Asfaltkartellen fälld i högsta instans. Dom i Marknadsdomstolen den 28 maj 2009

Transkript

1 (8) Asfaltkartellen fälld i högsta instans Dom i Marknadsdomstolen den 28 maj 2009 Asfaltkartellen, den största kända kartellen hittills i Sverige, är nu slutligen avdömd i Marknadsdomstolen. Företagen fälldes av Stockholms tingsrätt Flertalet företag överklagade domen till Marknadsdomstolen. Konkurrensverket anslutningsöverklagade och yrkade att högre konkurrensskadeavgift skulle utdömas. Marknadsdomstolen, som är högsta instans i konkurrensmål, meddelade sin dom den 28 maj Marknadsdomstolen väljer att gå på Konkurrensverkets linje och fäller (de större) företagen till ansvar. Marknadsdomstolen höjer också de av tingsrätten utdömda böterna för NCC. Tre företag valde dock att inte överklaga, och mot dessa ligger tingsrättens dom fast. Inledning Konkurrensverket hade framgång med stora delar av sin talan vid Stockholms tingsrätt som fann styrkt att företagen gjort sig skyldiga till olagligt samarbete beträffande ett stort antal upphandlingar. Domen, som kom i juli 2007, innebar en mycket tydlig och klar markering mot företagen i asfaltkartellen. Böterna (konkurrensskadeavgifterna) som domstolen dömde ut är enligt svenska mått mycket höga. Företagen ska sammantaget betala närmare en halv miljard kronor i böter (konkurrensskadeavgift) för att de haft kartellsamarbete. Bakgrund Konkurrensverket visade i tingsrätten att företagen NCC, Skanska, Peab Asfalt och Vägverket Produktion med flera har delat upp marknader och kommit överens om anbudspriser inför upphandlingar. Upphandlingarna har främst gällt asfaltbeläggning. Stora kostnader för staten och kommuner Kartellen uppdagades när tre personer som tidigare varit anställda på NCC kom till Konkurrensverket och berättade att det pågått olagligt samarbete mellan ett stort antal företag. Asfaltföretagen hade under flera år kommit överens om vilket KKV1000, v1.1, Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 (8) företag som skulle få ett visst jobb och till vilket pris, och riggat anbud beträffande framför allt vägbeläggningar med asfalt. Företagens agerande har inneburit att kunderna, som främst utgörs av Vägverket och kommuner, sannolikt fått betala överpriser för asfaltbeläggningar. Konkurrensverket har i rättegången närmare beskrivit det otillåtna samarbete som förekommit i samband med ett trettiotal upphandlingar i Syd- och Mellansverige. Tips ledde till gryningsräder De personer som avslöjat kartellsamarbetet lämnade en mängd handlingar till Konkurrensverket, bland annat noteringar från kartellmöten. Hos Konkurrensverket fanns redan innan tipsen misstankar om otillåtet samarbete i asfaltbeläggningsbranschen. Tack vare den nya informationen kunde dessa misstankar bekräftas. Konkurrensverket vände sig till Stockholms tingsrätt med begäran om att få göra oanmälda platsundersökningar hos företagen, så kallade gryningsräder. Den oktober 2001 genomfördes gryningsräderna, och ett stort antal handlingar kopierades och togs med för analys. Ett särskilt projekt startades för att utreda saken närmare. I mars 2003 lämnade Konkurrensverket in sin stämningsansökan till Stockholms tingsrätt. I stämningsansökan yrkade Konkurrensverket att elva asfaltföretag skulle betala sammanlagt 1,6 miljarder kronor i böter (konkurrensskadeavgift). Senare gjordes vissa justeringar och vid huvudförhandlingen hösten 2006 hade talan återkallats mot två av företagen och yrkandet justerats till 1,2 miljarder kronor. Omfattande utredning Det krävdes stora insatser från Konkurrensverket för att genomföra utredningen. Man hade både skriftligt och muntligt material att arbeta med. Ett femtiotal personer med anknytning till de olika företagen förhördes, åtskilliga av dem flera gånger. En mängd handlingar begärdes in. Uppgifter kontrollerades och jämfördes. Huvudförhandlingen hösten 2006 vid Stockholms tingrätt varade i drygt 40 dagar och ett sextiotal personer hördes som vittnen. Hjälpte utredningen och slipper påföljd Det företag som hjälpte till att avslöja kartelluppgörelsen, Markbyrån i Åtvidaberg, och som sedan samarbetade fullt ut med Konkurrensverket under utredningen, har sluppit påföljd. I enlighet med reglerna i det så kallade

