Möjlighet att lära. doktorand, Institutionen för språkdidaktik(isd) medarbetare Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)

Transkript

1 Möjlighet att lära doktorand, Institutionen för språkdidaktik(isd) medarbetare Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska

2 Mitt pågående avhandlingsarbete Lärares professionella lärande om flerspråkiga elevers möjlighet till lärande en longitudinell studie i samband meden kompetensutvecklingsinsats

3 Hur Mitt många pågående deltar i/har avhandlingsarbete deltagit i kompetensutveckling nyligen? Hur många kommer troligtvis att delta kompetensutveckling framöver? Hur många kommer har ansvarat troligtvis för att att ansvara för att planera/hålla i Lärares professionella lärande om planera/hålla i flerspråkiga elevers kompetensutveckling? möjlighet till lärande en longitudinell studie i samband meden kompetensutvecklingsinsats Hur många har varit/är/kommer att vara involverade i kompetensutveckling medfokus på flerspråkiga elevers lärande? Hur många har varit/är/kommer att vara involverade i kompetensutveckling med fokus på språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolans olika ämnen?

4 Fundera enskilt: Fokus flerspråkiga elever Vilka är dina erfarenheter av deltagande och/eller planering/genomförande av kompetensutveckling? Vad hände? I praktiken? Hinder? Möjligheter? Vilka slutsatser/lärdomar har du dragit? Vilka frågor skulle du vilja ha svar på?

5 Prata i par: Vilka är dina erfarenheter av deltagande i och/eller planering/genomförande av kompetensutveckling? Vad hände? I praktiken? Hinder? Möjligheter? Vilka slutsatser/lärdomar har du dragit? Vilka frågor skulle du vilja ha svar på?

6 Sammanfatta. Likheter/skillnader? Bestäm en talesperson. Vilka är era erfarenheter av deltagande i och/eller planering/genomförande av kompetensutveckling? Vad hände? I praktiken? Hinder? Möjligheter? Vilka slutsatser/lärdomar har ni dragit? Vilka frågor skulle ni vilja ha svar på?

7 Vi lyssnar på några röster. Vilka är era erfarenheter deltagande i och/eller planering/genomförande av kompetensutveckling? Vad hände? I praktiken? Hinder? Möjligheter? Vilka slutsatser/lärdomar har ni dragit? Vilka frågor skulle ni vilja ha svar på?

8 Bakgrund varför vill jag genomföra min studie?

9 Behov av likvärdig utbildning Flerspråkiga elever i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet är överrepresenterade när det gäller att inte uppnå behörighet till gymnasieskolan samt att undervisning såväl som organisation inte alltid erbjuder eleverna tillräckligt stöd i sin språk- och kunskapsutveckling (Skolverket, 2017; 2014; Skolinspektionen, 2009; 2010, 2014, 2017) Fler lärare i skolans alla ämnen möter och undervisar nyanlända elever och flerspråkiga elever - även utanför storstadsregionerna.

10 Fokus på språkliga dimensioner i alla ämnen. Ämneslitteracitet stödjs genom läsande, skrivande och meningsfull interaktion kring såväl ämnesinnehåll, text och språk (Gibbons, 2003, 2016; Martin, 2009; Rose & Martin, 2013; Rothery, 1996) Språkligt anpassad ämnesundervisning + att flerspråkiga elevers förstaspråk och erfarenhetsvärldar används som resurs i lärandet på andraspråket för att stärka elevernas motivation, självtillit och litteracitetsutveckling (Thomas & Collier, 1997; Cummins, 2000; 2005; Cummins & Early, 2011; Gibbons, 2003; 2016) Det behövs mer forskning om hur det ser ut och vad som sker i våra klassrum och skolor hur vi kan skapa bättre förutsättningar för flerspråkiga elever Flerspråkiga elever ges möjlighet att både använda och utveckla hela sin språkliga repertoar i undervisningen och skolmiljön. Lärande i skolan är relaterat till språk, identitet, makt, normer, ideologier skola policydokument - samhälle (Cummins, 2000; 2005; Cummins & Early, 2011, Garcia & Li Wei, 2014; Norton, 2016, Rosén & Wedin, 2015).

