EXAMENSARBETE. En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR"

Transkript

1 2004:45 HV EXAMENSARBETE Fotbollsspelares önskemål av och upplevd tillgång till medicinsk personal ur ett spelarperspektiv En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN C-NIVÅ Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik Vetenskaplig handledare: Inger Jacobson 2004:45 HV ISSN: ISRN: LTU - HV - EX / SE

2 Petersson, A. & Sundström, L. Fotbollsspelares önskemål av och upplevd tillgång till medicinsk personal, ur ett spelarperspektiv En enkätstudie. C-uppsats, 10 poäng, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet ABSTRAKT Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong. Metoden var en enkätstudie. Enkäten delades ut till 35 spelare från två olika lag (15 spelare från ett lag i Superettan och 20 spelare från ett lag i division IV). Samtliga spelare svarade på frågorna. Sjukgymnast var den mest önskade yrkesgruppen i de båda lagen. Ett annat resultat som framkommit av studien var att det fanns skillnader mellan de båda lagens skadefrekvens. Sökord: football, soccer, medical staff, injury, player, desire, comparison

3 Fotboll i sin nuvarande form uppstod i England i mitten av 1800-talet (1). Ett spel påminnande om modern fotboll, cuju (cu= sparka, ju= boll), utövades dock i Kina redan på 300- och 200-talen f.kr. I Sverige förekom fotbollsspel under oordnade former på och 70-talen. Svenska gymnastiktrupper som hade varit i England på 1880-talet spred kännedom om den engelska fotbollen och dess regler. Fotbollsspelet i Sverige tog först form i Göteborg. Två pionjärklubbar var Lyckans Soldater (grundat 1883) och Örgryte IS (grundat 1887)(1). Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare var av 40 miljoner kvinnor (2, 3). Idag är fotbollen den sport i Sverige som har flest aktiva medlemmar, var tredje organiserad idrottsaktivitet är fotboll (4). Det finns drygt licensierade spelare i Sverige varav drygt är män. I Norrbotten finns det sammanlagt drygt licensierade spelare (4). Det svenska seriesystemet är uppbyggt i olika divisioner. Allsvenskan är den högsta divisionen och därefter kommer Superettan. Sedan följer division II och på vissa håll i landet löper det på ända ner till division VIII som är den lägsta divisionen (4). Det finns risk för skador i samband med både idrott och motion (5). Skadorna, både akuta och överbelastningsskador, är många och kan ibland vara svåra. En av de vanligaste orsakerna till en skada är återfall efter en gammal skada. Om behandlingsriktlinjer följs noggrant, rehabilitering av muskel, sen och ledbandsskada fullföljs och idrottsutövaren tar hänsyn till kroppens varningssystem t.ex. smärta och svullnad, kan många skador som uppstår genom återfall förebyggas, ofta med enkla medel. I många fall handlar det om att stimulera kroppens normala läkning (5). Tio procent av alla skador som behandlas på sjukhus är idrottsskador (6, 7). För den enskilda individen innebär en skada inte bara ett fysiskt handikapp, utan även sociala och ekonomiska konsekvenser i form av frånvaro från träning respektive arbete (7). Fotboll är en kontaktsport med förhållandevis hög skaderisk (2). Skaderisken har i olika epidemiologiska studier beräknats för manliga spelare till skador per 1000 speltimmar (2, 8, 9, 10). En undersökning gjord på 264 tjeckiska fotbollsspelare i blandade åldrar och på olika nivåer visade att det var hög skadefrekvens. Spelarna följdes upp varje vecka under ett års tid och majoriteten av spelarna (82 %) var skadade vid minst ett tillfälle under denna period (11). 1

4 De flesta fotbollsskadorna orsakas av trauma (slag, spark, vridning) och är lokaliserade till de nedre extremiteterna. Muskelbristningar, mindre skador med blödningar i underhudsfettet och muskulaturen samt knä- och fotledsskador är de vanligast förekommande skadorna (12, 13, 14). Kunskapen om skadebehandling och skadors rehabilitering hos den medicinskt ansvarige i fotbollslaget torde vara av allra största betydelse. Inte bara för individen utan också för lagets kapacitet och slagstyrka och vad gäller möjligheten att genom en god diagnostik och optimal behandling reducera samhällets kostnader för uppkomna skador (2). Genom att använda ett skadeförebyggande program, som bland annat innebar att läkare och sjukgymnaster hjälpte fotbollsklubbarna, kunde så mycket som 75 procent av skadorna förhindras (6, 8, 15). Att förebygga skador kan också ge en ekonomisk besparing både för klubben och för samhället. I en studie på division IV-spelare i Sverige kunde man visa att skadorna i en fotbollsserie under ett år kostade kr i hela serien eller omkring kr per lag. I denna kostnad ingick både direkta sjukvårdskostnader och kostnader för produktionsbortfall, det vill säga sjukskrivning. Genom skadeförebyggande åtgärder kunde kostnaderna minskas till kr sammanlagt för hela serien eller cirka kr per lag (6, 8, 15). I artikeln (2) som undersökte vem som behandlade akuta skador för lag på olika nivåer fann författaren att det medicinska omhändertagandet i de högre serierna (bl.a. Superettan) utförs av medicinskt välutbildade med god erfarenhet av behandling av idrottsskador. I de lägre divisionerna (bl.a. division IV) handläggs det akuta omhändertagandet av skador av icke medicinskt utbildade, exempelvis tränare, lagledare eller lagmedlemmar. Vidare menar författaren att det föreligger ett stort och allmännyttigt behov av ökad utbildning i omhändertagande och behandling av skador inom fotboll. Förhållandet är med största sannolikhet likvärdigt inom andra idrotter (2). För många idrottare, och då speciellt elitidrottarna, fordras en fullgod fysik för att prestationsförmågan ska vara optimal, varför även en minde skada kan medföra resultatförsämring eller minskad idrottsaktivitet (16). Korrekt diagnos, adekvat och tidigt insatt behandling samt fullständig läkning är önskemål från idrottarnas sida för att de med kortast möjliga avbrott skall kunna fortsätta att utföra sin idrott. Även för motionsidrottare kan mindre skador medföra en psykisk och fysisk påfrestning eftersom fysisk aktivitet är en del av deras livskvalitet. Ju snabbare behandling sätts in desto snabbare går i regel läkningen (16). Det är också viktigt att känna till spelarnas allmänna hälsotillstånd, exempelvis allergier, 2

