Sid 1 (14) Projektnamn "Vägen in" Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. FRIRPT v.1 [1414768515678] d.frirpt v.1 Syftet med projektet var att öka anställningen av personer med psykisk funktionsnedsättning till Region Skåne och har sitt ursprung i ett politiskt beslut 2010. På basis av detta beslut sökte Region Skåne ESF-medel för att genomföra två projekt Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar. Projekten hade två målgrupper men i grund och botten samma målsättning att öka rekryteringen av personer med psykisk funktionsnedsättning till Region Skåne. I Förståelse öppnar nya dörrar (februari 2012 - januari 2014) genomgick ca 500 medarbetare kompetensutveckling i frågor som framför allt rör attityder och värderingar till psykisk funktionsnedsättning, och i Vägen in (augusti 2011 september 2014) har Region Skåne erbjudit anställning eller praktikplatser med inriktning mot anställning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Vägen in har riktat sig till en bred målgrupp personer med psykiska sjukdomar, med utmattningsdepressioner eller med neuropsykiatriska diagnoser. Målet var att 25 personer skulle få anställning inom Region Skåne och att öka samverkan mellan en rad aktörer som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet har samarbetat nära med Furuboda Arbetsmarknad, som ansvarat för stöd till deltagare och arbetsplatser inom Region Skåne där deltagarna fått praktik och anställning. Representanter för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har suttit med i projektets styrgrupp och referensgrupp. Vi har i samband med inskrivning och praktikplaceringar haft kontakter med enskilda handläggare, och vid rapportering av medfinansiering i form av stöd till deltagare stämt av med de olika kontoren. I projektets styrgrupp har även representanter för den ideella sektorn HSO Skåne och Fontänhuset samt för andra aktörer med erfarenheter av frågan Malmö Stad och Samhall medverkat. Projektets arbetsmetoder har inspirerats av IPS-metoden, och har i arbetet utgått från individens vilja och motivation. Furuboda Arbetsmarknad har ansvarat för kartläggning av potentiella deltagare, som sedan skrivits in i projektet av sin handläggare på Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Parallellt med Furuboda Arbetsmarknads kartläggning av individens kompetens, önskemål och behov, har projektledningen i Region Skåne sökt lämpliga platser för praktik/anställning. De flesta deltagarna har inlett med praktik följt av en utvecklingsanställning. Stödet till deltagaren har fortsatt under praktik och anställning. Projektet har uppnått sina målsättningar. 25 personer har genom projektet fått anställning i Region Skåne, och 30 personer har genomfört praktik. Projektet har också medverkat till att ytterligare några deltagare har fått anställning utanför Region Skåne. Region Skånes samverkan med aktörer som arbetar med frågor om psykisk funktionsnedsättning och arbetsmarknad har ökat. Region Skåne driver under 2014 ESF-projektet RAPS Region Skånes arbetsmarknadspolitiska satsning. Inom ramen för detta projekt tas erfarenheter från Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar tillvara i Region Skånes arbetsmarknadsenhet, för insatser för olika grupper som står långt från arbetsmarknaden. Vägen in har utvärderats (se bilaga 1), och arbetsmetoden i projektet har dokumenterats (se
Sid 2 (14) bilaga 2). Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden, särskilt efter en tids frånvaro. En stor del av hindren handlar om omgivningens attityder och värderingar. Detta blir tydligt när personer med psykisk funktionsnedsättning behandlas som en homogen grupp, trots att den omfattar personer med olika erfarenheter, utbildningar, kompetenser och förmågor. I samband med rekryteringar fokuseras ofta på personers funktionsnedsättning, inte på deras kompetens, vilket leder till att personer med psykisk funktionsnedsättning många gånger inte får möjlighet att visa sin kompetens omgivningen utgår från att de inte kan arbeta. Samtidigt står Region Skåne inför stora pensionsavgångar. I organisationens olika policydokument understryks vikten av att öka mångfalden inom personalstyrkan. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan tillföra en kompetens och en kunskap som organisationen kan ha nytta av i förebyggande arbete och i mötet med klienter/patienter. Att anställa fler personer med psykisk funktionsnedsättning innebär en större rekryteringsbas samtidigt som en grupp som ofta hamnar utanför arbetsmarknaden får möjlighet att bidra. 