Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset, Vårdcentralen City samt Vårdcentralen Trosa. Piloterna har gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på de olika enheterna. Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för personcentrerat samtal har tagits fram. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera patienterna i förbättringsarbetet. Under hösten 2014 avslutades projektet på respektive enhet. Samtliga enheter arbetar vidare med personcentrerad vård. Under mars 2015 fattades beslut i Landstingsstyrelsen att arbetsmetoden för personcentrerad vård ska införas. Personcentrerad vård har av landstinget utpekats som en strategisk utvecklingsfråga för att nå visionen Sveriges friskaste län Personcentrerad vård kan inte ses som en enskild fråga utan måste integreras på alla nivåer. Under våren 2015 kommer en strategi för personcentrerad vård att utarbetas. Patientlagen Patientlagen trädde i kraft den 1 januari med syftet att stärka och tydliggöra patientens ställning och inflytande över sin egen vård och vårdsituation. Med början i november 2014 har en stor informationsinsats till personal genomförts i alla de verksamheter som tar emot patienter. Samtliga verksamheter har vid arbetsplatsträff eller motsvarande fått en genomgång av lagens innebörd och patientens rätt till information och delaktighet i sin vård. Alla mottagningar har fått ut informationsblad om patientens rättigheter enligt lagen. Informationsbladet delas ut via mottagningens receptionen till alla patienter. Information på andra språk finns även at hämta vi 1177.se. Varje verksamhet ansvarar för att anpassa informationen till sina patientgrupper. Journal på nätet Invånartjänsten Journalen kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar i SYSteam Cross. Landstinget Sörmland följer det nationella regelverket och samarbetar med övriga landstingen som har eller kommer att införa tjänsten under Tillsammans vidareutvecklas tjänsten av Inera och de landsting som anmält anslutning till Journalen. Olika checklistor för införandet tas fram och Inera har kravställt att det ska finnas en lokal support i varje landsting för att svara på interna frågor om tjänsten. Uppdraget att ta fram ett förslag till lösning ligger på Informationssäkerhetsenheten i Landstinget Sörmland. I Journalen finns för närvarande flera undantag däribland vuxen psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Projektet har under året påbörjat en dialog med chefer på dessa enheter och kommer att ha dialogmöten med psykiatrins medarbetare under våren. Psykiatrin Skåne förbereder ett införande av vuxen psykiatrin till september 2015 och Sörmland har påbörjat ett samarbete med region Skåne för att följa deras införande. Länssjukvård, Delårsrapport 1 7(50)

18 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter 12,8 % 50 % 17 av 133 mottagningar har direktbokning av tid via MVK. 100 % 100 % Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. Länssjukvård, Delårsrapport 1 8(50)

19 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Rätt utnyttjade resurser: En attraktiv arbetsgivare som genom olika aktiviteter bidrar till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildningar är en viktig del i kompetensförsörjningen. Det totala antalet sjuksköterskor som studerar med studieförmån uppgår förnärvarande till 50 personer. Hittills har ca 40 sjuksköterskor rekryterats till våra tre sjukhus sedan januari. Av dessa deltar 29 i programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor. Utvecklingsinsatsen för förvaltningens ledningsgrupper som startades upp under 2013 fortsätter enligt plan och planering för uppstart av ytterligare chefshandlingsgrupper pågår. Två omgångar av chefsutbildning för verksamhetschefer och första linjechefer med ca 30 deltagare i vardera omgång pågår och avslutas under våren. Chefsutbildningsprogrammet fortsätter under Landstinget deltar för tredje året i Sjukvårdens Ledarskapsakademi genom dels två deltagare i akademins mentor- och managementprogram och två mentorer till programmet. En utredning pågår för att undersöka behovet av kompetensutveckling för medarbetare i olika ledningsuppdrag. Ett arbete har även påbörjats kring bättre schemaläggning baserat på forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider. Rekryteringsinsatser Besöken på högskolor och informationsträffar fortsätter för att locka studerande till arbete i Hälso- och sjukvården och har kompletterats med brevutskick och satsningar på marknadsföring bl.a. genom tidningsartiklar och annonsering. Under våren har besök på mässor skett i Uppsala, Linköping, Örebro, Stockholm och Västerås. Ett projekt avseende KULT, kompletterande underläkartjänstgöring startades upp under Under 2015 har två KULT startat som rekryterades under hösten 2014, nu finns sex KULT anställda i Hälso- och sjukvården. Rekrytering och annonsering pågår för ytterligare uttagning under året. Landstinget Sörmland tar årligen in 40 AT-läkare som fullgör 21 månaders tjänstgöring för att få sin läkarlegitimation. Tjugo AT-läkare tas in i norra länsdelen, tolv i södra länsdelen och åtta i västra länsdelen. Ett nytt IT-baserat rekryteringsverktyg har införts som på sikt kommer att underlätta administrationen i samband med rekrytering och också minska ledtiderna i processen. Rutiner och metoder ses för närvarande över och kommer implementeras under året. Länssjukvård, Delårsrapport 1 9(50)

20 Rätt utnyttjade resurser: En god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat planeras på arbetsplatserna under första halvåret. Handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Samtliga chefer har under året erbjudits tre coachningstillfällen kopplat till resultatet och det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten. Vid olika återkopplingstillfällen har stöd skett från t.ex. Landstingets Personalutvecklingsenhets hälsoutvecklare vid behov av ett fördjupat återkopplings- och utvecklingsarbete. Medarbetarenkätens resultat visar ett samlat resultat på prestationsnivå för Länssjukvården på 67,9 vilket indikerar 2,1 under riktvärdet och ger ett gult resultat enligt Springlifes metodik. Områden som visar på resultat över riktvärden är medarbetarkraft (frånvaro av negativa stressymptom), effektivitet (flytet på arbetsplatserna) och socialt klimat (det kollegiala samarbetet). För tillfället upplever medarbetarna att den kunskap de har används på ett bra sätt samt att de utvecklas i sitt arbete. Lärande i arbetet indikerar att den kunskap medarbetarnas har används på ett bra sätt samt att de utvecklas i sitt arbete. Återkoppling i form av feedback från närmaste chef är av stor vikt för den enskilde medarbetaren. Områden som visar på värden strax under i riktvärdet och som ger ett gult resultat är medarbetarskap, ledarskap samt arbetstakten som upplevs som något för hög. Områden som visar på resultat som ligger under riktvärden och ger ett rött resultat är arbetsrelaterad utmattning, målkvalitet och delaktighet. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Andelen av de anställda som har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil är 10,3 % under årets första 3 månader mot 9,2 % motsvarande period förra året. De senaste 12 månaderna har 50,2 % (50,4 % 2014) utnyttjat friskvårdsbidraget. Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. Arbetet med att utse hälsoinspiratörer som stöd till chefer på arbetsplatserna har fortsatt att utvecklas även under 2015, bl.a. har möjlighet till att delta på sömnskola erbjudits till medarbetare. Nytt avtal med företagshälsovård från och med 2015 har implementerats med ett ökat fokus på anpassning mot våra gemensamma rehabiliteringsrutiner. I avtalet finns också en utökad möjlighet för individen att söka stöd hos företagshälsovården på eget initiativ vid tre tillfällen. Under hösten 2014 implanterades en ny gemensam rutin och ett systemstöd i Heroma för chefer vad gäller sjukskrivningar och rehabilitering. Detta innebar t.ex. ett arbetssätt som innebär samtal och planering mellan chef och medarbetare vid fyra sjukfrånvarotillfällen istället för sex sjukfrånvarotillfällen. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna visar att det är den längre sjukfrånvaron som har ökat i störst utsträckning (från 12,1 dagar per anställd till 13,6). Även den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har ökat (från 5,7 dagar per anställd till 6,2). Sjukfrånvaron har under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 17,8 dagar per anställd till 19,8 dagar per anställd vid jämförelse med motsvarande månad föregående år. Antalet Länssjukvård, Delårsrapport 1 10(50)

21 långtidssjuka över 90 dagar är nu 129 personer motsvarande 2,8 % av antal månadsavlönade. Samma period föregående år var 109 personer långtidssjuka motsvarande 2,4 % av samtliga anställda. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % till 6,0 % motsvarande tid föregående år. Målet 2015 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5,1 %. I en allmän analys av sjukfrånvaron i Hälso- och sjukvården som genomfördes i februari 2015 ökar sjukfrånvaron i likhet med övriga landsting/regioner. Mellan 2013 och 2014 ökade sjukfrånvaron från 5,4 % till 5,9 % i Länssjukvården. Under samma period ökade sjukfrånvaron i alla landsting/regioner med 0,2 procentenheter från 5,1 % till 5,3 %. En uppfattning hos Personalutvecklingsenheten är att de långa sjukfrånvaroärendena avslutas senare än tidigare. Medelvärdet för långtidssjukskrivna över 90 dagar angående sjukfrånvarodagar är t.o.m. mars dagar jämfört med 412 dagar motsvarande period förra året. Frågan är komplex då flera aktörer är inblandade och det kan vara svårt att koordinera planeringen för återgång i arbete i rimlig tid. Samtidigt tar psykisk ohälsa längre tid att återhämta sig från jämfört med andra diagnoser, vilket också är en faktor att ta i beräkning eftersom psykisk ohälsa är den dominerade diagnosen bland våra medarbetare med sjukpenning under de senare åren. Även samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling fortsätter under året, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter och i divisionsledningsgrupper. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen 6 % Max 5,1 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % 2014 till 6,0 % 2015 under samma period. Både den långa och korta sjukfrånvaron har ökat. 10 % 8,3 % Utfall 2014 delår 1 var 9,5 %. Länssjukvård, Delårsrapport 1 11(50)

22 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Smidig resa genom vården: Såväl akuta som elektiva flöden ska planeras och styras så att patienten ges en smidig resa genom vården. Kortare väntetider i cancervården Kortare väntetiderna i cancervården är en nationell satsning som ska pågå i fyra år. Ett standardiserat vårdförlopp är ett bestämt utredningsförlopp som beskriver vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om en viss cancer. Vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och fatta beslut om behandling. Det beskriver också hur lång tid det får ta för hela förloppet mellan välgrundad misstanke och start av behandling. Arbetet utgår ifrån ett multidisciplinärt arbetssätt, och de olika tidsgränserna är satta utifrån den tid som relevanta åtgärder kräver. En viktig utgångspunkt i arbete är att involvera patient och närstående i vårdförloppen. Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas för fem cancerdiagnoser; akut myeloisk leukemi, huvud- halscancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Varje landsting fattar beslut om att vara med i satsningen och skriver en handlingsplan som beskriver hur de standardiserade vårdförloppen ska införas och vad landstinget behöver göra för att klara detta. Landstinget Sörmland har fattat beslut om att delta i arbetet med kortare väntetider i cancervården och har även skickat in sin handlingsplan via Regionalt Cancer Centrum, RCC, i Uppsala Örebro och fått den godkänd. Processledare finns för två av de fem förloppen och övriga förväntas vara utsedda inom snar framtid. En projektledare för införandet är tillsatt och lokala Cancerrådet är styrgrupp för arbetet. Kliniska vårdprocesser Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under Sedan tidigare pågår utveckling av vårdprocesserna för hjärtsvikt, stroke, njure, malignt melanom, förlossning, diabetes, fetma, ADHD, prostatacancer samt colorektalcancer. Under 2015 har ett arbete startat upp med att etablera en ny process inom osteoporos (benskörhet) för att säkerställa en strukturerad vårdkedja även för dess patienter. Akutvårdsprocessen Under mars månad har ett arbete påbörjats för att förbättra väntetiderna på akutmottagningarna i länet. Just nu pågår en kartläggning för att identifiera utvecklingsområden samt se vilka förbättringsarbeten som redan är igång. I kartläggningen ingår att samla in faktaunderlag samt att använda resultat från ex. patientenkäter. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) har genomfört en granskning av akutmottagningarna vilket ger stöd i det fortsatta arbetet. Länssjukvård, Delårsrapport 1 12(50)