5 astma eller diabetes, för att vid behov snabbt kunna hjälpa en spelare (14). Ett försämrat hälsotillstånd kan även innebära en ökad skaderisk. Dålig hälsa leder både till försämring av vävnadernas hållfasthet och till sämre koordination. Dessa förändringar orsakas av det försämrade hälsotillståndet i sig, men också indirekt eftersom det försämrade hälsotillståndet samtidigt förhindrar effektiv träning (14). I Sverige är prevalensen för pollenallergi ungefär 4 %, för astma ungefär 8 % och för diabetes cirka 4 % (17, 18, 19) Spelarens exponering av fotboll ökar med stigande nivå. I högre divisioner tränar man oftare, har högre träningsnärvaro och spelar fler matcher än i lägre divisioner. Antalet skador ökar också med högre spelnivå (14). Det är även vanligare att fotbollsspelare som börjat sin karriär utanför en förening och vid en högre ålder är mer skadade (11). Skada definieras som något ont som genom en verkande kraft vid olycklig händelse, våldshandling eller dylikt tillfogats personer. Skada är också något som drabbat en levande organism och medfört en försämring av dennas normala tillstånd som leder till en försämrad funktion (20). Svårigheter att jämföra olika studier som bedrivits inom området fotbollsskador gör det önskvärt att använda samma definition på skada i alla studier. Ett definitionssystem som visar bättre på skadans effekter på spelaren (t.ex. tidsfrånvaro) än själva skadans art. En definition av skada baserad på tidsfrånvaro från sporten har därför rekommenderats för studier på fotbollsskador. Detta eftersom tidsfrånvaron från sporten mest troligt har stor inverkan på spelarens hälsa och prestation (10, 15, 21, 22, 23). En skada definieras som en skada som en spelare ådragit sig i samband med fotbollsaktivitet och som leder till frånvaro från träning och/eller match. För att bestämma graden av skada har frånvaron delats upp i olika kategorier: mindre skada, medelsvår skada och svår skada (9). För att kunna jämföra skadors lokalisation på kroppen används en vedertagen modell som delar in skadorna på respektive kroppsdel (15, 23, 24). Det finns ett flertal studier (1, 2, 7, 12, 15, 21, 24, 25) som visar på förekomst och resultat av medicinsk personal kring ett fotbollslag. Vi har dock inte hittat någon studie som sett på fotbollsspelares syn och önskemål av medicinsk personal kring det egna laget. 3

6 SYFTE Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha kontakt med genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong. METOD Försökspersoner Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var: manliga fotbollsspelare, som under säsongen 2004 spelat i ett representationslag i Superettan eller i division IV norra Norrland. Vi valde att jämföra två lag, ett i Superettan och ett i division IV på grund av ett flertal faktorer som vi anser kan vara betydande för vår undersökning. Det föreligger troligen stora skillnader gällande ekonomi, organisation, spelarmotivation och träningsdos, som vi tror kan påverka antalet skador och önskemålen på medicinsk personal. Exklusionskriterierna är spelare som inte kan läsa och förstå det svenska språket. Vi har valt att utesluta dessa spelare på grund av två skäl. Dels språkligt för att det kan bli felaktigheter vid översättningen av frågeformuläret, men också kulturellt för att avsikten med studien kan missförstås. Spelare från andra kulturer kan tro att svaren på frågeformuläret leder till registrering av dem eller att felaktiga svar kan leda till uteblivet kontrakt med klubben. Våra kriterier gjorde att vi fick tillgång till 14 lag i Superettan och 24 lag från division IV. En geografisk överblick visade att det bara var praktiskt genomförbart att använda sig av ett av lagen i Superettan och 3 av lagen i division IV. Bland de 3 lagen i division IV lottades lagen i en intern rangordning. Det första laget som vi tillfrågade tackade ja, även laget i Superettan tackade ja. Laget i division IV hade 20 spelare som uppfyllde inklusionskriterierna samt var närvarande vid träningen då enkätstudien genomfördes. Laget i Superettan hade 15 spelare som uppfyllde inklusionskriterierna samt var närvarande vid träningen då enkätstudien genomfördes. Samtliga spelare fyllde i frågeformuläret som var anonymt. 4