2010 fattade Region Skåne ett politiskt beslut att rekrytera fler personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett resultat av denna målsättning blev att ESF-medel söktes för att genomföra två projekt Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar. Projekten hade två målgrupper men i grund och botten samma målsättning att öka rekryteringen av personer med psykisk funktionsnedsättning till Region Skåne. I Förståelse öppnar nya dörrar (februari 2012 - januari 2014) genomgick ca 500 medarbetare kompetensutveckling i frågor som framför allt rör attityder och värderingar till psykisk funktionsnedsättning, och i Vägen in (augusti 2011 september 2014) har Region Skåne erbjudit anställning eller praktikplatser med inriktning mot anställning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. Samverkan: Projektet har haft ett samverkansavtal med Furuboda Arbetsmarknad. Stödpersonerna från Furuboda Arbetsmarknad har spelat en avgörande roll för projektet läs mer under fråga 4 Arbetssätt och representanter från organisationen har suttit med i projektets styrgrupp och referensgrupp. Ett projekt av detta slag hade inte varit möjligt utan goda kontakter med Arbetsförmedlingen (AF) och Försäkringskassan (FK), och representanter för de båda organisationerna har suttit med i projektets styrgrupp och referensgrupp. Vi har i samband med inskrivning och praktikplaceringar haft kontakter med enskilda handläggare, och vid rapportering av medfinansiering i form av stöd till deltagare stämt av med de olika kontoren. I projektets styrgrupp har också representanter för den ideella sektorn HSO Skåne och
Sid 3 (14) Fontänhuset samt för andra aktörer med erfarenheter av frågan Malmö Stad och Samhall medverkat. Projektet har dessutom varit i kontakt med och lärt av liknande projekt och verksamheter, inte minst Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen. Läs mer under 5, Deltagande aktörer. Projektet har även samverkat med och deltagit i interna arbetsgrupper och processer, t ex chefsutbildning, kompetensförsörjningsprocessen och rekryteringsprocessen. Innovativ verksamhet: Samverkan med Förståelse öppnar nya dörrar har varit en del av projektets innovativa karaktär. De båda projekten har förstärkt varandra. Läs mer i beskrivningen av projektets arbetssätt. Personerna som har fått arbete genom projektet har haft svårt att få arbete den vanliga vägen, deras kompetens har kommit i skymundan på grund av deras funktionsnedsättning. Några av våra metoder och tillvägagångssätt upplever vi som avgörande för resultatet: Projektet har haft ett arbetsgivarperspektiv, dvs fokus har legat på anställning i Region Skåne. Furuboda Arbetsmarknad har varit ett stöd för personen i att lyfta fram kompetenser och önskemål för många av våra deltagare var det första gången någon frågade vad de ville. Detta har sedan legat till grund för matchningen. Genom noggrann matchning av praktikplatser har det varit lättare när vi väl har hittat rätt. Här har Region Skånes breda verksamhet och stora organisation varit en fördel. Projektledningens kunskap om organisationen och Furubodas kartläggning har varit en förutsättning för matchningen. Region Skåne avsatte våren 2013 centrala medel för arbetsgivarens del vid utvecklingsanställningar. Strategisk påverkan: Projektets organisatoriska placering på Koncernstab HR har inneburit en närhet till andra processer av vikt för frågan, som arbetet med kompetensförsörjning, förändringsprocesser och Region Skånes arbetsgivarvarumärke. Externt har projektet presenterats i ett flertal sammanhang. Projektledningen har deltagit i nätverk och arbetsgrupper, såsom Handisams arbetsgrupp för kvalitetsmått, arbetsgruppen Unga med funktionsnedsättning i Finsam Malmö, styrgruppen för Finsam Lund, styrelsen i HSO, ESF:s nätverk för arbetsmarknadsprojekt, styrgruppen för HSO:s och Furubodas projekt DOA, arbetsgruppen för HSO:s projekt Redskapsboden och SKL:s nätverk Funktionsnedsättning och arbete. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? Projektets upplägg, där projektledningen haft en central placering på koncernstab HR i Region Skåne och genom HR-organisationen därmed ett brett kontaktnät i organisationen, och där Furuboda Arbetsmarknad, en ideell organisation, har ansvarat för löpande stöd till deltagarna och till arbetsplatserna, har varit en god lösning på flera utmaningar. Utan god kunskap om Region Skånes organisation och goda kontakter hade det varit svårt att hitta rätt arbetsplatser för deltagare på väg ut i praktik och anställning. Samtidigt har Furuboda Arbetsmarknads fristående ställning varit en fördel på flera sätt, inte minst för deltagare med dålig erfarenhet av myndighetskontakter. Läs med om förslag under fråga 12 Kommentarer och tips. - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? På individnivå har projektet inneburit att deltagarna är bättre rustade och har en större insikt om sin kompetens och sina behov. Projektet har också lett till ett stort antal möten i vardagen mellan främst deltagare i Vägen in och medarbetare på arbetsplatserna, vilket också påverkat organisationens klimat, dvs system- och strukturnivån. Projektet har i det lilla, i vardagen, brutit tabun och minskat fördomar.