11 Stora satsningar på kompetensutveckling Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram med syfte att bidra till att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna (Skolverket, 2015) Skolverkets riktade insatser med syfte att stärka utbildningens och undervisningens kvalitet med fokus på nyanlända och flerspråkiga elever, bland annat genom kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (Skolverket, 2016). Förslag: professionsprogram där kompetensutveckling är en viktig del som dels har direkt bäring på utveckling av ökad undervisningsskicklighet, dels på rektorers utveckling av ledarskap (SOU 2018:17, s. 109).

12 Tidigare forskning samstämmighet gällande framgångsfaktorer vid kompetensutveckling (Darling- Hammond et al 2017, Timperley, 2013, 2014) mindre konsensus kring om hur professionellt lärande i skolan egentligen fungerar, vad som sker, hur processen som stödjer lärares professionella lärande och utveckling av undervisningen egentligen ser ut (Kennedy, 2016). Det behövs mer forskning om lärares möjligheter att lära - i en komplex och föränderlig vardag - för att kunna hantera praktiken och utveckla undervisningen med eleverna i fokus. Symposium Josefin /Namn NilssonNamn, Institution eller liknande

13 We need to ensure that PD (professional development) promotes real learning rather than merely adding more noise to their working environment (s.974) Kennedy, M. M. (2016). How Does Professional Development Improve Teaching? Review of Educational Research, December 2016, Vol. 86, No

14 We need to ensure that PD (professional development) promotes real learning rather than merely adding more noise to their working environment

15 Vad menar vi egentligen? Vad menar jag? professionellt lärande - professional learning professionell utveckling - professional development kompetensutveckling - professional development kollegialt lärande - professional learning communities. - teacher change.. - teacher growth skolutveckling - school development Professionellt lärande? Lärande? Hur kan jag undersöka det? I så fall hur? Tecken på lärande? Möjligheter till lärande? Förändringar? Uppfattningar? Språkbruk? Handlingar? Individuellt? Kollektivt? Symposium Josefin Nilsson

16 Professionellt lärande är en komplex process där lärare är aktiva och reflekterande, involverade i ett ständigt och oundvikligt lärande i och om sin praktik. (Clarke & Hollingsworth, 2002; Kennedy, 2016); Opfer & Pedder, 2011;Timperley, 2013;Timperley et al ). Vad lärare tänker, gör och lär om och i klassrummet sker i en ständig balansakt mellan olika konkurrerande mål och idéer; egna personliga erfarenheter, uppfattningar och attityder och förväntningar från kollegor, samhället och styrdokument. (Borg 2012; Burns et al. 2015; Biesta et al. 2015; Clarke & Hollingsworth, 2002; 2011, De Costa & Norton, 2017; Kennedy, 2016; Priestley et al. 2012) Symposium Josefin Nilsson

17 Lärandet är situerat och kan observeras i form av förändrat agerande och uttryckta uppfattningar om och i praktiken. (efter Clarke, D. & Hollingsworth, H. (2002) Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education ) Symposium Josefin Nilsson

18 Vad försöker jag undersöka? lärares professionella lärande om undervisning i flerspråkiga klassrum i samband med kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga elever. studien genomförs ur lärares, skolledares och flerspråkiga elevers perspektiv. Etnografisk studie Ej aktionsforskning Ej intervention fokuserar eventuella förändringar i undervisningen och förändringar i deltagarnas uttryckta uppfattningar om språk, undervisning och flerspråkiga elevers möjligheter att lära. Mer specifikt studeras huruvida upplevd och observerad förändring sker, vad som förändras, på vilket sätt och samt vad i lärares lärandemiljö som möjliggör och/eller hindrar att förändring/utveckling sker. Symposium Josefin Nilsson

19 Kontext Mindre kommun i Sverige Stort mottagande av nyanlända Begränsad tidigare erfarenhet av undervisning av flerspråkiga elever Tar del av Skolverkets riktade insatser fokus nyanländas lärande Deltar i kompetensutveckling språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på nyanlända elever (lärare och skolledare) Fokus grundskola,

20 Metod hur går studien till? Etnografisk ansats Helhetsbild olika metoder Följer skolans arbete under ungefär två års tid Observationer Samtal och intervjuer Texter Följsam forskningsprocess

