Resultaträkningens påverkbara komponenter Ett verktyg baserat på officiell statistik om kommuner Anders Norrlid Gunnar Ehrnborg rka Rådet för främjande av kommunala analyser
Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Modell för uppdelning i påverkbara och icke påverkbara resultatkomponenter 3 3 Tillämpning av modellen på kommungrupper med olika resultat 6 4 Sammanfattning 14 rka Rådet för främjande av kommunala analyser c/o SKL 118 82 Stockholm www.rka.nu www.kommundatabas.se Författare Anders Norrlid och Gunnar Ehrnborg Tryck 08 Tryck, 2007 Grafisk form och produktion Glory Communication 2007 Resultaträkningens påverkbara komponenter
Förord En av huvuduppgifterna för Rådet för främjande av kommunala analyser RKA är att stödja den kommunala (landstings- och primär-) uppföljningen och analysen. En central del i detta arbete är att via www.kommundatabas.se tillhandahålla dataunderlag för studier och analyser av den kommunala verksamheten ur olika aspekter. RKA främjar analyser även genom att visa på hur nyckeltal och andra uppgifter från den officiella statistiken kan användas för att belysa frågor av vikt för en kommun- eller landstingsledning. Ekonomiskt resultat har alltid varit en fråga av stort intresse, av uppenbara skäl. Med balanskrav och ny lagstiftning om god ekonomisk hushållning accentueras detta. I denna rapport vill vi visa hur man med en mycket enkel metod kan beskriva den egna resultaträkningen och ta fram ett underlag för tankeväckande jämförelser. De siffror som används i metoden kan alla hämtas gratis från SCB:s statistiska databaser, tillgängliga på Internet. Stockholm, oktober 2007 Anders Norrlid Rådet för främjande av kommunala analyser Resultaträkningens påverkbara komponenter 1
1 Inledning Trots beskattningsrätt, generella statsbidrag och utjämningssystem finns stora skillnader mellan Sveriges kommuner i ekonomiskt resultat och därmed i hur man uppfyller balanskravet. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har i två tidigare studier, När kommunerna tappar balansen (2004) och Kommunernas balansgång (2005) konstaterat att det är svårt att hitta några systematiska skillnader i ekonomiskt resultat mellan kommuner med olika bakomliggande förutsättningar. Ekonomi i balans tycks handla mer om vad man gör än om vem man är. Liknande slutsatser har dragits av erfarenheterna i de kommuner som beviljades stöd av Kommundelegationen i början av 2000-talet. I Efter Kommundelegationen hur gick det sen? (SOU 2003:68) konstateras att viktiga framgångsfaktorer vid ekonomisk sanering har varit probleminsikt, ledarskap, politiskt samförstånd, information, ekonomisk uppföljning, uthållighet, samverkan och tydliga ekonomiska spelregler. Slutsatsen är återigen att det handlar om att göra rätt. Nu tar vi tidigare slutsatser för givna. Vi tror att en ekonomi i balans är väldigt mycket en fråga om att göra rätt. Men vi tror också att det finns ett behov av att kunna identifiera göra rätt på kommunernas resultaträkning utöver det samlade slutbetyg som utgörs av det ekonomiska resultatet. Vi föreslår därför en enkel modell för uppdelning av resultaträkningens intäkts- respektive kostnadssida i påverkbara och icke påverkbara komponenter. Uppdelningen kan tjäna som underlag för diskussion om varför det ser ut som det gör och huruvida utrymmet för åtgärder är störst på intäkts- eller kostnadssidan. Data för samtliga beräkningar i rapporten har hämtats från SCB:s statistiska databaser. 2 Resultaträkningens påverkbara komponenter