7 Instrument Undersökningen har genomförts som en enkätstudie. Instrumentet var ett egenkonstruerat frågeformulär med 9 slutna frågor (bilaga 1). Formuläret inleds med frågor kring spelarens bakgrundsfakta. Sedan följer frågor om skador, sjukdomar och mediciner som påverkar eller har påverkat spelarens fotbollsutövande. Formuläret avslutas med att spelaren får ange tillgången och önskemålet av medicinsk personal genom den egna klubben. Som svarsalternativ på frågorna om skadans duration och lokalisation på kroppen har vi använt oss av vedertagna begrepp. För att bestämma graden av skada har frånvaron delats upp i olika kategorier: mindre skada (frånvaro mellan 1 och 7 dagar), medelsvår skada (frånvaro mellan 8 och 28 dagar) och svår skada (frånvaro mer än 28 dagar)(9). Eftersom att vi jämför skadefrekvensen mellan kroppens olika delar använder vi oss av en modell som delar in skadorna på respektive kroppsdel (15, 23, 24). För att få indikation om enkätens användbarhet prövades den på fyra personer varav samtliga var aktiva fotbollsspelare. Inga revideringar gjordes till följd av prövningen. Procedur Rekryteringen startade med att vi gjorde en muntlig förfrågan till föreningarna. Efter att vi fått föreningens godkännande kontaktade vi tränaren och gav en närmare presentation av oss samt vår studie. I samråd med tränaren valde vi ett tillfälle då det passade bra att vi besökte laget. Vid detta besök fick spelarna både muntlig och skriftlig information (bilaga 2) om studiens syfte och omfattning, samt en förfrågan om att fylla i frågeformuläret. Möjlighet för fotbollsspelarna att ställa frågor gavs genom att vi var närvarande när de fyllde i enkäten. All medverkan var frivillig. Ansökan till etikgruppen vid Institutionen för hälsovetenskap i Boden var inte nödvändig enligt en representant för gruppen. Databehandling Deskriptiv dataanalys gjordes i SPSS (version 11.0 for Windows). 5

8 RESULTAT Alla spelare i båda lagen uppgav att de hade tillgång till sjukgymnast genom sin klubb. I Superettanlaget uppgav 80 % att de även hade tillgång till läkare och/eller massör (tabell 1). Tabell 1, Antalet spelare som upplevde att de hade tillgång till de olika medicinska yrkesgrupperna. Medicinsk personal Superettan Division IV antal procent antal procent Läkare % 1 5 % Sjukgymnast % % Naprapat 2 13 % 1 5 % Kiropraktor 1 7 % 0 0 % Massör % 2 10 % Den medicinska yrkesgrupp som önskades mest i båda lagen var sjukgymnast (tabell 2). Tabell 2, Fördelning av fotbollspelarnas svar på vilka medicinska yrkesgrupper de önskade ha tillgång till. Medicinsk personal Superettan Division IV antal procent antal procent Läkare % 9 45 % Sjukgymnast % % Naprapat 7 47 % 5 25 % Kiropraktor 4 27 % 2 10 % Massör 9 60 % % Antalet spelare som upplevt att de varit skadade under föregående säsong var i Superettanlaget åtta spelare (53 %) och för division IV-laget 15 spelare (75 %). Laget i 6

9 Superettan hade sammanlagt 10 skador och i division IV var motsvarande resultat 30 skador. I Superettanlaget var det lika många medelsvåra (40 %) som svåra (40 %) skador. Huvuddelen (53 %) av skadorna i division IV-laget var medelsvåra och 30 % var svåra. Skadorna var främst fördelade till de nedre extremiteterna (90 % respektive 80 %). Vid samtliga tio skadetillfällen sökte spelarna i Superettanlaget medicinsk hjälp. Fyra sökte sjukgymnast, två läkare och fyra både sjukgymnast och läkare. Motsvarande för division IV var att 26 av 30 sökte medicinsk hjälp, varav 17 sjukgymnast och nio både sjukgymnast och läkare. Av de fyra spelare som inte sökte medicinsk hjälp hade tre medelsvår skada och en svår skada. Medelåldern för spelarna i Superettanlaget var 24 år (18-33 år) och för spelarna i division IVlaget 19 år (15-30 år). De flesta spelarna i Superettan (54 %) och division IV (80 %) var 6-7 år när de började spela fotboll. Sjuttionio respektive 85 % av spelarna spelade på samma nivå säsongen innan. Av spelarna i Superettan ansåg fyra av 15 att de just nu hade någon skada som förhindrade full fotbollsaktivitet. I division IV var det fem av 20. En spelare i Superettanlaget och två i division IV-laget hade astma och en spelare i Superettanlaget hade pollenallergi. Dessa sjukdomar bedömdes av spelarna kunna påverka deras fotbollsaktiviteter. Fem av spelarna i Superettanlaget och två i division IV-laget åt receptbelagda mediciner (Pronaxen 4, Ventoline 1, Bricanyl 1, Celebra 1). 7