3 (8) eftergiftsprogrammet slapp företaget därmed både stämning och böter (konkurrensskadeavgift). Ett annat företag, Oden Entreprenad AB, har gått i konkurs och finns därför inte längre med i målet. Företaget Bygg och Miljös delaktighet i kartellsamarbetet var mycket marginellt, och Konkurrensverket har därför valt att dra tillbaka talan mot det företaget. Delade upp marknaden Konkurrensverket hävdade under förhandlingarna i Stockholms tingsrätt att företagen i kartellhärvan under flera år har haft ett nära och organiserat samarbete för att dela upp marknaden mellan sig och komma överens om priser. Konkurrensverket hävdade att kartellsamarbetet bland annat gått till på så sätt att de stora företagen i asfaltbeläggningsbranschen träffats i hemlighet ett par gånger per år. Träffarna har skett regelbundet och inom respektive geografiska områden. Vid dessa möten har företagen kommit överens om hur de skulle dela upp statliga, kommunala och privata entreprenader mellan sig. Dessutom utbyttes information om priser och volymer. Enligt konkurrenslagen är detta inte tillåtet. Utöver dessa regelbundna möten ägde spontana möten rum. Till exempel i samband med sammankomster inom branschföreningar och det har även förekommit många telefonkontakter företagen emellan. Konkurrensverket påstod i tingsrätten att de hemliga mötena har pågått i vart fall sedan 1993 mellan Skanska, NCC, Peab Asfalt och att Vägverket Produktion har deltagit sedan Att ge och ta pris De fyra stora företagen i branschen, Skanska, NCC, Peab Asfalt och Vägverket Produktion, träffades i början av varje år för att fördela de olika vägbeläggningsuppdragen i överensstämmelse med företagens önskemål och marknadsandelar. Det företag som utsågs att vinna en viss upphandling försåg övriga med prislistor eller annan information om att de andra företagens anbud skulle läggas över en viss nivå. Detta förfarande kallades att ge och ta pris. P pengar till dem som avstod De företag som inte ingick i gruppen, och alltså var potentiella konkurrenter, ersattes för att avstå från att lämna anbud, eller för att lägga sig på ett så högt pris att de inte skulle få jobbet. De företag som på detta sätt avstod från uppdraget fick ersättning genom att de fick utföra underentreprenader, att gratistjänster utbyttes mellan företag, eller att luftfakturor betalades utan att arbete utförts. Den senare ersättningen kallades inom branschen för p pengar.

4 (8) I rättegången har Konkurrensverket gett ett flertal exempel på möten och andra kontakter som företagen haft för att göra upp om vilket företag som skulle få ett visst uppdrag, marknadsdelning och priser. Platser för möten, liksom namn på de närvarande, har angetts. Uppgifterna om dessa överläggningar kommer från vissa av de personer som deltog i mötena och var involverade i uppgörelserna. Konkurrensverket har också visat upp skriftlig bevisning i form av noteringar om fördelning och uppgjorda priser samt fakturor avseende p-pengar. De fyra stora styrde De företag som stämts kan delas in i två grupper efter sin styrka och roll i kartellen. I den första gruppen ingår NCC, Vägverket Produktion, Skanska, Peab Asfalt och Peab Sverige. I den andra gruppen ingår Sandahls, Kvalitetsasfalt, Svenska Väg och Peab Asfalt Syd (tidigare P A Berglund och PNB Asfalt). Så här fördelade sig Konkurrensverkets yrkande av konkurrensskadeavgift på respektive företag: NCC AB, kronor Vägverket, kronor Skanska Sverige AB, kronor Peab Asfalt AB, kronor Peab Asfalt Syd AB, kronor Peab Sverige AB, kronor Sandahls Grus & Asfalt AB, kronor Kvalitetsasfalt i Mellansverige AB, kronor Svenska Väg AB, kronor Sammanlagd konkurrensskadeavgift som Konkurrensverket yrkade i rättegången, blir alltså drygt 1,2 miljarder kronor. Detta är det högsta belopp som någonsin yrkats i ett kartellmål i Sverige. Vägverkets roll Staten stämmer staten Vägverket Produktion var en av deltagarna i kartellen och var med om att rigga anbud i upphandlingar som gjordes bland annat av Vägverket. Vägverket Produktion var en integrerad del av myndigheten Vägverket, men drevs under företagsliknande former. Frågan om Vägverkets dubbla roll har avgjorts i ett mellandomsförfarande i Stockholms tingsrätt vars dom överklagades till Marknadsdomstolen. Enligt Marknadsdomstolens dom den 7 september 2004 är det möjligt för en statlig upphandlande myndighet, som har flera roller, att i sin roll som leverantör ingå i en kartell och ställas till svars för brottet. Marknadsdomstolen ansåg att Vägverket med hänsyn till den roll Vägverket Produktion haft i detta fall i första hand

