Fysisk aktivitet på Recept Värmland Folkhälsa & Samhällsmedicin Uppdrag dels att stärka och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i landstinget dels att tillsammans med andra aktörer i Värmland samverka kring viktiga områden för att förbättra hälsoutvecklingen i Värmland FaR Hälso- och sjukvården, Friskvården i Värmland samt frivilliga, kommunala och kommersiella aktörer 1
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Nationella folkhälsomål / LiV:s folkhälsopolitiska program Mål 6 - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Mål 9 - Fysisk aktivitet SoS nationella riktlinjer Hjärtsjukvård (08) Stroke (09) Diabetes (10) betonar vikten av att arbeta med levnadsvanor Sjukdomsförebyggande metoder (2011) (levnadsvanor / rådgivning) SBU-rapporter OBS: Undersökningar visar att patienterna vill bli tillfrågade och få råd om levnadsvanor 2
Hälsans bestämningsfaktorer Levnadsvanor Individen kan kan själv själv påverka Social miljö miljö inverkar inverkar Livsvillkor Samhällets org. Politiska beslut Opinion (nat./lokalt) Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Andel som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra (CDUST 2008) % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förvärvsarbetande Arbetslös 60 80 Ej orolig att förlora jobbet Orolig att förlora jobbet 67 80 Ej svårigheter att klara löpande utgifter Svårigheter att klara löpande utgifter 57 77 Livsvillkor Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad 61 77 Helt säkert personligt stöd Nej inget stöd 52 77 Aldrig vanerökt Röker dagligen 58 77 Motion minst 2 tim/v Motion minst 2 timmar per vecka Motion < 2 tim/vecka Motion < 2 timmar per vecka 57 77 Normalviktig Underviktig Övervikt ej fetma Fetma 60 65 74 77 Levnadsvanor Ej riskkonsument alkohol Riskkonsument alkohol 64 74 3
procentandel p r o c e n t a n d e le n m e d f e t m a 100 80 60 40 20 Andelen kvinnor och män i Värmland med fetma (BMI>30) Andelen kvinnor och män i Värmland som åren 2000-2008. Liv och Hälsa-studien. rör sig mindre än 2 tim/vecka på fritiden 20(fråga 35). Liv och Hälsa-studien 2008. 17 15 15 15 13 11 10 10 kvinnor kvinnor män 0 5 0 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år 80-84 år 2000 2004 2008 män Andelen feta (BMI>30) i grupper med olika fysisk aktivitetsnivå. Liv och Hälsa-studien år 2008. regelbunden motion eller träning 7 måttlig regelbunden motion 14 måttlig motion 18 stillasittande livsstil 29 0 5 10 15 20 25 30 35 procentandel feta 4
www.fyss.se Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling FYSS 2008 sammanfattar evidensen för hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Detta kombineras med råd om lämpliga motionsaktiviteter Risker med fysisk aktivitet för olika patientgrupper tas också upp Svenska experter inom olika yrkeskategorier beskriver olika sjukdomsområden FYSS DEL I Allmänna effekter av fysisk aktivitet Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet Främja fysisk aktivitet Att bli fysiskt aktiv Motiverande samtal om fysisk aktivitet Bedöma och styra fysisk aktivitet Olika typer av fysisk aktivitet och träning Hälsoaspekter på styrketräning Infektioner och idrott Idrott och plötslig död Barn och unga Graviditet Klimakteriet Äldre www.fyss.se 5
FYSS DEL II Alkoholberoende/-missbruk Artros Astma Benartärsjukdom Cancer Cystisk fibros Demens Depression Diabetes mellitus typ 1-diabetes Diabetes mellitus typ 2-diabetes Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Kranskärlssjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Lipider Mag-tarmkanalens sjukdomar FYSS forts DEL II Metabola syndromet Multipel skleros Njursjukdom (kronisk) samt njurtransplantation Obesitas Osteoporos Parkinsons sjukdom Resttillstånd efter polio Reumatoid artrit Ryggbesvär (långvariga) Ryggmärgsskada Schizofreni Smärta Stress Stroke/slaganfall Yrsel och balansrubbningar Ångest Äldre Konditionsträning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar påverkas positivt Leder till sänkt blodtryck, bättre insulinkänslighet, blodfetter påverkas positivt Styrketräning Leder till ökad muskelmassa och muskelstyrka viket ger bättre funktionsförmåga Fysisk aktivitet och träning påverkar balans, koordination och rörlighet som tillsammans med ökad styrka minskar risken för fallolyckor och skador/frakturer 6