10 DISKUSSION Studien är en enkätundersökning av 35 fotbollsspelare från Norrbottens län. De 35 spelarna är antalet som uppfyllt våra inklusionskriterier från två fotbollslag. Det är 15 spelare från ett lag i Superettan och 20 spelare från ett lag i division IV. Vi ansåg det önskvärt att ha minst 20 spelare från de båda lagen. Det var dock svårt på grund av att Superettanlagets spelartrupp endast innehöll 15 spelare som föll under våra inklusioner. Att vi trots det låga antalet spelare i Superettanlaget höll fast vid dem berodde på att vi ville ha en jämförelse mellan ett elitlag och ett lag med lägre divisionstillhörighet. Vi visste att antalet spelare var lågt i båda lagen, och att det alltid förekommer en viss frånvaro i en trupp på grund av skada och sjukdom. För att få en rättvis jämförelse mellan lagen ville vi ha med ett så stort antal spelare som möjligt och bestämde därför i samråd med de båda tränarna vilket tillfälle som passade bäst. Frågeformuläret var egenkomponerat och är inte reliabilitets- eller validitetstestat. Vår personliga närvaro vid genomförandet av enkätstudien ökade troligen antalet ifyllda formulär. Vi kontrollerade att alla frågor var besvarade vid insamlandet av enkäterna och om någon fråga missats påpekade vi detta och spelaren gavs tillfälle att fylla i den missade frågan. Vår närvaro kan emellertid ha upplevts som en påtryckning för spelarna att delta i studien. Det som missuppfattades på enkäten var att spelarna skulle vända tillbaka till framsidan och fråga fem efter att ha fyllt i formulärets baksida som var kopplad till fråga fyra. Nu i efterhand kan vi tycka att det skulle ha markerats att man skulle vända tillbaka och fortsätta fylla i enkäten. Vi tror dock inte att detta har påverkat resultatet i stort. Resultat delen visar på skillnader när det gäller skadefrekvens mellan de olika lagen. I Superettanlaget hade ungefär hälften av spelarna varit skadade under fjolåret. Under samma period hade majoriteten av spelarna i division IV-laget varit skadad. Det fanns också skillnader mellan antalet skador per spelare. De åtta spelare i Superettanlaget som varit skadade hade tillsammans tio skador. Samtidigt hade de 15 som var skadade i division IVlaget tillsammans 30 skador. Våra resultat stämmer inte överens med Ekstrand J och Karlsson J:s studie (15), där det framkommer att skadefrekvensen ökar ju högre division som man spelar i. Deras resultat visar att ett Superettanlag har fler skador i snitt än ett lag i division IV. Vi tror att det finns några faktorer som kan ha påverkat vårt resultat. Platsen för 8

11 genomförandet av enkäten var i omklädningsrummet i anslutning till en träning. Division IVlaget hade avsatt 30 minuter för vår presentation och frågeformuläret. Till laget i Superettan fick vi komma efter ett träningspass då det inte fanns tid före träningen. En tänkbar faktor är att spelarna så snabbt som möjligt ville hem efter träningen och då fyllde de i enkäten mindre utförligt. En annan faktor som gäller båda lagen var att spelarna kan ha glömt bort mindre allvarliga skador. Detta då frågan om skador gällde förra säsongen och att spelarna troligen kommer ihåg längre skadeuppehåll. Ju kortare period spelaren är skadad och ju längre tid som gått sedan skadan inträffat desto vanligare att den glöms bort (23). Alla spelare i Superettanlaget sökte hjälp av medicinsk personal vid skada. Enligt fotbollssektionens ordförande för Superettanlaget så finns det alltid sjukgymnast vid lagets träningar, detta leder till att alla skador ses över. Ordförande för division IV-laget säger att laget har tillgång till sjukgymnast men att denna inte alltid finns närvarande vid träningarna. Detta tror vi är en orsak till att inte alla skador i division IV-laget ses över. Fotbollssektionens ordförande för Superettanlaget meddelade att de har avtal med läkare och sjukgymnast. Sjukgymnasten ska alltid finnas tillgänglig på lagets träningar medan läkaren kontaktas vid behov. Detta hade de flesta spelare uppfattat. Förvånansvärt är att ett stort antal spelare uppgett att de har tillgång till massör genom klubben, vilket de inte har. Det var också några få spelare som uppgav att de hade tillgång till naprapat och/eller kiropraktor genom klubben. Enligt ordförande för division IV klubben hade laget avtal med sjukgymnast. Om spelarna skulle komma i behov av läkare eller annan sjukvårdspersonal så används den allmänna sjukvården. Alla spelare har angett att de har tillgång till sjukgymnast genom klubben. Det var också ett fåtal spelare som angett att de har tillgång till massör, naprapat och läkare. Att alla spelare i båda lagen angett att de har tillgång till sjukgymnast tycker vi är bra. Trots att alla spelare inte behövt sjukgymnastens tjänster så vet dom att de har funnits tillgängliga. Att inte alla spelare i Superettanlaget uppgett att de har tillgång till läkare finner vi något underligt då de spelare som svarat nej besökt läkaren vid tidigare skador. Att det var ett så stort antal spelare i Superettanlaget som uppgett att de har tillgång till massör är lite förbryllande. Vi tror att en orsak till det höga svarsantalet var att de hade massör knuten till laget under förra året men att denna hade slutat ungefär en månad innan enkätens utlämnande. 9