5 (8) agerat som leverantör. Mot bakgrund härav ansåg Marknadsdomstolen att det inte kunde uteslutas att förfarandet var konkurrensbegränsande. Marknadsdomstolen fann vidare att Vägverket i rollen som leverantör var ett företag i konkurrensrättslig mening. Vägverket har alltså genom sin egen produktionsavdelning varit med om att tillsammans med konkurrenter göra upp om anbud som man sedan lämnat in till sig själva fast till en annan avdelning. De enheter inom Vägverket som har varit föremål för uppgjorda vägverksupphandlingar är Vägverket Sydöst, Vägverket Väst, Vägverket Mälardalen och Vägverket Mitt. Skadestånd avgörs separat Frågan om eventuella skadestånd till dem som drabbats berörs inte i Konkurrensverkets stämningsansökan. Det är en sak som de drabbade själva får ta ställning till, och nio kommuner har krävt skadestånd i anledning av kartellsamverkan. Skadeståndsfrågorna avgörs i separata rättegångar och drivs alltså inte av Konkurrensverket. Hur stor ekonomisk skada kommuner, staten och privata kunder har lidit på grund av företagens olagliga samarbete har Konkurrensverket alltså inte utrett. Det torde dock röra sig om mycket stora belopp. Asfaltbeläggningsbranschen omsätter omkring fyra miljarder kronor per år och för fyra av bolagen har överträdelserna pågått under flera år. Stockholms tingsrätt fällde kartellen Den 10 juli 2007 kom Stockholms tingsrätts dom där samtliga företag i kartellen fälldes för överträdelser av konkurrenslagen. På några punkter underkände tingsrätten Konkurrensverkets påståenden, men alla de utpekade företagen fälldes. Enligt tingsrättens dom har det funnits ett gemensamt syfte hos företrädare för företagen att dela upp marknaden och fastställa prisnivåer på de anbud som skulle lämnas in. Tingsrätten menar vidare att det utbildats en praxis där de större företagen kontaktat de mindre och betalat om de avstått från att lämna anbud. De enskilda uppgörelserna har, enligt domstolen, haft ett sådant samband med varandra att de måste anses ingå i en fortlöpande överträdelse. Företagen dömdes att betala böter (konkurrensskadeavgift) enligt följande: NCC AB, kronor Peab Asfalt AB, kronor Peab Sverige AB, kronor Skanska Sverige AB, kronor

6 Vägverket, kronor Kvalitetsasfalt i Mellansverige AB, kronor Sandahls Grus & Asfalt AB, kronor Svenska Väg AB, kronor Peab Asfalt Syd AB, kronor BAKGRUNDSMATERIAL (8) Domen överklagad till Marknadsdomstolen Några av företagen valde att överklaga tingsrättens dom till Marknadsdomstolen som är högsta instans. De företag som överklagat domen är NCC AB, Peab Asfalt, Peab Sverige AB, Sandahls Grus & Asfalt AB, Svenska Väg AB, Peab Asfalt Syd AB och Vägverket. Vägverket har därefter dragit tillbaka sitt överklagande. Konkurrensverket har i sin tur anslutningsöverklagat domen i de delar som gäller NCC, Peab Asfalt och Peab Sverige och yrkat att NCC och Peab Sverige ska dömas att betala högre böter (konkurrensskadeavgift). För de tre företag, Vägverket, Skanska och Kvalitetsasfalt i Mellansverige, som inte överklagat gäller tingsrättens dom och de utdömda beloppen. Huvudförhandlingen i Marknadsdomstolen pågick mellan november 2008 och februari Marknadsdomstolen meddelade dom i målet den 28 maj kl I Marknadsdomstolen fälldes samtliga företag på nytt (förutom Svenska Väg) för överträdelse av Konkurrenslagen. Marknadsdomstolen har sett mycket allvarligt på överträdelserna och har dömt ut ännu högre bötesbelopp för NCC. Företagen dömdes att betala böter (konkurrensskadeavgift) enligt följande: NCC AB, kronor Peab Asfalt AB, kronor Peab Sverige AB, kronor Peab Asfalt Syd AB, kronor Sandahls Grus & Asfalt AB, kronor./. Asfaltmålet år för år 2001: I mitten på september får Konkurrensverket besök av ett antal före detta NCC anställda som berättar om en systematiskt bedriven kartellverksamhet på asfaltbeläggningsmarknaden som pågått under mycket lång tid. Den 24 oktober gör Konkurrensverket gryningsräder och inleder en undersökning av misstänkt asfaltkartell.