2 Modell för uppdelning i påverkbara och icke påverkbara resultatkomponenter I RKA:s tidigare studier konstaterades att kommunernas ekonomiska resultat inte tycks hänga ihop med deras strukturella förutsättningar på något systematiskt sätt. Det kan gå bra eller dåligt, rent ekonomiskt, för alla sorts kommuner. Detta betyder inte nödvändigtvis att varje enskild kommun har precis samma förutsättningar. Med en uppdelning av resultaträkningen i påverkbara och icke påverkbara komponenter kan kommunledningen få en vink om huruvida kommunen är gynnad eller missgynnad av det som ligger utanför ledningens makt att påverka. Om nu någon skulle finna att kommunen är missgynnad av yttre omständigheter, så är inte det en ursäkt för att inte vidta åtgärder. Kommunledningens ansvar är att se till att kommunen har en ekonomi i balans under rådande förhållanden, i princip oavsett vilka dessa är. Det är då det kan behövas ett verktyg för att identifiera var utrymmet för åtgärder är störst är det intäkterna som är för låga eller kostnaderna som är för höga? Här följer en beskrivning av hur en kommuns resultaträkning kan delas upp på påverkbara respektive icke påverkbara komponenter, på ett sätt som medger bedömning av åtgärdsutrymmet. INTÄKTSSIDAN Resultatsräkningens intäktssida kan i all enkelhet delas upp i skatteintäkter och inkomstutjämning inklusive generella statsbidrag. 1 Skatteintäkter Skatteintäkterna har en påverkbar och en icke påverkbar komponent. Skattekraften avgör hur stora intäkterna blir för en given skattesats, och bestäms inte av kommunledningen. Skattekraftskomponenten klassificerar vi därför som icke påverkbar, och skattekraftens resultatpåverkan i kronor per invånare beräknar vi som kommunens skattekraft gånger rikets genomsnittliga kommunala skattesats. 1 Verksamhetsintäkterna har inte inkluderats eftersom vi i påföljande analys använt nettokostnader på kostnadssidan. Resultaträkningens påverkbara komponenter 3
Däremot sätter kommunledningen skattesatsen, och det beslutet ger en påverkbar skattesatseffekt. Vi har först beräknat en skattesatsavvikelse som är lika med skillnaden mellan kommunens skattesats och den genomsnittliga skattesatsen för rikets alla kommuner. Denna skattesatsavvikelse multiplicerar vi sedan med kommunens skattekraft i kronor per invånare, vilket ger den påverkbara skattesatseffekten. 2 Bidrag från/avgifter till inkomstutjämningen, inklusive generella statsbidrag Bidragen från eller avgifterna till inkomstutjämningssystemet, liksom de generella statsbidragen, är icke påverkbara från den enskilda kommunledningens synvinkel. Inkomstutjämningsbidrag/-avgift, i kronor per invånare, utgör i sin helhet en icke påverkbar komponent. FINANSNETTO Finansnettot har en intäkts- och en kostnadskomponent som på kort sikt det enskilda året är icke påverkbara. I stora drag följer finansnettot den finansiella nettoförmögenheten, som är en följd av beslut från en lång rad av föregående år. Finansnettot, i kronor per invånare, har vi i sin helhet klassificerat som en icke påverkbar komponent. KOSTNADSSIDAN Kostnadssidan redovisas i termer av kostnader och kostnadsutjämning. Kostnader Kostnaderna för den kommunala verksamheten kan, liksom skatteintäkterna, sägas ha en icke påverkbar komponent (strukturkostnad) och en påverkbar komponent (kostnadsavvikelse). Eftersom kommunerna är skyldiga att tillhandahålla tjänster som måste uppfylla vissa krav, och dessa ofta är direkt knutna till vissa åldersgrupper (gäller i hög grad både utbildning och äldreomsorgen), kommer kommunbefolkningens åldersfördelning att till stor del styra kommunens kostnader. För enkelhetens skull utgår vi ifrån att utjämningssystemets teoretiskt framräknade strukturkostnad väl avspeglar de rent strukturellt betingade kostnader som 2 I formler skulle man kunna uttrycka skatteintäkterna och dess komponenter så här: Kommunens skatteintäkter = kommunens skattekraft x kommunens skattesats. Skattesatskomponenten = kommunens skattekraft x (kommunens skattesats genomsnittlig skattesats i riket). Skattekraftskomponenten = kommunens skattekraft x genomsnittlig skattesats i riket. Av detta följer att kommunens skatteintäkter = skattesatskomponenten + skattekraftskomponenten. 4 Resultaträkningens påverkbara komponenter