12 En annan tänkbar orsak kan vara just massagen. Kan verkligen spelarna skilja på om de får massage av en sjukgymnast eller en massör? Vi tror att många spelare tänkt att de har tillgång till massage och därför svarat att de har tillgång till massör. Att inte alla spelare vet om vilken medicinsk personal de har tillgång till tror vi i grund och botten beror på dålig information från föreningen. Önskemålen om vilka medicinska yrkesgrupper spelarna ville ha tillgång till varierade mycket. I Superettanlaget ville de allra flesta ha tillgång till sjukgymnast och många ville även ha tillgång till läkare genom klubben. Vi tror att det finns två tänkbara faktorer bakom detta. Främst att spelarna har missuppfattat frågan och svarar på vad de, förutom det som de redan har tillgång till idag, vill ha tillgång till. Då svarar man inte sjukgymnast/läkare om man redan har tillgång till det. Den andra faktorn är att de helt enkelt inte varit nöjda med sjukgymnastens/läkarens insatser och önskar att dennes uppgifter sköts av någon annan. Alla spelare i division IV-laget ville ha tillgång till sjukgymnast. Vi tror att några anledningar till detta kan vara t.ex. att sjukgymnasten ger bra rehabilitering, att spelarna ser sjukgymnastens mångsidighet och samt att spelarna är nöjda med dennes insatser. Vi ser också att flera spelare i båda lagen vill ha till andra medicinska yrkesgrupper än den som de redan har tillgång till. Att så många vill ha tillgång till massör tror vi främst beror på att de uppskattar massagen. De har troligen inte tänkt på att även en sjukgymnast kan ge samma behandling. Många spelare önskar även tillgång till naprapat och/eller kiropraktiker. Vi tror att de flesta spelare som önskar dem inte vet att mycket av den behandling som de ger kan de få av en sjukgymnast. Vi tror alltså att spelarna är mer intresserade av de behandlingsmetoder som dessa yrkesgrupper kan ge. En annan orsak kan vara att man är missnöjd med den behandling som man fått av sjukgymnast och därför önskar kontakt med annan yrkesgrupp. Vi tycker att detta är en intressant fråga som det kan spekuleras mycket kring. Enligt våra värden så är förekomsten av sjukdomar som kan påverka fysisk aktivitet (t.ex. diabetes, astma) hos spelarna i nivå med prevalensen för Sveriges befolkning i övrigt (18, 19, 20), även om underlaget i studien är litet. Spelarnas kunskap kring vad naprapater och kiropraktiker gör kan vara ett intressant uppslag att studera närmare. Vi har inte frågat om spelarna är nöjda med den medicinska personal som de har kring laget. Fastän många spelare uppgivit att de önskar andra medicinska yrkesgrupper än de som de redan har behöver inte det betyda att de är missnöjda. Även detta skulle vara intressant att studera närmare. 10

13 Konklusion Studiens betydelse utifrån ett sjukgymnastiskt perspektiv visar att det finns ett behov och ett önskemål av våra kunskaper från spelare på elit och lägre nivå. Vi har funnit att det finns skillnader i skadefrekvens mellan Superettanlaget och laget i division IV. Vad denna skillnad beror på vet vi inte och det skulle vara intressant att studera detta närmare på individnivå. Vi tror att spelarna har en brist på kunskap gällande vad som skiljer de medicinska yrkesgrupperna åt. Vi tror också att detta har haft inverkan på vilken medicinsk yrkesgrupp som spelarna angivit att de vill ha tillgång till genom sin klubb. Som ovan säges tycker vi att det skulle vara intressant med ytterligare forskning kring detta. Antalet spelare i vår studie är för litet för att man ska kunna dra några slutsatser. Vi tycker dock att vi kan se några intressanta tendenser, bland annat att de allra flesta spelarna önskar ha tillgång till sjukgymnast genom sin klubb och att det finns stora skillnader när det gäller skadefrekvensen mellan lagen. Det har varit svårt att jämföra våra resultat med andra studier då vi inte funnit någon studie gjord ur ett spelarperspektiv. Större och mer omfattande studier är därför önskvärda. Tillkännagivande Ett stort tack riktas till de spelare, ledare och övrig personer kring de lag som har deltagit i studien. Vi vill också tacka vår handledare Inger Jacobson för konstruktiva kommentarer samt allmän vägledning. 11