23 Internetpsykiatri Hälso- och sjukvården deltar i ett projekt med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Syftet är bland annat att öka tillgängligheten och att nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Efter att tio patienter genomgått behandling ska projektet utvärderas och beslut fattas om hur landstinget ska gå vidare. Projektet är ett samarbete mellan 6 vårdcentraler i länets södra del och psykiatriska kliniken NLN-KSK. Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi har under ett drygt decennium utvärderats i ett stort antal studier med goda resultat. Närvård i västra Sörmland Arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen är i full gång. För att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö samtidigt som antalet besök på akuten och antalet inläggningar minskar arbetar projektet med att: Utveckla den specialiserade sjukvården i hemmet. Detta sker genom att man utvecklar samverkan mellan kommunernas hemsjukvård och landstingets specialiserade sjukvård i hemmet. Tidigare verksamhet som bedrivits av Mobila närvårdsteamet tydliggörs och utvecklas. En testorganisation kommer startas upp riktar sig till de äldre patienterna i hela västra länsdelen. Införa ett standardiserat arbetssätt för akuta medicinska bedömningar i hemmet. Starta upp vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar som t.ex. videokonferens. Utveckla arbetssätt för strukturerad in och utskrivning och knyta ihop de resurser som arbetar med planering och uppföljning för patienter på akuten och vårdplatsenheten. Samladmottagnings alla delar gås igenom med stort fokus på personcentrarad vård, teamarbete och tillgänglighet. Mer tid för patientvård Det av Landstingsstyrelsen beslutade projektet "Mer tid för patientvård har under ca 8 månader bedrivits utifrån det projektdirektiv som antogs i september Projektets uppdrag har varit att peka på möjligheter som finns för att åstadkomma mer tid för patientvård. Utgångspunkten har varit att utforska hanterandet inom fyra utvecklingsområden: administrativa krav, förbättra IT-stöden, utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper samt optimera bemanningen utifrån patienternas behov. Metoder som använts har varit att skugga vårdpersonal, chefer och stabsfunktioner, intervjuer och samtal samt inläsning av rapporter, minnesanteckningar och protokoll. Skuggning av vårdpersonal har genomförts på Skiftinge vårdcentral, Akuten på Mälarsjukhuset och Kirurgkliniken på Nyköpings lasarett. Skuggning av chefer har skett på Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och på Kullbergska sjukhuset. Länssjukvård, Delårsrapport 1 13(50)

24 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel uppfyllda processmål 100 % 100 % Alla tio vårdprocesser har tagit fram 3 KPI:er som regelbundet mäts och följs upp. Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna Andel återinskrivna inom 30 dagar 62 % >80 % I jämförelse med föregående år har andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar ökat. Helår 2014 var utfallet 59 %. 9,1 % 5 % Andel mångbesökare har ökat jämfört med Fortfarande en bit kvar till målet. 14,9 % 14 % Andelen återinskrivna fortsätter att minska. Helår 2014 var utfallet 15,3 %. Andel undvikbar slutenvård 10,8 % 10 % Utfall i samma nivå som under Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan % 50 % Utfall i nivå med föregående år. Fortfarande en bra bit kvar till målet. Smidig resa genom vården: Vårdprocesserna ska vara säkra. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder kommer att genomföras med samtliga verksamheter med deltagande från Patientsäkerhetsenheten. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Under året kommer samtliga ronder att ske ute i verksamheten med start under april månad. Nytt för i år är att uppsummerande möten med divisionscheferna, för att ta upp länsövergripande patientsäkerhetsfrågor, kommer att genomföras efter vårens och höstens ronder. Vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år fram till 2014 då endast en mätning genomfördes under våren. Antalet VRI har successivt minskat i Sörmland. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet 7,5 procent vilket är ett resultat på samma nivå som vid mätningen hösten 2013 (7,4 procent). Detta resultat placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. En ny mätning kommer genomföras under våren och resultatet presenteras senare i år. En arbetsgrupp med medverkan från Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten har bildats för att ta fram ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet med att minska VRI. Infektionsverktyget är ett nationellt framtaget system som ger möjlighet att: kontinuerligt registrera vårdrelaterade och samhällsförvärvade infektioner följa antibiotikaordinationer kopplat till ordinationsorsak göra uppföljningar via en webbaserad analys- och rapportgenerator Infektionsverktyget har under 2014 infört på samtliga slutenvårdskliniker inklusive Karsudden. Valideringsarbete gällande rätt överfört data till Infektionsverktyget och Länssjukvård, Delårsrapport 1 14(50)

25 kvalitet på rapporterat data pågår. Under året fortsätter arbetet med att ta fram rapporter och använda data från Infektionsverktyget som underlag för förbättringsarbete. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representanter från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan och en handlingsplan är framtagen. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet 69 procent följsamhet i samtliga observerade 7 steg, vilket är en förbättring med 4 procent sedan mätningen hösten 2013 (65 procent). En ny mätning kommer genomföras under våren och resultatet presenteras senare i år. Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår genomförts i Sörmland. Utbildningar har genomförts om hur man kan arbeta med att förebygga trycksår som därefter följdes upp med två workshops/sjukhus där man kunde lära sig hur man kan minska tryck med rätt material och enkla lägesändringar. Det har också tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår inom Landstinget Sörmland. Vid den senaste mätningen, våren 2014 hade 15,4 procent av de inneliggande patienterna trycksår, det är en fortsatt minskning. För att intensifiera arbetet ytterligare med att minska förekomsten av trycksår beslutade Länssjukvårdsnämnden 2014 att samtliga icke förebyggande madrasser ska vara utbytta före utgången av Idag har de allra flesta (92 %) patienter med risk för trycksår förebyggande eller behandlade madrasser. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning för att spåra vårdskador har fortsätter på alla tre sjukhus varje. Under våren kommer analys av det hitintills granskade journalerna att påbörjas. De vanligaste vårdskadorna är trycksår, postoperativa infektioner och läkemedelsrelaterade skador. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner < 6 % Vårens mätning redovisas i delårsrapport 2. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 100 % Vårens mätning redovisas i delårsrapport 2. Andel patienter med trycksår < 10 % Vårens mätning redovisas i delårsrapport 2. Länssjukvård, Delårsrapport 1 15(50)

26 Smidig resa genom vården: Kapacitets- och resurs-utnyttjandet ska optimeras i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Produktions- och kapacitetsplanering Hälso- och sjukvårdens introduktion av produktions- och kapacitetsplanering enligt Sörmlandsmodellen fortsätter under Modellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Syftet är att ge en bra översyn över produktion/efterfrågan och tillgänglighet/kapacitet. Målet är att underlätta visualisering av resultat och identifiering av förbättringsområden, vilket i sin tur möjliggör en tydligare produktionsstyrning. Något som hjälper verksamheterna att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Fram till och med mars 2015 har 19 verksamheter introducerats i att arbeta enligt Sörmlandsmodellen. Nio av verksamheterna arbetar nu självständigt vidare med förvaltning, uppföljning och utvecklingsarbete. Inför 2016 är målet att produktionsplanen används som ett naturligt styrinstrument vid planering och målsättning för verksamheten. Under 2015 förbereder utvecklingsenheten en intern utvärdering av arbetet med implementeringen av Sörmlandsmodellen. Syftet är bland annat att utvärdera arbetsmetodik och resursstöd som kommit verksamheterna till del under införandet. Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Den kraftsamling som Hälso- och sjukvården har gjort har gett resultat trots bristen på vårdplatser i länet. I mars uppnåddes målet 80 % till nybesök inom 60 dagar och till behandling var andel väntande inom 60 dagar 74 %. Utmaningarna i det fortsatta arbetet är fortsatt vårdplatsbrist och brist på operationsresurser, brist på vårdgivare att remittera till och att en stor andel patienter hellre väntar på vård i Landstinget Sörmland, än att remitteras till annan vårdgivare. När det gäller patienter som väntar på hörapparat, har situationen förbättrats i och med att avtal slutits med externa vårdgivare inom länet. För att bibehålla och ytterligare förbättra tillgängligheten förekommer det fortfarande extramottagningar med ordinarie personal, remittering av patienter för operation till annan vårdgivare samt anlitande av hyrpersonal, om än med ambition att minska det behovet. Valfrihets- och rättighetskansliet ger fortsatt stöd för att identifiera andra vårdgivare som kan ta emot patienter från Sörmland. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering är igång på alla opererande kliniker. Avsikten är att långsiktigt och uthålligt uppnå det mål som finns i verksamhetsplanen, att minst 80 % av patienterna kommer till nybesök och behandling inom 60 dagar. Vårdplatser Vårdplatssituationen har under 2015 fortsatt varit ansträngd. Både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har haft stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt plan. Drygt 60 vårdplatser i länet är fortfarande ofrivilligt stängda och orsaken är framförallt sjuksköterskebrist. Ett intensivt arbete för att lösa situationen med de stängda vårdplatserna pågår. För att kunna hålla vårdplatser öppna har bemanningsföretag anlitats och en särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. Länssjukvård, Delårsrapport 1 16(50)