Sammanställning av påverkbara och icke påverkbara resultatkomponenter Icke påverkbara komponenter skattekraftskomponenten = skattekraft x genomsnittlig skattesats för rikets kommuner bidrag från/avgifter till inkomstutjämningssystemet, inklusive de generella statsbidragen finansnetto strukturkostnad bidrag från/avgifter till kostnadsutjämningssystemet Påverkbara komponenter skattesatskomponenten = skattekraft x skatteavvikelse från riksmedelvärde kostnadsavvikelse = totala kostnader - strukturkostnader kommunen har för de obligatoriska verksamheterna, och klassificerar den som en icke påverkbar resultatkomponent. Men de verkliga kostnaderna i en kommun skiljer sig från strukturkostnaderna, vilket beror på att kommunen avsiktligt prioriterar verksamheten annorlunda än andra kommuner eller att man är mer eller mindre effektiv än andra. Dessutom ingår ett antal vanliga kommunala verksamheter inte i kostnadsutjämningen. Skillnaden mellan verkliga kostnader och strukturkostnader kallar vi för kostnadsavvikelse, och vi klassificerar den som en påverkbar komponent. 3 Bidrag från/avgifter till kostnadsutjämningen Bidrag från och avgifter till kostnadsutjämningssystemet är ur den enskilde kommunens synvinkel icke påverkbara, och inkluderas i sin helhet. 3 I formelform kan man skriva: Kostnadsavvikelse = kostnader strukturkostnader. Därav följer att kostnader = strukturkostnader + kostnadsavvikelse. Resultaträkningens påverkbara komponenter 5
3 Tillämpning av modellen på kommungrupper med olika resultat För att ge ett exempel på hur modellen kan tillämpas har vi beräknat genomsnittliga värden för de olika komponenterna för ett antal kommungrupper. Grupperna har bildats med utgångspunkt i ekonomiskt resultat perioden 1998 2005. 3.1 KOMMUNGRUPPSINDELNING Nedanstående diagram visar andel kommuner som klarat balanskravet 4 för var och en av sex överlappande treårsperioder från 1998 2000 till 2003 2005. Denna andel följer i stort sett den ekonomiska utvecklingen med en förbättring i början av perioden vilken följs av en svacka i början av 2000-talet. Därefter sker en återhämtning mot slutet av perioden. Diagram 1. Andel (%) kommuner som klarar balanskravet, 1998 2005. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vägd andel Ovägd andel 1998-2000 1999-2001 2000-2002 2001-2003 2002-2004 2003-2005 4 RKA definierade i Kommunernas balansgång att klara balanskravet som att ha haft ett genomsnittligt årligt resultat på -100 kronor per invånare eller bättre över en treårsperiod. Här fortsätter vi att tillämpa denna definition. 6 Resultaträkningens påverkbara komponenter
Totalt sett noteras en kraftig förbättring i den ovägda andelen (röd kurva) av kommunerna som klarade balanskravet 1998 2000 från knappt 50 % till ca 80 % 2003 2005. Den blå kurvan visar andelen av den svenska befolkningen som bor i kommuner som klarar balanskravet respektive treårsperiod. I början av perioden ligger denna kurva högre än den röda kurvan, vilket indikerar att de kommuner som klarade balanskravet då i genomsnitt var större än de som inte klarade kravet. Med tiden krymper skillnaden mellan den vägda och den ovägda andelen, och 2003 2005 sammanfaller de. Detta betyder att de kommuner som klarar balanskravet den senaste treårsperioden har ungefär lika stort antal invånare som de kommuner som inte gjorde det, i genomsnitt. Bakom den generellt goda utvecklingen som avspeglas i andelen kommuner som klarat balanskravet döljer sig stora skillnader vad gäller nivå och utveckling under perioden. Kommuner som under den första treårsperioden 1998 2000 har ungefär likvärdiga ekonomiska resultat utvecklas på olika sätt fram till och med 2003 2005, och typiska utvecklingsbanor kan identifieras med en statistisk metod som kallas för klusteranalys. Vi har med hjälp av klusteranalys identifierat sex grupper av kommuner med inbördes likartad resultatutveckling över hela perioden, grupper vars genomsnittliga resultat kan jämföras period för period i diagram 2. 