Sid 4 (14) Ytterligare ett resultat på systemnivå är att frågan som rör psykisk funktionsnedsättning och arbete har fått en tydligare plats i flera styrande dokument, som kompetensförsörjningsplanen, och i utbildningsinsatser, t ex chefsutbildningar. På organisationsnivå har projektet inneburit en samverkan mellan Koncernstab HR och HR och chefer i de olika förvaltningarna. Projektet har visat på vikten av frågor som introduktion av nya medarbetare, och att man genom att se över arbetsplatsens uppgifter och renodla arbetsuppgifter kan erbjuda inte bara en väg in i organisationen för en person från projektet, utan även på ett bättre sätt använda kompetensen bland redan anställda. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. Syftet med projektet var att hitta samverkansmodeller och metoder för att stödja anställningen av personer med psykisk funktionsnedsättning inom Region Skåne, så att organisationen i högre grad än nu kan spegla befolkningen och utnyttja den potential som finns i en grupp som idag i större omfattning än genomsnittet befinner sig utanför arbetsmarknaden. Projektmål: Ökad samverkan mellan en rad aktörer som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning. 20 personer med psykisk funktionsnedsättning deltar löpande i projektet. Totalt beräknas 80 personer påbörja deltagande under projektets gång, och 50 genomgå hela projektet. Siffrorna skiljer sig åt, eftersom vi arbetar med en grupp som oftare drabbas av ohälsa. Det är också vanligt att personer som deltar i projekt av detta slag hittar andra vägar, t ex fortsatta studier. 20-25 personer med psykisk funktionsnedsättning får genom projektet praktik/ anställning inom någon av Region Skånes förvaltningar. Ambitionen är att varje förvaltning inom Region Skåne ska ta emot en person. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av t ex erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende. Projektet har skapat en plattform för ökad samverkan mellan de medverkande aktörerna, inte minst det löpande och avgörande samarbetet mellan projektledningen i Region Skåne och Furuboda Arbetsmarknad, men också kontakterna med AF och FK i frågor som rör enskilda deltagare och medfinansieringen i projektet, och slutligen kontakterna med dessa och övriga samverkansparter i styrgrupp och referensgrupp. Dessutom har projektledningen varit aktiv i ett antal nätverk och arbetsgrupper kopplade till liknande projekt. Se mer under fråga 5 om deltagande aktörer. 20-30 personer har löpande deltagit i projektet, vilket är något högre än förväntat. 25 personer (17 kvinnor och 8 män) har genom projektet fått anställning i Region Skåne, och 30 personer (18 k/12 m) har genomfört praktik. Samtliga förvaltningar har tagit emot minst en
Sid 5 (14) praktikant. Totalt har projektet haft 65 deltagare, vilket är lägre än de 80 personer som vi från början uppskattade skulle påbörja deltagande i projektet. Det beror på att färre deltagare än väntat har hoppat av projektet tidigt, och att det inledningsvis var svårt att hitta praktikplatser och anställningar, varför många deltagare var inskrivna i projektet längre än väntat. Vid sidan av dessa kvantitativa resultat har projektet haft som målsättning att deltagarna upplever att de har närmat sig arbetsmarknaden och att de fått ett ökat socialt nätverk, vilket leder till bättre hälsa. Detta har mätts genom intervjuer och enkäter bland deltagarna vid inskrivning och utskrivning. Av underlaget framkommer att deltagarna ökat sina kunskaper om hur man söker arbete. Deras tillfredsställelse med livet i sin helhet har ökat, även om det och synen på projektet varierar mellan dem som fått praktik eller arbete och dem som inte har fått det. Deltagarna uttrycker att de uppskattat bemötandet och projektets individuella anpassning, oavsett om deltagandet lett till praktik och arbete eller inte. Läs mer i projektets utvärdering, bilaga 1. Ett annat kvalitativt resultat är att frågan har kommit upp på agendan i organisationen, och att det finns en större öppenhet. Det finns en ökad tendens att se varje enskild individ i målgruppen, istället för en homogen grupp. Vi har gått från visioner till konkret arbete från en målsättning om ökad anställning till konkreta diskussioner om anställning av personer ur målgruppen. Denna konkretisering innebär att erfarenheter från projektet beaktats i centrala styrdokument som kompetensförsörjningsplanen och Region Skånes handikappolitiska program, som reviderades under projektperioden. Men ändrade attityder syns också i det lilla, i atmosfären på en arbetsplats som tagit emot en deltagare från Vägen in och där det i det dagliga arbetet blivit mer naturligt att tänka på frågor som rör psykosocial arbetsmiljö och tillgänglighet. Där har frågan konkretiserats till teman som introduktion, anpassningar, stöd och bemötande. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? Arbetet för att främja anställningen av personer med psykisk funktionsnedsättning i Region Skåne är långsiktigt. Genom projektet har organisationen fått flera viktiga erfarenheter, bland annat vikten av att se individen, vikten av möjlighet till långsiktigt stöd, att praktiken ofta innebär en bra start och det finns stora fördelar om man vid mottagandet av en deltagare från projektet ser över arbetsplatsens arbetsfördelning. Se mer under fråga 12 Kommentarer och tips. Projektets lärande har spridits i styrgruppen och referensgruppen, men också vid konferenser och seminarier där projektet har deltagit, samt i nätverk och styrgrupper för andra projekt där projektledningen varit representerad. Vi har också haft kontakt med liknande projekt och verksamheter och utbytt erfarenheter med dem, t ex Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen och Lunds kommuns IPS-projekt. Ett lärande är samarbetet med AF och FK, där projektet har visat vikten av att ha upparbetade kontaktvägar istället för ad hockontakter med olika handläggare. - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektet fick en senare start än väntat, eftersom det inledningsvis tog tid att sätta upp rutiner för inskrivning av deltagare från framför allt AF. Detta löste sig efter några månader, och projektet hade efter det planerat antal deltagare inne i projektet. Projektets budget har i samråd med ESF reviderats vid ett par tillfällen. Vid ett första tillfälle handlade det om ändrade tjänster och en omfördelning av medfinansieringens ursprung. Budgeten reviderades sedan i samband med att projektet förlängdes tre månader från juni till september 2014. De största förändringarna i budget och verksamhet var då en ökad satsning på att söka praktikplatser och genomföra kompetensutveckling för arbetsplatser som tagit
Sid 6 (14) emot en deltagare. Dessutom samlades erfarenheter från projektets deltagare in vid intervjuer vilket resulterade i goda råd till chefer, handledare och praktikanter, och en slutkonferens för nyckelpersoner i och utanför organisationen genomfördes. Det grundläggande arbetet i projektet att i Region Skåne öppna upp för praktikplatser och anställning för personer med psykisk funktionsnedsättning har inte ändrats. Däremot har metoderna för arbetet utvecklats och förfinats under resans gång. Ett exempel är att vi ursprungligen tänkt att deltagarna skulle få mentorer, högre chefer från andra delar av organisationen än deras praktikplats, men det visade sig att deltagarna tyckte att det stöd de fick på sin arbetsplats och av kontaktpersonen på Furuboda var tillräckligt. Även om projektets grundläggande verksamhet har pågått under hela projekttiden, har det inte löpt friktionsfritt. Våren 2012 genomfördes en organisationsförändring inom Regionservice, som bland annat arbetar med vaktmästeri och transporter, vilket gjorde att deltagare med den profilen fick svårt att komma ut i praktik, och 2013 genomfördes så en genomgripande organisationsförändring inom Region Skåne, när flera sjukvårdande förvaltningar slogs samman, vilket också stoppade upp processen. Å andra sidan innebar den nya organisationen med ett färre antal förvaltningar att projektet lättare kunde nå ut i organisationen. 2013 beslutade Region Skåne att avsätta centrala medel för att täcka arbetsgivarens kostnader vid anställning (de flesta av projektets deltagare har inledningsvis fått en anställning med någon form av stöd från AF), vilket gjorde att många arbetsplatser, som i sin budget inte hade utrymme, kunde anställa en deltagare från Vägen in. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v. s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Den grundläggande aktiviteten i Vägen in har varit att verka för praktik och anställning i Region Skåne för målgruppen, dvs personer med psykisk funktionsnedsättning. Under projektets gång har arbetsgång och kriterier för medverkan utvecklats och förfinats. Se bilaga 2, Vår arbetsmetod. Centralt i arbetet har varit arbetsgivarperspektivet och projektledningens placering strategiskt inom Region Skåne, i Koncernstab HR. Kunskap om organisationen och ett brett nätverk är viktigt för att arbeta i en sådan stor organisation som Region Skåne. Arbetet har också krävt uthållighet, eftersom det ofta tar tid att få kontakt med och svar från lämpliga chefer och arbetsplatser. En annan viktig del av metoden har varit Furuboda Arbetsmarknads roll i mötet med deltagare, kartläggning av deras önskemål, kompetens och behov och löpande stöd under praktik och arbete. Som fristående aktör (ideell organisation och inte myndighet) har Furubodas handledare haft helt andra möjligheter att stödja deltagare på hans/hennes egna villkor. Projektet har arbetat IPS-inspirerat i så motto att individens önskemål har varit utgångspunkten, och att stödet varit anpassat och långvarigt. Det senare är en utmaning i projekt av detta slag, eftersom projekt har en slutpunkt. Inom ramen för det ESF-finansierade implementeringsprojektet RAPS Region Skånes arbetsmarknadspolitiska satsning verkar vi för att erfarenheter från projektet ska vara en del av Region Skånes löpande verksamhet med arbetsmarknadsfrågor. En annan hörnsten i projektets arbetssätt har varit den nära kopplingen till tvillingprojektet Förståelse öppnar nya dörrar. Inom ramen för det projektet har kompetensutveckling i frågor
Sid 7 (14) som rör psykisk funktionsnedsättning genomförs för 500 medarbetare inom Region Skåne HR-personal, chefer, fackliga representanter och medarbetare på arbetsplatser som har tagit emot en deltagare från Vägen in. Läs mer om upplägget i slutrapporten för projektet (ESF diarienummer 2011-3040090). Denna koppling mellan de båda projekten har varit avgörande för arbetet med attityder och värderingar. När en arbetsplats tagit emot en praktikant i Vägen in, blir de teman som tagits upp i kompetensutvecklingsinsatsen i Förståelse öppnar nya dörrar en del av den dagliga verksamheten, samtidigt som en arbetsplats eller en personalgrupp som har genomgått kompetensutveckling har en större öppenhet inför frågor som rör psykisk ohälsa även i den egna personalgruppen. Vi upplever att projekten inte hade kunnat fungera lika väl utan varandra. Som tidigare berättats har Region Skåne avsatt centrala medel för att täcka arbetsgivarens kostnader vid anställning (de flesta av projektets deltagare har inledningsvis fått en utvecklingsanställning, där delar av kostnaderna täcks av statliga bidrag). Denna centrala pott har gjort det möjligt för fler arbetsplatser att anställa deltagare från Vägen in. Vi har inom ramen för Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar samlat ett antal erfarenheter som nu tas tillvara i projektet RAPS. På basis av intervjuer med deltagare i de båda projekten har vi tagit fram en skrift, Vår väg, och goda råd till chefer, handledare och personer som kommer ut i praktik i Region Skåne. Ett annat viktigt avtryck är att projektets tema inkluderats i utbildningar för chefer och att vi inom ramen för RAPS tagit fram ett koncept för fördjupad handedarutbildning för arbetsplatser som tar emot en person med psykisk funktionsnedsättning. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Region Skåne har varit projektägare. Projektledningen har haft sin hemvist i Koncernstab HR, med ett brett nätverk ut till samtliga HR-avdelningar i organisationen. Projektledningen har ansvarat för kontakterna med möjliga praktikplatser, kompetensutveckling av Region Skånes medarbetare, informationsspridning om projektet och påverkansarbete såväl internt som externt. En del av projektets medfinansiering i form av löner har täckts av projektledaren, enhetschefen för enheten för HR-utveckling och Region Skånes strateg i likabehandlingsfrågor, som har lagt tid i projektet. Furuboda Arbetsmarknads roll har berörts ovan (se fråga 4 Arbetssätt och bilaga 2). Handledarna från Furuboda har varit ett stöd inte bara för den enskilda deltagaren utan också, i samband med praktikplatsplacering och anställning, för arbetsplatsen där deltagaren har fått praktik/arbete. Furuboda Arbetsmarknad har också suttit med i projektets styrgrupp och referensgrupp. Även AF och FK har haft representanter i projektets styrgrupp och referensgrupp, och genom det bidragit i diskussioner om projektets upplägg och utfall, och spridit information om projektet i sina respektive organisationer. AF och FK har ansvarat för den formella inskrivningen i projektet, och enskilda handläggare har informerat sina klienter om projektet. Kontakterna med handläggarna har varit intensiva i samband med praktikplatsplaceringar och anställningar av deltagare. De båda organisationerna har också bidragit med information vid rapportering till ESF av medfinansiering i form av ersättning till deltagarna.
