BEFOLKNINGSPROGNOS 215 224 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se
Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 215-224. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 214. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet. I slutet av april publiceras prognosen för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: 8-579 218 4, e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna 215-3-5 2
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Befolkningsutveckling 197-214... 5 3 Uppföljning av förra årets prognos... 7 4 Prognos... 8 4.1 Folkökning... 8 4.2 Folkmängd... 9 4.3 Åldersförändringar... 9 5 Antaganden... 12 5.1 Antaganden om barnafödandet... 12 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling... 13 5.3 Födda och döda... 14 5.4 Antaganden om flyttningar... 15 5.4.1 Utflyttning... 15 5.4.2 Inflyttning... 16 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning... 17 6 Osäkerhet i prognoser... 19 6.1 Slumpfel:... 19 6.2 Fel i antaganden:... 19 6.3 Fel på grund av planavvikelser:... 19 6.4 Modellfel:... 2 7 Tabellbilaga... 21 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser... 21 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser... 21 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser... 22 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år... 22 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 214 och prognos 215-224... 23 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun... 23 3
1 Sammanfattning Sweco Strategy har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden 215-224 och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 214 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 1 18 personer, vilket motsvarar 1,7 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som hela länet 1,6 procent. Det är dock en ganska kraftig folkökning i jämförelse med riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 214 hade kommunen 69 325 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 765 barn och 414 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 351 personer. Antalet personer som flyttade in var 5 751 och antalet som flyttade ut var 4 929 och flyttnettot var därmed 822 personer. Befolkningsökningen antas vara som störst i början av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198- talet och början av 199-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var 69 325 personer vid årets slut år 214. Under 215 beräknas folkmängden överstiga 7 personer och sex år senare år 221 överstiga 8. Vid utgången av år 224 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 85 personer. Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och lågstadieåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 59 fler än år 214 redan år 219 och nära 1 4 fler år 224. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka kraftigt under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 224 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med 445 personer. 4
2 Befolkningsutveckling 197-214 Under år 214 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 1 18 personer, vilket motsvarar 1,7 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som hela länet 1,6 procent. Det är dock en ganska kraftig folkökning i jämförelse med riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 214 hade kommunen 69 325 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 765 barn och 414 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 351 personer. Antalet personer som flyttade in var 5 751 och antalet som flyttade ut var 4 929 och flyttnettot var därmed 822 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden 197-214 Folkökning Folkmängd 1 6 1 4 Folkökning Folkmängd 8 7 1 2 6 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren 197-214. Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2-talet men barnafödandet var även högt i början av 199-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 5
Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden 197-214 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Födda Döda 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste 1 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 197-talet. 214 var inrikes flyttningsöverskottet 291 personer och invandraröverskottet 531 personer. Det var alltså främst invandringen som bidrog mest till folkökningen år 214, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden 197-214 Antal 6 5 4 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 6