27 Ambulanssjukvård Förstärkningen av ambulanssjukvården i länet som påbörjades 2014 har fortsatt under året. Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen så att en dagbil (mån-fre kl:8-18) har utökats till en dygnsambulans (kl:8-8 veckans alla dagar). Ambulanssjukvårdens Single responder (ASR) har varit i drift i nio månader sedan starten Sammanlagt har 532 uppdrag har genomförts med Single responder i Gnesta kommun med omnejd. Indikator har nyligen levererat den telefonintervju som gjorts med patienter som varit i kontakt med sjuksköterskan i ASR. Svarsfrekvensen var 66 %. 9 av 10 respondenter tyckte att väntetiden på ASR var acceptabel och från mötet med ASR-enheten rapporteras näst intill entydigt ett högt förtroende för sjuksköterskan. Respondenterna tillfrågades om sin inställning till att det kom en ASR-enhet istället för en ambulans. Med enstaka undantag hade respondenterna en positiv inställning till att det kom en ASR enhet. Undersökningen är gjord på ett relativt litet material vilket ska has i åtanke. Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske under Arbetsgruppen från ambulanssjukvården har arbetat med framtagande av rutiner och varit på studiebesök i Skövde för att se hur deras SAMambulans- flerbårsambulans arbetar. Arbetsgruppen har även arbetat med logistik för ett bra flöde vid patientförflyttningar såväl i länet som vid transporter av patienter till utomlänsvård. Driftsättning beräknas till sista kvartalet Ombyggnationer Under hösten 2014 framkom det att ytor och kostnader för ny-och ombyggnationerna på MSE och NLN har vuxit betydligt i omfattning. Det har också under arbetets gång framkommit ett behov av förtydligande kring ramar och styrande principer för verksamheten. Med anledning av detta togs ett beslut att planerna skall vidarebearbetas och fördjupas vilket nu pågår. Varje divisionsledningsgrupp har och kommer under våren att genomföra tre workshop under ledning av utvecklingsenheten. Utvecklingsenhetens uppdrag är att tillsammans med divisionsledningarna ta fram ett underlag för beställning av ny-och ombyggnation till FMenheten där genomlysning av verksamheternas behov och sjukhusens inriktning framgår. Det framtida sjukhusets utformning ska styras mot största möjliga patient- och medarbetarvärde. I resultatet skall följande framgå: 1. Vilken vård vi ska erbjuda våra invånare i Sörmland 2. Utifrån ovanstående vad behöver koncentreras för att god kvalitét ska bibehållas? 3. Framtidsvision - Vad görs i öppen- respektive slutenvård? 4. Förslag på antal operationssalar och vårdplatser per sjukhus 5. Förslag på inriktning och uppdrag för respektive sjukhus i länet. Samtidigt som detta arbete pågår fortsätter en del verksamheter planeringen av våra framtida lokaler parallellt med att planering och aktiviteter inför kommande evakueringar fortgår, bl.a. akutmottagningen på NLN. Detta genomförs av utsedda projektledare tillsammans med personal från verksamheten. Byggnationen av ambulansstationen i Katrineholm pågår och inom kort kommer ombyggnationen av kirurgmottagningen på KSK att starta. Även detta har krävt och kommer att kräva engagemang av vårdpersonal. Länssjukvård, Delårsrapport 1 17(50)

28 I början av februari reste den fackliga samverkansgruppen tillsammans med utvecklingsenheten och sjuhuskoordinatorer till Chalmers i Göteborg och deltog på en temadag om administrativa arbetsplatser i vården och dess förvaltningar. Efterföljande dag reste delar av gruppen vidare på studiebesök till Borås och besökte då bl.a. en nybyggd vårdavdelning. Nationella riktlinjer Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer, men även till andra yrkesverksamma inom vård och omsorg. Målet med Socialstyrelsens riktlinjer är att de ska bidra till en god och jämlik vård. Under året har Socialstyrelsen publicerat följande uppdatering och utvärdering av riktlinjer: Hjärtriktlinjerna - Remissversion av hjärtriktlinjerna kom under januarimånad. Enligt nationella riktlinjeprocessen så har gapanalys, regionalt seminarium och yttrande från Uppsala/Örebroregionen till Socialstyrelsen genomförts. Diabetesriktlinjerna - Fastställdes i början på 2015 och rekommendationerna gäller riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. Arbete med att implementera riktlinjerna pågår inom diabetesprocessen. Rörelseorganens sjukdomar - Utvärderingen kom under senare delen av Största utmaningarna är inom osteoporos. Arbete pågår med att etablera en process inom området för att säkerställa en strukturerad vårdkedja för dessa patienter. Astma/KOL - Remissversion av riktlinjen kom under senare delen av 2014, arbete pågår med gapanalys och planering för regionalt seminarium under april månad. Missbruk- och beroendevård - Beroendevården inom vuxenpsykiatri har idag stor överensstämmelse med det som föreslås i de kommande riktlinjerna Det som inte landstinget har kan socialtjänsten erbjuda och samverkansavtal finns med samtliga kommuner i landstinget. Begränsningen som idag föreligger är att den specialiserade beroendevården (Beroende-centra) framför allt är uppbyggda och har resurser för behandling av opiatberoende. För att fullt ut kunna följa de kommande riktlinjerna behöver Beroendecentra resursförstärkas och personalmässigt utökas, t.ex. med psykologer med KBT-utbildning. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialiserad vård Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti 80 % Minst 80 % 74 % Minst 80 % I jan och feb var andel väntande inom 60 dagar över 70 % och i mars 80 %. Förbättring från 68 % i jan till 74 % i mars. 91 % 100 % Andel väntande inom 90 dagar har varit över 90 % alla månader janmars. Länssjukvård, Delårsrapport 1 18(50)

29 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti 89 % 100 % Andel väntande inom 90 dagar har varit strax under 90 % alla månader jan-mars. Länssjukvård, Delårsrapport 1 19(50)

30 Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten bedrivs på ett i miljöhänseende hållbart sätt och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram års kemikalieinventering avslutades först i slutet på januari Arbetet med att ta fram en utfasningslista har påbörjats under delår 1 och målet är att ett första utkast över utfasningsprodukter kommer innan sommaren. Vad gäller arbetet med riskbedömningar av kemiska produkter har ett samarbete inletts med ÖNH-kliniken som då blir först ut med att riskbedöma fem kemiska produkter i systemet ichemistry. Ambulanssjukvården och Skiftinge vårdcentral har anmält sig som pilotverksamheter i arbetet med den externa miljöavvikelsen ang. resurssättning. Arbetet har påbörjats under delår 1 och kommer att fortsätta under våren. En ny broschyr om läkemedel och miljö har tagits fram i samarbete med Miljöenheten. Broschyren är tänkt som ett informationsmaterial att dela ut i samband med förskrivning och innehåller kort information om hur man ska hantera gamla och överblivna läkemedel. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar 0,0072 liter/op.tim 0,006 liter/op.tim MSE/KSK- 0,0068 l /op.timme NLN- 0,0083 l /op.timme Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar 1,23kg lustgas/förl ossning Antal förlossningar MSE: 456 st Förbrukad mängd lustgas MSE: 539 kg Antal förlossningar NLN: 147 st Förbrukad mängd lustgas NLN: 202 kg Planerade kejsarsnitt är borträknade i siffran för antal förlossningar. Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering 35 st Inventeringen för 2015 ska slutföras i november/december. Vissa verksamheter inventerar och uppdaterar kemikalieförteckningen löpande under året, medan andra verksamheter genomför inventering/rapportering en gång per år. Länssjukvård, Delårsrapport 1 20(50)

31 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten ska ledas och styras så att en ekonomi i balans uppnås i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Resultatet efter första kvartalet 2015 är -39,2 mnkr och den underliggande resultatutvecklingen pekar mot -144 mnkr. Eftersom somatiken och psykiatrin har åtgärdsplaner på 114 mnkr pekar prognosen även efter mars mot -52 mnkr för Kostnadsutvecklingen är 5,1 % efter mars medan intäktsökningen är 2,8 % jämfört med mars LPIK (Landstingsprisindex med kvalitetsjusterade löner) är 2,0 % De ekonomiska förutsättningarna inför 2015 innebär att budgeten räknas upp med + 95 mnkr LPIK 2,0 % + 52 mnkr Extra ersättning + 52 mnkr för Hepatit C Samtidigt har länssjukvården minskade kända intäkter mnkr för tillgänglighetssatsning inom division Kirurgi - 50 mnkr för labintäkter från Primärvården (förändring av faktureringsväg) - 18 mnkr för personalomkostnadspålägg (extra intäkt 2014) - 13 mnkr för kömiljard - 8 mnkr för patientsäkerhetspengar Sammanfattningsvis så bedöms intäkterna minska med 142 mnkr samtidigt som uppräkningen LPIK är lika med en ökning (indexuppräkning LPIK) av uppdragsersättningen på 95 mnkr samt att LSN erhöll 52 mnkr i extra ersättning. Löner och det höjda PO-pålägget (2014) är kända kostnadsökningar och summerar tillsammans ca 75 mnkr. Även övriga kostnadsslag kommer generera kostnadsökningar vilka också ska rymmas inom den befintliga ramen. Sammantaget fordrar detta effektiviseringar i verksamheten. Med hänsyn taget till att kostnadsökningen är högre än LPIK finns ett gap för att klara budget i balans. Med anledning av det har åtgärdsplaner som omfattar 114 mnkr tagits fram. Arbetet med att genomföra åtgärderna och få ekonomisk effekt pågår. Om planerna inte får önskad effekt kan ytterligare åtgärder behöva vidtas. Rikets somatik har i genomsnitt en snabbare kostnadsökning än LPIK. Sörmland har i sin tur haft en snabbare kostnadsökning än rikets genomsnitt under perioden. Det bedöms dels bero på att utgångsläget var lågt, dels på snabbt ökade kostnader i form av bland annat köpt vård, läkemedel och personalkostnader var kostnadsökningen 5,8 % och intäktsökningen 4,3 %. Kostnadsutvecklingen har i snitt de senaste fem åren varit 4,9 %. Samma period har hälso- och sjukvården fått extra ersättning både genom särskilda satsningar och projektpengar inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård. Dessa satsningar har medfört ökade kostnader främst inom personal och köpt vård. Inom området köpt vård har Fritt vårdval och Vårdgaranti ökat mest. Även Länssjukvård, Delårsrapport 1 21(50)

32 den nya patientlagen (från ) beräknas också påverka kostnadsutvecklingen för fritt vårdval. Fastighetsprojektet, som omfattar den 10-åriga investeringsplanen, är också kostnadsdrivande. Hälso- och sjukvården erhåller ersättning för projektledarna i de olika projekten. Antalet deltagare i projekten är dock fler. Samtidigt har även staten styrt landstingens kostnadsutveckling genom att destinera särskild statlig ersättning till specifika områden utifrån prestation. Exempel på det är tillgänglighet och kömiljarden. I öppna jämförelser jämförs landstingens kostnader års kostnader kommer presenteras i juni månad i SKLs databas, men i en jämförelse av 2013 års kostnader ligger Sörmland näst lägst vad gäller strukturjusterade kostnader. Strukturjusterade kostnader tar hänsyn till demografi och en låg kostnad är ett tecken på en tyngre demografisk belastning. Den ekonomiska utmaningen för hälso- och sjukvård är stor. Det gäller såväl Sörmland som övriga landsting och regioner i landet. Flera faktorer påverkar såsom svår rekryteringssituation, nya behandlingsformer som innebär nya läkemedel, ökat behov av radiologi, ökat antal äldre personer med vårdbehov m.m är intäkten betydligt lägre jämfört med 2014 då bl.a. den särskilda ersättningen för tillgänglighet och den särskilda ersättningen för ökat PO-pålägg inte lägre finns i hälso- och sjukvårdens budget. Hälso- och sjukvård har under många år levt med en ekonomisk utmaning. Divisioner och kliniker i Sörmland har så gott som hela det senaste decenniet haft årliga krav på effektivisering och rationalisering. I snitt har effektiviseringsbehovet legat på 2 % är behovet högre, ca 4 %. Varje procentenhet motsvarar ca 50 mnkr har de somatiska divisionerna tagit fram en åtgärdsplan som omfattar 109,5 mnkr och psykiatridivisionen en åtgärdsplan som omfattar 4,5 mnkr. Totalt sett 114 mnkr. Första kvartalet har de ekonomiska effekterna av åtgärdsplanerna varit svaga. Om ett märkbart trendbrott uteblir även i april kommer ytterligare åtgärder vidtas. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Helårsprognosen är efter mars -52 mnkr. Periodresultatet efter mars slutade på -39,2 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -8,5 mnkr. Länssjukvård, Delårsrapport 1 22(50)

33 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 35 personer i jämförelse med föregående år, vi är nu totalt anställda. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 59,7 (1,4 %) jämfört med föregående, antal årsarbetare är totalt 4 258,8. Det är sysselsättningsgraden som har ökat i och med att antal årsarbetare har ökat mer än antal anställda. Tillsvidareanställda har ökat med 16 personer och visstidsanställda med 19 personer. Det är främst läkare som ökat med 31 personer samt undersköterskor med 11 personer och medicinska sekreterare med 11 personer. Antalet anställda sjuksköterskor har minskat med 27 personer. Vakanta tjänster finns inom vissa yrkesgrupper av specialistläkare inom specialiteter såsom gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätta verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Länssjukvård, Delårsrapport 1 23(50)

34 Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period föregående år minskat med timmar (0,6 %) motsvarande 23 årsarbetare. Den arbetade tiden för inhyrd personal har minskat med (16,2 %) medan den totala övertiden har ökat med timmar (20,5 %). Av den arbetade tiden har 95 % utförts av månadsanställd personal, 4 % av timavlönad samt resterade 1 % av inhyrd personal. Övertidstimmar motsvarar 100 årsarbetare, de timavlönade motsvarar 162 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 51 årsarbetare. Den totala arbetade tiden motsvarar årsarbetare. Frånvarotiden totalt har ökat med timmar (4,5 %). Sjukfrånvaron har ökat med timmar (12 %) och föräldraledigheten har ökat med timmar (5,2 %) utbildning med lön har minskat. Sjukfrånvaron motsvarar 336 årsarbetare, föräldraledigheten motsvarar 290 årsarbetare. Den totala frånvarotiden motsvarar årsarbetare. Kostnader för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 681,6 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 2,31 % jämfört med föregående år vilket motsvarande 15,4 mnkr. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 398 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 1,25 %. Varav nya avtal 1,96 % Varav individuell förändring utöver avtal 0,81 % Varav löneförändring pga personalomsättning - 0,81 % Varav volymförändring - 0,71 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de nya avtalen för Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t.ex. att ST-läkare blir specialistläkare. Länssjukvård, Delårsrapport 1 24(50)

35 Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen med 0,71 % motsvarande 2,4 mnkr. Den arbetade tiden har minskat med 0,54 % motsvarande timmar. Den arbetade tiden har främst minskat för sjuksköterskor och läkare. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 4,06 % motsvarande 0,9 mnkr. På läkarsidan och sjuksköterskesidan är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 17,62 % motsvarande 2,3 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 22,57 % motsvarande 2,7 mnkr. Jourkostnaden Jourkostnaden har minskat med 1,63 % motsvarande 0,3 mnkr. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid har ökat med 26,92 % motsvarande 2,5 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader har minskat med 20,69 % motsvarande 0,5 mnkr. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har minskat med 18,47 % motsvarande 2,3 mnkr. Länssjukvård, Delårsrapport 1 25(50)

36 Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. I mars uppnåddes målet 80 % väntande till nybesök inom 60 dagar och trots bristen på vårdplatser var andel väntade på behandling inom 60 dagar 74 %. Planerad specialiserad vård väntande inom 90 dagar (Vårdgaranti) I mars hade 91 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Föregående år i mars var utfallet 94 %. I mars hade 89 % av patienterna väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 84 %. I värdet för rullande 12 kan vi se att andelen väntande på behandling inom 90 dagar ökar i slutet av mätperioden och ligger på 87 % efter mars. Länssjukvård, Delårsrapport 1 26(50)

37 Planerad specialiserad vård väntande/genomförda inom 60 dagar Nedan presenteras dels resultatet av andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2015 är satt till 80 % och dels andel väntande i kombination med andel genomförda där målet är att båda parametrarna tillsammans minst ska uppnå det nationella målet på 70 %. Andel väntande på nybesök 60 dagar eller kortare slutade på 80 % efter mars. Föregående år samma period var siffran 83 %. Diagrammet visar att Länssjukvården under 2015 har klarade målet för 70 % till både väntande och genomförda nybesök under februari och mars. I mars uppnåddes dessutom målet 80 % för båda parametrarna. Länssjukvård, Delårsrapport 1 27(50)

38 Andel väntande på behandling inom 60 dagar slutade på 74 % efter mars. Föregående år samma period var utfallet 66 %. Under 2015 uppnåddes målet 70 % för väntande på behandling under februari och mars. I mars genomfördes 66 % av behandlingarna inom 60 dagar och 74 % hade väntande 60 dagar eller kortare på behandling. Barn och unga med psykisk ohälsa Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2015 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått målet under februari och mars när det gäller en första bedömning och när det gäller fördjupad utredning/behandling har målet uppnåtts alla månader. I mars hade 96 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 99 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Länssjukvård, Delårsrapport 1 28(50)

39 Vårdplatser *Exkl. psyk, IVA, Althea, Neo, BB, MAVA Antal disponibla vårdplatser är fortsatt färre än antal fastställda till följd av bemanningssvårigheter. Det är framförallt Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett som fortsatt har svårigheter att öppna upp de ofrivilligt stängda platserna. Under mars var antal disponibla vårdplatser* i snitt 439 vilket var 79 färre än antal fastställda vårdplatser. Antal disponibla platser i värdet för rullande 12 månader har minskat från 462 till 428 platser vid jämförelse med samma period föregående år. Beläggningsgrad Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad som rapporteras in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningsgraden har hittills under 2015 i snitt legat över 100 % alla månader. Beläggningen har fortsatt varit hög på samtliga sjukhus i länet jämfört med motsvarande Länssjukvård, Delårsrapport 1 29(50)

40 månader föregående år. Värdet för rullande 12 månader visar att beläggningsgraden ökar på samtliga sjukhus. Att beläggningen är högre jämfört med föregående år beror på att antal disponibla vårdplatser har varit färre på grund av bemanningsproblem. Framförallt Mälarsjukhuset och Nyköpings Lasarett har haft och har fortfarande ofrivilligt stängda vårdplatser. Överbeläggningar och utlokaliserade Hälso- och sjukvården rapporterar varje månad in antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL. Ovan i diagrammen redovisas de inrapporterade månadsresultaten. Färre disponibla vårdplatser till följd av bemanningsproblem genererar fortsatt många överbeläggningar och Sörmland ligger fortfarande betydligt högre än riket vid jämförelse efter mars. Antal utlokaliserade patienter har däremot minskat och ligger nu totalt i Sörmland på samma nivå som riket. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det bättre att placera en patient som en överbeläggning på en avdelning med rätt medicinsk kompetens och teknisk utrustning än att utlokalisera patienten till annan avdelning. Arbetet Länssjukvård, Delårsrapport 1 30(50)

41 med att kvalitetssäkra registreringarna pågår fortfarande regelbundet. Utskrivningsklara Antal utskrivningsklara patienter är hämtade från Prator och redovisar hur många dagar varje patient i snitt har varit utskrivningsklar. Redovisningen av utskrivningsklara tar ingen hänsyn till antal debiteringsbara dagar mot kommunerna. Värdet för rullande 12 månader visar att antal utskrivningsklara dagar ligger stabilt på 6 dagar per vårdtillfälle. Variationerna är dock stora mellan kommunerna. I mars var antal utskrivningsklara dagar 8,3 per vårdtillfälle för Eskilstuna kommun medan Katrineholms kommun låg på 2,7 dagar per vårdtillfälle. Öppenvård Länssjukvård, Delårsrapport 1 31(50)

42 Besöksvolymen för läkarbesök har under jan-mar 2015 ökat med 1,3 % och övriga besök har ökat med 1,0 % i jämförelse med samma period föregående år. I medelvärdet för rullande 12 ligger antalet läkarbesök per 1000 invånare kvar på 93 medan besök till övriga vårdkategorier har ökat något till 131 besök per 1000 invånare efter mars Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2015 har antalet vårdtillfällen minskat med 289 (2,9 %) i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för rullande 12 månader visar att antalet vårdtillfällen efter mars har minskat med 0,8 % jämfört med motsvarande period föregående år. Länssjukvård, Delårsrapport 1 32(50)

43 Medelvårdtiden i mars var 4,9 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden för rullande 12 månader på 4,8 dagar vilket motsvarar en ökning på 0,2 %. DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 1,3 % efter februari i jämförelse med samma månad föregående år, det motsvarar en DRG-vikt som är 73 lägre. Länssjukvård, Delårsrapport 1 33(50)

44 Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar har efter mars minskat till 15,3 %. I mars var andelen återinskrivna 14,7 % vilket är 0,5 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Under perioden jan-mar 2015 var 7,8 % (109 st) av antal återinskrivna planerade, för onkologen är motsvarande siffra 54 %. Länssjukvård, Delårsrapport 1 34(50)

45 Ekonomi Resultatet t.o.m. mars 2015 slutade på -39,2 mnkr och motsvarar en negativ budgetavvikelse på 62,2 mnkr för perioden. Föregående år samma period var resultatet -8,5 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 5,1 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %) och intäkterna har ökat 2,8 % samma period. I resultatet för perioden ingår kostnader för Hepatit C med 24,2 samt ökade kostnader för fritt vårdval med 9,2 mnkr. Kostnadsutvecklingen exkl. Hepatit C och fritt vårdval är 2,6 % t.o.m. mars. Det är framförallt kostnader för utomlänsvård och läkemedel som både i jämförelse med föregående år och mot budget har ökat under årets första tre månader (se analys för respektive område längre fram i rapporten). Den underliggande resultatutvecklingen pekar mot ett underskott på -144 mnkr efter mars om planerade åtgärder inte får någon effekt. Med hänsyn till att framtagna åtgärder får effekt bedöms helårsprognosen till -52 mnkr. I både prognosen och den underliggande resultatutvecklingen har hänsyn tagits till att Länssjukvården får sammanlagt 52 mnkr för Hepatit C samt 10 mnkr för övriga läkemedel. Det ser inte ut som att förvaltningen kommer nå ett 0-resultat Länssjukvården samt respektive divisionsledning har påbörjat sitt arbete med att genomföra framtagna och beslutade åtgärder slutade resultatet på -48,6 mnkr. Kostnadsutvecklingen var 5,8 % vilket var högre än LPI på 2,4 %. En förutsättning för att 2015 klara ett 0-resultat eller bättre är att intäkterna ökar med LPIK eller mer samt att kostnadsökningen inte överstiger LPIK. Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Om resultatet 2015 jämförs med tidigare år ser vi att resultatet 2015 efter tre månader är sämre än samtliga jämförbara år i diagrammet. Länssjukvård, Delårsrapport 1 35(50)

