Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson Elevers förstaspråk kan vara en resurs för lärande. Istället för att se bristande kunskaper i skolspråket svenska som ett hinder borde lärare se möjligheterna i det eleverna har med sig. Hur man kan upptäcka sådana möjligheter beskrivs i denna artikel som handlar om ett pågående flerspråkighetsprojekt på mellanstadiet. I den svenska skolan finns i dag ett stort antal elever som har goda kunskaper i ett annat språk än skolspråket svenska, men många lärare är inte medvetna om att detta språk kan vara en resurs för lärandet. Lärare kan se det som en brist i skolarbetet att elevernas svenskkunskaper inte räcker till för den kunskapsinhämtning som kursplanerna kräver, men ser inte möjligheten att ta hjälp av det som eleverna redan har i sin kappsäck. Hur man kan upptäcka sådana möjligheter beskrivs i denna artikel som handlar om ett pågående flerspråkighetsprojekt på mellanstadiet. Forskningsunderlag Forskning om andraspråksutveckling har ofta handlat om hur ett språk, dvs. andraspråket, ska utvecklas medan förstaspråket sällan diskuteras. På 1960-talet startades språkbadsprogram i Kanada. Genom att badas i ett språk skulle inlärningen blir extra effektiv. Det ligger förvisso en sanning i detta, men många flerspråkighetsforskare har uttalat kritik mot denna ensidiga koncentration på endast ett språk eftersom andra språkliga potentialer hos eleverna helt negligeras (se exempelvis Cummins 2007). Allt fler forskare har lyft fram flerspråkigheten som resurs för inlärning. Cummins (2007) framhåller att språk inte består av enskilda avgränsade enheter i den mänskliga kognitionen utan av en gemensam underliggande förmåga, common underlying proficiency, som bör utnyttjas vid andraspråksinlärning. Sedan början av 2000-talet har en omfattande och internationell forskning visat att strategisk användning av flerspråkiga elevers hela språkliga potential i undervisningen leder till positiva resultat såväl vad gäller språk- och ämneskunskaper som identitetsutveckling (se bl.a. Williams 1996: Baker 2006, Cummins 2007).
Translanguanging, förkortat TL (det finns ingen svensk term, och jag använder i fortsättningen termen TL), är benämningen på undervisning med medvetet och strategiskt utnyttjande av elevernas flerspråkiga resurser i klassrummet. Forskning har visat att när lärare öppnar upp för flerspråkig pedagogik aktiveras elevers bakgrundskunskaper och deras engagemang ökar samtidigt som utnyttjandet av redan tillägnade språkliga resurser leder till utvidgad och fördjupad förståelse för det skolrelaterade språk som används i undervisningen. Elevernas förstaspråk bli därmed en resurs för lärandet, och en stärkt identitetskänsla återverkar positivt både på skolverksamheten och på utveckling av den egna kognitiva förmågan (se exempelvis Baker 2012; Creese & Blackledge 2010; Conteh & Meier 2014; Cummins & Persad 2014) TL har inte fått genomslag i den svenska skolverksamheten, inte ens i skolor med många flerspråkiga elever som använder svenska som språk för lärande i skolan men talar ett annat språk i hemmet. Första- och andraspråket används därmed i olika domäner och elevernas språkliga kunskaper vävs inte samman och utvecklas inte parallellt. Den aktuella klassen och metodiskt upplägg I den mellanstadieklass där projektet genomförs talas cirka 12 förstaspråk. Antalet elever varierar mellan 25 och 30 beroende på ett ständigt insläpp av nyanlända elever samtidigt som andra slutar efter hand som föräldrarna flyttar. I klassen finns elever som påbörjat inlärning av svenska vid skiftande tidpunkter, från tidigaste barndom till för cirka ett år sedan. Den ena läraren behärskar arabiska som är ett av klassens språk medan den andra läraren inte behärskar något av språken. Den metod som används i klassen utgår från Garcías (2009) två basprinciper enligt TL, social justice och social training. Social rättvisa handlar om attityd till flerspråkighet, och med social träning menas metoder för lärande. Nedan beskrivs principerna samt hur lärarna arbetat i enlighet med dem. Social rättvisa Denna basprincip innebär att läraren har en positiv attityd gentemot alla språk i klassen, betraktar dem som likvärdiga och som källa för lärande samt arbetar aktivt för att också eleverna ska inta denna attityd. Trots att man i Sverige oftast intar en till synes positiv attityd till modersmålsundervisning visar organiserandet att det inte har samma dignitet som övriga