5 Diagram 2. Resultatutveckling för olika kommungrupper, 3 års medelvärden i kronor per invånare. 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 1998-2000 1999-2001 2000-2002 2001-2003 2002-2004 2003-2005 Medelutvecklingen ** Positivt och ökande (68 st) Från negativt till 0 (24 st) Radikal förbättring (64 st) Pendlar kring 0 (74 st) Positivt men vikande (43 st) Negativt och vikande (15st) ** Ovägt medelvärde för rikets kommuner. 5 Av landets 290 kommuner (2007) har de 288 som funnits hela perioden 1998-2005 varit med i beräkningarna. Nykvarn bildades 1999 och Knivsta 2003 och har uteslutits ur alla beräkningar. Resultaträkningens påverkbara komponenter 7
Det genomsnittliga resultatet i kronor per invånare för landets alla kommuner har förbättrats från -200 kronor 1998 2000 till +450 kronor per invånare och år 2003-2005 (ovägda medelvärden). Den kraftigaste förbättringen står gruppen Radikal förbättring för. Gruppens 64 kommuner hade 1998 2000 ett ekonomiskt resultat på -1000 kronor per invånare och år i snitt, vilket stadigt förbättrades till +500 kronor per invånare och år under perioden 2003 2005. Detta innebär en förbättring med ca 1500 kronor per invånare och år. Den sämsta utvecklingen noteras för de 15 kommunerna i gruppen Negativt och vikande, vars årsgenomsnitt på -500 kronor per invånare 1998 2000 försämras till -750 kronor per invånare och år under perioden 2003 2005, en försämring med 250 kronor. Eftersom grupperna Radikal förbättring och Negativt och vikande är ytterlighetsgrupper med avseende på resultatutveckling över perioden, kommer vi i fortsättningen att särskilt lyfta fram dessa. I följande tabell ges en översiktlig beskrivning av kommunerna i respektive kommungrupp, med avseende på struktur och skattesats. Tabell 1. Översiktlig beskrivning av de sex kommungrupperna, genomsnitt 2003 2005. Kommungrupp Resultat exkl. Kommunal- Skattekraft Andel Andel av Antal inv. Antal inv. (antal extraordinära skatt % kronor per av bef. bef. 19 (2005) per km 2 kommuner poster, kronor (2005) invånare 65 år år eller i parentes) per invånare eller yngre äldre, % % A. Positivt och 972 21,31 130 597 18,4 25,5 37 969 127 ökande (68) B. Radikal 513 22,00 124 139 20,4 24,1 17 077 45 förbättring (64) C. Positivt men 454 20,75 131 072 17,2 25,2 59 592 220 vikande (43) D. Från negativt 173 22,01 130 836 21,4 24,0 14 686 108 till 0 (24) E. Pendlar 54 21,32 129 194 19,5 24,7 28 882 170 kring 0 (74) F. Negativt och -760 22,10 124 420 21,2 24,4 19 935 26 vikande (15) 8 Resultaträkningens påverkbara komponenter
De två ytterlighetsgrupperna B och F kännetecknas av: relativt höga skatter, låg skattekraft, relativt hög andel äldre (kommunalekonomisk nackdel) relativt låg andel yngre (kommunalekonomisk fördel), relativt få invånare och låg befolkningstäthet. B och F framstår båda som relativt missgynnade av de strukturella förutsättningarna, utom vad gäller andelen yngre i befolkningen. Här är det dock viktigt att komma ihåg att utjämningssystemet kompenserar för skillnader i skattekraft och andel äldre och yngre i befolkningen. I Storleken som kommunalekonomiskt problem gjorde vi dessutom en analys av statistiska samband mellan kostnader och såväl invånarantal som befolkningstäthet, utan att kunna finna några säkra och betydande sådana. När vi konstaterar att B och F tycks relativt missgynnade av de strukturella förutsättningarna, gäller det bara om man bortser från utjämningsbidragen. 