46 Känslighetsanalys Länssjukvården ser inte ut att klara ett 0-resultat Den underliggande resultatutvecklingen för Länssjukvården pekar efter mars mot -144 mnkr. Det är flera parametrar som ligger till grund för den bedömningen. Kostnadsutvecklingen ligger på 5,1 % och intäktsutvecklingen är 2,8 %. I prognosen finns några osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka resultatet: Divisionerna har tillsammans tagit fram handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans på sammanlagt 114 mnkr. Prognosen förutsätter att handlingsplanerna får full planerad effekt. Läkemedelskostnaderna har hittills i år ökat med 14,6 %. Länssjukvården kommer få 52 mnkr för Hepatit C samt 10 mnkr för DOAK och ADHD. Under årets första tre månader uppgår kostnaderna för Hepatit C till ca 24,2 mnkr. Även kostnader för receptläkemedel, däribland nya onkologiska läkemedel, har ökat mycket. Prognosen för året är totalt försämrad med 127 mnkr jämfört med budget. Prognosen för utomlänsvårdskostnaderna är fortfarande osäker och kan därför bli högre än prognostiserat. Nya dyra utomlänspatienter som vi ännu inte vet om kan få stor påverkan på kostnadsutvecklingen. Kostnaderna för högspecialiserad vård har ökat under årets första tre månader. Även kostnaderna för fritt vårdval har ökat som en konsekvens av patienternas rätt och möjlighet att söka vård på andra ställen än i Sörmland. Prognosen för året är totalt försämrad med 131 mnkr jämfört med budget. Flera statliga bidrag som Länssjukvården tidigare erhållit, finns inte längre kvar på nationell nivå. Det är osäkert om/hur mycket av nya statliga satsningar som kommer komma Länssjukvården till del. Länssjukvårdens resultat kan komma att påverkas av hur balanserade projektmedel kommer att användas under året. Inom förvaltningen finns dokumenterade planer som beskriver till vad och när balanserade prestationsmedel ska användas av verksamheterna. Diagrammet visar dels den underliggande resultatutvecklingen uppräknat till helår, dels budgetmålet och till sist prognosen. Den underliggande resultatutvecklingen är en Länssjukvård, Delårsrapport 1 36(50)

47 bedömning utifrån hur resultatutvecklingen ser ut efter tre månader om inte handlingsplaner och åtgärder får förväntad effekt. Kravet är ett 0-resultat i årets budget. Den underliggande resultatutvecklingen pekar mot -144 mnkr för Förvaltningens prognos efter tre månader är -52 mnkr. Länssjukvården har fortsatt fokus och tryck i åtgärdsarbetet för att nå en ekonomi i balans. Några exempel på aktiviteter som pågår inom förvaltningen och som på sikt ska bidra till att ett 0-resultat uppnås är att minimera anlitande av hyrpersonal, begränsa övertiden, minska kostnad för remittering enligt vårdgaranti genom ökad egen produktion, minska läkemedelskostnader genom ökad följsamhet, reviderade rutiner och patentutgångar samt fortsätta arbetet med att produktions- och kapacitetsplanera verksamheterna. Länssjukvården Period Helår Tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbi drag Patientavgifter och andra avgifter Budget 2015 Prognos 2015 Utfall Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Analys resultat Intäkter Intäktsutvecklingen t.o.m. mars är 2,8 % högre i jämförelse med samma period föregående år. Intäktsprognosen för 2015 är efter mars mnkr vilket är 3,7 % högre i jämförelse med budget. Länssjukvård, Delårsrapport 1 37(50)

48 Resultatgruppen Uppdragsersättning/Landstingsbidrag inkluderar den grundläggande uppdragsersättningen samt övrig ersättning från ägaren vilket ofta är intäkter för beslutade satsningar, exempelvis Framtidens Hälso- och sjukvård. Uppdragsersättningen är t.o.m. mars 0,9 % högre än budgeterat samt 3,1 % högre i jämförelse mot samma period föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror, förutom nivåhöjningen i den grundläggande uppdragsersättningen, på intäkter för kontaktsjuksköterska och statliga medel från eget kapital. Helårsprognosen är mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 2,5 %. I prognosen inkluderas intäkter för särskilda satsningar, exempelvis KULT (kompletterande underläkartjänstgöring), konsultstöd för ledningsgruppsutveckling och internetbaserad psykiatri. Ytterligare intäkter som är inkluderade i prognosen, men ej budgeterade, är intäkter för Hepatit C (52 mnkr), fastighetsinvesteringar (16 mnkr), ökade läkemedelskostnader (10 mnkr), samt statliga medel som har balanserats över från Patientavgifterna för det första kvartalet är 15,5 % högre i jämförelse mot budget och 5,7 % högre i jämförelse mot samma period föregående år (1 mnkr). Helårsprognosen är 74 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 7,2 %. Avvikelsen beror främst på högre patientavgifter för läkarbesök och sjukvårdande behandling. Ökningen är volymrelaterad eftersom avgiften är densamma som föregående år. Utfallet för 2014 blev 73 mnkr. Övriga intäkter t.o.m. mars är 26,1 % högre i jämförelse mot budget samt 1,4 % lägre i jämförelse mot samma period föregående år. Minskningen jämfört med föregående år (1,3 mnkr) beror bland annat på mindre personalrelaterade intäkter under det första kvartalet samt lägre intäkter för försäljning av medicinska tjänster. Helårsprognosen är 361 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på 22,8 %. Prognosen inkluderar personalrelaterade intäkter för forskning och projekt som inte har budgeterats (14 mnkr), samt högre intäkter för asyl (21 mnkr). Prestationsbaserade intäkter för kömiljarden 2014 (8 mnkr) som betalas ut under 2015 är ytterligare en förklaring till avvikelsen mot budget. Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är ackumulerat t.o.m. mars 5,1 % i jämförelse med samma period föregående år. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 6,8 % ackumulerat jan-mar. Det är personalkostnader, utomlänsvårdskostnader och läkemedelskostnader som hittills under Länssjukvård, Delårsrapport 1 38(50)

49 året har varit högre än budget och resulterat i ett gap mellan utfall och budget. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse med februari föregående år ökat med 7,6 % vilket motsvarar en kostnadsökning på kr per DRGvikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten har minskat något vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Kostnaderna per DRG ökar kontinuerligt i hela landet och diagrammet visar inte prisjusterade/indexerade kostnader. Det finns även en eftersläpning i registreringen vilket medför att de senaste månadernas kostnader kan framstå som något högre än de i verkligheten är. Personalkostnader De totala personalkostnaderna för perioden jan-mar har ökat med 15,4 mnkr (2,3 %) jämfört med föregående år och i jämförelse med budget har personalkostnaderna ökat med 20,3 mnkr (3,1 %). Den arbetade tiden har minskat jämfört med samma period föregående år. Detta syns även på kostnadssidan genom att månadslönen endast har ökat med 1,2 %. Nya avtalet gav 1, 96 % i lönerevision vilket innebär en volymminskning med -0,7 %. Kostnader för sjuklön har ökat med 25,8 % jämfört med samma period föregående år, andel sjukfrånvaro ligger på 6,0 % av ordinarie arbetstid jämfört med 5,4 % föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat med 4,1 % jämfört med föregående år. Länssjukvård, Delårsrapport 1 39(50)

50 Den negativa prognosen på -31,0 mnkr beror inte på en kostnadsökning under 2015 utan är en effekt av den kostnadsmassa vi bär med oss från Prognosen är en ökning på 1,3 % jämfört med helårsutfall 2014 och förutsätter att divisionernas åtgärder får effekt. Vi beräknar att löneökningarna 2015 ligger på 2,5 %. I prognosen har hänsyn tagits till satsningar på 16,0 mnkr som ännu inte har fått effekt i resultatet. Kostnaden för inhyrd personal har t.o.m. mars ökat med 4,1 % jämfört med samma period föregående år. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Fr.o.m. februari har vi nya avtal gällande inhyrd personal, vi kan i dagsläget inte säga hur stor effekten är men vi ser en ökad timkostnad. Den totala kostnaden för inhyrd personal beräknas sluta på 102,5 mnkr 2015 (95,8 mnkr 2014). Köpt verksamhet Utomlänsvård Kostnadsutvecklingen mellan 2014 och 2015 för perioden jan-mar är 10,3 % (16,3 mnkr). Medelvärdet för utfall rullande 12 månader visar på en ökning med 8,7 % efter mars. Budgetdifferensen efter mars är -46,2 mnkr och prognosen lutar mot ett budgetunderskott Länssjukvård, Delårsrapport 1 40(50)

51 på -131,0 mnkr. Årsprognosen är 705,0 mnkr efter mars vilket innebär en budgetavvikelse på 22,8 % och en ökad kostnad på 1,0 % jämfört med helårsutfall Kostnaderna för högspecialiserad vård är 6,3 mnkr (5,8 %) högre än föregående år. De största kostnadsökningar för högspecialiserad vård ligger på medicinklinikerna MSE och KSK, rehab-medicinska kliniken och öron-, näsa-hals kliniken. Klinikerna har bland annat haft ett antal dyra patienter och fler cancerfall än vanligt. Division Medicin har startat ett projekt för utökad granskning av betalningsförbindelser och fakturor. Under 2014 genomfördes en riktad satsning för att förbättra tillgängligheten. Klinikerna har skickat ett större antal patienter till andra län, och köerna har minskats. Under de första tre månaderna 2015 kan vi konstatera en minskning av kostnader kopplade till vårdgaranti. Bland annat har kostnaderna minskat på ortopedi och öron-, näsa-hals som har tidigare stått för den största delen av ökningen. Kostnaderna kopplade till vårdgaranti har minskats med 3,9 mnkr (30,6 %.) under perioden jan-mar. Kostnaderna för fritt vårdval har ökat med 9,2 mnkr (45,5 %). Största ökningen ligger inom ortopedi. Från och med 1 januari 2015 gäller nya patientlagen (2014:821). Den nya lagen innebär att ingen övre gräns finns vad gäller öppenvårdskostnader. Lagen medför ökade möjligheter för val av vård utanför länet och kostnader kopplade till fritt vårdval riskerar därmed att öka. På totalen har Division Kirurgi ökat sina kostnader med 12,7 mnkr, en ökning motsvarande 15,6 % jämfört med samma period föregående år. Division Medicin har ökat sina kostnader med 7 mnkr, en ökning motsvarande 14,2 %. Antalet dyra patienter, med kostnader över 1,0 mnkr, är ganska stabilt mellan åren. Dock är kostnaden för gruppen drygt 3,5 mnkr högre 2015 jämfört med Den dyraste patienten 2015 har en kostnad på 3,7 mnkr jämfört med 2,9 mnkr för den patient som hade högst kostnad Under 2015 har det skickats remisser till andra vårdgivare. Det är en minskning med 5 % jämfört med motsvarande period Under hösten 2013 gjordes en medveten satsning för att komma till rätta med tillgängligheten. Antal remisser enligt vårdgarantin ökade kraftigt och nivån har varit fortsatt hög under Nu har remisser enligt vårdgarantin minskat under 2015 med 144 st. Merparten av minskningen har skett hos Öron- näsa- och halskliniken som under 2014 Länssjukvård, Delårsrapport 1 41(50)