ämnen genom exempelvis schemaläggning utanför skoltid och brist på undervisningsmaterial. Detta skickar signaler till eleverna att deras förstaspråk inte har samma status som skolspråk som engelska och franska (se Svensson & Torpsten 2013). I den aktuella skolan har det dessutom funnits en mer eller mindre oskriven regel, i en del klassrum tidigare uppsatt på väggen: Här pratar vi bara svenska. Under de tre första skolåren hade eleverna således upplevt att deras förstaspråk suttit på undantag i skolan. Det gällde nu att få dem att betrakta förstaspråket som en värdefull tillgång. När TL-projektet startade i årskurs fyra koncentrerade lärarna sig därför på principen om social rättvisa innan man började använda språken för lärande. Lärare och forskare gjorde till att börja med en språklig inventering tillsammans med klassen. Utifrån elevernas egna erfarenheter diskuterades språk i världen, och eleverna utförde en del skriftliga uppgifter, bl.a. besvarade de enkäter och gjorde skattningar av sina egna kunskapsnivåer liksom beskrivningar av sina relationer till olika språk. Det gick inte att ta fel på elevernas entusiasm och intresse, och varje gång vi forskare varit på besök ville de att vi snart skulle komma tillbaka. Under första året gjordes olika övningar där flerspråkighetens positiva fördelar lyftes fram. Eleverna framställde exempelvis vykort med text på förstaspråket, gjorde bilder där de med färg och text beskrev hur de upplevde sina språk i kroppen och illustrerade sina upplevelser av olika språkdomäner. På uppmuntran av lärarna började eleverna göra en del texter på förstaspråket i sina elevdagböcker. Det gick lite trögt med skrivandet till en början och väckte också visst motstånd hos en del elever, men efter hand blev allt fler intresserade. Nyanlända elever skrev det mesta på förstaspråket och översatte så gott de kunde till svenska. Idén bakom detta var bl.a. att nyanlända elever skulle kunna behålla sitt tankeflöde i skrivandet och inte störas av ideliga stopp för att hitta ord på svenska. Elever med goda kunskaper i svenska arbetade oftast i motsatt riktning, vilket kan ses som positivt eftersom det bidrog till att förstaspråket hölls på samma nivå som utvecklingen av andraspråket. Många texter lästes upp och eleverna lyssnade och diskuterade varandras språk och texter. Social träning Inom TL (García 2009) innebär begreppet social träning att läraren har en fortlöpande tydlig pedagogisk strategi som fokuserar hur elevernas förstaspråk kan integreras i undervisningen.
Läraren måste vara medveten om att flerspråkighet och litteracitet ska utvecklas gemensamt samt att processen kräver varaktighet och utvecklas över tid. Undervisningen ska hållas på en åldersrelaterat hög kognitiv nivå med fokus på det språkliga i meningsfulla sammanhang. I början av årskurs fem började lärarna arbeta strategiskt för att integrera elevernas flerspråkiga kunskaper inom såväl ämnet svenska som ämnena NO och SO. De har arbetat utifrån teman med återkommande språkliga moment så att eleverna ska känna sig bekväma med arbetssättet och uppleva trygghet i rutinerna. Inkörsporten är alltid svenska. Lärarna har styrt upplägg och gruppsammansättningar medan eleverna haft stor frihet vid utformning och redovisning. Kamratlärandet betraktas som en viktig del av undervisningen och uppgifterna utförs oftast i grupper som ibland består av elever med samma förstaspråk och ibland med olika förstaspråk. Som ett exempel redovisas här kortfattat det praktiska arbetet med temat Broar i världen, då elever med olika förstaspråk arbetade parvis. Arbetet började med en lista över olika begrepp inom området vilka skulle förklaras skriftligt på svenska. Eleverna kunde ta hjälp av digitala verktyg. Därefter översatte eleverna begreppen till sina förstaspråk och hjälptes då åt genom att diskutera och digitalt slå upp orden på respektive språk. Tanken bakom detta arbetssätt är att elevernas lingvistiska och kognitiva förmåga stimuleras eftersom de måste vara uppfinningsrika i sitt letande efter ord och lingvistiska samband. Den översatta listan var sedan en hemläxa som skulle diskuteras med föräldrarna. Föräldrar och modersmålslärare har hela tiden varit resurser. I intervjuer med eleverna har det visat sig att man i familjen också använt både släktingar, grannar och vänner till hjälp för att göra hemuppgifterna. I nästa steg tilldelades respektive elevgrupp var sin bro som de skulle leta upp fakta om och göra en skriftlig sammanfattning på svenska. Även denna sammanfattning skulle översättas till förstaspråken, och blev också den en hemläxa. Tillsammans med föräldrarna skulle eleverna gå igenom texten och få hjälp med kompletteringar och språkriktighet. Idén bakom samarbetet med föräldrarna var att väva samman elevernas språkdomäner och låta båda språken utvecklas parallellt. Samtidigt ville man ge föräldrarna insyn i sina barns skolarbete och få dem att uppleva att deras kunskaper blev en tillgång i svenska skolan.
