Att använda nda Translanguaging flerspråkigheten som resurs Flerspråkighet som resurs Högskolan i Halmstad Regionalt nätverk n för f r språk-,, läs-l och skrivutveckling Gudrun Svensson gudrun.svensson@lnu.se 4 maj 2016 Linnéuniversitetet, Växjö
Dagens upplägg Kort och övergripande om elevers flerspråkighet Andraspråksundervisning i ett historiskt perspektiv Translanguaging
Elevers flerspråkighet
Några ord om över och under Mänsklighetens migrationen handlar över tid om en förändring från migration i överläge till en migration i underläge Och det gäller också för språken: Språk uppifrån och språk nerifrån
Några ord om hur man kan se påp migration pull (därför att något drar) and push (därför att något kastar ut) turist (den önskade) och vagabond (den oönskade) Pull och turist: kan vara cirkulär migration Push och vagabond: oftast flyktingar. Har ofta tänkt att återvända vid flykttillfället, men gör det oftast inte eftersom 1) situationen i hemlandet inte tillåter detta 2) politiskt instabila länder ofta också är fattiga och de ekonomiska incitamenten för att återvända därför ofta är låga 3) utdragna asylprocesser eller att man levt länge i exil innebär att personen tillslut vänjer sig vid det nya landet istället.
Ett utsnitt skärs ut från en värld och ska passas in i en annan värld
Flerspråkiga elever i Sverige Lever i diasporan (διασπορά, diáspora, i förskingringen = kringspriddhet) Oftast här pga en push-situation Vagabonder i livet: geografisk resa, kulturell resa, språklig resa, klassresa Multilingualism Läs gärna: Blommaert, J. 2010. The Sociolingustics of Globallization
Vi tänker t ofta enkelspårigt om elevers språksituation Förstaspråket/modersmålet Andraspråket Elever säger: Jag kan franska/dari/arabiska för det talar vi hemma I skolan talar vi svenska så det kan jag också... Men forskning har visat att situationen kanske ser ut så här :
Elever, särskilt s de äldre, är r ofta mångspråkiga Från forna kolonialländer språk i hemmet och skolans språk Fars släkt och mors släkt olika språk Hemmets språk och grannars språk Länder med många stamspråk Bott i olika länder från det man lämnat hemlandet
Språk Tala Skriva Förstå Läsa (5=flytande 0=inget) Kru 5 0 5 0 Gwa 5 1 5 0 Swahili 3 2 3 2 Engelska 5 4 5 4 Franska 3 3 3 3 Svenska 4 3 5 3
Den multilingvistiska familjen Kru (arabiska)[dari], gwa (turkiska) [ryska], eng, fra sve Far Mor morbror farmor kusin barn
Den multilingvistiska omgivningen engelska somaliska franska franska arabiska dari Familjen ryska indiska persiska thailändska romani turkiska
The multilinguistic turn förändringar av hela samhällen där frågor om segregation och demokrati ställs på sin spets. the sharp edge, det vill säga en knivskarp situation med språklig globalisering som accelererat över tid och rum inte bara språk i skolan utan också frågor om teorier och pedagogik, inkludering och sociala sammanhang. samhällen som tidigare präglats av monolingvism, det vill säga enspråkighet, nar nu övergått till att bli multilingvistiska, flerspråkiga genomsyrar ekonomi, skola och individers vardagsliv. tilltagande språklig mångfald enskilda individer blir allt mer flerspråkiga
Några tillbakablickar på andraspråksinlärning
Dagens pedagogiska strömningar om språk- och kunskapsutveckling ur ett andraspråksperspektiv är grovt sett sprungna ur två diametrala perspektiv efterkrigstidens perfektionistiska utbildning av spioner 1970-talets kritiska undervisningsdiskurser som vänder sig mot förmedlingspedagogik som forskare betraktas som de besuttnas sätt att behålla makten eftersom den endast överför kunskaper i stället för att skapa kritiskt reflekterande litteracitet
Från en fråga om enskilda spioner till en globaliserad värld med massiva migrationsmönster Från en fråga om felfrihet till en fråga om att kunna kommunicera och bli medborgare i det samhälle där man befinner sig
Betydelse för f andraspråksinl ksinlärning Forskning om att utbilda den perfekta andraspråkstalaren har alltmer utbytts mot Forskning som fokuserar parallell kunskaps- och identitetsutveckling
Förändrade perspektiv påp andraspråksinl ksinlärning Kunskapsutveckling och makt lyfts fram på ett helt annat sätt än förr Makt över sin egen inlärning Makt över klassrummets agenda Makt över den egna tillvaron Makt som medborgare i samhället Empowerment
Några ord om Första och andraspråket och flerspråkighet
Avsikt: att bli flytande tvåspr språkig A) Språkbadsprogram sedan 1960- talet, start i Canada: USA, Kanada, Australien, Kina, Japan, Singapore, Hong Kong, på Nya Zeeland, Irland, i Skottland, Wales, Schweiz, Estland, Katalonien och de baskiska provinserna i Spanien
Avsikt: att låta l förstaf rsta- och andraspråket stödja varandra B) Parallell språkundervisning, USA Collier & Thomas (2000) engelska spanska A+B = monolingvistisk tvåspråkighet (varje språk för sig, två monolingvister i samma person)
Avsikt: att utveckla språk k och kunskaper samtidigt påp två språk C) Translanguaging: Integrerat språkbruk. Cen Williams engelska-kymbriska 1996: När eleverna använde hela sin språkliga potential i klassrummet blev eleverna dels bättre i båda språken, dels fick breddade och fördjupade ämneskunskaper(creese, Garcia m.fl.)
