Master`s Thesis 30 Hp. Skaderegistrering inom ett juniorishockeylag

Master`s Thesis 30 Hp Skaderegistrering inom ett juniorishockeylag Författare: Fredrik Leopold Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg Examinator: Marie Alricsson Termin: HT14-VT15 Ämne: Idrottsmedicin Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4IM01E

Abstrakt Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan. Enkäten berörde fysiska hälsoproblem så som akut skada, överbelastningsskada och sjukdom. Resultat: Ingen av deltagarna ansåg att det var svårt att fylla i enkäten och de inkluderande frågorna ansågs vara relevanta. Under studiens fyra veckor rappoterades det 47 (CI 62-41,2) fysiska hälsoproblem av 19 (76%) av deltagarna. Det sågs 14 akuta skador, 16 överbelastningskador och 10 sjukdomar under studiens fyra veckor. Konklusion: Konklusionen av denna studie är att prevalensen av skador i studien tyder på att skadegraden inom juniorishockeyn är högre än vad som tidigare beskrivits. Anpassningen av enkäten uppskattades av deltagarna. De beskrev att enkäten var lättförstålig och bra anpassad mot deras idrott. Sökord: akuta skador, enkät, idrott, sjukdomar, överbelstningsskador i

Abstract Background. The number of children and youth that are involved in sports and leisure activities increases. As it seems the number of children who are involved in intense training also increases. This leads to that the number of children and youth who is exposed to overtraining and acute injuries increases as well. Objektiv: To apply and adjust the Swedish translated (Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) questionnarie to a men junior icehockeyteam during a four week period and also do a injury registration on the physical health problems (acute injury, overload injury and illness). Methods: A youth men icehockeyteam was monitored during a four week period. The players were asked to fill in a self-reporting questionnaire once a week. The questionnaire was designed to detect acute injuries, overload injuries and illness. Result: No players made any argument that the questionnarie was hard to fill in and all players thought the questions were relevant for there sport. During the four week studies there was 47 (CI 62-41,2) reported physical health problems on 19 (76%) of the players. 14 acute injuries, 16 overload injuries och 10 illness were reported. Conclusion: The conclusion of this studie is that the prevalence of injuries is higher in junior icehockey then described before. The adjustment of the questionnaire were appreciated by the players. They described that the questionnaire was easy to understand and were adjusted well to icehockey. Keywords: acute injuries, illness, overload injuries, questionnaire, sport ii

Tack Ett stort tack riktas till min handledare Anna Hafsteinsson Östenberg som har hjälpt till under studiens gång. Tack riktas också till alla som deltog i studien samt alla som har hjälpt till och stöttat mig. iii

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Definitioner 2 1.2 Problemformulering 4 2 Syfte 4 3 Material och metod 5 3.1 Metod 5 3.2 Skaderegistrering 7 4 Etiska aspekter 7 5 Resultat 8 5.1 Resultat av anpassningen av OSTRC enkät 8 5.2 Skaderegristrering 9 Figur 1 Fysiska hälsoproblem under fyra veckor i ett juniorishockeylag 9 Tabell 1 Akuta skador under fyra veckor i ett juniorishockeylag 10 Figur 2 Överbelastningskador under fyra veckor i ett juniorishockeylag 10 Figur 3 Allvarlighetsgraden av överbelastningskadorna under fyra veckor i ett juniorishockeylag 11 Figur 4 Allvarlighetsgraden under fyra veckor i ett juniorishockeylag uppdelat på skade område 11 5.3 Bortfall 12 6 Diskussion 12 6.1 Utveckling av metod 12 6.2 Skaderegristrering 13 6.3 Förbättringsmöjligheter 16 7 Konklusion 16 8 Referenser: 17 Bilagor 20 Bilaga 1 20 Bilaga 2 I iv

1 Bakgrund Hos ungdomar idag ses en ökning av intensivare träning vid yngre ålder. Detta leder till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador (Karlsson 2011). Vid för lite vila hos unga idrottare ses en ökad risk för överträning och överbelastningsskador, framförallt hos unga idrottare som utför samma sport året runt utan någon längre vila (Franklin & Weiss 2012). Vid överbelastningsskador är det alltså ofta många olika faktorer som påverkar (Frohm 2014). Om jämförelse görs med tidigare år söker barn och ungdomar nu mer hjälp av läkare eller sköterskor på grund av aktivitetsrelaterade skador så som akuta skador och överbelastningsskador än vad som tidigare gjorts. Studier visar att c:a 40 procent av barnen i högstadiet och 30 procent på mellanstadiet sökte vård (Karlsson 2011). Detta innebär ökade kostnader för samhället. I siffror från USA beräknas detta kosta närmare 2 miljarder kronor årligen. Liknande beräkningar finns ej gjorda i Sverige (Karlsson 2011). Skadefrekvensen inom ishockey har i studier visats mellan 1,11-4,9 per 1000 timmar och 30,02 skador per 100 spelare (Lacny, Marshall, Currie, Kulin, Meeuwisse, Kang & Emery 2014; Emery & Meuwisse 2006; Flik, Lyman & Marx 2005). Den vanligaste orsaken till skada är kontakt med annan spelare eller annan spelares utrustning följt av omgivningskontakt t.ex. sarg eller puck (13,5%) och icke kontakt (10.8%) (Emery & Meuwisse 2006; Polites, Sebastian, Habermann, Iqbal, Stuart och Ishitani 2014, Myndigheten för samhällskydd och beredskap 2011,2013; Flik, Lyman & Marx 2005). De flesta skadorna drabbade övre extremitet (43%) följt av nedre extremitet (21%). På övre extremitet är det framförallt axel och skulderpartiet samt handleder och fingrar som är mest drabbade. På nedre extremitet är det istället framförallt knän och fotleder (Myndigheten för samhällskydd och beredskap 2011,2013). Risken för skada har visats sig vara högre under match än under träning (Emery & Meeuwisse 2006; Agel, Dompier, Dick & Marshall 2007). Det har också påvisats att det sker fler samt allvarligare skador desto äldre spelarna är (Mölsä, Kujala, Myllynen, Torstila & Airaksinen 2003; Polites et al. 2014). I Sverige finns det 42 153 licensierade juniorishockeyspelare och sammanlagt är det c:a 84 000 spelare och domare som är aktiva inom ishockeyn i Sverige (Lindgren 2014). I Sverige sker det ca 10 000 skador varje år som är så allvarliga att spelaren får uppsöka 1