52 skickade många vårdgarantiremisser som avsåg utprovning av hörapparater, lässvårigheter och operationer av tonsiller. Kliniker som fortsatt att öka remitteringen enligt vårdgarantin under 2015 är Ortopedkliniken MSE/KSK. Kirurgkliniken NLN har minskat medan Kirurgkliniken MSE/KSK i princip är oförändrat. Antal remisser till högspecialiserad vård/regionvård är i princip oförändrad mellan 2015 och 2014, ökningen med 49 remisser kommer från onkologen- och öron-näsa-halskliniken. Lab Labkostnaderna har under perioden t.o.m. mars minskat med 11,3 mnkr (21,7 %) i jämförelse med föregående år omfattade labkostnaderna all sjukvårdsverksamhet i Sörmland som sedan vidarefakturerades både inom Landstinget och till externa vårdcentraler och privata vårdgivare. Med start 2015 faktureras berörd verksamhet direkt av leverantören vilket innebär både lägre labkostnader och labintäkter för länssjukvården vid jämförelse mellan åren. Avvikelsen mot budget för perioden visar ett underskott på 1,8 mnkr (4,6 %) och helårsprognosen beräknas till 164,0 mnkr vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 9,0 mnkr (5,8 %). Avvikelse mot budget beror bl.a. på högre priser än budgeterat samt en viss volymökning. Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, språktolk och dosdispensering. Kostnaderna för perioden jan-mar har ökat med 7,8 mnkr (34,2 %) i jämförelse med samma period föregående år. Hanteringskostnaden för läkemedel är fr.o.m en del av övriga verksamhetsanknutna tjänster vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Hanteringskostnaden för perioden är 6,0 mnkr och kostnadsutvecklingen exkl hanteringskostnaden är 7,8 %. Kostnader för både asyl och språktolk har ökat i jämförelse med föregående år. Budgetavvikelsen för perioden är däremot positiv med 0,8 mnkr (2,7 %). Helårsprognosen för 2015 ligger därför oförändrat kvar på 125 mnkr efter mars. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel har ökat med 28,6 mnkr (14,6 %) i jämförelse mot föregående år. Helårsprognosen är satt till 868 mnkr, vilket är en negativ differens mot budget på 127 mnkr och en ökning mot helårsutfallet föregående år med 5,5 %. Från 2015 redovisas hanteringskostnaden och näringspreparaten under andra kostnadsslag. Räknas dessa poster Länssjukvård, Delårsrapport 1 42(50)

53 bort blir ökningen 35,6 mnkr jan-mars och helårsprognosen visar en ökning med 8,5 % i jämförelse mot helårsutfallet föregående år. Läkemedelskostnaderna ökar framförallt beroende på införandet av nya biologiska behandlingar, samtidigt som det är mindre effekter av patentutgångar än tidigare år. Inom ett par år går patenten ut på flera stora biologiska läkemedel vilket ger möjlighet till introduktion av biosimilarer (de biologiska läkemedlens generika), till en förhoppningsvis lägre kostnad. Generellt är en ökad kostnad för läkemedel att vänta de närmaste åren om vi ska bibehålla en hög standard på behandling. Receptläkemedel Kostnaderna för receptläkemedel har i jan-mars ökat med 3,5 mnkr (2,7 %) i jämförelse mot samma period föregående år. Kostnadsökningarna är störst för läkemedel för behandling av tumörsjukdomar och immunsystemet, läkemedel för nervsystemet samt matsmältning och ämnesomsättning. Största kostnadsminskningarna står läkemedel för sjukdomar i andningsorganen för. Antalet recept har ökat med ca 1,2 % och antalet DDD (definierad dygnsdos) med 2,6 %. Övriga läkemedelskostnader Kostnaderna för övriga läkemedel har ökat med 25,1 mnkr (38,4 %) i jämförelse mot föregående år. Från 2015 redovisas hanteringskostnaden och näringspreparaten under andra kostnadsslag, räknas dessa poster bort blir ökningen 32,1 mnkr (55,2%). Av dessa 32,1 mnkr står rekvisitionsläkemedel för en ökning på 11,9 mnkr (21,7%) och resterande del kan hänföras till landstingssubventionerade läkemedel, framförallt läkemedel mot Hepatit C. De största kostnadsökningarna för rekvisition är också för läkemedel mot Hepatit C men också för tumörer och rubbningar i immunsystemet. Många nya biologiska läkemedel som används för behandling av cancer, reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar, MS m.fl. tillhör denna senare grupp. I utfallet ligger kostnader för hepatit C på 24,2 mnkr som inte fanns med i utfallet under samma period På helåret prognostiseras en kostnad på 50 mnkr för hepatit C och dessa kostnader bokförs i division Medicin. Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat med 1,8 % och i jämförelse mot budget ligger lokalkostnaderna 1,4 % lägre. Hyresökningar till följd av ombyggnationer samt kostnader för lokalanpassningar är kostnader som inte kommer jämnt över året. Prognosen ligger därför efter mars oförändrad kvar på budgeterad nivå. Övriga kostnader Under perioden jan-mar har övriga kostnader ökat med 9,2 mnkr (6,3 %) och mot budget har vi en positiv avvikelsen på 13,7 mnkr (14,4 %) vid jämförelse samma period. I posten övriga kostnader ingår ofördelade budgetmedel på ca 50 mnkr som ska täcka ökade kostnader inom andra resultatgrupper. Årsprognosen är därför förbättrad med motsvarande belopp. I övriga kostnader ingår kostnader som inte kommer jämnt över året varför jämförelser med föregående år och budget kan variera mellan månaderna. Kostnadsökningen på 5,3 mnkr mellan åren under övriga kostnader i tabellen nedan innehåller engångsavgifter till intresse- och branschorganisationer samt kostnader för näringspreparat som föregående år redovisades under läkemedel. Länssjukvård, Delårsrapport 1 43(50)

54 Divisionsresultat Den positiva budgetavvikelsen på 47,1 mnkr inom Hälso- och sjukvården gemensamt avser i huvudsak ofördelade budgetmedel och som under april kommer fördelas ut på divisionerna efter beslutad fördelning. Inom Hälso- och sjukvårdsledningen gemensamt består den positiva budgetavvikelsen på 0,7 mnkr av än så länge outnyttjade medel för utvecklingsarbeten. I bilaga 4 och 5 finns månadsrapport med åtgärdsplaner för Somatiken (Division Kirurgi, Medicin och Medicinsk Service) respektive Psykiatri. Länssjukvård, Delårsrapport 1 44(50)

55 Investeringar Under perioden jan-mars 2015 har utrustningsinvesteringar för 42,0 mnkr genomförts vilket är 23,4 mnkr högre i jämförelse med samma period föregående år. I ökningen mellan åren ingår 16,8 mnkr för investeringar som genomfördes 2014 men som inte redovisades i hälsooch sjukvården förrän Prognosen för året ligger kvar som budget på 98,3 mnkr. Investeringsgruppen i hälso- och sjukvården arbetar aktivt med styrning och planering av anskaffnings- och avropsprocessen för att budget ska hållas. Större planerade investeringar 2015 är bl.a. ambulansfordon, datortomograf, magnetkamera, C + G bågar samt skelettlab på Radiologen. Länssjukvård, Delårsrapport 1 45(50)

56 Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och Länssjukvård, Delårsrapport 1 46(50)

57 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Miljöperspektivet föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. antal som följt omprövningsmodellen. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Rutiner för betydande miljöaspekter (1. Är dessa beslutade och införda? 2. Är dessa kända av personalen?) Stickprovskontroll av X antal enheter (ledningsprotokoll och minnesanteckningar, APT). Granskade enheter redovisar dessa dokument. Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en besluts-attestant är i jävsituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Syfte och deltagare Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Länssjukvård, Delårsrapport 1 47(50)

58 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Fullständiga fakturor Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Handkassor Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnosoch åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Länssjukvård, Delårsrapport 1 48(50)

59 Satsningar Framtidens hälso- och sjukvård Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Samordnande projektledare till utvecklingen av närsjukhus Katrineholm Kommentar Utvecklingen av närvården i västra länsdelen pågår för fullt. En testorganisation startas upp under våren Utvärdering av mobila team inom psykiatrisk vård 0 Kommentar Utvärdering av verksamheten med mobila team ska ske fortlöpande med hjälp av två forskare från Mälardalens högskola. Akutvårdsprocessen 0 Kommentar Projektet startade i mars. Kartläggning pågår för att identifiera utvecklingsområden samt se vilka förbättringsarbeten som redan är igång. Bemanningsprojekt vårdplatser 0 Kommentar Ännu ej startat. Produktions- och kapacitetsplanering 0 Kommentar Alla vårdcentraler och 19 verksamheter i länssjukvården har hittills påbörjat sin kapacitets- och produktionsplanering. Projektledare administrativ översyn 0 Kommentar Projektet har pågått i 8 månader och uppdraget har varit att peka på möjligheter som finns för att åstadkomma mer tid för patientvård. En metod i projektet har varit skuggning av vårdpersonal som har genomförts på alla tre sjukhusen inom länssjukvården samt i primärvården. Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling på samtliga nivåer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kommentar Ledningsgruppsutvecklingen pågår i hela Hälso- och sjukvården. Alla divisionsledningar är igång och flera klinikledningsgrupper har startat sin utveckling. KULT-tjänster till Hälso- och sjukvården 356 Kommentar Under 2015 har två KULT startat som rekryterades under hösten För närvarande finns sex KULT anställda i Hälso- och sjukvården och rekrytering och annonsering pågår för ytterligare uttagning under året. 0 0 Länssjukvård, Delårsrapport 1 49(50)

