REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m²



Relevanta dokument
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Prevention före skolåldern riktad och generell

Tema övervikt 18 maj Laslo Erdes. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Viktigaste Ändringar

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Testa dina vanor Hälsotest

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Innehållsförteckning

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Viktigt med Vikten i Värmdö

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hur kan dietisten hjälpa till vid

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Äta, växa och må gott!

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Kontaktuppgifter & arbete

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Stillasittande & ohälsa

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Vad påverkar vår hälsa?

Testa dina vanor Hälsotest

Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Meny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.

PED NUTRITION CAVEFORS

Hälsa på lika villkor? År 2010

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Prioriterade Folkhälsomål

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Individualiserade kostråd

Älsklingsmat och spring i benen

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Matprat i primärvården

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Kan motion orsaka hälsa?

En god hälsa på lika villkor

Kraftsamling fullföljda studier

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

% Totalt (kg) Fetma >

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Namn: Anders Andersson Datum:

Ger socker typ 2-diabetes?

1 (10) Folkhälsoplan

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Testa dina vanor Hälsotest

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Transkript:

Runda Barn -teamet 1

Emma 14.5 år REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m² Familj : Ärftlighet: Födelse Föräldrar separerade Bor i lägenhet med mor, äldre syster + hennes dotter Diabetes hos mormor Fetma hos mor Född i Göteborg, vikt 5.6 kg längd 56 cm Mor hade socker under graviditeten Helammad i 8 månader, delvis till 3 år 2

Labprover: Dessutom: högt fastesocker högt långidssocker HbA1c - Avvikande blodfetter - Leverförfettning - Könshormoner avvikande, mer manligt än normalt Sockerbelastningar: Diabetes typ 2 eller "åldersdiabetes 3

Problem: - Ej skolgång - Ej kompisar (jo! via sociala medier!) - Utanförskap - Mycket negativ bild av sig själv på alla sätt - Fetma + Ingen ork, hygien-problem, kläder? - Sömn, vänt på dygnet - Mens-rubbning - Diabetes Insatser fungerar dåligt: - Kommer inte på besök - Tar inte medicin mot diabetes - Depression? - Mor kan inte påverka - Socialtjänst, skola, vård inkopplade, Problem: vem har ansvar? Vård-former saknas!!! Detta med flera ungdomar med typ 2 diabetes är ett alldeles nytt fenomen sedan 1-2 år tillbaka Hur ser framtiden ut för dessa ungdomar?? Just nu, november 2013, finns cirka 10 ungdomar liknande denna flicka i Västra Götaland / Göteborg 4

BMI 41,7 BMI 23.4 Fetma = diagnos, E66.9 Övervikt = risktillstånd, delvis inom normalvikts-området Staffan Mårild Runda Barn -teamet Karies Staffan Mårild Runda Barn -teamet 5

Runda Barn -teamet Lobstein, IOTF 6

Orsaker FTO GENER MC4 MILJÖ BAKTERIER/VIRUS Kost Aktivitet Sömn Tidig påverkan på foster/nyfödda SOCIALA FAKTORER Staffan Mårild Runda Barn -teamet 7

Fetmaframkallande miljö sedan 1900-talets andra hälft: Samhällsnivå Hemmet Mat i frysen Mikro TV-tillgång Datorer Mobiltelefon Utemiljön av mat Kortköp Kostnader Ex. fotbollsträna skolan Matvanor i hemmet, Fysisk miljö Ekonomisk Sociokulturell Kost Motion Kost Motion Kost Motion Lagar, mm Bilar Storköp Bensinpris Jul, Fysisk EU Rulltrappor Prissättning Rese- Ramadan Aktivitet Restauranger Dörröppnare kostnader Mys i = köpa Fritidsaktiviteter Otrygghet Egger BMJ 1997 Staffan Mårild Runda Barn -teamet Portionsstorlek 8

Det går inte att visa bilden för tillfället. Tillgång av rent fett: gram per capita och dag i olika delar av världen 1960talet 1970talet 1980talet 1990talet Norra Afrika 44 58 65 64 Kina 24 27 48 79 USA 117 125 138 143 EU 117 128 143 148 Världen 53 57 67 73 Överproduktion i USA/EU med negativ effekt på hälsa och klimat Runda Barn -teamet 9

Registrerade personbilar i Sverige 1923 till 2011 5 000 000 Antal 4 500 000 4 000 000 En period i Sverige, åren 1976-1982 med kraftigt stigande energipriser och svag ekonomisk tillväxt. 3 500 000 3 000 000 1990-tals krisen i Sverige 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Under krigsåren 1940-44 var de allra flesta person-bilar i Sverige avregistrerade. 1973 inträffade den första oljeprischocken. 500 000 0 1923 1933 1943 1953 1963 1973 1983 1993 2003 Källa: SCB Korta transporter dominerar 10