14 REFERENSER 1. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker, Dvorak J, Junge A, Graf-Baumann T, Petersson L. Editorial. Am J Sports Med 2004; 32,1: 3s-4s. 3. Westlin N, Wiksten J, Brundin L. Vem Behandlar Akuta Skador i Fotbollslaget och Hur? Svensk Idrottsforskning 2003; 4: URL: 5. Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Motions- & idrottsskador och deras rehabilitering. Farsta: SISU Idrottsböcker, Ekstrand J, Gillquist J, Liljedahl SO. Prevention of Soccer Injuries. Supervision by Doctor and Physiotherapist. Am J Sports Med 1983; 11,3: Ekstrand J, Lundmark A. Besvärande Brist på Kontrollerade Studier av Preventionens Effekter. Läkartidningen 1998; 95,39: Ekstrand J, Gillquist J, Möller M, Öberg B, Liljedahl SO. Incidence of Soccer Injuries and Their Relation to Training and Team Success. Am J Sports Med 1983; 11,2: Dvorak J, Junge A. Football Injuries and Physical Symptoms. A Review of the Literature. Am J Sports Med 2000; 28,5: 3s-9s. 10. Ekstrand J, Waldén M, Hägglund M. Risk for Injury when Playing in a National Football Team. Scand J Med Sci Sports 2004; 14: Dvorak J, Junge A, Chomiak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Rösch D, Hodgson R. Risk Factor Analysis for Injuries in Football Players. Possibilities For a Prevention Program. Am J Sports Med 2000; 28,5: 69s-74s. 12

15 12. Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Soccer Injuries Among Elite Female Players. Am J Sports Med 1991; 19,4: Fried T, Lloyd GJ. An Overview of Common Soccer Injuries Management and Prevention. Sports Med 1990; 14: Ekstrand J, Karlsson J. Fotbollsmedicin. Stockholm: Svenska FotbollsFörlaget AB, Ekstrand J. Soccer Injuries and Their Prevention. Thesis, Linköping University, Linköping, Sweden Peterson L, Renström P. Skador inom idrotten. Stockholm: Tidens Förlag, URL: 18. URL: 19. URL: 20. Svenska Akademins Ordlista. Falkenberg: Svenska Akademin, Keller CS, Noyes FR, Buncher CR. The medical Aspect of Soccer Injury Epidemiology. Am J Sports Med 1988; 16: Ekstrand J, Karlsson J. Editorial. Scand J Med Sci Sports 2003; 13: Junge A, Dvorak J. Influenc of Definiton and Data Collection on the Incidence of Injuries in Football. Am J Sports Med 2000; 28,5: Arnason A, Sigurdsson S, Gudmundsson A, Holme I, Engebrektson L, Bahr R. Risk Factors for Injuries in Football. Am J Sports Med 2004; 32,1: 5s-16s 13

16 25. Dvorak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Junge A. Editorial. Am J Sports Med 2000; 28,5: s1-s2. 14

17 1. Ålder: år. Bilaga 1. 1(2) 2. Vid vilken ålder började du spela fotboll: år. 3. På vilken nivå spelade du fotboll förra säsongen? Allsvenskan Superettan Division 2 Division 3 Division 4 Division 5 Division 6 4. Hade du någon/några skador förra säsongen? Ja Om ja, vänd sida! Nej 5. Har du några skador just nu som förhindrar full fotbollsaktivitet? Ja Nej 6. Har du någon/några sjukdomar som kan påverka din fotbollsaktivitet? Ja vilken/vilka (t.ex. astma, diabetes). Nej 7. Äter du några receptbelagda mediciner just nu? Ja, ange vilken/vilka (Preparatnamn). Nej 8. Vilka medicinska yrkesgrupper har du idag tillgång till genom din klubb? Läkare Sjukgymnast Naprapat Kiropraktor Massör Annan, nämligen. 9. Vilka medicinska yrkesgrupper skulle du vilja ha tillgång till? Läkare Sjukgymnast Naprapat Kiropraktor Massör Annan, nämligen. 15

18 Första skadetillfället Bilaga 1. 2(2) Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej Andra skadetillfället Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej Tredje skadetillfället Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej Fjärde skadetillfället Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej 16

19 Förfrågan om medverkan i en studie om fotbollsspelares tillgång till medicinsk personal Bilaga 2 Du håller i din hand ett frågeformulär som innehåller frågor angående fotbollsspelares syn på medicinsk personal Vi har valt att undersöka detta för att vi tror att olika spelare har olika önskemål angående den medicinska personalen som finns kring ett lag. Inför vårt kommande yrke tycker vi att det är intressant att få större kännedom om vilka önskemål fotbollsspelare har av medicinsk personal. Syftet med vår studie är att undersöka vilken medicinsk personal som fotbollsspelare vill ha tillgång till. Frågeformuläret innehåller även frågor rörande eventuella skador och sjukdomar som påverkar eller påverkat ditt idrottsutövande. Vi kommer att jämföra svaren mellan föreningar i olika divisioner. Resultatet från frågeformuläret kommer att ligga som grund för vårt examensarbete. Dina uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet av formuläret kommer att presenteras så att ingen individ kan identifieras. Medverkan i studien är helt frivillig. Examensarbetet kommer att finnas tillgängligt via Institutionens hemsida ( under länken examensarbete i mitten på juni Anders Petersson Linus Sundström Sjukgymnaststudent termin 6 Sjukgymnaststudent termin 6 Inger Jacobson Universitetsadjunkt Institutionen för hälsovetenskap Hedenbrovägen Boden 17