akutmottagning (Myndigheten för samhällskydd och beredskap 2011, 2013). Totalt 55% av dessa är under 18 år och de som är mest utsatta är åldrarna 10-19 år (Myndigheten för samhällskydd och beredskap 2011,2013). Inom ishockeyn finns en attityd att du inte ska gnälla för mycket och fortsätta spela trots att du har ont eller är småskadad. Ishockeyspelare ska vara tuffa och fortsätta matchen trots skada. Smärta är något subjektivt som du helst inte ska känna efter utan bara fortsätta (Cazaneuve 2014). Enligt Bergström (2012) kan vi idag beakta ishockeyn som ett modernt gladiatorspel där publik och tv-kommentatorer hetsar lagen till brutalare och tuffare spel. Spelarna ska inte lägga sig ner utan i stället fortsätta att kriga. Inom hjärnskakningsområdet finns studier som pekar på att tidigare har spelare troligen mörkat sina symptom och fortsatt spela trots skada (Bergström 2012). Detta har då lett till att ishockeyspelare har fått en stämpel som tuffa och ska fortsätta trots skada eller känningar (Bergström 2012). 1.1 Definitioner Fysiska hälsoproblem klassificerades de skador som påverkade det muskoloskeletala systemet i enlighet med Clarsen, Rønsen, Myklebust, Florenes & Bahrs (2014). Detta begrepp delades sedan upp i akuta skador och överbelastningsskador. Inom detta begrepp ingick också sjukdomar som klassificerades i enlighet med Clarsen et al. (2014). Vad som defineras som skada är ett vitt begrepp. Enligt Fuller, Ekstrand, Junge, Andersen, Bahr, Dvorak, Hägglund, McCrory och Meeuwisse (2006) samt Fuller, Molloy, Bagate, Bahr, Brooks, Donson, Kemp, McCrory, McIntosh, Meeuwisse, Quarrie, Raftery och Wiley (2007) definerades det som alla former av fysiska besvär som en spelare ådragit sig under träning eller match, oavsett om skadan krävde läkarvård eller om spelaren kunde fortsätta delta i aktivitet eller ej. En skada som leder till att spelaren får vård är refererade till som en vårdkrävande skada och en skada som gör att idrottaren inte kan fortsätta är refererade till som en time loss frånvaroskada (Fuller et al. 2006, Fuller et al. 2007, Bahr & Engebretsen 2010). Definition av skada delas då upp i tre delar: alla fysiska besvär, besvär som kräver vård och besvär som leder till att idrottaren inte kan delta i aktivitet (Bahr 2009). Denna definition gör att vi framförallt får med överbelastningsskador vilket annars brukar missas då 2

överbelastningsskador inte alltid leder till minskad aktivitet (Bahr 2009). I studier beskrivs det att överbelastningskador kan vara underrapporterade i höghastighets och kontaktsporter med den gamla registreringsmetoden, time loss begreppet (Bahr 2009). Överbelastningsskada, benämns de skador där det inte finns ett identifierbart skadetillfälle. Överbelastningskador uppstår framförallt i aerobiska sporter som har långa träningstillfällen med ett enformigt rörelsemönster, tex löpning. Men det uppstår också i tekniska sporter där samma rörelse upprepas flertalet gånger, tex tennis och tyngdlyftning. Inom ishockey har det visat sig att 8% av skadorna uppkom på grund av överbelastningskador (Fliks, Lyman & Marx 2005). Vid applicering av Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) Overuse Injury Questionnaire har det noterats en prevalens av överbelstningsskador på 36%-22% av idrottarna (Clarsen et al. 2014, Ekman, Frohm, Ek, Hagberg, Wirén & Heijne 2015). Akut skada är en skada som uppstått vid ett specifikt, identifierbart tillfälle (Fuller et al. 2006). Dessa skador är vanligast i idrotter där farten är hög och risken att falla är stor samt i lagsporter där det är kontaktsituationer mellan spelare (Bahr 2009). I studier där OSTRC enkät har använts har det visat sig att en akut skada har i genomsnitt en duration av 3 veckor samt att antalet akuta skador skiljer sig från olika idrotter. Den samlade prevalensen av akuta skador översteg aldrig mer än 10% av antalet idrottare (Clarsen et al. 2014). Sjukdom klassificeras som de fysiska hälsoproblem som involverade andra kroppssystem, så som (fast inte enbart) andningsvägar, mag/tarm, neurologiska system eller ospecificerade/generella problem i enlighet med Clarsen et al. (2014). Under vinter OS 2010 har studier visat på en prevalens av sjukdom på 6,7% under tävlingarna (Engebretsen, Steffen, Alonso, Aubry, Dvorak, Junge, Meeuwisse, Mountjoy, Renström & Wilkinson 2010). Hos NHL spelare har det istället noterats en incidens på 0,7 sjukdomar/1000 timmar över en säsong (McKay, Tufts, Shaffer & Meeuwisse 2013). I tidigare studier har det visat sig att vid det vanligaste sättet som skador registreras på, via medicinsk personal, så missas stora delar av skadorna. I Flørenes, Nordsletten, Heyr och Bahr, (2011) sågs att den medicinska personalen missade 44% av skadorna och i en studie av Bjørneboe, Florenes, Bahr och Andersen (2010) sågs att den medicinska 3

personalen underestimerade frånvaroskadorna med 20%. Detta beror bland annat på att idrottare inte alltid söker medicinsk personal för alla skador de ådrar sig. Detta kan då leda till att hur skador klassificeras påverkar resultatet i studier (Bahr 2009). Oslo Sports Trauma Research Center, OSTRC questionnaire on health problems är från början utvecklad i Norge för OSTRC (Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013; Clarsen et al. 2014) och översatt till svenska av Karolinska Institutet (Ekman et al. 2013). Denna enkät syftar till att ge en ny synvinkel på idrottares hälsa. Enkäten tittar på fysiska hälsoproblem hos idrottare i form av akut skada, överbelastningsskador och sjukdom. Idrottaren får själv skatta sina symptom efter fyra-fem skalsteg. Enkäten avslutas med en del som innehåller kortsvarsfrågor. Enkäten består av sex delar, akut, knä, skuldra, fot/underben, rygg och en mer allmän del (bilaga 1). 1.2 Problemformulering Skador hos unga idrottare har ökat de senaste åren. Framförallt har det framkommit en ökning av överbelastningsskador och akuta skador. Det har också påvisats att fler ungdomar uppsöker vård för sina skador. Enbart i Sverige har det registrerats upp emot 10 000 vårdkrävande skador per år inom ishockeyn. Den vanligaste åldern bland skadorna är 10-19 år. Det finns enbart ett fåtal studier publicerade på skadefrekvens inom juniorishockeyn. En anpassad svensk enkät för skaderegistrering inom juniorishockeyn finns i dagsläget inte. På grund av detta så behövs en uppdaterad kartläggning av skadefrekvensen och skadeförekomsten samt en anpassning av en skaderegistreringsenkät, inom juniorishockeyn i Sverige. 2 Syfte Syftet med denna studie var: Att applicera och anpassa OSTRC svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyra veckors period. Att genomföra en skaderegistrering av de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) samt belysa dessa inom juniorishockey. 4

