Erfarenheter av. Ann Olsson-Gislow, Pontus Folkesson. Rapport 2/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

Transkript

1 [ Lat. handling ] Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland 2006 Ann Olsson-Gislow, Pontus Folkesson Rapport 2/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 ERFARENHETER AV Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland 2006 Ann Olsson-Gislow Pontus Folkesson Karlstad 2009

3 Innehållsansvariga Ann Olsson-Gislow, distriktsläkare Landstinget i Värmland ann.olsson@liv.se Pontus Folkesson, FaR-samordnare Friskvården i Värmland pontus.folkesson@varmland.rf.se Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstingshuset Karlstad eva.almer@liv.se Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2009 ISSN

4 Innehåll Förord... 7 Sammanfattning... 8 Introduktion: Fysisk inaktivitet ett folkhälsoproblem Bakgrund: Fysisk inaktivitet läget i Värmland FaR i Värmland Syfte Material och metod Resultat Diskussion Referenser Bilagor Bilaga 1. Ordinationsblanketten FaR i Värmland år Bilaga 2. Enkät till patienter som vald alternativ 4 på ordinationsblanketten år Bilaga 3. Östergötlands ordinationsblankett Bilaga 4. CDUST-länens befolkningsenkät Liv och Hälsa 2004 fråga 26 tom Bilaga 5. Enkät för uppföljning av patienter som fick Far utskrivet i Östergötland år Bilaga 6. Aktivitetsdagbok för de som valt egen aktivitet alternativ 4 på FaR-blanketten Bilaga 7. Frågeformulär till Hälsoprofilbedömning Bilaga 8. Blankett för handledare vid Hälsoprofilbedömning... 77

5

6 Förord Såväl i det svenska samhället som internationellt är fysisk inaktivitet ett stort folkhälsoproblem. Över hälften av befolkningen i västvärlden rör sig för lite för att bevara hälsan och förebygga framtida sjukdom. I Värmland hade år 2008 hela 17 procent av den vuxna befolkningen (18-84 år) en stillasittande livsstil. Det är vetenskapligt belagt att en stillasittande livsstil ökar risken för ett stort antal sjukdomar framför allt hjärt-kärlsjukdom. Men också det omvända gäller - om en stillasittande person börjar röra på sig halveras risken för hjärt-kärlsjukdom och risken minskar också exempelvis för högt blodtryck, diabetes, artros, tjocktarmscancer, fetma och psykisk ohälsa. Redan små doser av daglig fysisk aktivitet såsom en 30 minuters rask promenad ger mätbara hälsoeffekter. Om man ökar den dagliga dosen och intensiteten i motionerandet får man ytterligare hälsovinster. Levnadsvanor går att ändra men det är svårt att bryta vanor som man levt med i många år. Det finns vetenskapliga bevis på att en skriftlig ordination på fysisk aktivitet leder till en ökning av patienternas fysiska aktivitetsnivå. Landstinget i Värmland införde 2005 i samarbete med Friskvården i Värmland arbetsmetoden Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som framför allt riktar sig till patienter som är på väg in i sjukdom. Metoden ska öka individens motivation till förändring och hjälpa till att hitta aktivitetsformer som passar. Målet med FaR-arbetet i Värmland är att minska antalet personer som insjuknar i sjukdomar som effektivt kan förebyggas med fysisk aktivitet exempelvis diabetes typ 2 ( åldersdiabetes ) och hjärt-kärlsjukdomar. Ett andra mål är att i större utsträckning behandla vanliga förekommande riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter med en ordination på fysisk aktivitet. Genom en ökad fysisk aktivitet bland vuxna värmlänningar minskas inte bara sjukdom och lidande, på sikt kan också läkemedelskostnaderna och kostnaden för sjukvård minska. Ann Olsson Distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet Landstinget i Värmland Kaj Sundström Folkhälsostrateg Folkhälsa och Samhällsmedicin Landstinget i Värmland

7 Sammanfattning Stillasittande livsstil ett folkhälsoproblem Samhällsutvecklingen har medfört att över hälften av befolkningen i västvärlden rör sig alldeles för lite. Det vore i och för sig inte problematiskt om det inte vore så att man löper risk att bli allvarligt sjuk av stillasittande. Dålig kondition (det vill säga stillasittande) ökar risken för ett stort antal sjukdomar till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Det är numera också välbelagt att även det omvända gäller: om en stillasittande individ ökar sin fysiska aktivitet halveras risken för hjärtkärlsjukdom och risken minskar för till exempel högt blodtryck, åldersdiabetes, tjocktarmscancer, benskörhet, fetma och psykisk ohälsa. Den medicinska vetenskapen är idag överens om att fysisk aktivitet är en av våra starkaste friskfaktorer för hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Det är även fastlagt vetenskapligt vilken mängd fysisk aktivitet som behövs för att man ska bevara sin hälsa och förebygga framtida sjukdom: 30 minuters daglig aktivitet motsvarande rask promenad. Aktiviteten bör vara måttligt ansträngande, det vill säga man bör bli lite varm och något andfådd. En halvtimme om dagen är alltså minimidosen. Ytterligare hälsoeffekter fås om man ökar den dagliga mängden och intensiteten i motionerandet. Situationen i Sverige idag är minst sagt oroväckande: hälften av landets vuxna rör sig mindre än 30 minuter om dagen och 14 % är stillasittande. I Värmland är läget inte mycket bättre. Minst 40 % av vuxna värmlänningar når inte upp till de rekommenderade 30 minuterna och 20 % är stillasittande. Fysisk aktivitet på Recept - FaR - introduceras i Sverige När stillasittandet har blivit så omfattande som i Sverige räcker det inte med att eldsjälar och gräsrötter engagerar sig. År 2002 antog riksdagen propositionen Mål för folkhälsan. Propositionen identifierade elva målområden varav mål 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och mål 9: Ökad fysisk aktivitet ligger till grund för det nationella arbetet med FaR- Fysisk aktivitet på Recept. FaR introducerades i Sverige av Folkhälsoinstitutet (FHI). FaR är en arbetsmetod som kan användas av den svenska hälso- och sjukvården i samverkan med idrotts- och friluftsliv samt privata aktörer för att främja fysisk aktivitet bland patienter som av olika anledningar kommer i kontakt med hälso-och sjukvården. Enligt SBU - Statens