3.2 BERÄKNINGSEXEMPEL FÖR DE OLIKA KOMMUNGRUPPERNA I tabell 2 på sidan 10 och 11 redovisas beräkningar av ovägda medelvärden per kommungrupp för åren 2003 2005, för respektive resultatkomponent. Grupperna har rangordnats efter resultat, så att bäst resultat under perioden kommer överst och sämst kommer längst ned i tabellen. Kommungruppernas ranking har lagts in i parentes i kolumnerna för totala icke påverkbara respektive påverkbara resultatkomponenter. Av rankingsiffrorna framgår att de två extremgrupper vi lyft fram (B och F) är relativt sett missgynnade med avseende på icke påverkbara faktorer, med ranking 4 och 5. Skillnaderna mellan grupperna är dock, med undantag för grupp D som tycks särskilt gynnad, inte stora. Övriga grupper ligger inom ett spann på ett par hundra kronor per invånare. De ganska tydliga strukturella skillnader som framkom i föregående avsnitt kompenseras alltså i allt väsentligt av utjämningssystemet. När det gäller de påverkbara komponenterna är spridningen mellan grupperna större, och glappet mellan högst och lägst är nästan 2 000 kronor per invånare. Som framgår av tabellen stämmer rankingen med avseende på påverkbara komponenter ganska väl överens med rankingen efter resultat. Detta tyder på att de påverkbara komponenterna spelar störst roll för kommunernas ekonomiska resultat. Resultaträkningens påverkbara komponenter 9
Tabell 2. Resultakomponenter, genomsnitt 2003 2005 Icke påverkbara komponenter Kommungrupp Resultat exkl. extra- Skattekrafts- Inkomstutjämning Finansnetto (antal kommuner ordinära poster, komponent inkl. generella i parentes) kronor per statsbidrag invånare (a) (d) (e) (f) = (b) + (c) A. Positivt och ökande (68) 972 29 986 6 192 305 B. Radikal förbättring (64) 513 28 644 7 950-167 C. Positivt men vikande (43) 454 30 155 5 894 190 D. Från negativt till 0 (24) 173 30 292 7 038 41 E. Lagom är bäst (74) 54 29 774 6 576 79 F. Negativt och vikande (15) -760 28 942 7 827-364 Kostnadsavvikelsen har beräknats som kommunernas totala nettokostnad (inklusive affärsverksamheten) minus strukturkostnaden enligt utjämningssystemet. 3.2.1 Förändring över tid I tabell 2 redovisar vi beräkningar för treårsperioden 2003 2005, men hur ser det då ut tidigare i perioden? För att visa utvecklingen över tid har vi utfört beräkningar också för treårsperioden 1998 2000, och jämfört med 2003 2005. Notera att eftersom både kostnader och intäkter påverkas av pris- och löneutvecklingen i samhället i stort är talen för 2003 2005 genomgående stör- Tabell 3. Icke påverkbara och påverkbara resultatkomponenter, ranking efter kronor per invånare. Resultat Icke påverkbart Påverkbart 1998 2000 2003 2005 1998 2000 2003 2005 1998 2000 2003 2005 C 700 A 972 D 8 921 D 10 805 C -7 572 A -8 946 A 141 B 513 E 8 379 A 9 918 F -7 927 C -9 220 E -101 C 454 C 8 271 E 9 864 A -8 128 B -9 360 F -510 D 173 A 8 269 B 9 861 E -8 480 E -9 806 D -843 E 54 B 7 957 F 9 840 B -8 958 F -10 603 B -1 011 F -760 F 7 422 C 9 673 D -9 766 D -10 639 10 Resultaträkningens påverkbara komponenter
Påverkbara komponenter Struktur- Kostnads- Icke påverkbara Skattesats- Kostnads- Påverkbara kostnad utjämning komponenter komponent avvikelse faktorer totalt totalt (rank i parentes) (rank i parentes) (g) (h) (b) (i) (j) (c) =(d)+(e)+(f)+(g)+(h) =(i)+(j) -27 056 490 9 918 (2) -223-8 723-8 946 (1) -27 860 1 294 9 861 (4) 711-10 071-9 360 (3) -26 279-287 9 673 (6) -1 037-8 183-9 220 (2) -28 725 2 159 10 805 (1) 699-11 338-10 639 (6) -27 107 541 9 864 (3) -242-9 564-9 806 (4) -29 257 2 691 9 840 (5) 855-11 457-10 603 (5) re än de för 1998 2000. När vi talar om förändring över tid avser vi därför relativa förändringar, dvs. hur man har förändrats i förhållande till övriga kommungrupper, och inte i kronor per invånare. I tabell 3 har grupperna A F rankats per treårsperiod, med avseende på resultat exklusive extraordinära poster, icke påverkbara komponenter respektive påverkbara komponenter. Det framgår tydligt att gruppen B Radikal förbättring och F Negativt och vikande har gått åt helt olika håll med avseende på resultatet. För de icke påverkbara resultatkomponenterna har de båda grupperna gått från att vara missgynnade 1998 2000 till