3 Material och metod Studien har utförts med en kvantitativ ansats i form av en cohortstudie innehållande en enkätstudie. Ett juniorlag i ishockey tillfrågades om de ville delta i studien. Det lag som tillfrågades valdes ut av studiens författare. Studiens författare hade kontaktinformation till laget och bedrev sin verksamhet inom rimlig restid. Av de 28 spelarna i laget svarade samtliga ja och utav dessa var det 25 som uppfyllde inklusionskriterierna för studien. Inklusionskriterier var juniorishockeyspelare mellan 15-18 år, tränade minst fem gånger i veckan, manligt kön. Exklusionskriterier var kvinnligt kön, icke svensktalande och deltagare som ej deltog i träning under studiens period. Innan start av studien kontaktades alla deltagarnas föräldrar via mail där de fick information om studien och de fick möjlighet att kontakta studiens författare om frågor. Informationen innehöll ett kort medelande följt av informationsbladet (bilaga 2). Inkluderade deltagare deltog vid ett informationsmöte som författaren höll i. På detta informationsmöte presenterades studien och alla fick ta del av ett informationsblad (bilaga 2). Informationsbladet avslutades med ett informerat samtycke som innehöll att deltagande var frivilligt, att de hade tagit del av informationen och att de hade fått sina frågor besvarade innan starten av studien. Detta var i enlighet med Ekman et al. (2013). 3.1 Metod Enkäten delades ut en gång i veckan under en fyraveckorsperiod under november samt december under 2014 års säsong. Om deltagarna inte var närvarande vid ifyllnad lämnades enkäten kvar hos tränaren så deltagaren kunde fylla i enkäten när denna återkom. Om deltagaren inte fyllt i innan ifyllnad av nästa enkät räknades det som ett bortfall. Den översatta OSTRC questionnaire on health problems utvecklades av författaren genom att ändra fråga 1, Har du råkat ut för en akut skada i någon kroppsdel under de senaste sju dagarna? (Ansvarig sjukgymnast kontaktar dig för närmare information om ja). Ansvarig sjukgymnast kontaktar dig togs bort. Innan denna fråga fanns en förklaring som löd Akut skada innebär en plötslig händelse t.ex. stukning, fall, tackling 5

eller liknande. Ordet tackling lades till här. Denna förklaring blir då i enlighet med definition av akut skada som presenteras i Fuller et al. (2006). Förklaringen tillsammans med att författaren fanns närvarande vid ifyllnad av frågeformulären ansågs vara tillräckligt. För att förtydliga vilken form av akut skada det rörde sig om utvecklades en följdfråga till fråga 1. Fråga 1b) Om ja vilken/vilka kroppsdelar drabbades av den akuta skadan, tex knä, fot, axel, rygg, skuldra.?. Detta medförde att den akuta skadan lättare kunde kopplas ihop mot vilken/vilka kroppsdelar som har drabbats utan att författaren behövde medverka aktivt vid ifyllnad av enkäten. I tidigare studier har det istället varit medicinsk personal som medverkat vid diagnostisering av den akuta skadan genom personlig uppföljning med berörd idrottare (Ekman 2013, bilaga 1). I enlighet med vad Ekman et al. (2013) presenterat som förslag på utveckling av formuläret lades en extra fråga till på varje anatomisk del. Har du haft några problem med berörd kroppsdel under den senaste 7 dagarna?. Om de svarade nej på denna fråga hänvisas de till nästa anatomiska del direkt. Detta gjorde så att deltagarna inte behövde fylla i fem följdfrågor på en anatomisk del som de inte hade några problem inom (bilaga 1). I tidigare studier har det påpekats för deltagarna att de bara ska fylla i den skadan som har varit den mest påtagliga under de senaste 7 dagarna (Ekman et al. 2013, Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013, Clarsen et al. 2014). Detta togs bort i denna studien och nämns inte i förklaringen till enkäten utan deltagarna får istället fylla i flera skador om de kände att det har haft flera problem under de senaste 7 dagarna (bilaga 1). Utvärderingen av förändringarna i enkäten skedde med fyra extra frågor i slutet på den sista enkäten. Dessa frågor berörde hur enkäten var uppbyggd och hur den var att fylla i (bilaga 1, Ekman et al. 2013). Då detta är en relativt ny enkät har den inte testats för relabilitet än. Delar av den valda metoden och delar av enkäten har blivit granskade tidigare för vissa aspekter av validitet, men ej som helhet (Ekman et al. 2013, Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013). Detta medför att den valda enkäten kan ha vissa brister då den inte har hunnit testats upprepade gånger och i olika situationer för validitet och relabilitet. Trots detta valdes 6

enkäten på grund av att det var den som passade bäst in på syftet och som fanns tillgänglig på svenska samt har tidigare använts för denna typ av insamling. 3.2 Skaderegistrering I enlighet med Clarsen, Mycklebust och Bahr (2013) räknades prevalensen för överbelastningsproblem för varje anatomisk del ut per vecka. Det gjordes genom att dela antalet idrottare som rapporterat ett problem inom området med antal som svarade på enkäten den berörda veckan (Clarsen et al. 2014, Ekman et al. 2013). Antalet akuta skador kommer redovisas dels som helhet och dels för varje anatomisk del. Detta kommer att jämföras mot överbelastningsskadorna. Duration och karakteristika hos alla olika hälsoproblem redovisas (Clarsen et al. 2014). Antalet andra orsaker så som sjukdom, eller skada på annan kroppsdel redovisas (Clarsen et al. 2014). Allvarlighetsgraden av skadorna på varje anatomisk del räknades ut (i enlighet med Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013) genom att alla frågor på varje anatomisk del gavs ett värde på 0-100. Eftersom det är fyra frågor på varje del får varje fråga ett värde på 0-25. Är det fyra svarsalternativ delas de in i 0-8-17-25, om fem svarsalternativ 0-6-13-19-25. Svaren förs sedan samman till ett värde mellan 0-100 vilket då blir allvarlighetsmåttet på den anatomiska delen (Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013). Svarsfrekvensen på enkäten i siffror och procent räknas ut för varje vecka och som helhet i enlighet med Ekman et al. (2013). Vid analys av data användes programmet SPSS version 22 (SPSS Inc.Chicago, IL, USA). Det statistiska testet som användes var standardavvikelse som räknades ut genom one sample T-test med en konfidensintervall på 95%. Utifrån detta togs sedan konfidensintervallen fram på de fysiska hälsoproblem, akuta skadorna samt överbelastningsskadorna. 4 Etiska aspekter Enligt Vetenskapsrådet (2014) krävs det att studien uppfyller deras fyra koder för att svara upp mot individskydd. Dessa fyra koder är: tystnadsplikt, anonymisering, avidentifiering samt konfidentialitet. För att upprätthålla dessa fyra koder fick varje 7

deltagare ett slumpvist nummer tilldelat sig och fick fylla i ett samtycke innan start av studien. Detta svarade då till att förhindra att identiteter framgick vid sammanställning av resultatet av enkäterna. Detta nummer användes enbart för att kunna koppla ihop de fyra olika enkäterna varje deltagare hade svarat på. Detta gjordes för att kunna se samband mellan olika typer av hälsoproblem och se hur de utvecklades över tid. Efter insamling av all data förstördes pappret som innehöll deltagarnas namn och nummer vilket gjorde det svårt att koppla ihop individer med respektive deltagarnummer. Vid sammanställning av resultatet redovisades inga resultat som gick att koppla till individen. Detta var då i enlighet med Vetenskapsrådets fyra koder (Vetenskapsrådet 2014). Innan start av studien inhämtades ett rådgivande yttrande för projektet från Etikkommittén Sydost (EPK 252-2014). 5 Resultat 5.1 Resultat av anpassningen av OSTRC enkät Extra frågor som berörde hur enkäten var utformad bifogades på sista enkäten där deltagarna kunde uttrycka sina åsikter (bilaga 1). Det sista formuläret hade en svarsgrad på 84% vilket betyder att 21 av 25 svarade. Av dessa 21 rapporterade alla att de ansåg att frågorna var relevanta för sin idrott. Ingen av deltagarna ansåg att det var svårt att fylla i enkäten utan alla svar indikerade att det var lätt att fylla i enkäten. Kommentarer i form av enkla och lätta frågor, var ett väldigt lätt formulär, det var lätt att förstå frågorna, väldigt tydligt och frågorna var raka förekom. Av de 21 som svarade på sista enkäten ansåg alla att tillvägagångssättet att få en enkät utdelad fungerade bra. Deltagarna kommenterade detta med det var smidigt, det var smidigt och enkelt samt det gick snabbt. Kommentarer om att det var kul att fylla i förekom också. Kommentarer som författaren har fått från tränare är att det var ett enkelt sätt att genomföra insamling på. De flesta deltagarna ansåg att de frågor som var inkluderade i enkät var bra. De förbättringsförslag som kom upp var: frågor som berörde problem med ljumskar/höfter kunde ha lagts till. Det förekom också förslag om att underlätta vid ifyllnad av träningstid och matchtid. Detta noterades också av författaren, som 8

medverkade under ifyllnad, i form av att deltagarna påpekade att det var svårt att uppskatta tiden. Frågan: "Hur många minuter har du spelat match/tävlat under de senaste 7 dagarna? Summera samtliga matcher/tävlingar (bilaga 1) gav olika sorters svar. Vissa deltagare svarade i term i form av tidsenheter så som minuter och timmar, vissa andra valde att svara i antal matcher. Frågan: Ange hur många timmar du sammanlagt har tränat under de senaste 7 dagarna? Ta med all träning, styrketräning, grundträning, konditionsträning osv. Runda av till närmaste timme (bilaga 1) gav enbart svar i tidsenehten timmar. 5.2 Skaderegristrering Under studiens fyra veckor rapporterades det 47 fysiska hälsoproblem vilket motsvarade 51% av de ifyllda enkäterna (CI 62-41,2) av 19 (76%) av deltagarna (figur 1). Det vanligaste fysiska hälsoproblemet som rapporterades var överbelastningsskador (28) sen kom akuta skador (14) och sist sjukdomar (10). Sex deltagare rapporterade inga fysiska hälsoproblem, fyra rapporterade ett fysiskt hälsoproblem och resterande 15 rapporterade fler än ett fysiskt hälsoproblem under studiens gång. 12 10 Antal skador 8 6 4 2 0 Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Akuta skador Överbelastningskador Sjukdomar Figur 1 Fysiska hälsoproblem under fyra veckor i ett juniorishockeylag Det rapporterades 14 akuta skador under studiens fyra veckor vilket motsvarade 56% (CI 77%-35%) av deltagarna. De vanligaste områderna att drabbas var fot och höft. Fem (36%) av de akuta skadorna berörd extremiterna. Åtta (57%) av de akuta skadorna berörde bålen och en skada berörde ansiktet. Alla akuta skador finns redovisade i listan nedan (tabell 1). 9

Tabell 1 Akuta skador under fyra veckor i ett juniorishockeylag Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Revben Höften Höftböjaren Bål Finger Axel Höften Fot Rygg Bruten fot Höft Fot Ländrygg Munnen/Tänder Utav de akuta skadorna som noterades var det en deltagare (4%) som noterade under två tillfällen att han ej kunde delta i aktivitet. En deltagare (4%) noterade minskad träningsmängd på grund av akut skada. Detta gör att 8% av deltagarna påverkade sin träningsmängd minst en gång under studiens gång på grund av en akut skada. Totalt 12 deltagare, vilket motsvarade 48% (CI 69%-27%), rapporterade 16 överbelastningsproblem över studiens fyra veckor (figur 2). Fem deltagare rapporterade överbelastningsproblem i mer än två veckor i följd och tre rapporterade att de hade problem med överbelastningsskador i över tre veckor. Den vanligaste överbelastningsskadan var knäproblem med elva rapporteringar följt av fot/underbensproblem med åtta rapporteringar, ländryggsproblem sju rapporteringar och skulderproblem två rapporteringar (figur 2). Knäproblem Skulderproblem Fot/Underbensproblem Ländryggsproblem Figur 2 Överbelastningskador under fyra veckor i ett juniorishockeylag Inom överbelastningskadorna var det bara en deltagare (4%) som noterade minskat deltagande på grund av överbelastningsskada. Tre deltagare (12%) rapporterade att de minskade sin träningsmängd i liten grad. En deltagare (4%) rapporterade två gånger att han minskade sin träningsmängd i måttlig grad och en deltagare (4%) rapporterade att han minskade sin träningsmängd i stor grad. Detta betyder att 6 av deltagarna (24%) minskade sin träningsmängd minst en gång under studiens gång på grund av överbelastningskada. 10

De överbelastningsskadorna där deltagarna skattade mest problem var fot/underbensproblem som hade ett allvarlighetsgradssnitt som var 36,6 över studiens fyra veckor. Knäproblem (19,5) och ländryggsproblem (20,4) hade liknande svårighetsgrad över veckorna (figur 3,4). Skulderproblem rapporterades av två idrottare under en vecka med en allvarlighetsgrad på 40 och 0 vilket ger ett medelvärde över fyra veckor på tio (figur 3,4). Fot/underbensproblem var det enda problemområde där det rapporterades problem under studiens alla fyra veckor. Knäproblem och ländryggsproblem redovisades för tre av de fyra veckorna medan skulderproblem bara redovisades för en vecka (figur 3,4). 60 Allvarlighetsgraden 50 40 30 20 10 0 Knäproblem Skulderproblem Fot/Underbensproblem Ländryggsproblem Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Figur 3 Allvarlighetsgraden av överbelastningskadorna under fyra veckor i ett juniorishockeylag 55 Allvarlighetsgraden 31,8 15,75 40 26,7 21,7 40 30,5 24,3 34 26 0 0 0 0 VECKA 1 VECKA 2 VECKA 3 VECKA 4 Knäproblem Fot/underbensproblem Ländryggsproblem Skulderproblem Figur 4 Allvarlighetsgraden under fyra veckor i ett juniorishockeylag uppdelat på skade område Det upptäckes tio sjukdomar hos deltagarna under studiens fem veckor. Den vanligaste var symptom i form av förkylning, feber och ont i halsen (nio). En deltagare bedömde sig som allmänt sjuk. Under studiens gång var det åtta deltagare som beskrev någon 11

form av sjukdom. Detta motsvarar 32 % av studie-populationen. Två deltagare beskrev sig som sjuka i två på varandra följande frågeformulär. 5.3 Bortfall Bortfallet i föreliggande studie var nio enkäter av 100. Detta gav veckovis bortfall i form av: vecka 1 0%, vecka 2 12%, vecka 3 8%, vecka 4 16%. Detta gav ett bortfalls snitt på 9% vilket ger ett svarsgrads snitt på 91%. 6 Diskussion 6.1 Utveckling av metod Syftet med föreliggande studie var att applicera och anpassa OSTRC svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyra veckors period. I föreliggande studie noterades förslag på ytterligare kroppsdelar i form av höft/ljumske. Liknande har noterats tidigare i studier av Ekman et al. (2013) och Clarsen et al. (2013). Detta medför att det är svårt att ta fram en generell enkät som fungerar mot alla idrotter. Istället bör enkäter riktas mot den idrotten som de ämnar att undersöka, vilket gjordes i denna studie. I fråga sex och sju (6. Ange hur många timmar du sammanlagt har tränat under de senaste 7 dagarna? 7. Hur många minuter har du spelat match/tävlat under de senaste 7 dagarna? (bilaga 1)) svarade deltagarna både i form av termer av tidsenheter så som minuter och timmar, medan vissa andra valde att svara i antal matcher. Detta ledde då till svårigheter vid sammanställning av resultat då enheterna inte var detsamma, vilket ledde till brister vid sammanställning av resultatet. För att underlätta ifyllnad för lagidrottare är det lättara att låta de fylla i antalet träningstillfällen och matcher istället för att låta de uppskatta med tidsenheter i både fråga sex och sju (bilaga 1). Detta har inte gjorts i tidigare studier. Då de tillfrågade deltagarna ansåg att det var lätt att förstå och fylla i enkäten antyder det att denna enkät kan vara lämplig mot den valda ålderskategorin (15-18 år). Ingen av deltagarna påpekade att det var svårt att fylla i eller att de inte förstod någon fråga. Det var inte heller några frågor som uppkom under ifyllnad som kan tyda på detta. Denna enkät har tidigare används på den berörda målgruppen i liten utsträckning och det krävs 12

vidare forskning för att kunna dra några slutsatser (Clarsen et al. 2014). Tidigare studier på OSTRC enkät har visat på liknande resultat i form av att frågorna beskrivs som väl formulerade samt att de var lätta att förstå (Ekman et al. 2013). För att se om detta tillvägagångssätt (ifyllnad av enkät) är optimalt för denna form av registring krävs det att det genomförs studier i likhet med Clarsen, Mycklebust och Bahr (2013) och Clarsen et al. (2014) där de jämför enkätsvaren med skaderegisteringen av tränare eller medicinsk personal. Den valda formen med bara enkät har tidigare genomförts i Ekman et al. (2013) där det genomfördes en översättning och anpassning av OSTRC enkäten i likhet med denna studie. Författaren veterligen finns inga publicerade studier där bedömning av den svenska översatta enkäten gjorts mot skaderegistrering. Ett problem som uppstår vid det valda tillvägagångsättet i form av att dela ut en enkät till lag är att de deltagare som oftast uteblir vid ifyllnandstillfället är skadade eller sjuka vilket gör att dessa inte fångas upp av studien. De kortvariga skadorna och sjukdomarna fångades oftast upp med enkät genom att författaren lämnade kvar de enkäter som inte var ifyllda till lagets tränare som delade ut dessa till spelarna när de återkom. Problemet som uppstår blir ändå att de långtidsskadade eller långtidssjuka missas av studien. Detta ledde till att i denna studie var de som uteblev vid ifyllande av enkät sjuka eller skadade vilket påverkar det resultat som presenteras. För att nå dessa har tidigare studier valt att skicka ut en webenkät för ifyllnad av deltagarna (Ekman et al. 2013; Clarsen et al. 2013; Clarsen, Mycklebust & Bahr 2012). Trots detta så har det noterats lägre svarsgrad på webenkät i två studier (Ekman et al. 2013; Clarsen et al. 2013) än i denna studie. Det som kan noteras är att bortfallet i dessa studier är av den art att deltagarna har valt att inte fylla i. 6.2 Skaderegristrering Det andra syftet med föreliggande studie var att genomföra en skaderegistrering av de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) samt belysa dessa inom juniorishockey. Under studiens gång drabbades 76% av deltagarna av någon form av fysiska hälsoproblem och 32 % drabbades av sjukdom. Detta är i likhet med tidigare studier där OSTRC enkäten använts. Där har det noterats en prevalens på fysiska hälsoproblem (health problems) på c:a 75% och sjukdomar på 36% (Clarsen et 13