Translanguaging Transsspråkande Korsspråkande Tvärspråkande TL
Nytt paradigm inom andraspråksundervisningen Från fokus på andraspråket till fokus på båda språken Alla språk är en källa till lärande Alla språk är kunskapsutvecklande Omfattande internationell forskning
TL (translangauging) ursprunget i forskning Cen Williams (1996) Alla språkliga resurser används samtidigt Förbättrar språkkunskaperna Vidgar och fördjupar ämneskunskaperna
Skiljer sig från kodväxling genom att man inte bara växlar mellan två språk utan Förmågan att pendla mellan språk och använda språken som en repertoar för integrerat system
Cummins (2005) CUP, common underlying proficiency
Cummins (2005)
Garcías as dynamiska språkmodell (2009)
Språk A Språk B Språk C
Forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt på Tulpanskolan (=Centrumskolan) Interaktion för identitets- och kunskapsutveckling i flerspråkiga klassrum Start 2012, 3 år Kompetensutveckling av skolans pedagoger blev en del av projektet Attityder (flerspråkighet sågs som en brist och inte som resurs) Undervisning av flerspråkiga elever 2014 start med pilotprojekt om translanguaging
Inställning till mångkulturalitet m påp Tulpanskolan med 98 % flerspråkiga elever, 2012 Blå = det mångkulturella m är r en resurs och tillgång Röd d = det mångkulturella m är r ett problem och brist Ofärgad = kan inte utläsa vilken värdering v Förskola Lågstadium Mellanstadium Förskolepedagoger Klasslärare Klasslärare Övriga Specialpedagoger gymnastiklärare
Monolingvistisk språksyn påp skolan vid projektstarten 2012 I klassrummet pratar vi bara svenska, i matsalen också och helst också på skolgården Hierarkisk syn på språkanvändning Territoriell syn på språkanvändning
Motiv: Rättvisetänk: Alla ska förstå Språkbadstänk: Eleverna ska få så mycket träning som möjligt, hemma talar man inte svenska Omtanke: det blir förvirrande att jobba med flera språk Det är ingen mening med att dra in modersmålet för eleverna är lika svaga på det
Men för eleverna handlar det om att deras förstaspråk osynliggörs inte är något av värde i skolans verksamhet inte betraktas som redskap för lärande
Pilotprojekt med TL i åk k 5 Först måste man grundlägga elevernas tilltro till det egna språket som värdefullt inom skolans verksamhet Ofelia Garcías principer (2012) Social justice Social training
Pilotklassen och elevernas förstasprf rstaspråk
Strategisk princip 1, social rättvisa innebär att: attityden till olika språk i klassrummet måste vara positiv och uppmuntrande allas språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap.
Att synliggöra språken
Resultat Förutom svenska och engelska: 2 språk i genomsnitt /elev (mer eller mindre) Flera språk i hemmet Kontakter med personer som talar andra språk i en flerspråkig miljö kamrater, affärer, släktingar. Föräldrarnas vänner De mångspråkiga områdena är en smältdegel av all världens språk där man ger och tar
Att synliggöra kompetenser (subjektiv bedömning mning) PRAT-STEGE SKRIV-STEGE LÄS-STEGE 5 5 5 4 4 4 3 3 3 2 2 2 1 1 1
Att synliggöra känslor k till och tankar om kunskaper i språk 1. Skriv i hjärtat det språket som du tycker bäst om 2. Skriv i stjärnan det språket som du är bäst på 3. Skriv i pratbubblan det språk som du tycker det är lättast att prata 4. Skriv på pappersrullen det språk som är lättast att skriva 5. Skriv i pilen det språk som du tycker är ditt modersmål
Elevernas uppmanas att skriva påp förstaspråket i sina dagböcker
Klart för f r nästa n steg Förstaspråket kan användas för lärande
Strategisk princip 2, social träning (social training, Garcia) språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig och meningsfull fokus inte ska ligga på när eleverna ska använda sitt förstaspråk utan hur det kan integreras i undervisningen litteratur på elevernas förstaspråk ska finnas tillgänglig kunskap bör finnas om att tvåspråkighet och litteracitet utvecklas långsamt och gemensamt det finns en flerspråkig medvetenhet förstå den sociala, politiska och ekonomiska situationen som omger användandet av två språk.