60 Övriga satsningar Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Ökade driftskostnader investeringar Kommentar Verksamheterna fortsätter planeringen av våra framtida lokaler parallellt med att planering och aktiviteter inför kommande evakueringar fortgår, bl.a. akutmottagningen på NLN. Detta genomförs av utsedda projektledare tillsammans med personal från verksamheten. Byggnationen av ambulansstationen i Katrineholm pågår och inom kort kommer ombyggnationen av kirurgmottagningen på KSK att starta. Även detta har krävt och kommer att kräva engagemang av vårdpersonal. Mobilt läkarteam psykiatri Kommentar Två bilar, en i Nyköping och en i Katrineholm är igång och rullar dag- och kvällstid samt under helger. Uppdraget är att stötta patienter som har behov av mer än vad den psykiatriska öppenvården kan erbjuda, men inte har behov av inläggning på sjukhus Ambulanssjukvården Kommentar Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen så att en dagbil (mån-fre kl:8-18) har utökats till en dygnsambulans (kl:8-8 veckans alla dagar). Ambulanssjukvårdens Single responder (ASR) har varit i drift i 9 månader sedan starten under Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske under Kvälls- och helgöppna mottagningar Kommentar Samtliga mottagningar har genomfört kvälls- och helgöppna mottagningar för planerade och akuta besök förutom barn- och ungdomsmottagningen för akuta besök i Nyköping. Rehabilitering psykisk ohälsa/läketrädgårdar Kommentar Förberedelserna för att etablera en trädgårdsrehabiliterings mottagning i norra länsdelen och på Lagersbergs säteri fortgår. För Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland är underlag klara för att lämna över till politiken för beslut. En fördröjning har skett på grund av att Lagersbergsstiftelsen behövt mer tid att sätta sig in i vad en trädgårdsrehabiliteringsmottagning ska innebära och mer exakt hur det ska se ut i området när allt är klart. Ett godkännande behövs från Lagersbergs säteri. Under perioden har också organisationsförändringar pågått för trädgårdsrehabiliteringsverksamheten i Landstinget. Besök på Alnarps lantbruksuniversitet med inhämtande av senaste forskningen av naturunderstödd rehabilitering har gjorts av två personer från styrgruppen samt ett besök på en gård i Sörmland som erbjöd ev. möjlighet för en trädgårdsrehabilitering. Utveckling KPP Kommentar Under våren har fokus legat på behovsanalys och marknadsundersökning inför kommande upphandling. Projektgruppen har genomfört ett antal studiebesök för att dra lärdom av andra landstings KPP-införande samt få en inblick i hur olika KPP-verktyg kan användas. Parallellt har projektet arbetat vidare med förutsättningar och regelverk som behövs för att få fram KPP. Direktinskrivning av äldre som söker akut Kommentar Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset har startat ett snabbspår för stabila strokepatienter under Länssjukvård, Delårsrapport 1 50(50)

61 Bilaga 1 TABELLER TILL ÖVRIG ANALYS Kvartal LSV 1. TIMMAR NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid Jour/beredskap läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa ÅRSARBETARE 425 TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid Jour/beredskap läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa % NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid 9 9 Övertid 2 2 Jour/beredskap läkare 2 2 Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning 8 7 Övrig frånvaro Summa

62 Bilaga 2 LÖNEKOSTNADSANALYS Förvaltning/Bolag: Länssjukvården Period: Kvartal 1, 2015 Kostnad, tkr Timmar, tal Kostnadspost (exkl PO) Utfall 2015 Utfall 2014 Månadslön, totalt , ,0 Reducering ev uppbokning Förändring mot 2014 % Förändring mot 2014 tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring mot 2014 % Förändring mot tal Månadslön, totalt exkl uppbokning , ,0 1, , , ,0-1,21-19,0 - varav nytt avtal, (kostnad period) 1, ,4 - varav individuell löneförändring utöver avtal 0, ,7 - varav löneförändring pga personalomsättning -0, ,7 - varav volymförändring -0, ,4 Externt inhyrd personal (Endast HoS) , ,0 4,06 936,0 22,0 26,0-15,38-4,0 Timlön , ,0 17, ,0 69,0 65,0 6,15 4,0 Intjänad övertid , ,0 22, ,0 43,0 35,0 22,86 8,0 Uttagen komptid , ,0 7,86-137,0-41,0-42,0-2,38 1,0 Intjänad jour , ,0 2,76 772,0 28,0 27,0 3,70 1,0 Uttagen jour , ,0 9, ,0 Summa grundlön , ,0 2, ,0 1670,0 1679,0-0,54-9,0 Övriga kostnader arbetad tid , ,0 9, ,0 Semester , ,0-3, ,0 92,0 89,0 3,37 3,0 Lönekostnad ej arbetad tid , ,0 26, ,0 Rekryteringskostnader (exkl tid) 1 759, ,0-20,69-459,0 Övriga personalkostnader 9 833, ,0-18, ,0 Summa exkl PO , ,0 2, ,0 PO , ,0 2, ,0 Reducering ev uppbokning SUMMA , ,0 2, ,0

63 Bilaga 3 - Investeringsspec LS Rapportering 2015 Investeringsspecifikation Förvaltning: Länssjukvården (tkr) INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad Period: Mars Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut IT 3 49 Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) Övriga maskiner och inventarier Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Konst SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Medicinsk utrustning Inventarier Fordon SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING

64 2015 Månadsrapport mars Somatiken Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

65 Sammanfattning Produktion Plan Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Förändring Medarbetare Plan Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Förändring Antal besök öppenvård ,0% Antal årsarbetare ,3% Antal avslutade vårdtillfällen ,4% Antal arbetade timmar ,4% Medelvårdtid 5,2 5,1 1,2% Arbetad tid per DRG-vikt ,2% DRG-vikt totalt ,7% Andel sjukfrånvaro 5,1% 6,0% 5,5% 0,5 Antal remisser utomlän ,2% Antal operationer ,8% Månads- Månads- Ack utfall Ack utfall Tillgänglighet Plan utfall 2015 utfall 2014 Förändring Ekonomi (Mnkr) Plan Förändring Vårdgaranti nybesök 100% 90,8% 93,8% -3,0 Budgetdifferens ,7% Vårdgaranti behandling 100% 88,8% 83,9% 4,9 Kostnadsutveckling ,7% Kömiljard väntande nybesök 80% 79,5% 82,1% -2,6 Personalkostnader ,0% Kömiljard väntande behandling 80% 74,3% 65,6% 8,6 Utomlänsvård ,1% Kömiljard genomförda nybesök 70% 79,5% 79,6% -0,2 Läkemedel ,2% Kömiljard genomförda behandling 70% 66,0% 65,0% 1,1 Kostnad per DRG-vikt (tkr) ,8% 1 Förtydligande Somatik Prognoser mnkr Underliggande resultatutveckling Divisionschefernas prognos Externt resultat (A) - 173,5-64,0 Internt resultat (B) Totalt resultat - 173,5-64,0 Åtgärd Kirurgi Medicin Med service Summa Minimera anlitande av hyrpersonal Begränsa övertid Ökat Jourkomputtag i tid Minskad kostnad för remittering enligt vårdgaranti genom ökad produktion Skärpa kontroll av remisser och fakturor för ULV Restriktivitet vid inköp Minskat antal labanalyser Minska läkemedelskostnaderna genom ökad följsamhet, reviderade rutiner och patentutgångar Förväntade intäkter från utomlänspatienter Övriga kostnader Intäkter Medicinskt färdigbehandlade retroaktivt Summa Medelvårdtid = medelvärde ack perioden Antal årsarbetare = antal aktuell månad Arbetad tid per DRG-vikt = medelvärde ack perioden Kostnad per DRG-vikt = medelvärde ack perioden 1

66 Avvikelser från planer och budget Utomlänsvård - intäkter Avvikelsernas utveckling Intäkter 11% Åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Aktiv anpassning till nya patientlagen Åtgärdernas effekt Över förväntan Ytterligare åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Ökad egen produktion Personal Kostnad 2%, motsvaras av nya löneavtalet. Halvera övertid och hyrkostnad, ökat uttag av jourkompledigt Ingen effekt på inhyrd personal el övertid Jourkostnad har minskat Fortsatt uppföljning Utomlänsvård Kostnad 15%, högspec ökat pga flera ytterfall Lab Kostnad kan ej bedömas pga förändrad redovisning Läkemedel Kostnad 29% brutto, netto exkl Hepatit C 8%, ökning inom onkologi Minska vårdgarantiremittering, skärpt fakturakontroll Skärpt klinisk rutin: minskat antal labanalyser Ökad följsamhet till rek preparat o rutiner. Sektionsvisa läkem. genomgångar. Analys i samverkan m LMK Minskad vårdgarantikostnad. Ytterligare effekt förväntas av fakturakontroll Behöver ytterligare analys Åtgärder enligt plan genomförs. Ekonomisk effekt kumulativ under året och infektion Övriga kostnader Kostnad 7 % Restriktivitet inköp God följsamhet till skärpta krav Ökad egen produktion Avvaktar analys Fortsatt enligt plan, ev ytterligare åtg. i samverkan m LMK Fortsatt uppföljning Om ovanstående inte medfört ett trendbrott som syns i aprilresultatet planeras ytterligare skärpta åtgärder. I slutet av rapporten presenteras respektive divisions prognos och åtgärdsplaner. 2

67 Process och Förnyelse Öppenvård R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % Alla Besök 1,8% 0,8% 1,0% 1,0% Förändring antal R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring %-enheter -1,1% -0,4% 1,1% 1,1% 3

68 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % DRG ÖV -6,4% -6,4% -2,9% -2% Förändring antal Slutenvård R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % Vårdtillfällen -0,6% -1,8% -2,4% -2,4% Förändring antal

69 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % Medelvårdtid -0,7% -1,5% 1,2% 1,2% Förändring antal 0,0-0,1 0,1 0,1 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % DRG SV 0,6% -2,3% -4,2% 0,1% Förändring antal

70 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % -2,6% -4,2% -3,6% -1,0% Förändring antal Beläggning vårdplatser 6

71 *Exkl Psyk, IVA, Althea, Neo, BB, MAVA 7

72 Tillgänglighet 90 dagar Tillgänglighet 60 dagar 8

73 9

74 Medarbetare R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 1,6% 1,8% 1,2% 1,2% Förändring antal R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 1,8% 0,5% -1,4% -1,4% Förändring timmar

75 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 3,7% 5,9% 7,6% 9,6% Förändring 3,3 5,4 6,8 8,8 Ekonomi Resultaträkning Somatiken (Kirurgi, Medicin och Medicinsk Service) Ack utfall Ack budget Diff Helårsprognos* Helårsbudget Helårsdiff Ack utfall fg Helårsutfall INTÄKTER Nettobidrag Uppdragsersättning/Landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter INTÄKTER Summa KOSTNADER Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar KOSTNADER Summa FINANSPOSTER Finansiella intäkter - 22 Finansiella kostnader FINANSPOSTER Summa RESULTAT A INTERNA INTÄKTER/KOSTNADER Interna intäkter Interna kostnader Interna labkostnader INTERNA INTÄKTER/KOSTNADER Summa RESULTAT B Totalsumma *Verksamheternas summerade prognos 11