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Bakgrund och syfte Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Magisteruppsats i Idrottsvetenskap/Idrottsmedicin, 15 hp

Magisteruppsats i Idrottsvetenskap/Idrottsmedicin, 15 hp Magisteruppsats i Idrottsvetenskap/Idrottsmedicin, 15 hp Fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning En kvantitativ enkätundersökning med 30 amatörtränare på senior-och juniornivå

Läs mer

Hjärtligt välkomna alla fotbollsälskare!!!

Hjärtligt välkomna alla fotbollsälskare!!! Hjärtligt välkomna alla fotbollsälskare!!! 1. Till alla deltagare och föreläsare. Tack för att ni fortsätter att stödja och komma till denna konferens!!! 2. Speciellt välkommen till våra nya fackordföranden

Läs mer

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF)

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF) Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF) Plats för konferensen: Scandic Hotell Hasselbacken Hazeliusbacken

Läs mer

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask. RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Barn och ungdomars skador i Västernorrland Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Ansökan medlemsförsäkring

Ansökan medlemsförsäkring Skicka in din ansökan/hälsodeklaration i ett portofritt kuvert och skriv: Frisvar Förenade Liv Gruppförsäkring AB, Svarspost 121310901, 110 00 Stockholm Ansökan medlemsförsäkring Ansökan, autogiroanmälan

Läs mer

Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll

Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll Tränarnas fokus på att förebygga en främre korsbandsskada Madeleine Nygren-Bonnier Självständigt arbete i Idrottsvetenskap/Magisteruppsats (4IV304)15 högskolepoäng

Läs mer

C-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast

C-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast C-UPPSATS 2010:006 Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast Linnea Löfstedt Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik

Läs mer

Om Svenska bouleförbundets seriesystem

Om Svenska bouleförbundets seriesystem Om Svenska bouleförbundets seriesystem Svenska bouleförbundets (SBF)seriespel är uppdelat i två typer av serier och divisioner. Förbundsserier och distriktsserier samt förbundsdivisioner och distriktsdivisioner.

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Skador inom dam- och herrishockeyn

Skador inom dam- och herrishockeyn Karlstads Universitet Idrottsvetenskapliga programmet Fördjupningsarbete 7,5 hp VT-14 Skador inom dam- och herrishockeyn Sofia Karlberg & Frida Andersson 2014-04-28 Innehållsförteckning Inledning... 3

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014-01- z 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål m 1109-13 KLAGANDE c Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden i Hallsbergs

Läs mer

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar FC Rosengårds fotbollspolicy Information till föräldrar Den bästa fotbollsutbildningen Vi på FC Rosengård är glada att välkomna dig och ditt barn till klubben. Vår målsättning är att ge ditt barn den bästa

Läs mer

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

IFK Uppsala Fotboll Föreningspolicy

IFK Uppsala Fotboll Föreningspolicy IFK Uppsala Fotboll Föreningspolicy I IFK Uppsala satsar vi på utbildning av spelare och ledare. I IFK Uppsala kommer ungdomars resurser tillbaka till ungdomarna. I IFK Uppsala är alla medlemmar lika viktiga.

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Idrottsmedicin och träning. Våren 2013

Idrottsmedicin och träning. Våren 2013 Idrottsmedicin och träning Våren 2013 Bergqvists utbildningsvägar inom massage CSN vid helfart Massageterapeut, avancerad Utbildningslängd: 500 timmar I denna utbildning har vi, utöver det som ingår i

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Lag med spelare som är födda år 00-01 ska spela på någon av de Mörkröda nivåerna och ska inte spela på Ljusröd nivå. De 5 olika Mörkröda

Läs mer

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Kravanalys för fotboll

Kravanalys för fotboll Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Huvudmål. Målförklaring. Ekonomi

Huvudmål. Målförklaring. Ekonomi Mål för UIFKs ungdomsverksamhet Huvudmål Att utveckla och utbilda varje individ i fotboll för att ge möjlighet till en berikad hobby och ett fotbollsspelande under längre tid. En bred och utåtriktad verksamhet

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Utkast till förslag om förändringar Förbundsserierna Dam

Utkast till förslag om förändringar Förbundsserierna Dam Utkast till förslag om förändringar Förbundsserierna Dam Version 0.5 2013-11-21 Sammanfattning I korthet innebär nedanstående utkast till förslag att: Basketligan Dam spelas med 10 lag fr.o.m. säsongen