Lathund för FYSS 2008 finns Ny är på gång i fickformat (förslag av LiV s läkemedelskommitté) I LiV:s kommande terapiriktlinjer SKA kunskapen i FYSS finnas med Diagnos/tillstånd Artros OBS initialt gör det ont att träna, smärtlindring ses efter någon vecka. Smärtlindring kräver kontinuerlig träning. Artros i FYSS 2008 Aktivitet Konditionsträningen Inleds lämpligen med stavgång och cykling. Styrketräning: 8-10 övningar som görs 1-3 ggr med 8-12 repetitioner, successivt ökad belastning. Dos Kondition: 30 minuter de Flesta av veckans dagar i 6-8 veckor för definitiv förbättring (OBS 10min x 3 varje dag går lika bra). Styrketräning: 20-60 minuter 3 ggr/vecka. Folkhälsorapport 2009 Övervikt, hjärt-kärl, diabetes 7
Folkhälsorapport 2009 Övervikt, hjärt-kärl, diabetes Folkhälsorapport 2009 Övervikt, hjärt-kärl, diabetes 8
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008, SoS 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt är väl kända och kan förklaras av levnadsvanor (rökning, matvanor, fysisk inaktivitet och alkoholvanor), psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes) Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor Råd och stöd för förbättrade levnadsvanor bör i allmänhet ges i 12 månader innan ställning till eventuell läkemedelsbehandling för hypertoni eller blodfettsrubbning tas Patientversion: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 Motion kan halvera risken för att dö i förtid Om du tidigare har rört dig lite men börjar motionera kan du nästan halvera risken för att dö i förtid. Det beror huvudsakligen på att risken för att dö i en hjärt- och kärlsjukdom minskar. Fysisk träning påverkar samtliga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar positivt genom att normalisera höga blodsockernivåer påverka blodtrycket positivt påverka blodfetterna positivt stabilisera kroppsvikten minska åderförkalkningsprocessen minska halten av stresshormoner 9
Uppföljning av 6 300 patienter i Östergötland visar att 52 % var mer fysiskt aktiva ett år efter FaR. Andelen helt inaktiva minskade från 33 % vid ordinationstillfället till 20 % vid uppföljningen efter ett år Matti Leijon 2009 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Uppföljning av 500 personer (FH/VC) Mer än hälften av de som fick ett FaR följde ordinationen. De rörde sig 150 minuter mer per vecka än en kontrollgrupp (då på en högre intensitetsnivå än vanlig promenad). Patienten upplevde att hälsan blev bättre Lena Kallings 2008 10
Inga biverkningar Fysisk aktivitet ett multipiller Positiv inverkan på stress minnet sömn immunförsvar hjärta/kärl smärta blodfetter blodtryck depression skelett blodsocker övervikt/bukfetma FaR till VEM? Fysiskt inaktiva Personer på väg in i sjukdom Sjukdomar och tillstånd beskrivna i FYSS OBS LÄS Socialstyrelsens nationella riktlinjer 11
Patientmöte läkare, sjukgymn, ss Diagnos + ordination av fysisk aktivitet FaR-recept till patient + kopia till friskvårdscentral Patient med egen aktivitet Egen återrapport Återkoppling till remittent HPB underlag för fortsatt bedömning Uppföljning av HPB efter 6-12 månader Friskvården gör HPB + motiverande samtal Lokala aktörer med FaR-aktiviteter Uppföljningssamtal / enkät efter 6-8 mån (följsamhet, resultat, vidare planering) Diskussion om alternativ för den fysiska aktiviteten Aktiviteter hos Friskvården i Värmland eller annat föreningsliv alt. patienten har egen fysisk aktivitet 2005 NÄR ANVÄNDA FaR Om ett muntligt råd inte är tillräckligt (följsamhet ca 30%) Använd då en skriftlig ordination av fysisk aktivitet för att förstärka rådet (följsamhet ca 65%). Leder till ökad aktivitetsnivå (2-3 gg) i minst 6 mån. Alternativ 1 och 2 är till för de individer som behöver ytterligare stöd och motivation Alternativ 3 hänvisning direkt till gruppaktivitet hos FiV eller andra aktörer Alternativ 4 till de individer som är tillräckligt motiverade och själva kan ta ansvar för att utföra den ordinerade aktiviteten Skriv alltid ut 2 ex, ett undertecknat ex till FiV (för kallelse ruta 1 & 2 och för statistik) och ett ex till patienten 12