21 Observationer av kompetensutvecklingstillfällen + undervisning (no/tk + ma) Fältanteckningar Ljudinspelning av gruppsamtal lärare Videoinspelning av aktiviteter Fotografier Undervisningsmaterial/lärartexter/elevtexter Samtal och intervjuer Intervjuer rektor, lärare, elever Texter Material/texter från skolan/lärare

22 Möjlighet att lära möjlighet att förändra? Lärares lärande om och utveckling av praktiken i flerspråkiga klassrum sker inte isolerat Spänningar/motsättningar Högt tempo stort informationsflöde Olika budskap - navigera Klassrummet arbetslaget skolan kommunen Agency - olika hur lärarna förstår/tolkar handlingsutrymmet/ser hinder/ möjligheter att utveckla/förändra undervisningen Det intressanta är - vad sker (vad lärare, skolledare och elever gör )

23

24 Referenser: Biesta, G., Priestley, M., & Robinson, S. (2015). The role of beliefs in teacher agency. Teachers and Teaching, 21(6), Borg, S. (2012) Current Approaches to Language Teacher Cognition Research: A Methodological Analysis: 1: Barnard, R. & Burns,A.(red.) (2012). Researching language teacher cognition and practice: international case studies. Bristol: Multilingual Matters. Burns, A., Freeman, D., & Edwards, E. (2015). Theorizing and studying the language-teaching mind: Mapping research on language teacher cognition. The Modern Language Journal, 99(3), Clarke, D. & Hollingsworth, H. (2002) Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education Cummins, J. (2000). Language, power, and pedagogy: Bilingual children in the crossfire(vol. 23). Multilingual Matters. Cummins, J. (2005). A proposal for action: Strategies for recognizing heritage language competence as a learning resource withinthe mainstream classroom. Modern Language Journal, Cummins, J. & Early, M. (2011). Identity texts. Collaborative creation of power in multilungual schools. Staffordshire: Trentham Books Limited. Darling-Hammond, L., Hyler, M. E. & Gardner, M. (2017): Effective Teacher Professional Development. Palo Alto: Learning Policy Institute. De Costa, P. I. & Norton, B. (2017). Introduction: Identity, transdisciplinarity, and the good language teacher. The Modern Language Journal, 101(S1), Garcia, O. & Li Wei (2014) Translanguaging: language, bilingualism and education. Publicerad: Basingstoke, Uk: Palgrave Macmillan. Gibbons, P. (2003). Mediating language learning: Teacher interactions with ESL students in a content-based classroom. TESOL Quarterly, 37(2), s Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren& Fallgren. Kennedy, M. M. (2016): How Does Professional Development Improve Teaching? Review of Educational Research, December 2016, Vol. 86, No. 4. Martin, J. R. (2009). Genre and language learning: A social semiotic perspective. Linguistics and Education, 20(1), Norton. B. (2016). Language and identity. I: New Perspectives on Language and Education, No. 18 : Sociolinguistics and Language Education. Clevedon, GB: Multilingual Matters, Opfer, V. D., & Pedder, D. (2011). Conceptualizing teacher professional learning. Review of educational research, 81(3),

25 Priestley, M., Edwards R., Priestley, A. & Miller, K. (2012) Teacher Agency in Curriculum Making: Agents of Change and Spaces for Manoeuvre, Curriculum Inquiry, 42:2, Rose, D. & Martin, J. (2013). Skriva läsa lära. Genre, kunskap och pedagogik. Reading to learn. Reading to write. Stockholm: Hallgren& Fallgren. Rosén, J. & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: ett kritiskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber Rothery, J. (1996) Making changes: developing an educational linguistics. I: Hasan, Ruqaiya& Williams, Geoff (red.) Literacy in society. London and New York: Longman Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2017). Skolinspektionens årsrapport Undervisning och studiemiljö i fokus. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2015) Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram Skolverket (2016) Riktade insatser för nyanländas lärande Skolverket (2017) Skolverkets lägesbedömning Rapport Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad Stockholm: Skolverket. SOU 2018:17. Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Timperley, H., Kaser, L., & Halbert, J. (2014). A framework for transforming learning in schools: Innovation and the spiral of inquiry (Vol. 234). Melbourne: Centre for Strategic Education. Thomas & Collier (1997) School Effectiveness for Language Minority Students. NCBE Resource Collection Series, No. 9.