3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 214 underskattade folkökningen år 214 med 138 personer. En förklaring till detta kan vara att det enligt en preliminär uppgift färdigställdes 434 bostäder år 214 vilket är fler än de 323 bostäder som antogs i prognosen för 214. Sett till antal personer var underskattningen störst i åldern 6 till 12 år och i åldern 3 till 44 år. Men dessa två åldersgrupper spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för -åringar och där var det istället en överskattning i prognosen. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år 214. Sjunkande fruktsamhetstal år 214 är inget unikt för Sollentuna utan något som skedde för länet som helhet och även för riket. Men fruktsamheten sjönk något mer i Sollentuna kommun än i övriga länet och riket. Tabell 1 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder 214 214 skillnad skillnad 811 783 28 3.6% 1-5 4 775 4 751 24.5% 6-12 7 388 7 465-77 -1.% 13-15 2 65 2 615-1 -.4% 16-18 2 48 2 493-13 -.5% 1-5 6-12 13-15 16-18 19 871 879-8 -.9% 2-29 7 882 7 857 25.3% 3-44 14 285 14 33-45 -.3% 45-64 17 361 17 381-2 -.1% 65-69 3 289 3 39-2 -.6% 19 2-29 3-44 45-64 65-69 7-74 2 916 2 95-34 -1.2% 75-79 1 865 1 865.% 8-84 1 298 1 293 5.4% 85-89 831 823 8 1.% 9-w 529 531-2 -.4% Summa 69 187 69 325-138 -.2% 7-74 75-79 8-84 85-89 9-w -1-5 5 7
4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Befolkningsökningen antas vara som störst i början av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt 5.4.2. Mot slutet perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren 197-214 och prognos för åren 215-224 Antal 2 5 2 1 5 1 5 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 8
4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var 69 325 personer vid årets slut år 214. Under 215 beräknas folkmängden överstiga 7 personer och sex år senare år 221 överstiga 8. Vid utgången av år 224 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 85 personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren 197-214 och prognos för åren 215-224 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 214 i jämförelse med prognosen för slutet av 219. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 4 år. Denna grupp ökar markant då många av inflyttarna kommer till kommunen i denna ålder. Antalet personer i ålder 25 till 35 beräknas öka kraftigt vilket är främsta förklaringen till att antalet barn ökar. Antalet personer i 2 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom barnen från slutet av 198-talet och början av 199-talet blir äldre. 9
Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 214 och prognos för 219 Antal 14 12 1 8 6 4 2 SCB 214 Prognos 219 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Folkmängden antas öka i samtliga åldersgrupper fram till år 219 utom åldersgruppen 65 till 69 år som minskar fram till år 219 jämfört med år 214. Det är 4-talisterna som här åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 4-talisterna fram till år 224 men då är det åldersgruppen 7 till 74 år som minskar. Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och lågstadieåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 59 fler än år 214 redan år 219 och nära 1 4 fler år 224. Det beror främst på att personer i åldern i 3 till 44 år antas öka kraftigt under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 224 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med 445 personer. 1
Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd 214-12-31. Antal 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5-5 219 224 1-5 6-12 13-15 16-18 19 2-29 3-44 45-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9-w Ålder Tabell 2 Utfall 214, prognos för 219 och 224 samt förändring jämfört med folkmängd 214. Utfall Prognos Förändring jmf 214 214 219 224 219 224 783 988 1 83 25 3 1-5 4 751 5 338 6 144 587 1 393 6-12 7 465 7 769 8 391 34 926 13-15 2 615 3 369 3 534 754 919 16-18 2 493 3 31 3 586 538 1 93 19 879 872 1 83-7 24 2-29 7 857 8 473 8 245 616 388 3-44 14 33 15 885 18 595 1 555 4 265 45-64 17 381 19 685 21 278 2 34 3 897 65-69 3 39 3 53 3 399-256 9 7-74 2 95 3 19 2 882 159-68 75-79 1 865 2 698 2 99 833 1 44 8-84 1 293 1 586 2 324 293 1 31 85-89 823 92 1 148 97 325 9-w 531 576 651 45 12 Totalt 69 325 77 353 85 252 8 28 15 927 11
5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 214 var den summerade fruktsamheten 1,88 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var på andra decimalen exakt samma som i riket som helhet. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 199-talet och början av 2-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närmat sig riksgenomsnittet. 212 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den något högre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) 197-214 och antaganden för åren 215-224 TFR 2.5 2. 1.5 1..5 TFR Sollentuna. TFR Riket 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 214-26, Statistiska meddelanden BE 18 SM 141. 12