8 beredning för medicinsk utvärdering finns vetenskapliga bevis på att den fysiska aktiviteten ökar hos dem som fått ett FaR utskrivet. Värmlandsmodellen Landstinget i Värmland (LiV) beslutade år 2004 att införa FaR som arbetsmetod i första hand inom länsverksamheterna Allmänmedicin och Hälsa - Habilitering - Rehabilitering. I april 2005 hölls två upptaktsdagar om betydelsen av fysisk aktivitet och om arbetsmetoden FaR. Från och med maj 2005 har alla landstingets verksamheter (även slutenvården) haft möjlighet att ordinera FaR till sina patienter. All nödvändig information för förskrivare samt ordinationsblanketten finns inlagd i journalsystemen och på LiV:s intranät. I boken FYSS - FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling finns den vetenskapliga dokumentationen samlad och där finns riktlinjer för hur man som förskrivare använder sig av fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd. Alla förskrivare i Värmland har tillgång till FYSS antingen i bokform eller på webben Fysisk aktivitet på Recept - FaR är en arbetsmetod som ägs av Statens Folkhälsoinstitutet (FHI) och för att få använda metoden krävs tillstånd från FHI. Metoden får inom vissa gränser anpassas till lokala förhållanden. I Värmland ingick LiV en överenskommelse med Friskvården i Värmland (FiV) som åtog sig att vara mottagare av FaR. En vårdkedja organiserades kring FaR-patienten där FiV kallar FaR-patienten till närmsta friskvårdscentral (det finns en i varje kommun i Värmland). Friskvårdskonsulenten ger patienten stöd och uppmuntran till nödvändiga livsstilsförändringar och guidar patienten till motionsformer som har utsikt att fungera i patientens livssituation. Friskvårdskonsulenten återrapporterar till ordinatören som på så sätt hålls informerad om utvecklingen. Det är detta sätt att arbeta med FaR som är Värmlandsmodellen. Resultat från arbetet med FaR i Värmland år 2006 Under år 2006 skrev 90 % av Värmlands vårdcentraler ut FaR till sina patienter. Under år 2006 skrevs 828 FaR i Värmland. FaR ordinerades framför allt till kvinnliga patienter (72 % av alla FaR). Sjukgymnaster och läkare skrev flest FaR. De vanligaste ordinationsorsakerna var övervikt, besvär från rörelseapparaten, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Övervikt dominerade stort (35 % av alla FaR). 9

9 De vanligaste aktiviteterna var promenader, stavgång, vattenmotion och simning. De flesta FaR-patienterna valde att göra hälsoprofilbedömning (32 %) eller planeringssamtal (28,5 %). Följsamheten var god, ca 50% av patienterna var fortsatt aktiva efter 6 månader eller mer. Deras symptom lindrades och de mådde bättre efter att de blivit mer fysiskt aktiva. Värmlandsmodellen har fått bra gensvar ute på vårdcentralerna Ett och ett halvt år efter sjösättningen av FaR i Värmland i maj 2005 skrev alltså 90 % av vårdcentralerna ut FaR till sina patienter. En orsak till detta snabba genomslag är antagligen den redan från början fastlagda vårdkedjan med Friskvården i Värmland som FaR-mottagare. Härigenom har FaR-patienterna inte själva behövt leta sig fram till lämplig motionsaktivitet utan de har kontaktats av en friskvårdskonsulent för samtal. Friskvårdskonsulenterna är kunniga i motiverande samtalsmetod, har gott om tider, har stor kunskap om motionsutbud och motionsformer hos lokala aktörer. Friskvården i Värmland driver dessutom egna anpassade motionsgrupper som rygg- och hjärtmotion. Fler FaR behövs! Antalet FaR i Värmland år FaR är fortfarande litet om man ser till det totala antalet besök hos olika yrkesgrupper inom primärvården (ca besök år 2006) och i förhållande till den andel av den vuxna befolkningen som riskerar att bli sjuk av sitt stillasittande (ca 40 %). Ett tänkbart mål skulle kunna vara att varje vårdcentral skrev ett FaR per dag. Räknat på 260 arbetsdagar skulle det bli 8320 FaR på ett år. För att åstadkomma en sådan ökning av antalet FaR behövs emellertid återkommande informationsarbete ute på vårdcentralerna under lång tid framöver. FaR visade sig vara en effektiv behandlingsmetod De patienter som fick FaR utskrivet år 2006 visade mycket god följsamhet (50 %) om man jämför med följsamheten för vanliga läkemedel (i medeltal 30 %). Detta måste ses som en mycket god start! 10

10 Inför framtiden Mer utbildning i motiverande samtalmetod behövs inom hälso- och sjukvården. Kontakterna med idrottsrörelsen i Värmland behöver utvecklas. Gemensamma livsstilskonferenser. Landstinget i Värmland arbetar förebyggande på flera andra områden till exempel med drogprevention inom Riskbruksprojektets ram (rökning och alkohol), med barns och ungas hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa, skadeprevention, kostvanor samt äldres hälsa. Arbetet med dessa frågor hänger ihop och det vore värdefullt om alla förebyggare kunde samlas till gemensamma konferenser. Intresset för att använda fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling måste öka bland hälso- och sjukvårdens personal. Ökad fysisk aktivitet minskar ohälsa och personligt lidande bland patienterna. På sikt kan detta även bidra till att minska kostnaderna för läkemedel och sjukvård i Värmland. Hur gick det år 2007 och år 2008? Antalet förskrivna FaR har ökat stadigt för varje år se diagram nedan. Förskrivningsmönstret har förändrats på ett par punkter. Allt fler patienter väljer alternativ 4 Egen aktivitet istället för hälsoprofilbedömning och planeringssamtal. Såväl läkarnas som sjuksköterskornas förskrivning av FaR minskar medan sjukgymnasternas förskrivning ökar. Fortfarande skrivs flest FaR till kvinnor och fördelningen mellan könen är oförändrad: 70 procent av alla FaR skrivs till kvinnor. Andelen outtagna FaR ligger oförändrat på 10 procent. De vanligaste diagnoserna är fortfarande övervikt och problem i rörelseapparaten men diagnosen diabetes ökar. Vattenmotion, promenader och stavgång är fortfarande de vanligaste ordinationerna men cykling och styrketräning/gym ordineras allt oftare. Följsamheten år 2007 var fortsatt god: 50 procent av de som hade fått HPB och 80 procent av de som hade fått alternativ 4 Egen aktivitet var fortsatt aktiva som ordinerat efter 6 12 månader. Följsamheten under 2008 är inte klar förrän i juni I stort sett samtliga vårdcentraler skriver ut FaR. År 2007 var det 95 procent och år 2008 hela 97 procent av Värmlands vårdcentraler. Under januari 2009 skrevs det ut 192 FaR vilket är mer dubbelt så många som i januari 2008 (95 st). 11

11 Antal FaR i Värmland under år 2006, år 2007 och år antal FaR år 2006 år 2007 år 2008 Diagram 1: Antalet FaR i Värmland under åren 2006, 2007 och

12 Introduktion Stillasittande livsstil ett folkhälsoproblem Samhällsutvecklingen har medfört att över hälften av befolkningen i västvärlden rör sig för lite eller har en stillasittande livsstil [1]. Det skulle inte vara något problem om det inte vore så att man löper stor risk att bli allvarligt sjuk av stillasittande. Människans kropp är gjord för att röra på sig. Under mänsklighetens hela historia har vi varit fysiskt aktiva större delen av dagen. De senaste årens stillasittande liv är något helt nytt för människan sett ur ett historiskt perspektiv [2]. Att den som inte rör på sig riskerar sjukdom och ohälsa är emellertid inte någon ny medicinsk upptäckt. Redan de indiska vedaskrifterna (som skrevs för år sedan) nämns att fysisk aktivitet tillsammans med diet är en förutsättning för god hälsa [2]. Även Hippokrates (född ca 460 före Kristi födelse) kände till betydelsen av fysisk aktivitet som läkemedel. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa är inte mindre giltigt i vår moderna tid, nu mer än två tusen år efter Kristi födelse. Minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen För hälsans skull (det vill säga för att bevara sin hälsa och förebygga sjukdom) bör man vara fysiskt aktiv motsvarande 30 minuters rask promenad varje dag. Dessa råd är nu 10 år gamla och kommer ursprungligen från Surgeon General i USA. Denne folkhälsogeneralen (fritt översatt) innehar en statlig befattning och utses av USA:s president. Surgeon General har till uppgift att ta fram bästa vetenskapliga dokumentation över hur amerikanska medborgare ska kunna förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdom och skada. Rådet om 30 minuters rask promenad stod att läsa i Physical Activity and Health: A Report of the Surgeon General [3]. Denna amerikanska rapport kom 1996 och var avgörande för att den medicinska vetenskapen i västvärlden skulle erkänna fysisk aktivitet som en av de starkaste friskfaktorerna för hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) i Sverige tog på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut (FHI) fram en svensk rekommendation för fysisk aktivitet [4]. Svenska Läkarsällskapet antog år 2000 denna rekommendation som lyder: 13

13 Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, exempelvis rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden och intensiteten. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Fysisk aktivitet minskar också risken för högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer. Också livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet på grund av ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det finns även starka belägg för att fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. [5]. Stillasittande ger ökad sjuklighet Det är alltså idag ett väletablerat vetenskapligt faktum att en stillasittande livsstil ökar risken för ett stort antal sjukdomar [2]. Och det är också ovedersägligt att även det omvända gäller: ökad fysisk aktivitet minskar risken för en mängd sjukdomar såsom stroke, hjärtkomplikationer vid diabetes samt även bröst- och prostatacancer. Även dödligheten i alla orsaker (all-cause mortality) minskar. Livskvaliteten och psykisk hälsa förbättras när en människa känner att hon har en stark, smidig och välfungerande kropp [2]. Befolkningen i västvärlden rör sig för lite Sverige har sen länge anammat den västerländska livsstilen och förhållandena på rörelsefronten i Sverige är minst sagt oroväckande: 40 % av vårt lands befolkning rör sig mindre än 30 minuter om dagen och 14 procent är helt stillasittande [6]. Detta är tyvärr inte uppseendeväckande. Internationella studier beräknar att upp till 50 % av befolkningen i västvärlden är otillräckligt fysiskt aktiv det vill säga inte når upp till de rekommenderade 30 minuterna av måttligt ansträngande aktivitet varje dag [1]. Ur ett folkhälsoperspektiv vinner man mest om hela befolkningen i ett land börjar ägna sig åt en måttligt ansträngande, regelbunden, helst daglig fysisk aktivitet. Störst effekt på folkhälsan får man om de fysiskt minst aktiva börjar röra på sig [6]. 14

14 Världshälsoorganisationen varnar för konsekvenserna Konsekvenserna av denna orörlighet är enorma, inte bara i väst. Världshälsoorganisationen (WHO) har räknat ut att en stillasittande livsstil är en av de tio ledande globala dödsorsakerna och orsakar årligen nästan 2 miljoner dödsfall samt svarar för ca 10 procent av den totala sjukdomsbördan i världen [1]. WHO har även kommit fram till att 80 procent av all hjärtkärlsjukdom, 90 procent av all diabetes typ 2 ( åldersdiabetes ) och 30 procent av all cancer skulle kunna förebyggas med 30 minuters daglig motion, goda matvanor och rökstopp. Samarbetsorganisationen OECD (Organization for Economic Cooperation and Development) konstaterar att 12 procent av all förtida död orsakas av inaktivitet [7]. WHO har beräknat att kostnaden för en nation av Sveriges storlek - om hälften av befolkningen inte är tillräckligt fysiskt aktiv uppgår till ca 800 miljoner euro (ung = 9000 miljoner kronor) per år [8]. Vad menas med fysisk aktivitet? Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger en ökad energiförbrukning. Det innebär att all typ av muskelaktivitet räknas som fysisk aktivitet alltså även sådana vardagsaktiviteter som vi kanske inte självklart betraktar som fysisk aktivitet : att leka med barnen, traska uppför trapporna, skaka mattor, storstäda och arbeta i trädgården [2]. Det betyder att fysisk aktivitet inte är samma sak som motion eller träning. Med motion menas en medveten fysisk aktivitet med avsikt att till exempel ge ökat välbefinnande, framtida bättre hälsa eller bara ha det roligt och skönt (en joggingtur, gå ut på dans, ta ridlektioner, gympa med Friskis & Svettis). Med träning menas att man har en klar målsättning och systematiskt går in för att öka prestationsförmågan inom någon idrottsgren [9]. Varför rör de inte på sig? Om det nu är så enkelt att bevara sin hälsa som att man rör på sig med en ganska måttligt intensitet under en halvtimme om dagen, varför är då inte alla människor fysiskt aktiva? En förklaring kan vara att de flesta kvinnor och män faktiskt inte vet hur lite som behövs (30 minuter) och inte heller vet att denna dagliga dos fungerar lika förebyggande om man delar upp den på tre tiominuterspass. Det kan handla om brist på kunskap helt enkelt. En annan förklaring är att en hel del vuxna (även barn och ungdomar) inte anser sig vara den sportiga typen det vill säga de har låg fysisk självkänsla. Vi är alla rädda om vår självkänsla. När vi tar till oss information, när vi fattar beslut och när vi agerar har vi en inbyggd strävan att skydda vår självkänsla från smärtsamma knäckar. 15

15 En låg fysisk självkänsla kan leda till att man föraktar, nedvärderar och håller sig undan områden där man riskerar att misslyckas exempelvis orientering, bollsporter, dans, lagidrott, fotboll eller ridning. Fysisk självkänsla är ett relativt nytt forskningsområde och den intresserade läsaren hänvisas till boken Fysisk självkänsla av Anders Raustorp som har en bakgrund som idrottslärare och sjukgymnast [10]. Samband mellan fattigdom och låg fysisk aktivitet Det finns ett klockrent samband mellan socioekonomiska villkor och fysisk aktivitet [6]. Bristen på fysisk aktivitet inom en befolkning är inte bara ett individuellt problem (lättja, okunnighet) utan lika mycket ett samhälleligt problem. Den vuxna befolkningens fysiska aktivitetsvanor avspeglar levnadsvillkoren (rik, fattig), social position (yrke, utbildning, sysselsättning, bostadsort), tillgång till fritid (omsorgsbördans storlek) och är inte minst kulturellt präglade (om grannar och vänner motionerar eller inte). Enligt Folkhälsoinstitutets rapport Fysisk aktivitet och Folkhälsa [6] hittar man de flitigaste motionärerna bland dem som bor i städer, har hög social position och har vänner som också motionerar. De grupper i befolkningen som motionerar minst är till exempel de med invandrarbakgrund, de lågutbildade, de socioekonomisk svaga (de fattiga alltså), äldre människor och sjukskrivna [2] [11]. Människosyn Inom sjukvården idag ansluter sig de allra flesta till en västerländsk humanistisk grundsyn det vill säga människan får inte sitt värde genom att vara en del av Guds skapelse utan människan erkänns ha ett eget värde. De flesta inom vården har också en dualistisk människosyn, det vill säga människan uppfattas inte enbart som ett däggdjur och inte heller enbart som en stimulus-responsmaskin (peta på henne så hoppar hon) utan som ett väsen bestående av en kropp (som liknar däggdjurens) och en själ, vilket skiljer ut människan från däggdjuren. Den amerikanske psykologen Carl Rogers ( ) ansåg att människan har en fri vilja och att hon är fullt kapabel att själv bestämma livsresans mål, vägen och sättet att färdas. Det är från Carl Rogers humanistiska psykologi (grundad tillsammans med Abraham Maslow) som den så kallade patientcentrerade samtalsmetodiken kommer. Denna metodik utgår från den optimistiska grundsynen att varje människa har en inbyggd drivkraft att hitta rätt i tillvaron och att utveckla sin fulla potential [12]. 16

16 Förändringsbenägenhet Det finns en mängd olika teorier och modeller som använts för att studera beteendeförändring hos människor. Forskarna Prochaska och DiClemente har utvecklat en pedagogisk modell som de kallar Stages-of-Change Model [13]. Stadium 1: Stadium 2: Stadium 3: Stadium 4: Stadium 5: Ointresserad/inte Intresserad/ Förberedelse/be- Handling Vidmakthål- beredd osäker redd Action lande Precontemplation Contempla- Preparation Maintenance tion Patienten är Patienten är Patienten är Patienten Patienten ointresserad, inte intresserad av beredd att ändra handlar, håller ut, beredd att ändra att ändra sitt sitt beteende och det vill vidmakthåller sitt beteende beteende men förbereder sig. säga sitt ändrade osäker. ändrar sitt beteende. beteende. Fokus: väcka intres- Fokus: väga Fokus: Beslut Fokus: Fokus: hålla set. Varför ska man för och emot. och planering. Hur gör fast vid beslu- ändra beteende? Hinder och Hur gör man på man på tet. lösningar. bästa sätt? bästa sätt? Figur 1. Prochaskas och DiClementes Stages-of-Change Model ur Kallings/Leijon Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR. Folkhälsoinstitutet Rapport 2003:53. Denna modell beskriver i fem olika stadier hur motiverad en människa är till en nödvändig livsstilsförändring (kan gälla droger, kost, rökning, alkohol eller fysisk aktivitet). Modellen gör det möjligt för behandlaren att snabbt få klart för sig var patienten befinner sig på skalan från ointresserad, inte beredd (stadium 1) till vidmakthållande (stadium 5). Relapse /återfall ingår också i modellen. Motivationen det vill säga förändringsbenägenheten är större för varje stadium. Kan vi identifiera och förstå våra patienters aktuella motivationsgrad, kan vi också stödja dem på ett mer individuellt anpassat sätt. Modellen identifierar också de patienter som absolut inte vill förändra sin livsstil, i alla fall inte just nu (stadium 1) och dem är det onödigt att lägga alltför mycket krut på. 17

17 Motiverande samtal (engelska Motivational Interviewing, MI) MI är en samtalsmetod som visat sig fungera bra för att motivera patienter till att förändra sina levnadsvanor. Motivational Interviewing utvecklades ursprungligen inom den specialiserade beroendevården av den amerikanske psykologen William R. Miller och hans engelske kollega Stephen Rollnick [14]. Målet med motiverande samtal, MI är att hjälpa människor till en nödvändig förändring. År 2004 drog Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag igång Riskbruksprojektet [15]. Detta projekt har bland annat i uppdrag att sprida metoden Motiverande samtal, MI inom hälso- och sjukvården i Sverige (främst inom primärvård och företagshälsovård). Intresset för denna samtalsmetod har varit stort inte bara inom hälso- och sjukvården utan även inom kriminalvård, socialvård och skola. Samtalsmetoden innefattar såväl förhållningssätt till patienterna som strategier för att patienterna ska kunna utveckla sin egen inneboende kraft och klara av att förändras. Respekten för patientens autonomi måste finnas rakt igenom samtalen. MI är en metod som man måste lära sig behärska. Behandlaren får inte hemfalla åt konfrontation när han/hon möter en ointresserad eller osäker patient (på Prochaskas stadium 1 eller 2). Det är häri en del av samtalskonsten ligger: att inte gå igång när man möter en patient som kraftigt motsätter sig en nödvändig livsstilsförändring. Det finns undersökningar som visar att sjukvårdspersonal med konfrontatoriskt stil i mindre grad lyckas hjälpa sina patienter till en förändring [16]. Motivation och självkänsla hänger ihop Motivation utgörs av yttre och inre faktorer som ger energi åt våra beteenden och påverkar vår självkänsla. Det finns flera motivationsteorier. Anders Raustorp nämner i sin bok Fysisk självkänsla bland annat Decis och Ryans självbestämmandeteori från 1985 [10]. De hävdar att en människas motivation förändras gradvis från den yttre motivationen (jag får betalt, jag borde, jag måste, annars blir jag sjuk, jag blir snyggare) till den inre motivationen. Vid yttre motivation jagar man yttre symboler som pengar, berömmelse, utseende eller betyg. Vid den inre motivationen är det den inre tillfredställelsen som utgör drivkraften: man gör det man gör för nöjet att kunna, för sakens egen skull, för att man gillar att hålla igång kroppen, att jobba i trädgården, att rida, dansa, cykla och promenera. Motivation och självkänsla är oskiljaktigt sammanflätade. Raustorp påpekar vidare 18

18 att sammanhang (miljöer, situationer, lektioner i skolan) som utan villkor stöder våra försök att klara av en situation och minimerar yttre kontroll och jämförelser med andra troligen leder till den mest önskvärda typen av motivation, den inre. Samhälleliga insatser behövs för ökad fysisk aktivitet Hälsan har många bestämningsfaktorer och möjligheterna att hålla sig frisk bestäms, enligt Haglund och Svanström (se nedan figur 2) inte bara av personliga val såsom antal rökta cigaretter och antal raska promenader och inte heller enbart av ålder, kön eller gener [17]. Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer. Bilden bearbetad efter original av Haglund och Svanströms i Folkhälsovetenskap - en introduktion, En annan modell, den social-ekologiska modellen, menar också att hälsans bestämningsfaktorer finns på en mängd nivåer, från gennivå till global nivå [6]. Denna modell anlägger dessutom ett livsloppsperspektiv där olika faktorer har olika betydelse beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Den social-ekologiska modellen har funnits i 50 år men har först under senare år fått större betydelse i det hälsofrämjande arbetet. Bakgrunden till modellens ökade användning är insikten om att miljöfaktorer är viktiga för förståelsen av hälsobeteende och levnadsvanor och att interventioner som riktar sig enbart till individen och inte miljön har begränsad effekt. 19

19 Den social-ekologiska modellen betonar starkt betydelsen av samhälleliga insatser för att uppnå ökad fysisk aktivitet i en befolkning. Av stor betydelse är en stödjande fysisk och social bostads-miljö samt tvärsektoriella insatser på flera nivåer samtidigt. Man bör arbeta på tre nivåer: med politiska beslut på nationell nivå, med projekt i lokalsamhället och på grupp- och individnivå exempelvis inom hälso- och sjukvården, inom skolan och på arbetsplatserna [6]. Att inom primärvården arbeta med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är bara en liten om än betydelsefull - bricka i detta mycket stora samhälleliga spel. De politisk ansvariga i vårt samhälle måste försöka få tillbaka fysisk aktivitet in i vardagen så som den en gång fanns i det gamla bondesamhället och i industrisamhällets barndom. Samhället måste skapa inne- och utemiljöer som lockar till fysisk aktivitet. Kollektivtrafik och infrastruktur är viktiga för att medborgarna ska kunna bli fysiskt mer aktiva och komma ut och röra på sig utan att det tar oändligt med tid eller innebär fara för livhanken. Saknas cykelbanor väl avskilda från biltrafiken i hemkommunen är det naturligtvis omdömeslöst att uppmuntra barn och ungdomar att börja cykla till skolan! De fattiga och lågutbildade rör sig minst Det är de fattiga (de socioekonomiskt svaga grupperna), de lågutbildade och de som bor i de allra torftigaste bostadsområdena som rör sig minst. Dessa människor behöver oftast ha samhällets stöd för att komma igång med ökad fysisk aktivitet. Lösningen kan vara affärer och motionsanläggningar på promenadavstånd, säkra cykelbanor till skola och arbetsplatser, bättre skolgårdar och attraktiva lekplatser, grupp-promenader för vuxna (till exempel invandrarkvinnor) och minskad hastighet för biltrafiken i bostadsområdet. Utredningar har visat att parker och grönområden i anslutning till bostadsområdena inte används om de är skräpiga, dåligt skötta och upplevs som otrygga. Det finns undersökningar som visar att de mest stillasittande vill ha kort väg till aktiviteten. Aktiviteterna får inte kosta pengar och man vill motionera i sitt bostadsområde [6]. Nationella mål för bättre folkhälsa När stillasittandet blivit så omfattande som i Sverige, har vi att göra med ett folkhälsoproblem. Då krävs inte bara att gräsrötter och eldsjälar engagerar sig utan att även regering och riksdag tar tag i situationen och fattar politiskt bindande beslut. Folkhälsopropositionen Mål för folkhälsan kom år 2002 [18] och antogs av riksdagen. Dokumentet innehåller ett antal 20

20 förslag för att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i Sverige. Den identifierade 11 målområden varav mål 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och mål 9: Ökad fysisk aktivitet är de målområden som framför allt rör hälso- och sjukvården. Dessa två mål ligger till grund för det nationella arbetet med Fysisk aktivitet på Recept - FaR. De övriga nio målområdena handlar bland annat om uppväxtvillkor, delaktighet och inflytande i samhället, säkra livsmedel, goda matvanor, minskat bruk av tobak och alkohol samt säker sexualitet. Skyldighet att informera om verksamma behandlingsmetoder Nu är det emellertid inte så att en anställd inom sjukvården kan välja om hon eller han vill ordinera fysisk aktivitet eller inte. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) stadgar att patienten ska ges information om verksamma behandlingsmetoder (HSL 2b+c) och fysisk aktivitet ÄR en verksam behandlingsmetod [19]. Man kan till och med formulera frågan om ordination av fysisk aktivitet så skarpt som professorn i hjärt-kärlprevention Mai-Lis Hellénius gjorde våren 2007 vid en föreläsning som rörde det metabola syndromet [20]. Professor Hellénius ställde då frågan till auditoriet om det verkligen var etiskt försvarbart av en läkare att undanhålla patienten information om den absolut mest effektiva behandlingsmetoden mot metabola syndromet* nämligen FYSISK AKTIVITET. I en artikel i Läkartidningen december 2007 framhåller professor Hellénius än en gång att fysisk aktivitet är bästa boten för metabola syndromet [21]. Landstinget i Värmland har åtagit sig att arbeta mer hälsofrämjande Landstinget i Värmland har åtagit sig att arbeta med Folkhälsomål 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och då måste också all personal inom landstinget i Värmland påbörja en förändring i sitt arbetssätt, till exempel ställa frågor om levnadsvanor och reagera om dessa levnadsvanor riskerar att föra en patient in i sjukdom. Man måste även skaffa sig nya kunskaper, till exempel i motiverande samtalsmetod, för att kunna arbeta mer stödjande. * definition av metabolt syndrom enligt IDF (International Diabetes Federation) i Berlin 2005: Bukfetma samt två av följande punkter: förhöjda triglycerider (en av blodfetterna), sänkt HDL ( det goda kolesterolet ), förhöjt blodtryck (>130/85) eller behandling mot högt blodtryck, förhöjt fasteblodsocker eller ökad känslighet för socker (IGT impaired glucose tolerance) eller diabetes typ 2 ( åldersdiabetes ). 21

21 Evidensen finns samlad i FYSS Boken FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling utkom 2003 [2]. Den är skriven av YFA Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och utgiven av Statens Folkhälsoinstitut. Boken sammanfattar den bevismängd som idag finns för att fysisk aktivitet är effektiv som förebyggande åtgärd och vid behandling av ett 30-tal olika sjukdomar/tillstånd. Effekten av fysisk aktivitet är i vissa fall lika effektiv som läkemedelsbehandling, i andra fall till och med mer effektiv. Fysisk aktivitet kan både användas istället för läkemedel och tillsammans med redan insatta läkemedel. I FYSS finns det kunskapsunderlag som behövs för att den som ordinerar Fysisk aktivitet på Recept ska kunna göra det på ett säkert och vetenskapligt underbyggt sätt. En ny upplaga av FYSS utkom i april Vilka metoder fungerar när man vill främja fysisk aktivitet? Ordination av fysisk aktivitet för att behandla och förebygga sjukdom behöver idag inte längre ifrågasättas. Däremot har det varit omdiskuterat vilka metoder som varit mest effektiva när man vill öka den fysiska aktiviteten. Eftersom en stillasittande livsstil är ett mycket stort folkhälsoproblem (och de ekonomiska resurserna inte är oändliga) är det viktigt att hälso-och sjukvården använder sig av metoder som fungerar. I mars 2007 kom Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) med sin rapport Metoder för att främja fysisk aktivitet [22]. Evidensstyrka 1 innebär att det finns ett starkt vetenskapligt underlag, evidensstyrka 2 att det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag och evidensstyrka 3 att det finns ett begränsat vetenskapligt underlag. SBU:s slutsatser är tre: Rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med % under minst 6 månader efter rådgivningstillfället (evidensstyrka 1). En ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå (evidensstyrka 3). Rådgivning kompletterad med t ex Recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare % ökning av den fysiska aktivitetsnivån (evidensstyrka 3). 22

22 Metoden Fysisk aktivitet på Recept - FaR har en vetenskapligt dokumenterad effekt (om än begränsad till evidensstyrka 3, det vill säga mer forskning behövs). FaR är alltså enligt SBU ett användbart redskap för att öka den fysiska aktiviteten i en befolkning. Compliance och NNT Begreppet compliance betyder följsamhet (= om patienten verkligen följer ordinationen). Det är ett välkänt faktum att compliance för läkemedel är lågt, ibland så lågt som 30 % [23]. Enligt Iskedjian et al kan compliance för läkemedel variera mellan 5-90 procent [24]. Olika uppföljningar visar däremot att compliance för FaR är % vilket är imponerande jämfört med compliance för läkemedel [25]. Number Needed to Treat (NNT) är ett annat begrepp som är ett mått på hur många patienter som behöver behandlas med ett visst läkemedel för att EN patient skall ha nytta av läkemedlet [26]. NNT för blodtrycksmediciner varierar i olika undersökningar men enligt NEPI-rapporten Kan läkemedel förebygga ohälsa måste friska och symptomfria hypertoniker* behandlas med blodtryckssänkande mediciner för att EN hypertoniker ska slippa drabbas av kranskärlssjukdom alternativt stroke [27]. Observera att NNT för fysisk aktivitet är 1, det vill säga alla patienter som behandlas med fysisk aktivitet har nytta av det! Onekligen något att hålla i minnet när läkemedelskostnaderna i landstingen skenar iväg. God compliance och lågt NNT är faktorer som talar för att både hälso- och sjukvården och patienterna har mycket att vinna på att FaR ordineras. Vilka nya arbetssätt och kunskaper behövs? I Östergötlands rapport från år 2005 [25] beskrivs en studie av FaR i en vanlig vårdcentralsmiljö (exakt referens saknas i rapporten). Resultaten var nedslående: 125 läkare hade under en femårsperiod skrivit FaR vilket innebär att varje läkare skrev knappt ett FaR i månaden. Slutsatsen blev att fastän det idag finns en uppsjö av bevis för att fysisk aktivitet främjar hälsa, livskvalitet och välbefinnande samt effektivt motverkar sjukdom och förtida död, råder ett påtagligt ointresse för att ordinera detta ytterst verksamma läkemedel. * personer med högt blodtryck. 23

23 Kanske går det trögt därför att förskrivning av FaR handlar om ett paradigmskifte. Paradigm betyder mönster och ett paradigmskifte innebär att man börjar arbeta efter ett nytt mönster, att gamla kunskaper och gamla arbetssätt omprövas. I dagsläget är den svenska sjukvården i stor utsträckning en behandlande instans där man gör insatser efter att en individ drabbats av sjukdom. Att arbeta mer förebyggande innebär att man försöker göra insatser också innan en individ blivit sjuk till exempel genom att ta reda på patientens fysiska aktivitetsnivå. Det förebyggande arbetet utgör idag en försvinnande liten del av sjukvården. Professor Mai-Lis Hellénius påpekar i en intervju nyligen att inom läkaryrket har tekniskt avancerade medicinska behandlingar exempelvis ballongsprängningar högre status än förebyggande arbete där samtal utgör en stor del av behandlingen [28]. I ett förebyggande arbete spelar samtalet stor roll eftersom det är i samtalet som patienten får stöd och uppmuntran till ett friskare liv. Det är också i samtalet som behandlaren skapar sig en helhetsbild av patienten: motionsvanor, bekymmer och omsorgsbörda, glädjeämnen och andningshål. Nationell arbetsgrupp för FaR-dokumentation nyligen bildad Folkhälsoinstitutet (FHI) har nu tagit initiativ till en Nationell arbetsgrupp för FaR-arbetet i Sverige (obs att det sen tidigare på FHI finns en FaR-samrådsgrupp med representanter från SKL, Riksidrottsförbundet och Frisam och detta är något annat än den nybildade arbetsgruppen). Helen Askebro och Anna Jansson på FHI arbetar med mål 9 Ökad fysisk aktivitet och FaR-arbetet ingår som en del i FHI:s arbete med mål 9 [29]. Den nybildade nationella arbetsgruppens första möte hölls i Stockholm den 31 maj Syftet med gruppen är att ta fram ett nationellt register över förskrivare av FaR och att komma fram till en nationell mall för FaR-utvärdering (hur dokumentationen ska ske och vad som ska dokumenteras). Vid mötet på FHI 31 maj 2007 överenskoms om två indikatorer: hur många FaR som skrivs per år samt hur många vårdcentraler som känner till/förskriver FaR. Båda dessa indikatorer används i Värmland och det är glädjande att embryot till en nationell mall för dokumentationen av FaRarbetet nu finns. Värmlands FaR-samordningsgrupp är representerad med två medlemmar i arbetsgruppen. 24

24 Bakgrund Fysisk inaktivitet läget hos befolkningen i Värmland Hur står det egentligen till med värmlänningarna? Rör de på sig tillräckligt för att bevara sin hälsa och förebygga framtida sjukdom? Svaret på den frågan finns i de befolkningsundersökningar, Liv och hälsa -studier, som gjordes i Värmland år 2000 och år 2004 i samarbete med Sörmlands, Västmanlands, Örebro och Uppsala läns landsting (de s.k. CDUST-länen). Enkäterna riktades till åldersgruppen år. Den senaste Liv och hälsa -studien gjordes i Värmland under år 2008 och visade inga större förändringar av värmlänningars fysiska aktivitetsnivå. Frågor som kartlägger en befolknings grad av fysisk aktivitet är inte helt lätta att formulera. I Liv och hälsa -studien var frågorna om fysisk aktivitet uppdelade på två områden: motion på fritiden, typ joggning, cykling, gympa, lagidrott och fysisk aktivitet i allmänhet, typ rask promenad [30]. Fråga 32 om motionsvanor på fritiden var formulerad: Hur mycket rör eller anstränger Du Dig på fritiden? Försök att uppskatta ett genomsnitt för de senaste 12 månaderna. Fråga 33 om fysisk aktivitet i allmänhet var formulerad: Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig varm? T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning. Det kan variera under året men försök ta något slags genomsnitt (se bilaga 4). Fråga 32: Motionsvanor Det var inga större skillnader i motionsvanor på fritiden mellan kvinnor och män. Färre kvinnor motionerade regelbundet (13 %) än män (18 %). Å andra sidan var det fler män som motionerade lite (21 %) än kvinnorna (17 %). År 2004 var det framför allt kvinnorna i åldern år som hade ökat sin fysiska aktivitet på fritiden jämfört med år

25 procentandel Motionsvanor (fråga 32) bland kvinnor och män år i Värmland år måttlig regelbunden motion lite eller ingen motion kvinnor män Figur 3. Motionsvanor bland kvinnor och män i Värmland år Fråga 33: Fysisk aktivitet i allmänhet Här uppgav 62 % av värmlänningarna att de ägnade sig åt måttligt ansträngande aktiviteter mer än 3 timmar per vecka vilket betyder att de låg i nivå med den nationella rekommendationen. Av svaren framgick att 38 % av värmlänningarna promenerade, cyklade eller rörde sig på annat sätt mindre än 3 timmar i veckan på fritiden(mindre än 25 min per dag). I snitt 20% ansträngde sig mindre än 2 timmar per vecka på sin fritid, d.v.s mindre än 17 min per dag. procentandel Den tid som värmlänningar (18-84 år) lade på måttligt ansträngande aktiviteter (ex. trädgårdsarbete, rask promenad, cykling) under år mindre än 30 min/dag 62 mer än 30 min/dag Figur 4. Graden av måttlig fysisk aktivitet hos värmlänningarna år

26 Fysisk aktivitet och utbildningsnivå Fysisk inaktivitet hade i Värmland ett tydligt samband med utbildningsnivå. Bland de med grundskoleutbildning var det 22 % som uppgav att de rörde på sig mindre än 2 timmar per vecka. Motsvarande siffra bland de med minst två års eftergymnasial utbildning var 10 %. procentandel fysiskt inaktiva Andelen fysiskt inaktiva värmlänningar i förhållande till utbildningsnivå år högst grundskoleutbildning 10 2 års eftergymn utbildning Figur 5. Sambandet fysisk inaktivitet och utbildningsnivå år Skillnader i fysisk aktivitet mellan olika kommuner i Värmland I de flesta av länets kommuner har männen en betydligt mer stillasittande livsstil än kvinnorna. Mest utpräglad var könsskillnaden i Eda, Torsby och Säffle kommun. Minst aktiva var kvinnorna i Eda, Storfors, Grums och Årjängs kommuner. Minst aktiva var männen i Eda, Torsby, Storfors, Grums, Årjäng och Säffle kommuner. 27

27 Andelen värmlänningar som är fysiskt aktiva mindre än 2 tim/vecka år procentandel Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Länet totalt CDUST män kvinnor Figur 6. Andelen värmlänningar med en stillasittande livsstil år Sammanfattning: Läget på inaktivitetsfronten i Värmland år 2004 var alltså att nästan 40 % av vuxna värmlänningar rörde sig mindre än de 30 minuter per dag som behövs för att bevara sin hälsa. Över 20 % av männen och 17 % av kvinnorna hade en stillasittande livsstil [30]. Fysisk aktivitet i Värmland jämfört med CDUST, Östergötland och Riket I hela CDUST-området (Värmland, Sörmland, Västmanland, Örebro, Uppsala län) var siffrorna i stort sett samma som för Värmlands län det vill säga 19 % av befolkningen i dessa fem län hade en stillasittande livsstil och 60 % var måttligt fysiskt aktiva minst 30 minuter dagligen. Av den senaste befolkningsenkäten i Östergötland år 2006 [31] framgick att endast 25 % av den vuxna befolkningen (18-84 år) var regelbundet aktiva medan 38 % var ganska aktiva, sammanlagt 63 %. Det var i Östergötland små skillnader mellan könen. Andelen östgötar som var helt fysiskt inaktiva var 11 % [31]. Statens folkhälsoinstitut följer sen ett par år tillbaka folkhälsans utveckling i Sverige. Resultaten från den nationella folkhälsoenkäten 2006 visade att 63 % av den vuxna befolkningen var fysiskt aktiva i genomsnitt 28

28 30 minuter eller mer per dag medan 15 % av männen och 13 % av kvinnorna hade en stillasittande fritid/var fysiskt inaktiva [32]. Jämförelser mellan Värmland, Östergötland och Riket försvåras av att frågorna kring fysisk aktivitet har varit olika ställda. Om man utgår från andelen som uppger sig bli måttligt ansträngd mer än 3 timmar per vecka, så verkar det som om ungefär lika många kvinnor och män i Värmland är fysiskt aktiva (62 %) som i Östergötland (63 %) och i Sverige (63 %). Samtidigt hade Värmland den största andel män och kvinnor som var fysiskt inaktiva: 20 % jämfört med 11 % i Östergötland respektive % i Sverige. Som alltid beror svaren på hur man frågar och att efterfråga ett genomsnitt på hur mycket man rört sig under hela det gångna året (se bilaga 4) kanske inte ger en aktuell och adekvat bild av aktivitetsnivån bland kvinnor och män i Värmland. Andra faktorer av betydelse för värmlänningens hälsa Över hälften av värmlänningarna är överviktiga och feta Av Värmlänningarnas liv och hälsa 2004 framgick att 41 % av värmlänningarna var överviktiga (BMI 25,0-29,9) och att 12 % var feta (BMI >30). Således var sammanlagt 53 % av värmlänningarna överviktiga och feta. Av Liv och Hälsa 2008 framgick att både övervikt och fetma ökat ytterligare i befolkningen. 100 Andelen överviktiga och feta värmlänningar i åldern år. (ur Liv och Hälsa-studien år 2004) procentandel av befolkningen överviktiga feta Figur 7. Andelen överviktiga och feta värmlänningar år

29 Övervikten var mer markant i glesbygden. I enstaka kommuner led omkring 25 % av befolkningen av fetma (BMI > 30). Karlstad, som är största tätorten i Värmland, hade minst antal personer med övervikt och fetma. Värmländska män var generellt mer överviktiga (57 %) än kvinnorna (44 %). Samband mellan fysisk aktivitetsnivå och övervikt Liv och hälsa -studien 2004 visade att det fanns ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och övervikt/fetma. Ju mindre fysisk aktivitet, desto större andel feta. Bland de värmlänningar som angav att de utövade regelbunden motion (minst 3 ggr i veckan i minst 30 minuter) var endast 7 % överviktiga. I gruppen som rörde sig mindre än 2 timmar i veckan var hela 23 % feta. Med tanke på att bukfetma och låg fysisk aktivitet (=dålig kondition) är oberoende riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, så finns anledning till oro för värmlänningens framtida hälsa [6]. procentandel feta/överviktiga Andel feta/överviktiga bland fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva värmlänningar år regelbunden motion minst 3 ggr/ve 23 fysiskt inaktiva (rör sig <2 tim/ve) Figur 8. Andelen överviktiga bland fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva år Rökning, alkohol och hjärt-kärlsjukdom Hälsoproblemen i Värmland stannar emellertid inte vid fysisk inaktivitet och övervikt. I länet finns även en hög andel kvinnor som röker, en ökande alkoholkonsumtion samt en dödlighet i stroke och hjärtinfarkt som ligger klart över riksgenomsnittet (källa: Planeringsunderlag för LIV 2005). 30

30 Psykisk ohälsa vanligt förekommande i Värmland Värmlands män och kvinnor i åldern år angav år 2004 utbredda problem med oro och ängslan, nedstämdhet och nedsatt psykiskt välbefinnande [30]. procentandel Psykisk ohälsa bland vuxna värmlänningar år 2004 (ur Liv och hälsa-studien 2004) oro och ängslan nedstämdhet nedsatt psykiskt välbefinnande kvinnor män Figur 9. Psykisk ohälsa bland vuxna värmlänningar år Den psykiska ohälsan orsakar också ett stort produktionsbortfall i Värmland. Psykiska problem (inklusive stress och utbrändhet) är idag en mycket stor diagnosgrupp bland sjukskrivna män och kvinnor i Värmland. Höga läkemedelskostnader i Värmland Kostnaderna (totalkostnad dvs. förmånskostnad + egenavgift) för läkemedel per invånare i Värmland ligger över riksgenomsnittet och endast Skåne, Västerbotten och Norrbotten har högre kostnader. I Värmland är kostnaden 3564 kronor och riksgenomsnittet är 3423 kronor [33]. Få patienter tillfrågas eller får råd om motionsvanor Av rapporten Värmlänningarnas liv och hälsa 2004 [30] framgår att 19 procent av de patienter som besökt sin vårdcentral hade fått frågor om motionsvanor. Av dessa hade 41 procent fått råd om att förändra sina motionsvanor. Totalt hade alltså 8 procent av dem som besökt vårdcentral fått råd om att förändra sina motionsvanor. Andelen patienter som tillfrågats om sina motionsvanor hade ökat något år

31 Av de patienter som besökt sjukhus i Värmland hade 15 procent tillfrågats om sina motionsvanor och av dessa hade 45 procent fått råd om att förändra sina motionsvanor. Totalt uppgav alltså 7 procent av dem som besökt sjukhus att de fått råd att förändra sina motionsvanor. Stora hälsovinster möjliga i Värmland Sammanfattningsvis kan hälso- och sjukvården i Värmland åstadkomma stora hälsovinster om personalen motiverar och stöder patienterna till att öka sin dagliga fysiska aktivitet (=förbättrar sin kondition). Det finns även stort behov av kostförändringar (mer frukt och grönsaker), åtgärder mot övervikt, daglig rökning och riskkonsumtion av alkohol. 32