att ha det ungefär som övriga kommungrupper 2003 2005. Relativt sett har de passerat gruppen C Positivt men vikande. Den stora skillnaden i utveckling mellan de två grupperna noteras för de påverkbara resultatkomponenterna. Grupp F Negativt och vikande låg 1998 2000 näst bäst till av alla grupper, men 2003 2005 hade man halkat ned till att, tillsammans med grupp D Från negativt till 0 ligga med ett betydligt mindre gynnsamt resultat för påverkbara komponenter än övriga grupper. Gruppen B Radikal förbättring däremot har gått från ett dåligt resultat 1998 2000 till att ligga ganska bra till 2003 2005, med avseende på påverkbara komponenter. 6 I föregående avsnitt konstaterade vi att skillnaden i resultat mellan de olika grupperna 2003 2005 huvudsakligen tycktes bero på de påverkbara faktorer- 6 Observera att de påverkbara resultatkomponenterna har negativt tecken, vilket ger de minst negativa talen högst ranking. Talen är negativa för alla grupperna eftersom kostnadsavvikelsen är negativ och mycket större för alla grupper än skattesatskomponenten. Kostnadsavvikelsen bidrar negativt till resultatet, därav minustecknet. Resultaträkningens påverkbara komponenter 11
na. Här har vi kunnat konstatera att de påverkbara faktorerna också kan förklara gruppernas relativa förändring från början (1998 2000) till slutet (2003 2005) av den studerade perioden. 3.2.2 Var finns åtgärdsutrymmet? Att de stora skillnaderna mellan kommungrupperna som vi har sett snarare avspeglar påverkbara faktorer än icke påverkbara inger hopp. Men om man nu har ett resultat som inte är vad det borde, hur ska man avgöra om det är intäkterna eller kostnaderna som är problemet? Kan vi lära oss något av våra beräkningar? Tabell 4. Påverkbara resultatkomponenter, ranking efter kronor per invånare. Påverkbart, totalt Skattesatskomponent Kostnadsavvikelse 1998 2000 2003 2005 1998 2000 2003 2005 1998 2000 2003 2005 C -7 572 A -8 946 F 685 F 855 C -6 980 C -8 183 F -7 927 C -9 220 B 485 B 711 A -7 969 A -8 723 A -8 128 B -9 360 D 340 D 699 E -8 273 E -9 564 E -8 480 E -9 806 A -159 A -223 F -8 612 B -10 071 B -8 958 F -10 603 E -206 E -242 B -9 443 D -11 338 D -9 766 D -10 639 C -592 C -1 037 D -10 107 F -11 457 diff 2 194 1 693 1 277 1 892 3 127 3 274 högstlägst Man kan konstatera att kommunerna i grupp F, som är den grupp som fortfarande 2003 2005 hade ekonomiska problem, redan har höga skatter i förhållande till övriga kommuner. En anpassning via skattehöjning skulle leda till ännu större skillnad mot övriga kommuner, med avseende på skattesatsen. Att finansiera ett underskott på 760 kronor per invånare och år med en skattehöjning skulle innebära 0,6 procentenheter högre skatt (60 öre mer i skatt per hundralapp i beskattningsbar inkomst), vid grupp F:s genomsnittliga skattekraft på 124 420 kronor per invånare och år. En minskning av kostnadsavvikelsen med 760 kronor per invånare hade 2003 2005 inneburit att man hade hamnat med den näst största kostnadsavvikelsen av de sex kommungrupperna. 12 Resultaträkningens påverkbara komponenter
En kostnadsanpassning hade alltså inneburit att man något närmat sig det som gäller i övriga kommuner i riket, men fortfarande legat med höga kostnader i förhållande till andra. 3.3 SLUTSATSER Vid en tillämpning av den föreslagna modellen på kommungrupper med olika resultatutveckling under perioden 1998 2005 har vi kunnat konstatera att det inom en överlag positiv utveckling av kommunsektorns ekonomi över perioden ryms stora skillnader. Då resultatutvecklingen delas upp i utvecklingen för icke påverkbara respektive påverkbara komponenter kan noteras att rankingen mellan kommungrupperna med avseende på icke påverkbara resultatkomponenter i stort sett inte förändrats under perioden. Skillnaderna mellan kommungrupperna med avseende på de icke påverkbara komponenterna är relativt små, och rankingen med avseende på resultat har inget samband med rankingen med avseende på icke påverkbara komponenter. Vid en analys av de påverkbara komponenterna kan man konstatera att skillnaderna mellan höga och låga värden är stora och att det finns ett relativt starkt samband mellan de påverkbara resultatkomponenterna och det ekonomiska resultatet. Förändringar i påverkbara komponenter tycks ligga bakom förändringar i resultat. Då man borrar ytterligare i de påverkbara resultatkomponenterna konstateras att rankingen för skattesatskomponenten är oförändrad under den studerade perioden. Bakom förändringar för påverkbara komponenter ligger istället förändringar i kostnadsavvikelsen. Det går att urskilja två kommungrupper som är ytterligheter när det gäller utveckling under perioden, en grupp (B) som hela perioden har haft en starkt positiv utveckling, och en grupp (F) som har gått från ett dåligt resultat till ett ännu sämre. Grupp B Radikal förbättring har lyckats stärka sitt resultat genom att stärka de påverkbara resultatkomponenterna. Det är framförallt med avseende på kostnadsavvikelsen som resultatet har förbättrats, även om en förbättring kan noteras även med avseende på skattesatskomponenten. Grupp F Negativt och vikande har fått ett försämrat resultat till följd av en försämring av de påverkbara resultatkomponenterna. En mindre förbättring av skattesatskomponenten motverkas av en radikal ökning av kostnadsavvikelsen. Resultaträkningens påverkbara komponenter 13
4 Sammanfattning Den modell för uppdelning av kostnader och intäkter i påverkbara och icke påverkbara komponenter som vi har presenterat i denna rapport är ett enkelt verktyg för att reflektera över var skon klämmer. Det är inga svårigheter att med hjälp av uppgifter från SCB:s officiella statistik göra samma uppdelning av kostnader och intäkter för enskilda kommuner, som vi har gjort för våra sex kommungrupper i avsnitt 3. De slutsatser som dras i avsnitt 3 bekräftar tidigare erhållna resultat ekonomiskt resultat handlar om vad man gör och exemplifierar den presenterade modellens användbarhet som utgångspunkt för analys och diskussion. Vi vill särskilt framhålla betydelsen av jämförelser med andra. De slutsatser och frågor som beräkningarna i våra exempel leder till genereras alla ur jämförelser. Orsaken är självklar i den kommunala verksamheten finns inget facit, ingen mall som talar om när det går bra eller dåligt. Däremot kan man genom att jämföra sig med andra se om man ligger högt eller lågt, och utifrån det diskutera vad som vore en önskvärd position. Beräkningar kan utföras för den egna kommunen och, som referens, för en viss grupp av kommuner som man tycker är relevant att jämföra sig med. Eller varför inte kommunerna i riket? Modellens styrka är just dess enkelhet. Tack vare den kan resultaten utgöra utgångspunkt för analys och reflektion. Och att reflektera över den egna situationen i ljuset av andras, tror vi är en bra utgångspunkt för den probleminsikt, ledning och styrning som behövs för att åstadkomma förändring. 14 Resultaträkningens påverkbara komponenter
I Resultaträkningens påverkbara komponenter beskrivs ett verktyg för uppdelning av resultaträkningen i påverkbara respektive icke påverkbara komponenter. Verktyget kan ligga till grund för statisk analys så här ser det ut just nu såväl som för analys av förändring över tid. En slutsats som kan dras av redovisade beräkningar är att skillnader mellan kommungrupper med olika utveckling med avseende på ekonomiskt resultat tycks bero huvudsakligen på förändringar med avseende på påverkbara komponenter. RKA är en ideell förening bildad av staten och SKL i samarbete, och har som uppgift att: förvalta och utveckla Kommundatabasen främja jämförelser mellan kommuner och landsting främja analyser av kommuners och landstings verksamheter och förhållanden. rka Rådet för främjande av kommunala analyser www.rka.nu