5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren 21-214 i åldrarna 75-89 år. För övriga åldrar används länets dödsrisker per 1 års klass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir för stora i övriga åldrar. I stort ligger medellivslängden för Sollentuna ungefär ett år över den för länet 2. Denna skillnad behålls till stor del då kommunens dödsrisker används för de åldrar dödligheten är hög. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 214. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker för personer i åldrarna 75-89 år. Som tidigare nämnts används länets dödsrisker för övriga åldrar. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 1. Diagram 1 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Antal döda per 1 Ålder Antal döda per 1 Ålder Män 1 1 1 95 1 95 1 9 1 9 1 1,1 25 85 8 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 2 15 5 1 1 1,1 85 8 75 7 65 6 55 5 45 4 25, 35 3 2 15 5 1,1 196 198 2 22 24 26 Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 212-26.,1 196 198 2 22 24 26 2 Statistiska Centralbyrån, Livslängden i Sverige 21 21, Demografiska rapporter 212:2 13
5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentunas kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren 197-214 och prognos för åren 215-224 Antal 1 2 1 Födda Döda 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 14
5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram. 5.4.1 Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade risker hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning 21-214 Per 1 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder 15
1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter. Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 3 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 3 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Sollentuna kommuns byggprognos redovisas i tabellbilagan längst bak i rapporten. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och enligt Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det är som synes ett kraftigt bostadsbyggande jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder som antas. Diagram 13 färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun 1975-214 och prognos för åren 215-224 Antal 12 1 Flerbostadshus Småhus 8 6 4 2 Källa: Faktiskt färdigställande kommer från SCB och prognos över bostadsbyggande 215-224 är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. 3 Stockholms länsstyrelse, Bostadsmarknadsenkäten 214 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 16
Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antaganden om in- och utflyttning för Sollentuna kommun 215-224 Antal 8 7 Inflyttade Utflyttade 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorter är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god ide att använda sig av en sådan metod. Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på 1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna framräknade förändringstakt appliceras sedan på Sollentuna kommuns inflyttarfördelning för basåret 214. Denna ingångsfördelning har utjämnats med glidande femålders medelvärde för åldrarna 35 år eller äldre. I Diagram 15 visas exempel på hur denna metod ger sig uttryck i förändrade inflyttningsfördelningar för Sollentuna kommun. I diagrammet redovisas enbart kvinnor åren 214-218, för om båda könen och alla prognosår togs med skulle diagrammet bli svårtolkat. Just nu är de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet i de åldrar då inflyttningen till högskoleorterna är vanliga. Som framgår i diagrammet förväntas Sollentunas 17
inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna 2-3 år men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 2 års ålder samtidigt som babyboom barnen lyfter fördelningen något kring 25 års åldern. Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 214 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren. Antal.25.2.15.1 214 215 216 217 218.5. 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 18
6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 19
6.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 2