al. 2014; Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013; Ekman et al. 2013). Andelen överbelastningsskador var fler i denna studie än tidigare där 52% rapporterade överbelastningskador. I tidigare studier med OSTRC enkäten har det framkommit en prevalens på överbelastningsskador mellan 39-22 % (Clarsen et al. 2014; Clarsen, Mycklebust & Bahr 2013; Ekman et al. 2013). Det rapporterades 14 akuta skador vilket motsvarade 56% (CI 77%-35%) av deltagarna. I tidigare studier med OSTRC enkäten har det visats en prevalens på 19% av akuta skador hos deltagarna (Clarsen et atl. 2014). Skillnad i överbelastningsskador och akuta skador kan ha berott på det nya sättet att se på OSTRC enkäten där uppföljning av skadorna inte gjorts. I stället fick deltagarna enbart fylla i enkäten och ingen mer värdering gjordes utav det än deltagarnas skriftliga svar. Resultatet i studien tyder på att de skadorna med högst allvarlighetsgrad är fot/underbensproblem följt av ländryggsproblem, knäproblem och axelproblem. Detta kan ge en antydan om att det överbelastningsproblem som är störst och påverkar individen mest inom juniorishockeyn är fot/underbensproblem. Knäproblem var det området där det sågs flest överbelastningsskador under studien, vilket antyder att detta område är det mest utsatta. Allvarlighetsgraden på överbelastningsskadorna blir missvisande då urvalet av deltagare var litet. Ett större antal av deltagare kan eventuellt minska risken för detta. Tdigare har det noterats i likhet med denna studie att knäproblem är den vanligaste överbelastningsskadan (Clarsen et al. 2014) vilket styrker resultatet i denna studie. Tidigare har det visat sig att den vanligaste kroppsdel som skadads inom ishockey är övre extremitet följt av undre extremitet (Myndigheten för samhällskydd och beredskap 2011,2013). Hos de akuta skadorna i denna studie så var det inga större skillnader mellan vilken kroppsdel som var mest utsatt. Bland överbelastningskadorna var det istället högst prevalens av nedre extremitet följt av bålen. På övre extremitet så var det enbart två skador som rapporterades. Detta resultat kan ha påverkats av att det fanns två olika sorters nedre extremitetskador att välja på och bara en på övre extremitet. Hade det lagts till ytterligare en skada på övre extremitet i form av armbåge eller hand hade det troligen påverkat resultatet. 14

Under studien var det endast en deltagare som redovisade att han inte kunde delta för fullt beroende på överbelastningsskada. Tre rappoterade (12%) att de minskade sin träningsgrad i liten grad, en i måttlig grad och en i stor grad. Hos de akuta skadorna så noterade en deltagare att han inte kunde delta alls på grund av skada och en rappoterade minskat deltagande (8%). I tidigare studier har det uppmärksammats en minskning av deltagande på 8% hos överbelastningsskador (Ekman et al 2013) vilket är i likhet med denna studie. I denna studie har dock ej minskningen av aktivitet följts upp utan är endast en uppskattning av idrottarna. I denna studie rapporterades det en högre andel skadade än vad det tidigare har gjorts i skaderegistreringsstudier inom ishockey. Totalt drabbades 76% av någon form av fysiska hälsoproblem under studiens fyra veckor. Tidigare inom ishockeyn har det noterats en skadeprevalens på 15,9% under ett OS (Engebretsen at al. 2010) och 21,9 procent av spelarna under en säsong (Emery & Meeuwisse 2006). Den troliga anledningen till att det rapporteras flera skador i studier som använder sig av OSTRC enkäten än vid studier som använder sig av skaderegistrering, kan vara den valda definitionen av skador som OSTRC enkäten bygger på. Den valda definitionen av skador innebär att alla former av skador oavsett om de leder till minskad aktivitet eller ej registreras. Detta gör att det registereras fler skador än vid andra skaderegistreringsmetoder (Bahr 2009) vilket ger den ökade mängden skador. Det krävs flera studier på denna definition av skador för att kunna dra några slutsatser om detta. Då attityden är att ishockeyspelare inte får vara skadade utan ska köra på trots smärta (Cazaneuve 2014) så är det inte många som vågar känna efter eller stå över träningar och matcher på grund av skada. Trots denna inställning rappoterade 19 av 25 (76%) i denna studie någon form av fysiskt hälsoproblem under studiens fyra veckor. Detta tyder på att antalet skadade är flertalet av deltagarna. Endast sex spelare rapporterade inga fysiska hälsoproblem under studiens fyra veckor. Eftersom det rapporterades flera skador i denna studie än i tidigare studier inom ishockeyn så kan det antyda att det finns ett mörkertal som uppstår vid vanlig skaderegistrering. Detta mörketal kan tänkas bero på attityden där spelarna väljer att inte rapportera att de är skadade. Ett tänkbart sätt att komma runt detta problem är i likhet med denna studie där deltagarna får fylla i helt anonymt. 15

6.3 Förbättringsmöjligheter För att utvärdera enkäten och tillvägångsättet behövs en större population av deltagare från olika idrotter under en längre tid, där uppföljning av skador både med enkäten och med vanliga undersökningar görs för att kunna se om enkäten fångar upp alla fysiska hälsoproblem som den är menad att fånga upp. Det begränsade antalet deltagare som denna studie innehöll medförde svårigheter i att dra några större slutsatser av denna studie och konfidensintervallen blir väldig stora. Detta ger brister i resulatet av studien. För att utveckla enkäten vidare behövs mera forskning på olika idrotter så att det framkommer vilka olika skillnader i enkäten som behövs implementeras i olika idrotter för att fånga upp de fysiska hälsoproblemen på bästa sätt. 7 Konklusion Konklusionen av denna studie är att prevalensen av skador i studien tyder på att skadegraden inom juniorishockeyn är högre än vad som tidigare beskrivits. Detta kan dels bero på den nya definitionen av skador eller att tidigare studiemetoder har underskattat andelen skadade. För att undersöka samt belysa detta ytterligare behövs flera studier inom området. Anpassningen av enkäten uppskattades av deltagarna. De beskrev att enkäten var lättförstålig och bra anpassad mot deras idrott. Tillvägagångssättet ansågs som bra och enkelt av deltagarna samt studiens författare. Enkäten bör testas mot en annan form av skaderegistrering för att påvisa eventuella skillnader. 16