Start med arbete i religion Begreppsgenomgångar Texter
Grupperingar
Olika språk men samarbete om översättning och hjälp av Ipad - -Översätta begrepp och texter
Samma språk samarbete mellan elev som kommit längre och elev som behöver mer hjälp
Samma språkgrupp - två klasser
Exempel påp arbeten i SO: - världsreligioner, broar i världen v Förarbete i skolan Grupper med olika konstellationer Ibland samma språk, ibland olika i grupperna Uppmaning att arbeta på både förstaspråk och svenska Samarbete med föräldrar om hemuppgifter
Utgick från att skapa texter tillsammans Läste på nätet resultatet blev att man använde ett mer skolrelaterat språk Översatte Ibland ganska långa texter på båda språken
Redovisning påp 4 språk- 3 verbalspråk k och bildspråk
Elevernas uppfattning om sina språkkunskaper i årskurs 4 och 5 Svenska åk 4 Svenska åk 5 Förstaspråk åk 4 Förstaspråk åk 5 15 13 11 9 7 5 3 1-1 TH So Ana Tu Aya sa di vi am
Vad säger s eleverna om sin språkutveckling sen vårtermin v i åk k 4 tidig vårtermin v i åk k 5 Jämförelse sve o förstaspråk 15 13 11 9 7 Serie1 5 3 1-1 Svenska åk 4 Svenska åk 5 Förstaspråk åk 4 Förstaspråk åk 5
Det finns andra vinster
Vad anser eleverna i årskurs 6 Tycker du att du blivit bättre på förstaspråket sedan du gick i årskurs 4? 20 19 18 16 14 12 Antal elever 10 8 8 7 6 4 2 0 1 Inte alls Lite bättre Mycket bättre Jättemycket bättre
Tycker du att det hjälper dig att förstå bättre om du använder ditt förstaspråk i skolan? 20 18 16 14 12 Antal elever 10 8 6 4 2 0 Inte alls Lite grand Ganska mycket Jättemycket
Hur tycker du det är att lära sig om du arbetar tillsammans med dina kompisar jämfört med om du arbetar själv? 20 18 16 14 Antal elever 12 10 8 På svenska På förstaspråket 6 4 2 0 Mycket svårt Svårare Lättare Mycket lättare
Vad tycker du om att ni använder flera språk i undervisningen i skolan? 20 18 18 16 14 Antal elever 12 10 8 11 6 5 4 2 0 1 Tråkigt Har ingen betydelse Ganska roligt Mycket roligt
VAD VINNER VI? Eleverna arbetar på två språk och får fördjupad förståelse av begrepp och texter Eleverna måste använda olika strategier för att förstå ord och samband utvecklar den kognitiva förmågan Förstaspråket hänger med vid utveckling av skolspråket i andraspråksundervisningen Nyanlända elever kan fortsätta kunskapsutvecklingen på sitt förstaspråk samtidigt som de lär in andraspråket
VAD VINNER VI? Hem och skola knyts ihop (faktor nummer två vad gäller framgång i skolan är föräldrarnas inställning) Hemläxor förankras i föräldrarnas värld. Föräldrarna blir potenta läxläsare och ser att deras kunskaper och upplevelser har ett värde (empowering av föräldrar stärker barnen) Första- och andraspråket knyts ihop, används i både hem- och skoldomän Eleverna förbereds för den multilingvistiska värld de kommer att leva i
Referenser till translanguaging (Collier Virginia & Thomas, Wayne (1999). Making U.S schools effective for English language learners. Part 1 3. TESOL Matters. Vol 9. 4 6.) Creese, Angela & Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching. The Modern Language Journal, 94 (1), pp.103 115. Cummins, Jim (2005) Teaching for Cross-Language Transfer in Dual Language Education: Possibilities and Pitfalls. TESOL Symposium on Dual Language Education: Teaching and Learning Two Languages in the EFL Setting. Bogazici University Istanbul, Turkey. Cummins, Jim (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual Classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (i), pp. 221 240. Cummins, Jim & Persad, Robin (2014). Teaching through a Multilingual Lens: The Evolution of EAL Policy and Practice in Canada. Education Matters, 2 (1,) pp. 3 40. García, Ofelia (2012) Theorizing Translanguaging for Educators. In C. Celic & K. Seltzer (ed). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching? Modern Language Journal. 94(1). 103 115. Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI.
Referenser om kolonialism, migration, makt och litteracitet Fanon (1972): Postkolonial teori, The West and the rest, Vi och dom May (1999): Kritisk mångkulturalism Ett folk, ett språk och en kultur Wikström (2007) om Sverige Dahlstedt, M & Neergard, A (2013) Migrationens och etnicitetens epok Blommaert, J (2010) The Sociolinguistics of Globalization
Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7 16. Freire (1972): Halliday, M.A.K & Matthiessen, C.M.I.M. (2004). An Introduction to Functional Grammer. Third edition. London: Hodder Arnold. Janks, H. (2010) Literacy and Power. New York: Routledge. Luke, A. & Freebody, P. (1999) Further notes on the Four Resources model. Hämtad 2013-04-12 på http://www.readingonline.org/research/lukefreebody.html (Sinclair & Coulthard 1975): Thomas, W.P., & Collier, V.P. (1997). School effectiveness for language minority students. Washington, DC: National Clearinghouse for English Language Acquisition (NCELA) Resource Collection Series, No
Tack för f r att ni lyssnat