7 (8) 2003: I mars ansöker Konkurrensverket om stämning mot 11 företag i asfaltbranschen och yrkar att Stockholms tingsrätt ska utdöma konkurrensskadeavgift på sammanlagt 1,6 miljarder kronor för att företagen gjort sig skyldiga till överträdelser av 6 KL. Konkurrensverket hävdar att NCC, Skanska och Peab från år 1993 fram till år 2001 hade en överenskommelse om att dela upp marknaderna för tillverkning och utläggning av asfaltmassa mellan sig. År 1995 anslöt sig Vägverket Produktion till överenskommelsen. Överenskommelsen avsåg statliga, kommunala och privata upphandlingar. Konkurrensverket bedömer överträdelsen som mycket allvarlig då den bl.a. omfattar anbudsriggning, fastställande av priser, produktions-begränsning och marknadsuppdelning. Överträdelsen har också pågått under lång tid och de inblandade bolagen tillhör de största aktörerna på den svenska marknaden. Tillsammans motiverar detta Konkurrensverkets yrkande om ett högt bötesbelopp. 2004: Under våren inleds ett mellandomsförfarande i Stockholms tingsrätt. Bakgrunden är företagens yrkande om att samtliga de påståenden om uppgörelser angående vägverksupphandlingar som ingår i Konkurrensverkets stämningsansökan ska ogillas och lyftas bort från målet. Företagen hävdar att vägverksupphandlingarna inte kan ha varit föremål för någon kartellsamverkan då Vägverkets egen produktionsavdelning deltog. Man kan inte ha en kartell mot sig själv. Stockholms tingsrätt meddelar dom i mellandomsförfarandet. Tingsrätten ogillar företagens talan. Detta innebär att hela målet, inklusive vägverksupphandlingarna, kan tas upp i den kommande huvudförhandlingen. Mellandomen överklagas till Marknadsdomstolen (MD). 2005: Marknadsdomstolen meddelar dom i mellandomsförfarandet. MD ogillar företagens talan vilket innebär att hela målet, inklusive vägverksupphandlingar, kan tas upp i den kommande huvudförhandlingen. Konkurrensverket återkallar talan mot ett av företagen (Oden) som har gått i konkurs. Under december 2005 och januari 2006 hålls muntlig förberedelse i Stockholms tingsrätt. Den muntliga förberedelsen har till syfte att klargöra vad som är tvistigt i målet. Avsikten är att förenkla den kommande huvudförhandlingen.

8 (8) 2006: Konkurrensverket återkallar talan mot ett av företagen (Bygg & Miljö) som hade en mycket marginell roll i kartellöverenskommelserna. Den 27 september inleds huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt. Huvudförhandlingen pågår till februari 2007, sammanlagt drygt fyrtio rättegångsdagar. Byråcheferna Hanna Lekås och Eva Persson för Konkurrensverkets talan. Även Anders Gerde, konkurrenssakkunnig, och Maria Werleskog, konkurrenssakkunnig, deltar från Konkurrensverket. Under huvudförhandlingen går Konkurrensverket och företagen igenom målet och förebringar bevisning. Ett sextiotal personer hörs i målet. Konkurrensverket justerade yrkandena och preciserade underlaget för beräkningen av konkurrensskadeavgiften. Nu yrkar Konkurrensverket att tingsrätten ska utdöma en konkurrensskadeavgift på sammanlagt drygt 1,2 miljarder kronor. 2007: Stockholms tingsrätt meddelade dom den 10 juli och dömde samtliga företag att betala sammanlagt närmare en halv miljard kronor i böter (konkurrensskadeavgift.) Flertalet företag överklagade domen till Marknadsdomstolen. Konkurrensverket anslutningsöverklagade domen mot tre av företagen. Tre företag förklarade sig nöjda med tingsrättens dom, och mot dessa har domen vunnit laga kraft. 2008: Målet handläggs nu av Marknadsdomstolen. Huvudförhandlingen i Marknadsdomstolen inleddes i november 2008 och avslutades i februari : Marknadsdomstolens dom meddelades den 28 maj 2009 och alla företag, förutom Svenska Väg, fälls. Marknadsdomstolens dom kan inte överklagas../.