8 Referenser: Agel, J., Dompier, T. P., Dick, R. & Marshall S. W. (2005) Descriptive Epidemiology of Collegiate Mens Ice Hockey Injuries: National Collegiate Athletic Association Injury Surveillance System, 1988-1989 Trough 2003-2004. Journal of Athletic Training 42(2):241-248 Bahr, R. (2009) No injuries, but plenty of pain? On the methodology for recording overuse symptoms in sports. British Journal of Sports Medicin, 43(13):966-972. Bahr, R,, Engebretsen, L. (2010) Undvik idrottsskador. Preventionsinsatser vid träning och tävling. Stockholm: SISU Idrottsböcker Bergström, T (2012) Fler hjärnskakningar bland elithockeyspelare. Svensk idrottsforskning 3:26-28 Bjørneboe, J., Florenes, T. W, Bahr, R. & Andersen, T. E. (2010) Injury surveillance in male professional footbal;is medical staff reporting complete and accurate? Scandinavian Journal of Sports Medicine and Science in Sports 21(5):713-720 Cazeneuve, B. (2014) You gotta play hurt. Sports Illustrated May 5 Clarsen, B., Mycklebust, G. & Bahr, R. (2013) Development and validation of a new method for the registration of overuse injuries in sports injury epidemiology: the Oslo Sports Trauma Research Centre (OSTRC) Overuse Injury Questionnaire. British Journal of Sports Medicin:495-502 Clarsen, B., Rønsen, O., Myklebust, G., Florenes, T. W. & Bahrs, R. (2014) The Oslo Sports Trauma Research Senter questionnaire on health problems: a new approach to prospective monitoring of illness and injury in elite athletes. British Journal of Sports Medicin 48(9):754 760. Ekman, E., Frohm, A., Ek, P., Hagberg, J., Wirén, C. & Heijne, A. (2015) Swedish translation and validation of a web-based questionnaire for registration of overuse problems. Scandinavian journal of medicine and science in sports:1-6 17

Emery, C. A. & Meeuwisse, W. H. (2006) Injury Rates, Risk Factors, and Mechanisms of Injury in Minor Hockey. The American Journal of Sports Medicine 34(12):1960-1969 Engebretsen, L., Steffen, K., Alonso, J. M., Aubry, M., Dvorak, J., Junge, A., Meeuwisse, W., Mountjoy, M., Renström, P. & Wilkinson, M. (2010) Sports injuries and illnesses during the Winter Olympic Games 2010. Brittish Journal of Sports Medicin 44(11):772-780 Frohm, A. (2014) Överbelastningskador kartläggs. Svensk idrottsforskning 3:4 Flik, K., Lyman, S. & Marx, R. G. (2005) American Collegiate Mens Ice Hockey. An Analysis of Injuries. The American Journal of Sports Medicine 33(2):183-187 Flørenes, T. W., Nordsletten, L., Heyr, S. & Bahr, R. (2011) Recording injuries among World Cup skiers and snowboarders: a methodological study. Scandinavian Journal of Sports Medicin 21:196-205 Franklin, C. C. & Weiss, J. M. (2012) Stopping sports injuries in kids: an overview of the last year in publications. Current Opinion in Pediatrics 24(1):64-67 Fuller, C. W., Ekstrand, J., Junge, A., Andersen, T. E., Bahr, R., Dvorak, J., Hägglund, M., McCrory, P. & Meeuwisse, W.H. (2006) Consensus statement on injury definitions and data collection procedures in studies of fotball (soccer) injuries. Clinical Journal of Sport Medicine 16(2):97-106 Fuller, C. W., Molloy, M. G., Bagate, C., Bahr, R., Brooks, J. H. M., Donson, H., Kemp, S. P. T., McCrory, P., McIntosh, A. S., Meeuwisse, W. H., Quarrie, K. L., Raftery, M. & Wiley, P. (2007) Consensus statement on injury definitions and data collection procedures for studies of injury in rugby union. British Journal of Sports Medicin 41(5):328-331 Karlsson, J. (2011) Skador hos unga idrottare. Svensk Idrottsforskning 4:37-42 18

Lacny, S., Marshall, D. A., Currie, G., Kulin, N. A., Meeuwisse,W. H., Kang, J. & Emery, C. A. (2014) Reality check: the cost-effectiveness of removing body cheking from youth ice hockey. British Journal of Sports Medicin 48(17):1299-1305. Lindgren, F. (2014) Allmän information om svensk hockey. http://www.swehockey.se/ Omforbundet/Historikstatistik/ (2014-10-07) McKay, C. D., Tufts, R. J,, Shaffer, B. & Meeuwisse W, H. (2013) The epidemiology of professional ice hockey injuries: a prospective report of six NHL seasons. British Journal of Sports Medicine 48(1):57-62 Myndigheten för samhällskydd och beredskap (2011) Ishockey Myndigheten för samhällskydd och beredskap (2013) Ishockeyolyckor Mölsä, J., Kujala, U., Myllynen, P., Torstila, I. & Airaksinen, O. (2003) Injuries to the Upper Extremity in Ice Hockey. Analysis of a Series of 760 Injuries. The American Journal of Sports Medicin 31(5):751-757 Polites, S. F., Sebastian, A. S., Habermann, E. B., Iqbal C. W., Stuart M. J. & Ishitani, M. B. (2014) Youth Ice Hockey Injuries Over 16 Years at a Pediatric Trauma Center. Pediatrics 133 (6):1601-1607 Vetenskapsrådet (2014) God forskningssed. Stockholm 19

Bilagor Bilaga 1 Nr: Nu är det dags att fylla i det sista formuläret. Vi önskar att du svarar på alla frågor i formuläret även om du inte har/har haft problem med respektive kroppsdel. Svara med att sätta ett kryss framför det bäst lämpade svarsalternativet, endast ett svarsalternativ per fråga. Om du inte är säker på vad du ska svara, försök ändå svara så gott du kan. Akut skada 1) Har du råkat ut för akut skada i någon/några kroppsdel under de senaste 7 dagarna? Med akut skada menas en plötslig händelse t.ex. stukning, fall, tackling eller liknande. Ja Nej 1b) Om ja vilken/vilka kroppsdelar drabbades av den akuta skadan, tex knä, fot, axel, rygg eller skuldra? 20

Knäproblem 2a) Har du haft några knäproblem under den senaste 7 dagarna? Med knäproblem menas smärta, värk, stelhet, instabilitet, svullnad, låsningar eller andra problem i knäet. Ja Nej Om nej hoppa direkt till fråga 3 2b) Har du problem med att delta i din idrott (ordinarie träning/match/tävling) på grund av dina knäproblem? Deltar för fullt, utan knäproblem Deltar för fullt, men med knäproblem Minskat deltagande, på grund av knäproblem Kan ej delta på grund av knäproblem 2c) I vilken grad har du minskat på träningsmängden på grund av dina knäproblem? Ingen minskning I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 2d) I vilken grad upplever du att dina knäproblem påverkat idrottsprestationen? Ingen påverkan I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 2e) I vilken grad upplever du smärta i ditt knä under ditt idrottsutövande? Ingen smärta I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 21