7 Tabellbilaga 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 783 848 88 916 947 988 1 34 1 6 1 79 1 85 1 83 1-5 4 751 4 724 4 761 4 917 5 124 5 338 5 69 5 797 5 962 6 76 6 144 6-12 7 465 7 69 7 744 7 734 7 748 7 769 7 839 7 923 8 44 8 18 8 391 13-15 2 615 2 796 2 954 3 157 3 214 3 369 3 419 3 524 3 547 3 576 3 534 16-18 2 493 2 532 2 595 2 687 2 863 3 31 3 247 3 313 3 458 3 494 3 586 19 879 817 798 849 847 872 941 1 24 1 36 1 125 1 83 2-29 7 857 8 156 8 264 8 392 8 47 8 473 8 528 8 43 8 371 8 266 8 245 3-44 14 33 14 57 14 735 15 51 15 385 15 885 16 665 17 233 17 849 18 312 18 595 45-64 17 381 17 771 18 265 18 724 19 142 19 685 2 115 2 469 2 748 2 985 21 278 65-69 3 39 3 247 3 132 3 52 3 88 3 53 3 7 3 158 3 219 3 285 3 399 7-74 2 95 3 1 3 238 3 295 3 212 3 19 3 62 2 961 2 89 2 918 2 882 75-79 1 865 2 22 2 114 2 312 2 5 2 698 2 852 2 993 3 57 2 996 2 99 8-84 1 293 1 294 1 365 1 44 1 489 1 586 1 721 1 87 1 979 2 148 2 324 85-89 823 844 837 855 888 92 924 977 1 9 1 76 1 148 9-w 531 542 557 568 565 576 595 598 613 628 651 Totalt 69 325 7 873 72 239 73 913 75 42 77 353 79 621 81 268 82 86 84 15 85 252 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224-2 65 32 36 31 4 47 26 19 6-2 1-5 -12-27 37 157 27 214 271 188 165 114 68 6-12 253 144 134-9 14 21 69 85 12 136 211 13-15 9 181 158 23 58 155 5 15 24 29-43 16-18 -2 39 63 91 177 168 215 67 144 36 93 19-71 -62-19 51-2 25 69 83 12 89-42 2-29 243 299 18 128 15 66 55-98 -59-15 -2 3-44 171 24 165 316 334 5 78 568 616 463 282 45-64 333 39 494 459 418 543 429 354 28 237 293 65-69 -99-62 -114-8 36-35 17 88 61 66 114 7-74 221 15 138 58-84 -12-47 -11-72 29-36 75-79 112 157 93 197 188 198 155 141 64-61 -87 8-84 28 1 71 39 85 97 135 85 173 169 176 85-89 -15 21-7 19 33 32 4 53 32 67 73 9-w 38 11 15 11-3 11 19 3 15 15 23 Totalt 1 18 1 548 1 366 1 675 1 57 1 933 2 267 1 647 1 592 1 29 1 13 21
7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224-2.5 8.3 3.8 4.1 3.4 4.3 4.7 2.5 1.7.6 -.2 1-5 -2.1 -.6.8 3.3 4.2 4.2 5.1 3.4 2.8 1.9 1.1 6-12 3.5 1.9 1.8 -.1.2.3.9 1.1 1.5 1.7 2.6 13-15 3.6 6.9 5.7 6.9 1.8 4.8 1.5 3.1.7.8-1.2 16-18 -.1 1.6 2.5 3.5 6.6 5.9 7.1 2. 4.4 1.1 2.6 19-7.5-7. -2.4 6.4 -.3 3. 7.9 8.9 1.1 8.6-3.7 2-29 3.2 3.8 1.3 1.6.2.8.6-1.1 -.7-1.3 -.2 3-44 1.2 1.7 1.1 2.1 2.2 3.2 4.9 3.4 3.6 2.6 1.5 45-64 2. 2.2 2.8 2.5 2.2 2.8 2.2 1.8 1.4 1.1 1.4 65-69 -2.9-1.9-3.5-2.6 1.2-1.1.6 2.9 1.9 2. 3.5 7-74 8.1 5.1 4.5 1.8-2.5-3.2-1.5-3.3-2.4 1. -1.2 75-79 6.4 8.4 4.6 9.3 8.1 7.9 5.7 4.9 2.1-2. -2.9 8-84 2.2.1 5.5 2.8 6.1 6.5 8.5 5. 9.6 8.5 8.2 85-89 -1.8 2.5 -.8 2.2 3.8 3.6.4 5.7 3.2 6.6 6.8 9-w 7.7 2.1 2.8 1.9 -.5 1.9 3.4.5 2.5 2.5 3.6 Totalt 1.7 2.2 1.9 2.3 2. 2.6 2.9 2.1 2. 1.6 1.3 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år SCB Prognosår Ålder 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 783 848 88 916 947 988 1 34 1 6 1 79 1 85 1 83 1 858 86 918 959 991 1 34 1 83 1 113 1 137 1 147 1 148 2 845 92 922 986 1 24 1 65 1 116 1 152 1 18 1 197 1 23 3 942 95 974 984 1 45 1 91 1 14 1 179 1 215 1 237 1 25 4 1 34 978 942 1 13 1 23 1 89 1 141 1 181 1 219 1 25 1 269 5 1 72 1 61 1 4 975 1 42 1 59 1 128 1 172 1 211 1 246 1 273 6 1 97 1 95 1 84 1 32 1 3 1 73 1 96 1 158 1 21 1 237 1 269 7 1 99 1 112 1 11 1 15 1 52 1 3 1 11 1 119 1 18 1 22 1 254 8 1 12 1 19 1 122 1 123 1 119 1 71 1 53 1 118 1 136 1 194 1 232 9 1 38 1 13 1 119 1 135 1 136 1 138 1 92 1 71 1 134 1 151 1 27 1 1 18 1 49 1 139 1 131 1 147 1 153 1 159 1 19 1 89 1 148 1 165 11 997 1 114 1 56 1 147 1 14 1 159 1 169 1 172 1 122 1 12 1 158 12 1 6 1 1 1 115 1 61 1 15 1 146 1 168 1 176 1 18 1 128 1 18 13 919 1 9 1 4 1 118 1 65 1 157 1 156 1 175 1 183 1 187 1 134 14 849 926 1 15 1 14 1 124 1 76 1 171 1 166 1 186 1 192 1 197 15 847 861 935 1 25 1 25 1 136 1 93 1 183 1 179 1 197 1 23 16 863 86 874 949 1 37 1 44 1 156 1 11 1 199 1 193 1 21 17 88 865 861 879 95 1 4 1 52 1 156 1 112 1 197 1 191 18 822 87 86 859 877 947 1 39 1 47 1 147 1 13 1 185 19 879 817 798 849 847 872 941 1 24 1 36 1 125 1 83 2 919 851 784 766 88 812 844 896 977 988 1 66 22
7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 214 och prognos 215-224 Födelse- Flyttnings- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto 214 69 325 1 18 765 414 351 5 751 4 929 822 215 7 873 1 548 823 474 349 5 595 4 396 1 199 216 72 239 1 366 857 48 377 5 51 4 521 989 217 73 913 1 675 889 486 43 5 882 4 61 1 272 218 75 42 1 57 923 494 429 5 799 4 721 1 78 219 77 353 1 933 958 51 457 6 278 4 82 1 476 22 79 621 2 267 1 1 51 491 6 698 4 922 1 776 221 81 268 1 647 1 36 519 516 6 21 5 7 1 131 222 82 86 1 592 1 55 529 527 6 21 5 145 1 65 223 84 15 1 29 1 66 539 527 5 98 5 217 763 224 85 252 1 13 1 66 549 517 5 847 5 261 586 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun Bostadstyp 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 Totalt Flerbostadshus 569 43 55 581 697 765 61 65 485 415 577 Småhus 26 87 11 69 84 8 66 55 5 5 668 Kategoribostäder 162 5 26 31 125 394 Totalt 757 567 677 681 781 97 676 66 535 465 6769 23
Sollentuna en plats för möten, utveckling och aktivitet