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

UTBILDNINGSHANDLEDNING Ungdom

UTBILDNINGSHANDLEDNING Ungdom UTBILDNINGSHANDLEDNING Ungdom Mål och metoder per ålders grupp 6-9 år Lek med boll, från 8 år 5-manna fotboll MÅL: - Stimulera spelaren till aktivitet genom lek med boll. Tycka fotboll är det roligaste

Läs mer

UTBILDNINGSERSÄTTNING

UTBILDNINGSERSÄTTNING Beslut gällande UTBILDNINGSERSÄTTNING 2015-05-04 Förtydligande och ändringar inför 2015/2016 är markerade med röd kursiv fet stil Beslut SHF:s extra förbundsmöte den 24 april 2005 beslutade enligt förslaget

Läs mer

Skadeprevention inom division I och IV fotboll

Skadeprevention inom division I och IV fotboll Skadeprevention inom division I och IV fotboll Förebyggandet av skador inom fotboll är omdiskuterat. Det talas om olika åtgärdsförslag som regeljusteringar, förändring i träningsupplägget med införande

Läs mer

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC) Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

STOR HÄLSODEKLARATION

STOR HÄLSODEKLARATION STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning 1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI Senast reviderad januari 2016 ÖSTERSUNDS FK AKADEMI VERSION 2 Innehåll 4 2 Förord 4 3 Målsättning på planen... 4 4...och utanför planen 4 5 Värdegrund & Vision 4 7 Träningsavgift & Innehåll 4 9 Förväntningar

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Konstgräs eller inte konstgräs

Konstgräs eller inte konstgräs Konstgräs eller inte konstgräs Spelar det någon roll sett ur en tränares perspektiv Astroturf or not Does it matters from a coaches perspective Olle Kärnell Hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Innehåll. SÅ HÄR SPELAR VI MATCH Spelsystem som utvecklar...45 Om spelsystem och utveckling...46

Innehåll. SÅ HÄR SPELAR VI MATCH Spelsystem som utvecklar...45 Om spelsystem och utveckling...46 Innehåll INLEDNING...5 En praktisk handbok för fotbollstränare...6 Bokens struktur i korthet...8 Om Sundbybergs IK Fotboll...9 Hur du kan använda boken...10 SÅ HÄR SPELAR VI FOTBOLL En spelstil för Sundbybergs

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

Policydokument för svensk fotbolls agerande i konstgräsfrågan

Policydokument för svensk fotbolls agerande i konstgräsfrågan Policydokument för svensk fotbolls agerande i konstgräsfrågan Svenska Fotbollförbundets styrelse beslutade 2007 att tillsätta en projektgrupp för att utarbeta ett förslag till policydokument för svensk

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Fotbollsskador NYA AVHANDLINGAR

Fotbollsskador NYA AVHANDLINGAR S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 2 2 0 0 8 NYA AVHANDLINGAR Epidemiology of injuries in elite football & Epidemiology and prevention of football injuries. Fotbollsskador Skaderisken i fotboll

Läs mer

Officiella regler! Detta är en översättning av de engelska reglerna som alltid är det som gäller!

Officiella regler! Detta är en översättning av de engelska reglerna som alltid är det som gäller! Officiella regler! Detta är en översättning av de engelska reglerna som alltid är det som gäller! 1. Regler Europeiska Youth Academy Football League spelas i enlighet med tillämpliga delar av FIFA: s regler.

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

REGERlNGSRATTENS. MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

REGERlNGSRATTENS. MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm REGERlNGSRATTENS DOM (5) Mål nr 5523-09 meddelad i Stockholm den 10 september 20 l O KLAGANDE Ombud:._ I A F I ln,p~ktlon~n far arbetjicllhetsforslkrlngen Ink 2010-09- 13 Dnr :ld ID J('li 1s,I MOTPART

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND. Enkät 2003. Behandlingar för fibromyalgiker. Genomförd av SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND hösten 2003.

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND. Enkät 2003. Behandlingar för fibromyalgiker. Genomförd av SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND hösten 2003. SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND Enkät 2003 Behandlingar för fibromyalgiker Genomförd av SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND hösten 2003 Rapport 2004 Förord 2 1. UNDERSÖKNINGEN 3 2. RESULTAT 3 2.1 PERSONUPPGIFTER 3

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Asfaltkartellen fälld i högsta instans. Dom i Marknadsdomstolen den 28 maj 2009

Asfaltkartellen fälld i högsta instans. Dom i Marknadsdomstolen den 28 maj 2009 2009-05-28 1 (8) Asfaltkartellen fälld i högsta instans Dom i Marknadsdomstolen den 28 maj 2009 Asfaltkartellen, den största kända kartellen hittills i Sverige, är nu slutligen avdömd i Marknadsdomstolen.

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Utvecklingssamtal Spelare

Utvecklingssamtal Spelare Utvecklingssamtal Spelare Hemuppgift Fanna BK P/F Spelarutveckling. Detta är en hemuppgift som vi tränare vill att ni går hem och svarar på. Den tar max 10-15 minuter att göra. Lämna tillbaka uppgiften

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Patientskola introduktion och manual

Patientskola introduktion och manual Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin

Läs mer

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet

Läs mer