Skulderproblem 3a) Har du haft några skulderproblem under de senaste 7 dagarna? Med skulderproblem menas smärta, värk, stelhet, överrörlighet eller andra problem i axel och skuldra. Ja Nej Om nej hoppa direkt till fråga 4 3b) Har du svårigheter med att delta i din idrott (ordinarie träning/match/tävling) på grund av dina skulderproblem? Deltar för fullt, utan skulderproblem Deltar för fullt, men med skulderproblem Minskat deltagande, på grund av skulderproblem Kan ej delta på grund av skulderproblem 3c) I vilken grad har du minskat på träningsmängden på grund av dina skulderproblem? Ingen minskning I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 3d) I vilken grad upplever du att dina skulderproblem påverkat idrottsprestationen? Ingen påverkan I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 3e) I vilken grad upplever du smärta i skuldran under ditt idrottsutövande? Ingen smärta I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 22

Fot-/underbensproblem 4a) Har du haft några fot-/underbensproblem under de senaste 7 dagarna? Med fot-/underbensproblem menas smärta, värk, instabilitet eller andra problem i foten/underbenet. Ja Nej Om nej hoppa direkt till fråga 5 4b) Har du problem med att delta i din idrott (ordinarie träning/match/tävling) på grund av dina fot-/underbensproblem? Deltar för fullt, utan fot-/underbensproblem Deltar för fullt, men med fot-/underbensproblem Minskat deltagande, på grund av fot-/underbensproblem Kan ej delta på grund av fot-/underbensproblem 4c) I vilken grad har du minskat på träningsmängden på grund av dina fot- /underbensproblem? Ingen minskning I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 4d) I vilken grad upplever du att dina fot-/underbensproblem påverkat idrottsprestationen? Ingen påverkan I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 4e) I vilken grad upplever du smärta i din fot/underben under ditt idrottsutövande? Ingen smärta I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 23

Ländryggsproblem 5a) Har du haft några ländryggsproblem under de senaste 7 dagarna? Med ländryggsproblem menas smärta, värk, stelhet eller andra problem i ländryggen. Ja Nej Om nej hoppa direkt till fråga 6 5b) Har du problem med att delta i din idrott (ordinarie träning/match/tävling) på grund av ditt ländryggsproblem? Deltar för fullt, utan ländryggsproblem Deltar för fullt, men med ländryggsproblem Minskat deltagande, på grund av ländryggsproblem Kan ej delta på grund av ländryggsproblem 5c) I vilken grad har du minskat på träningsmängden på grund av dina ländryggsproblem? Ingen minskning I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 5d) I vilken grad upplever du att dina ländryggsproblem påverkat idrottsprestationen? Ingen påverkan I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 5e) I vilken grad upplever du smärta i din ländrygg under ditt idrottsutövande? Ingen smärta I liten grad I måttlig grad I stor grad Kan ej delta 24

6) Ange hur många timmar du sammanlagt har tränat under de senaste 7 dagarna? Ta med all träning, styrketräning, grundträning, konditionsträning osv. Runda av till närmaste timme. 7) Hur många minuter har du spelat match/tävlat under de senaste 7 dagarna? Summera samtliga matcher/tävlingar. Underlag Exempel på underlag kan vara parkett, grus, skog, halt etc. 8) På vilket underlag har du huvudsakligen tränat/tävlat under de senaste 7 dagarna? Annan orsak Med annan orsak menas förkylning, influensa eller skada på annan kroppsdel än ovan nämnda etc. 9) Finns en annan orsak till varför du inte kunnat träna/tävla under de senaste 7 dagarna? Vilken? Avslutande del Svara Ja eller Nej samt motivera Ditt svar. 22) * Tyckte du att formuläret innehöll relevanta frågor i relation till din idrott? Svara Ja eller Nej samt motivera Ditt svar. 23) * Var formuläret svårt att fylla i? Svara Ja eller Nej samt motivera Ditt svar. 24) * Skulle du vilja lägga till eller dra bort någon fråga från formuläret? I så fall, vilken? Svara Ja eller Nej samt motivera Ditt svar. 25) * Tyckte du att tillvägagångssättet, det vill säga att få en enkät utdelad att fylla i, fungerade bra 25

Bilaga 2 Datum: Information till forskningspersoner angående studie om fysiska hälsoproblem hos unga manliga ishockeyspelare Förfrågan om deltagande Vi tillfrågar dig som spelar i Nacka hockey om du vill delta i ett forskningsprojekt där vi undersöker fysiska hälsoproblem, akut skada, överbelastningskada och sjukdom hos unga ishockeyspelare. Vi kommer ge dig en enkät som fylls i under 4 veckor, där vi sen kan utvärdera de fysiska hälsoproblem. Svaren kommer sedan sammanställas och redovisas i en masteruppsats. Läs noggrant igenom nedanstående information innan du tar ställning till om du vill delta i studien. Om så är fallet fyll då i samtyckesformuläret i slutet av detta informationsblad. Bakgrund och syfte med studien Syftet med denna studie är att undersöka fysiska hälsoproblem hos unga manliga hockeyspelare. Vi vill undersöka detta område då det inte finns så mycket forskning inom detta. Hur går undersökningen till Undersökningen kommer gå till så att du får fylla i en enkät 4 gånger under 4 veckor. Detta formulär tar c:a 10 minuter att fylla i. Vi kommer efter detta sammanställa resultatet och analysera helheten av alla resultat tillsammans. Hantering av data och sekretess Resultat av data kommer att hållas inlåst. Alla formulär kodas med siffror och all data kommer hållas konfidentiellt. Vid publicering av data från enkäten kommer enskilda individer inte att kunna identifieras. Hanteringen av personuppgifter regleras av personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Vad händer med enkätsvaren Enkätsvaren kommer att vara anonyma och resultaten kommer att redovisas utan att det går att identifiera vem som har skrivit vad. Det kommer inte att gå att identifiera individuella svar vid redovisning av slutresultatet. Hur får jag information om studiens resultat Föreningen kommer att få information om när uppsatsen är klar och kommer då få ta del av den. Risker Det finns inga kända risker med denna studie Deltagande är frivilligt Deltagande i undersökningen är naturligtvis frivilligt och du har när som helst rätt att avbryta den utan att ange något skäl för detta. I