Childrens independent movement, CIM Lågstadiebarn i Partille, Mölndal och Alingsås 52 % 35 % Fysisk Aktivitet 11

Söta drycker ggr/vecka 3 2 1 0 TV och konsumtion av söta drycker <30min 31-60 min 61-90min 91-120min >2 timmar Tid framför TV De barn som tittar mycket på TV dricker söta drycker oftare Tittar barn dessutom på reklam-tv är det förenat med att dricka söta drycker ännu oftare Olafsdottir, Eiben et al. Young children s television use is associated with their consumption of sweetened beverages independently of parental norms. TV:n har blivit tunnare sen 1980-talet, men inte genomsnittsvensken Runda Barn -teamet 12

Det går inte att visa bilden för tillfället. Svenska barn är rejält exponerade för reklam i TV Totalt antal reklamavsnitt / timme i de populäraste reklamkanalerna Samt andel livsmedelsreklam Femåringars smakpreferenser, exakt samma test-mat, men olika märkning Robinsson 2008 Smakar bäst, saknar varumärke Smakar lika Smakar bäst, McDonald märkt Statistik Hamburgare 22 9 29 Ingen skillnad Chicken 11 14 36 signifikant Nuggets Pommes 8 6 46 signifikant frites Mjölk 13 11 38 signifikant Morötter 14 14 33 signifikant 13

Barn behöver skyddas! 14

Beteende-modifikation, viktiga delar : Kost Frukost, viktigt fördela kalorierna över dagen Måltidsordning: regelbundet Portionsstorlek: minska Snabbt ätande: bromsa Sött: minska Fysisk aktivitet: 60 min / dag gäller alla barn Vardagsaktivitet: gå till skolan etc TV- dator tid: <2 timmar Levnadsvanor / Livsstil Sömnvanor Runda Barn -teamet Råd till barn med fetma: Eg.Råd till föräldrar o familjen Normalisera Stegvis Positiv feed-back 15

Barn Familj, föräldrar Förskolor och skolor Kommun: aktörer o intressenter Nyckelbudskap, exempel KOST: ÄTA GRÖNT VATTEN TÖRSTSLÄCKARE FYSISK AKTIVITET: MINSKA TV OCH DATORTID ÖKA FYSISK AKTIVITET STRESS: TILLSAMMANS ADEKVAT SÖMN Mycket av detta vet alla, --- men få gör vad dom vet;!! : Skapa förutsättningar så att det är enkelt att GÖRA det vi ve 16

Nordiska näringsrekommendationer: Samhället har ansvar: Forma en hälsosam miljö! 1) Nationella och internationella politiska beslut: tullar, skatter, subventioner eller strategier, regler mm: sockerskatt bra exempel!, subventionera grönt 2) Hälsofrämjande insatser i lokalsamhället (kommuner, landsting) för att ge förutsättningar för god hälsa på lika villkor: samhällsplanering; främja bra kost; fysisk aktivitet, tex via policyarbete, 3)Se upp för enkla lösningar ex 5:2 diet: Portföljtänkande och långsiktighet. 4) Inom hälso- och sjukvård Hälsofrämjande insatser på gruppnivå, tex föräldragrupper på BVC Insatser på samhällsnivå: viktigt sätt att minska ojämlikhet i hälsa 17

Regionalt handlingsprogram mot övervikt och fetma i Västra Götaland Identifiering Kommun Förskola Skola Föreningar Media Näringsliv Mödrahälsovård Barnhälsovård Skolhälsovård Ungdomsmottagningar Tandvårdsmottagningar Allmänmedicinska mottagningar Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar Specialistvård på läns-och regional nivå Hälsofrämjande Förebyggande Behandlande www.vgregion.se/beslutstodfetma Runda Barn -teamet 18

Modell med data från 175 länder studerades: Tillskott av 150 kcal/pp/dag av socker ökar T2D 1.1% (sign) oberoende av annat Tillskott av 150 kcal/pp/dag av annat ökar T2D 0.1% (ej sign) Basu PLOS 2013 Metaanalys 9 artiklar 2000-2013 (Mexico, Frankrike, USA) Högre pris minskar efterfrågan, dosberoende Minskat sockerintag leder till substitution med annat: mjölk, juice vatten BMI och övervikt/fetma minskar i populationen i 6 av studierna Cabrera Escobar, BMC Public health 2013 19

Modell som utgår från Indiska data: Effekter av 20% sockerskatt 2014-2023 Om förbrukning av socker ligger oförändrad fetma minskar med 3% diabetes minskar med 1.6% Om förbrukning av socker fortsätter öka fetma minskar med 4.2% diabetes minskar med 2.5% Basu, BMC public health 2013 TACK! Runda Barn -teamet 20