76 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 7,7% 8,6% 10,7% 10,7% Förändring Tkr R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 4,5% 2,9% 2,0% 2,0% Förändring Tkr R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % -7,9% -10,9% 1,0% 1,0% Förändring Tkr

77 Tkr Tkr Tkr Totala kostnader köpt extern vård Utfall Rullande 12 medelvärde utfall Rullande 12 medelvärde Budget R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 10,4% 8,9% 15,1% 15,1% Förändring Tkr Högspecialiserad/ regionvård Kostnader Utfall Rullande 12 medelvärde utfall Rullande 12 medelvärde Budget R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 10,6% 10,9% 18,8% 18,8% Förändring Tkr Vårdgaranti Kostnader Utfall Rullande 12 medelvärde utfall Rullande 12 medelvärde Budget R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % -20,7% -40,7% -30,4% -30,4% Förändring Tkr

78 Tkr Tkr Akut Kostnader Utfall Rullande 12 medelvärde utfall Rullande 12 medelvärde Budget R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 6,1% 5,1% 4,5% 4,5% Förändring Tkr Fritt vårdval Kostnader Utfall Rullande 12 medelvärde utfall Rullande 12 medelvärde Budget R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 39,9% 58,5% 54,8% 54,8% Förändring Tkr

79 Utomlänsvårdskostnader och remisser i Skvader Kostnad Tkr Kalenderfunktioner Division Basenhet Ack innev år Ack fg år Helår fg år R12 Diff(R12 - Helår fg år) KIRURGI 110 Anestesiklinik MSE, KSK Barn- och ungdomsklinik Sörmland Kirurgi o urologi klinik NLN Kirurgi o urologi klinik MSE, KSK Ortopedklinik MSE, KSK Ortopedklinik NLN Öron-, näsa- halsklinik Sörmland Kvinnoklinik NLN Kvinnoklinik MSE, KSK Onkologklinik Sörmland Ögonklinik Sörmland KIRURGI Summa MEDICIN 112 Hudklinik Sörmland Reumatologklinik Sörmland Infektion-lungklinik Sörmland RMS, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Sörmland Medicinklinik MSE Medicinklinik KSK Medicinklinik NLN Ger/Rehabklinik NLN MEDICIN Summa Totalsumma Antal Remisser Kalenderfunktioner Division Basenhet Ack innev år Ack fg år Helår fg år R12 Diff(R12 - Helår fg år) KIRURGI 110 Anestesiklinik MSE, KSK Barn- och ungdomsklinik Sörmland Kirurgi o urologi klinik NLN Kirurgi o urologi klinik MSE, KSK Ortopedklinik MSE, KSK Ortopedklinik NLN Öron-, näsa- halsklinik Sörmland Kvinnoklinik NLN Kvinnoklinik MSE, KSK Onkologklinik Sörmland Ögonklinik Sörmland KIRURGI Summa MEDICIN 112 Hudklinik Sörmland Reumatologklinik Sörmland Infektion-lungklinik Sörmland RMS, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Sörmland Medicinklinik MSE Medicinklinik KSK Medicinklinik NLN Ger/Rehabklinik NLN MEDICIN Summa Totalsumma

80 R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 17,8% 27,4% 29,2% 29,2% Förändring Tkr R12 mån R6 mån R3 mån Ack innev år Förändring % 7,7% 13,5% 19,3% 18,4% Förändring

81 Kirurgi Ack utfall Ack utfall Ack utfall Ack utfall Produktion Plan Förändring Medarbetare Plan Förändring Antal besök öppenvård ,1% Antal årsarbetare ,6% Antal avslutade vårdtillfällen ,4% Antal arbetade timmar ,8% Medelvårdtid 4,5 4,5 4,5-0,7% Arbetad tid per DRG-vikt ,7% DRG-vikt totalt ,6% Andel sjukfrånvaro 5,1% 6,1% 5,7% 0,4 Antal remisser utomlän ,9% Antal operationer ,8% Månads- Månads- Ack utfall Ack utfall Tillgänglighet Plan utfall 2015 utfall 2014 Förändring Ekonomi (Mnkr) Plan Förändring Vårdgaranti nybesök 100% 88,8% 92,5% -3,6 Budgetdifferens ,6% Vårdgaranti behandling 100% 88,8% 83,9% 4,9 Kostnadsutveckling ,9% Kömiljard väntande nybesök 80% 77,0% 79,8% -2,8 Personalkostnader ,8% Kömiljard väntande behandling 70% 74,3% 65,6% 8,6 Utomlänsvård ,6% Kömiljard genomförda nybesök 80% 78,8% 77,9% 0,9 Läkemedel ,5% Kömiljard genomförda behandling 70% 65,6% 64,7% 0,9 Kostnad per DRG-vikt (tkr) ,1% Prognoser mnkr Underliggande resultatutveckling Division Divisionschefens prognos Underliggande resultatutveckling Somatik Divisionschefernas prognos Externt resultat (A) ,5 64 Internt resultat (B) Totalt resultat ,5 Avvikelser från planer och budget Avvikelsernas utveckling Åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Utomlänsvård -intäkter Intäkter 20 % Aktiv anpassning till nya patientlagen Personal Kostnad 3,8 %, varav Halvera övertid och 2,0 % motsvaras av nya hyrkostnad löneavtalet. Utomlänsvård Kostnad 15,6 %, högspec ökat pga flera ytterfall Minska vårdgarantiremittering, skärpt fakturakontroll Lab Kostnad 16 % Skärpt klinisk rutin: minskat antal labanalyser Läkemedel Kostnad 12,5 % Ökad följsamhet till rek preparat o rutiner. ökning inom onkologi Sektionsvisa läkem. genomgångar. Analys i Åtgärdernas effekt Över förväntan Ingen effekt på inhyrd personal el övertid Minskad vårdgarantikostnad. Ytterligare effekt förväntas av fakturakontroll Behöver ytterligare analys Åtgärder enligt plan genomförs. Ekonomisk effekt kumulativ under året samverkan m LMK Övriga kostnader Kostnad 1 % Restriktivitet inköp God följsamhet till skärpta krav Om ovanstående åtgärder inte medfört ett trendbrott som syns i aprilresultatet planeras ytterligare skärpta åtgärder. Ytterligare åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Ökad egen produktion. Fortsatt uppföljning Ökad egen produktion Avvaktar analys Fortsatt enligt plan, ev ytterligare åtg. i samverkan m LMK Fortsatt uppföljning 17

82 Medicin Ack utfall Ack utfall Ack utfall Ack utfall Produktion Plan Förändring Medarbetare Plan Förändring Antal besök öppenvård ,7% Antal årsarbetare ,8% Antal avslutade vårdtillfällen ,6% Antal arbetade timmar ,2% Medelvårdtid 5,9 5,7 2,7% Arbetad tid per DRG-vikt ,3% DRG-vikt totalt ,1% Andel sjukfrånvaro 5,1% 4,7% 4,1% 0,7 Antal remisser utomlän ,1% Månads- Månads- Ack utfall Ack utfall Tillgänglighet Plan utfall 2015 utfall 2014 Förändring Ekonomi (Mnkr) Plan Förändring Vårdgaranti nybesök 100% 96,9% 97,8% -0,8 Budgetdifferens 0,0-50,6-9,8 Kömiljard väntande nybesök 80% 87,2% 89,1% -1,9 Kostnadsutveckling ,6% Kömiljard genomförda nybesök 70% 81,6% 85,7% -4,0 Personalkostnader ,0% Utomlänsvård ,2% Läkemedel ,5% Kostnad per DRG-vikt (tkr) ,5% Division Somatik Prognoser mnkr Underliggande resultatutveckling Divisionschefens prognos Underliggande resultatutveckling Divisionschefernas prognos Externt resultat (A) - 36, ,5-64 Internt resultat (B) Totalt resultat - 36, ,5-64 Avvikelser från planer och budget Avvikelsernas utveckling Åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Personal Kostnad -5% Minska övertid och hyrkostnad, ökat uttag av jourkompledigt Åtgärdernas effekt Ingen effekt på inhyrd personal el övertid Jourkostnad har minskat Ytterligare åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Fortsatt uppföljning. Behov av mer detaljerad analys per klinik ULV Kostnad 14%, högspec ökat pga flera ytterfall Lab Kostnad kan ej bedömas pga förändrad redovisning Läkemedel Kostnad 40% brutto, netto exkl Hepatit C 7% Övriga kostnader Kostnad 8% (planerade satsningar, eftersläpning pga lager) Skärpt fakturakontroll Skärpt klinisk rutin: minskat antal labanalyser Ökad följsamhet till rek preparat o rutiner. Sektionsvisa läkem. genomgångar. Analys i samverkan m LMK Restriktivitet inköp Ytterligare effekt förväntas av fakturakontroll Behöver ytterligare analys Åtgärder enligt plan genomförs. Ekonomisk effekt kumulativ under året God följsamhet till skärpta krav Månatlig uppföljning i divisionsledning, nya åtgärder enl analys Avvaktar analys Fortsatt enligt plan, ev ytterligare åtg. i samverkan m LMK Fortsatt uppföljning, fördjupad analys 18

83 Medicinsk service Månads- Månads- Ack utfall Ack utfall Produktion Plan utfall 2015 utfall 2014 Förändring Medarbetare Plan Förändring Beläggningsgrad MSE 105% 100% 5,5 Antal årsarbetare ,1% Beläggningsgrad KSK 104% 96% 8,1 Antal arbetade timmar ,3% Beläggningsgrad NLN 103% 97% 5,9 Andel sjukfrånvaro 4,5% 6,3% 5,8% 0,5 Ack utfall Ack utfall Ekonomi (Mnkr) Plan Förändring Budgetdifferens 0,8 Kostnadsutveckling ,6% Personalkostnader ,4% Division Somatik Prognoser mnkr Underliggande resultatutveckling Divisionschefens prognos Underliggande resultatutveckling Divisionschefernas prognos Externt resultat (A) 4,0 20,0-173,5-64,0 Internt resultat (B) 20,0 20,0 Totalt resultat 24,0 40,0-173,5-64,0 Avvikelser från planer och budget Avvikelsernas utveckling Personal Kostnad 3,4%, varav nya löneavtalet +2,0%. Åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Halvera övertid och hyrkostnad Åtgärdernas effekt Ingen effekt på övertid. Minskning på inhyrt (-27%). Övriga kostnader Kostnad 10%, Restriktivitet inköp God följsamhet till skärpta krav Ytterligare åtgärdsplaner för att säkerställa önskade resultat Fortsatt uppföljning. Fortsatt uppföljning. Kontroll av avtalstrohet. 19

84 2015 Månadsrapport mars Division Psykiatri Sven Nordlund