Slutligen gjorde varje grupp en plansch där alla fakta, begreppslistor och sammanfattningar redovisades på de tre språk som ingått i respektive grupps arbete. Utställningen sattes upp i skolans aula, dit skolans övriga elever vallfärdade. Slutsatser Internationell forskning har visat att strategisk flerspråkig undervisning gynnar elevernas lärande och minnesförmåga. Eleverna får möjlighet att befästa sina ämneskunskaper på mer än ett språk genom att arbeta med begreppsutveckling på båda språken samtidigt. Nyanlända elever får lättare att relatera tidigare kunskaper till utveckling av andraspråket vilket leder till en djupare och mer varaktig förståelse. Både tidigare och nyanlända elever får möjlighet att arbeta in ett skolrelaterat ordförråd på förstaspråket så att också förstaspråket hänger med i begreppsutvecklingen. Eftersom projektet inte är slutfört har vi inte haft möjlighet att på ett tillförlitligt sätt följa upp elevernas kunskapsutveckling vetenskapligt, men har kunnat konstatera vissa positiva resultat. Eleverna själva skriver i sina dagböcker att de uppskattar sättet att arbeta och lyfter fram sin flerspråkighet som en positiv tillgång. Vid uppföljning av elevernas skattningar av sina kunskaper i första- och andraspråket visar resultatet att eleverna själva tycker att de nu behärskar båda språken bättre, vilket innebär att deras identitetskänsla har stärkts. Lärarna framhåller att de också tycker sig se det som forskningen påvisat, nämligen att elevernas insikter och förståelse för ämnena blir bredare och djupare. Anknytning till flerspråkighet har medfört att föräldrarna varit mer engagerade i sina barns skolgång och visat tydlig uppskattning, vilket kommit fram i diskussioner med föräldrarna och en uppföljande enkät om deras inställning. Referenser Conteh, J. och Meier, G. (2014). The Multilingual turn in Languages Education. Opportunities an Challenges. Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters. Creese, A. & Blackledge, A. (2010). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching. The Modern Language Journal, 94 (1), pp.103 115.
Baker, Colin, 2006: Foundations of bilingual education and bilingualism. 4: e utgåvan USA: Multilingual matter LTD. Baker, Colin, 2012: Translanguaging: origins and development from school to street and beyond. Bangor University & ESRC Bilingualism Centre at Bangor Cummins, J. (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual Classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (i), pp. 221 240. University. Educational Research and evaluations (ISSn: 1380 3611). Cummins, J. & Persad, R. (2014). Teaching through a Multilingual Lens: The Evolution of EAL Policy and Practice in Canada. Education Matters, 2 (1,) pp. 3 40. Garcia, Ofelia, 2009: Bilingual education in the 21 st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell. García, O. (2012). Theorizing Translanguaging for Educators. In C. Celic & K. Seltzer (ed). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching? Modern Language Journal. 94(1), pp.103 115. Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2013). Makt och litteracitet. Modersmålslärare kriver om modersmålsundervisning. I: Skjelbred, Dagrun og Veum, Aslaug (red.): 2013: Literacy i læringskontekster. Oslo: CapplenDamm Akademisk. 166 176. Williams, C (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI