Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Relevanta dokument
Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Hur kan man förebygga demens?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Demenssjukdomar och ärftlighet

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Hörsel, Kognition & Åldrande

En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

alzheimer Kunskapsakuten/

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Demensbehandling - mer än bara piller

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Prevention och behandling vid

Aktuellt läge i Sjukvårdsregionen

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Demens State of the art + lite glesbygd

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

KOL och rökavvänjning

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Personerna i SveDem.

Sammanfattning av Dag för genombrott

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Befolkningsinriktade hälsosamtal

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

Prevention och folkhälsoarbete

Medellivslängden i Sverige har

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Demens ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Örebro Värmlands allmänläkardagar Loka Brunn, januari 2015

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Aterosklerosens olika ansikten

Demenssjukdomar beskrivning och behandling

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

4. Behov av hälso- och sjukvård

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Information om. Reminyl (galantamin)

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

ATT LEVA MED DIABETES

Centrum för tidig diagnostik och behandling av neurodegenerativa sjukdomar - Ett svenskt forskningsnätverk

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Kardio-onkologi. Joanna-Maria Papageorgiou Specialistläkare Sviktsektion US,Linköping

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Transkript:

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm

Åldrande samhällen Hur åldras vi? Framtidens äldrevård Förebyggande Tidig diagnostik Nya behandlingsstrategier Minnesproblem och demens

Förväntad livslängd Oeppen and Vaupel, Science 2002

Befolkningsutveckling i Sverige 1995-2005 Åldersgrupp 1995 2005 65-79år 80-89 år 90-99år +100år 1 128 598 362 117 51 824 798 1 078214 413 097 72 724 1342-4.5% +14% +40% +65% Antalet äldre (65+) utgör närmare 1/5 av befolkningen idag Speciellt de allra äldsta ökar i antal!

Lördag 3 okt 2009 Dagens barn blir 100 år gamla Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare.

Vi bygger om ålderstrappan

ÅLDRANDE = UTVECKLING

Hur åldras vi? Åldrandeteorier Sociala teorier Psyklogiska teorier Biologiska teorier Organ & system Vävnader Celler Molekyler

Årets Nobel pris - Åldrandets motorer?

Stora variationer mellan äldre

Prevalens av mest frekventa kroniska sjukdomar Fratiglioni et al., 2001 Åldersgrupp 77-84 85-89 90+ Sensoriska funktioner Nedsatt hörsel 3.7 9.4 17.5 Blind/nästan blind 4.0 10.0 12.0 Mental hälsa Kognitiv svikt 18.9 34.7 61.0 Demens 13.5 24.6 39.2 Depression 5.1 8.2 9.2 Fysisk hälsa Hjärt-kärl relat. 47.7 48.3 39.8 Frakturer 13.0 11.9 12.9 Cancer 4.7 4.3 9.2 Andra sjukdomar 29.0 34.5 21.1

US prevalence of AD (millions) Effekten av att senarelägga debuten av demens 5 year delay in the onset of AD would decrease AD prevalence by 50% Delay (years) 8 0 6.5 1 4 2 5 2 0 1997 2007 2017 2027 Year 2037 2047 Brookmeyer et al., 1998

Demens och Alzheimers sjukdom Riskfaktorer Skyddande faktorer Stroke Högt blodtryck Höga blodfetter Fetma Diabetes Rökning B12/folat brist Depression Hjärnskada Utbildning Motion Mental aktivitet Social aktivitet Antioxidanter Fiskolja Måttligt alkoholintag Kaffe Blodtrycksmediciner Lipidsänkande med. Anti-inflammatoriska med.? Östrogen?

Behandling av Alzheimer sjukdom - tidsperspektiv Lindrig till medelsvår Lindrig till medelsvår Lindrig till medelsvår Medelsvår till svår Aricept (donepezil) Exelon (rivastigmine) Reminyl (galantamine) Ebixa (memantine) Nya sjukdomsbromsande behandlingar? 1997 1998 Plåsterformat introd. 2007 2000 2002 Daglig engångsformel introd 2008 >2010

Alzheimerkongressen 2008 och 2009 NYA LÄKEMEDEL Dimebon Vaccination (CAD106 och AAB-001) Rember NYA BIOMARKÖRER Beta-amyloid, tau, proteomics ( ryggmärgsvätska ) Positronkamera (PET-PIB, 18 F-Agents)

PIB retention in MCI converter and non-converter Forsberg et al Neurobiology of Aging 2007 9 september 2009 Bengt Winblad 16

Bra vård är mer än bara ett läkemedel

God Vård - Sammanfattning Personcentrerad omvårdnad Vårdgivare med adekvat kompetens och förhållningssätt Diagnostiskt och förebyggande tänkande Utveckla vårdfilosofin - bejaka det friska, stimulera och bevara individens hälsoresurser

Framtida riktlinjer Prevention! - Ökad kunskap angående risk- och skyddande faktorer Behandling riktad mot underliggande sjukdomsorsaker Optimal kombination av prevention, läkemedelsbehandling och god vård Translation - Förkorta tiden mellan omsättande av resultat från basal forskning till klinisk verksamhet

Samhällskostnader och forskningsanslag - Folksjukdomar Alzheimer Stroke Lowin et al, 1999 Cancer Hjärt sjukdomar Alzheimer Hjärt sjukdomar 14 12 10 Stroke Cancer 8 6 4 Kostnader Alzheimer 165 miljarder Stroke 48 miljarder Hjärtsjd 63 miljarder Cancer 24 miljarder Forskningsanslag Alzheimer 82 miljoner Stroke 136 miljoner Hjärtsjd 876 miljoner Cancer 2826 miljoner 2 0 Procent av kostnader Alzheimer 0.05 % Stroke 0.3 % Hjärtsjd 1.4 % Cancer 11.8 %

Med tanke på hur vår kunskap om orsaker och behandlingsmöjligheter vid Alzheimers sjukdom ökat de senaste 20 åren finns det all anledning att hysa optimism inför framtiden! men.. MER FORSKNING BEHÖVS!

Tack för uppmärksamhet!