VIKTIGT att beskriva vad vi gör Uppgifterna från ordinationsblanketten sammanställs månadsvis och i en årlig rapport (från kopian som skickas till FiV) FaR-förskrivningen är ett av måtten i LiVs årsredovisning och i L!V-barometern Visar landstingets hälsofrämjande arbete 300 Antal genomförda FaR Värmland Januari 2006 - juni 2010 OBS 2 månader juli 241 & aug 218 258 273 232 Antal FaR/Månad 200 100 0 70 98 83 Trendlinje 2006 Jan Feb 64 70 48 70 68 Totalt 2006: 828 Snitt/månad: 69 Mars April Maj Juni Juli/Aug Sept 97 89 Okt Nov 71 Dec 85 2007 Jan 65 55 Feb Mars 43 86 35 89 Totalt 2007: 703 Snitt/månad: 59 April Maj Juni Juli/Aug 64 57 75 Sept Okt Nov 49 Dec 106 102 95 98 100 89 2008 Jan Feb 122 Totalt 2008: 1295 Snitt/månad: 108 Mars April Maj Juni Juli/Aug 135 141 131 Sept Okt Nov 176 Dec 192 2009 Jan 174 170 Feb Mars 150 April 132 Maj 152 Juni Juli/Aug 179 176 Totalt 2009: 1 930 Snitt/månad: 161 Sept Okt 146 Nov Dec 218 2010 Jan Feb Mars 167 2010 Totalt: 1 349 Snitt: 225 April Maj 201 Juni 13
De tio vanligaste orsakerna till ordination av fysisk aktivitet för åren 2006-2009 45 42 40 35 30 35 30 33 P rocen t 25 20 15 10 5 0 Övervikt 14 13 12 12 11 9 7 7 7 7 6 6 6 5 5 5 5 5 5 3 3 4 4 3 4 3 3 4 3 3 3 3 3 3 3 3 1 R yggbesvär D iabetes H järt-kärlbesvär Förhöjt blodtryck Artros Besvär fr axlar/nacke Knäbesvär Höftbesvär 2006 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 85,4%) 2007 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 86,6%) 2008 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 82,7%) 2009 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 81,6%) Smärta Fibrom yalgi/ra Depression De tio vanligaste förskrivna aktiviteterna åren 2006-2009 30 P rocen t 26 26 25 22 21 20 20 18 17 17 17 16 15 15 14 14 11 10 9 7 7 8 7 6 6 6 5 5 5 4 3 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 2 1 0 Promenad Träning i vatten Stavgång Egen träning Styrketräning / Gym Ryggrupp / ryggmotion Cykling/Spinn Finn din form Hjärtgrupp / hjärtmotion Nycklar till din hälsa MM M-cirkel Indv viktkontroll Träningsprogr. 6 2006 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 88,2%) 2007 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 91,9%) 2008 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 82,7%) 2009 (10 vanligaste ordinationsorsakerna 93,9%) 14
Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept i Värmland åren 2006-2009 Ålders- och könsfördelning 400 350 340 Antal personer 300 250 200 150 100 50 0 47 33 32 26 18 14 18 3 6 6 7 84 114 92 145 254 46 47 105 103 87 73 140 240 74 56 99 179 162 133 224 286 60 51 109 178 139 97 238 26 14 77 62 62 53 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna 0-20 21-40 41-50 51-60 61-70 71 + 2006 Totalt 828 FaR (kvinnor 72%) 2007 Totalt 703 FaR (kvinnor 69%) 2008 Totalt 1 295 FaR (kvinnor 70%) 2009 Totalt 1 930 FaR (kvinnor 67%) 135 162 Fysisk aktivitet på Recept i Värmland åren 2006-2009 Individerna har hänvisats/valt något av nedanstående fyra alternativ 30 25 20 20,5 19,6 18,1 23,4 17,7 16,2 Följsamhet 2008 Egen aktivitet Kvinnor 90% 21,7 Män 85% 25,6 P rocent 15 10 8,0 8,4 9,2 12,0 8,6 8,7 9,1 12,8 12,212,4 8,4 11,7 13,6 10,3 14,1 8,1 5 5,2 5,8 4,8 3,9 3,4 2,4 2,1 5,9 6,1 1,9 4,1 3,3 3,3 5,2 6,3 5,8 0 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Alt 1 Planeringssamtal Alt 2 Hälsoprofilbedömning Alt 3 Hänvisning direkt till annan Alt 4 Individen har valt fysisk Bortfall, ej tagit ut recept hos Friskvården i Värmland hos Friskvården i Värmland aktör eller aktivitet hos FiV aktivitet på egen hand Gäller alternativ 1 och 2 2006 2007 2008 2009 15
60 Fysisk aktivitet på Recept i Värmland åren 2006-2009 Förskrivning av fysisk aktivitet fördelat på yrkeskategori 51,6 50 48,0 40 41,7 39,4 42,2 37,3 36,4 33,4 P rocen t 30 20 17,1 15,6 12,6 12,6 10 0 2,2 2,1 1,9 2,0 0,5 1,1 0,3 0,2 0,4 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,2 0,4 Sjukgymnast Läkare Sjuksköterska Barnmorska Kurator, Psykolog Dietist Annan/okänd 2006 2007 2008 2009 Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Summa 2006 51 23 30 53 4 7 31 315 118 39 10 11 12 74 42 8 828 2007 63 14 36 40 40 18 35 251 92 12 3 9 25 28 29 8 703 2008 121 30 74 82 109 14 65 445 126 31 2 11 68 54 44 19 1295 2009 163 42 82 98 106 83 76 526 225 213 22 27 103 55 78 31 1930 16
17