Sid 8 (14) Styrgruppen har också haft representanter för HSO, Fontänhuset, Malmö Stad och Samhall. Gruppen har främst varit ett forum för strategiska diskussioner och utbyte av erfarenheter, baserat på de olika roller vi har i projektet och våra olika funktioner i arbetet med funktionsnedsättning och arbetsmarknad. Följande organisationer och personer har ingått i styrgruppen: Region Skåne, Carina Wirth, enhetschef personalstrategiska avdelningen, ordförande i styrgruppen Region Skåne, Christine Fernström, projektledare Region Skåne, Åsa Berglund, delprojektledare Region Skåne, Margot Nilsson, strateg Region Skåne, Eva Mattelin, utbildningsansvarig Arbetsförmedlingen, Catrin Deden Marcelius, Kristianstad Arbetsförmedlingen, Agneta Mattsson, Malmö Försäkringskassan, Anders Heide, Malmö Försäkringskassan, Åsa Gärrenstad, Malmö Malmö Stad, Carina Lindqvist, psykiatrisamordnare Furuboda, Erik Lindell, bitr verksamhetschef HSO Skåne, Thomas Larsson, administrativ chef/lars Gustavsson, ombudsman Fontänhuset, Anna-Karin Ekman, klubbhuschef Samhall, Irene Olsson, personalchef Göteborgs universitet och Handelshögskolan Stockholm (från november 2013), Nanna Gillberg, utvärderare/lunds universitet, Erika Blücher, utvärderare (till november 2013) Svenska ESF-rådet, Gunilla Sweger/Marie-Louise Gullstrand, Samordnare Arbetsmarknad (adjungerad) I referensgruppen har diskussionerna varit av det mer operativa slaget, och läget i projektet, med dess löpande utmaningar, har presenterats. Följande organisationer och personer har deltagit i referensgruppen: Region Skåne, Åsa Berglund, delprojektledare Vägen in Region Skåne, Eva Mattelin, utbildningsansvarig Vägen in Furuboda, Evelina Jönsson, Kicki Alvåg, Petra Palhoto och Susanne Bohs, handledare Vägen in Arbetsförmedlingen, Ingrid Ekström, Kristianstad Arbetsförmedlingen, Jeanette Arani, Malmö Försäkringskassan, Christel Dahl, Malmö Fontänhuset Malmö, Lisbeth Osberg/Karina Topel och Tina Nevsten Göteborgs universitet och Handelshögskolan Stockholm, Nanna Gillberg, utvärderare (från november 2013)/Lunds universitet, Erika Blücher, utvärderare (till november 2013) Projektgruppen har bestått av projektledare Christine Fernström, delprojektledare Åsa Berglund och från 2014 även utbildningsansvariga Eva Mattelin. Christine Fernström har ansvarat för sökandet efter praktikplats, projektets förankring samt intern och extern information, Eva Mattelin har vid sidan av utbildningsinsatser i projektets intensiva slutfas också arbetat med praktikplatsplaceringar, och Åsa Berglund har dokumenterat och administrerat projektet. Gemensamt har vi arbetat med strategisk planering och genomförandet av större insatser, som slutkonferensen, och större informationsinsatser. Arbetet i projektgruppen har kännetecknats av öppenhet, respekt för varandras olikheter, idérikedom och ömsesidigt stöd. Vi har haft täta avstämningar och vid flera tillfällen har två eller alla tre deltagit vid t ex konferenser och externa presentationer. Tre par ögon och tre par öron uppfattar mer. Projektmedlen från ESF har gjort detta intensiva arbetssätt, som vi upplever kvalitetssäkrande, möjligt att genomföra. Projektet har dessutom varit i kontakt med och lärt av liknande projekt och verksamheter, inte minst Stockholms Läns Landsting och ESF-projektet Din kompetens, vår möjlighet, Västra Götalandsregionens projekt Arbetsmarknadsnoder, Polismyndigheten i Stockholms
Sid 9 (14) län och dess samarbete med Samhall samt IPS-projektet i Lunds Kommun. Dessutom har projektledningen varit aktiv i ett antal nätverk, arbetsgrupper och styrgrupper kopplade till liknande projekt, vilket ytterligare ökat samverkan och kontaktnätet för Region Skåne i frågor som rör psykisk funktionsnedsättning och arbetsmarknad. Projektledningen har deltagit i Handisams arbetsgrupp för kvalitetsmått, arbetsgruppen Unga med funktionsnedsättning i Finsam Malmö, styrgruppen för Finsam Lund, styrelsen i HSO, ESF:s nätverk för arbetsmarknadsprojekt, styrgruppen för HSO:s och Furubodas projekt DOA, arbetsgruppen för HSO:s projekt Redskapsboden och SKL:s nätverk Funktionsnedsättning och arbete. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet har arbetat utifrån individens önskemål och förutsättningar. Detta arbete med individuell anpassning innebär, menar vi, också att arbeta mer jämställdhetsintegrerat vi utgår inte från att en viss grupptillhörighet, oavsett om det rör kön eller psykisk funktionsnedsättning, innebär vissa behov och önskemål. Vi ser också att projektets arbete med individer inte bara har utmanat uppfattningar om psykisk funktionsnedsättning utan också uppfattningar kopplade till andra diskrimineringsgrunder som kön och etnicitet. Det är när en ansiktlös grupp blir enskilda individer med unika drag som stereotypa bilder av olika slag utmanas, och det menar vi har skett i projektet. När det gäller frågan om kön och psykisk funktionsnedsättning vet vi att kvinnors och mäns psykiska hälsa bedöms olika, och att det finns stereotypa bilder av kvinnor med psykisk funktionsnedsättning som tillbakadragna, medan män med psykisk funktionsnedsättning ses som aggressiva. Dessa stereotypa bilder var något som vi tog upp i kompetensutvecklingsinsatserna i Förståelse öppnar nya dörrar. Vi har i löpande uppföljningar noterat resultat fördelat på kön, och har sett att könsfördelningen bland deltagarna har varit jämn och att resultaten inledningsvis också varit det. Vid diskussioner i styrgruppen har representanter från FK och AF sagt att det i deras målgrupper är fler kvinnor som har en kodning för psykisk funktionsnedsättning. Även bland Region Skånes anställda finns en majoritet kvinnor, främst för att många vårdyrken är kvinnodominerade. I slutet av projektet blev också denna skillnad synlig i resultatet totalt fick 17 kvinnor och 8 män arbete genom projektet. Resultatet är något jämnare om man ser till dem som har gjort praktik inom Region Skåne 18 kvinnor och 12 män. (Det är dock inte alla som fått arbete som först gjort praktik). Vi kan se att det i resultatet för dem som har fått praktik och jobb har varit flera som har utbildning i något av de legitimationsyrken som finns i vården, och att majoriteten av dessa har varit kvinnor. Det har varit svårare för personer med utbildning inom mansdominerade yrken, t ex IT-tekniker och ingenjörer, att få praktik och jobb i projektet. En delförklaring kan vara Region Skånes verksamhetsprofil. Under projektperioden gjordes en uppföljning av Region Skånes arbete med CEMRdeklarationen, en plan för arbete med jämställdhet för europeiska kommuner och landsting/ regioner. Inom ramen för Förståelse öppnar nya dörrar samlades utifrån uppdraget i CEMR hösten 2013 erfarenheter från projektets deltagare till Region Skånes arbete mot flerfaldig diskriminering. Projektet har haft stöd av processtöd jämställdhet och av projektets utvärderare, Nanna Gillberg, som också arbetar med jämställdhetsfrågor och bidra till diskussionerna om hur projektet kan jobba med frågan om jämställdhetsintegrering.
Sid 10 (14) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Hela projektet handlar om tillgänglighet till arbetsmarknaden för personer med psykisk funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är ofta en grund för diskriminering på arbetsmarknaden, och än oftare psykisk funktionsnedsättning, eftersom det ofta inte syns och därför kan vara svårare att förstå. Syftet med projektet har varit att öka anställningen av personer med psykisk funktionsnedsättning i Region Skåne, och i arbetet med projektet har vi arbetat med tillgänglighet på olika plan, allt från anpassning av arbetsplatser och arbetsuppgifter till frågor som rör attityder och värderingar. Anpassningar på en arbetsplats kan gälla hjälp med att introducera och strukturera arbetsuppgifter, flexibla arbetstider eller tydliga rutiner. Stödet från Furuboda har också varit en del av dessa anpassningar. De har kunskap och verktyg för anpassningen. Anpassningarna har varit ett konkret sätt att arbeta med tillgänglighet. Utan dem hade det inte varit möjligt för många av projektets deltagare att göra praktik/arbeta inom Region Skåne. Vi har samlat goda råd till chefer och handledare, utifrån våra erfarenheter i projektet men också utifrån intervjuer med deltagare i Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar. Genom projektet har kunskaper om anpassningar spridits till olika arbetsplatser i Region Skåne, och bidragit till hur organisationen ser över sin tillgänglighet, inte bara för personer med psykisk funktionsnedsättning. Men brist på tillgänglighet handlar också om omgivningens okunskap, rädsla, attityder och värderingar. Ofta utgör omgivningens värderingar ett större hinder än funktionsnedsättningen i sig. Genom de personliga möten som skett i projektet, och genom de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts inom ramen för Förståelse öppnar nya dörrar, har medarbetare i Region Skåne utmanat egna attityder och värderingar, något vi menar är en viktig komponent i arbetet för tillgänglighet. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Det övergripande syftet med ansökningsomgången var att förändra, förbättra och förstärka de regionala och/eller nationella strukturerna för att minska utanförskapet, och vikten av långsiktigt engagemang och parallell implementering av projektet understryks i utlysningen. Vägen in har sin bakgrund i en politisk målsättning, och arbetet i projektet har visat på betydelsen av långsiktighet, både för individen och för att de kunskaper organisationen fått i projektet inte ska gå förlorade. Därför verkar vi i projektet RAPS för att inkludera erfarenheter från Vägen in och tvillingprojektet Förståelse öppnar nya dörrar i Region Skånes arbetsmarknadsenhet. Ett av de verktyg som lyfts i prioriteringarna är samverkan mellan relevanta aktörer. Ett av projektets mål har varit ökad samverkan mellan en rad aktörer som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning, och i styrgrupp och referensgrupp och genom projektets dagliga arbete har relationer till främst Furuboda Arbetsmarknad, AF och FK utvecklats, men projektet har också varit aktivt i olika arbetsgrupper som arbetar med frågan om funktionsnedsättning och arbete på lokal, regional och nationell nivå. Projektet har riktat sig till flera av de målgrupper som ansökningsomgången fokuserar på långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättningar samt personer med neuropsykiatriska diagnoser, som står långt från arbetsmarknaden. Vi har i projektet vänt oss till personer med
Sid 11 (14) psykisk funktionsnedsättning, vilket har inneburit personer med psykiska sjukdomar, med utmattningsdepressioner eller med neuropsykiatriska diagnoser. Projektet har arbetat med inspiration av IPS-modellen, en evidensbaserad metod som nyligen börjat tillämpas i svensk kontext. Vid en konferens på temat IPS hösten 2014 insåg vi att vi, trots att vi inte följer samtliga nyckelprinciper i modellen, är relativt programtrogna i en svensk kontext. Kopplingen till IPS är också något som projektets utvärderare har fokuserat på. Genom projektets båda utvärderare, som regelbundet deltagit på projektets styrgruppsoch referensgruppsmöten, har projektet haft ett bollplank med god kunskap om forskning kring och arbete med projektets frågor. Se mer under fråga 11, Extern utvärdering. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Vägen in har sitt ursprung i ett politiskt beslut att anställa fler personer med psykisk funktionsnedsättning inom Region Skåne. Innan projektansökan skickades in till ESF var projektledaren i kontakt med samtliga HR-chefer i Region Skåne för att diskutera hur man bäst kunde arbeta med detta uppdrag, och det var tydligt att vi för att lyckas måste arbeta med kompetensutveckling i den egna personalen parallellt med praktikplatsplaceringar och anställningar av personer med psykisk funktionsnedsättning. Internt har påverkansarbetet sålunda kommit att bedrivas genom kompetensutveckling av HR-personal, chefer, fackliga representanter och medarbetare som på sin arbetsplats tar emot en deltagare från Vägen in. Projektledningen har också spritt erfarenheterna från arbetet i de båda projekten i olika sammanhang vid HR-chefsmöten, vid brukarpanelens planeringsdelegation, i handikappberedningen och i sammanhang med frågor som i förlängningen har en koppling till projektets teman, som kompetensutveckling, rekrytering, arbetsmiljö och varumärkesarbetet. Vi har sett att det är fruktbart att koppla frågan om psykisk funktionsnedsättning och arbete till redan pågående processer och kompetensutvecklingssatsningar, som t ex utbildningen för nya chefer. Vi har haft ett nära samarbete med Region Skånes strateg för likabehandlingsfrågor. Vi har också sett frågan om påverkan i det dagliga arbetet, i mötet mellan en möjlig praktikarbetsplats och en deltagare i projektet, och i möten med attitydambassadörer i samband med kompetensutvecklingsinsatser. Det är i det personliga mötet som fördomar utmanas, och ska vi påverka synen på personer med psykisk funktionsnedsättning och deras möjligheter att bidra i arbetslivet, har det ofta sin grund i insikter kopplade till personliga möten. Externt har vi spritt information om arbetet i projektet i ett antal arbetsgrupper där projektledningen har varit representerad arbetsgruppen Unga med funktionsnedsättning i Finsam Malmö, styrgruppen för Finsam Lund, Handisams arbetsgrupp för kvalitetsmått, styrelsen i HSO, ESF:s nätverk för arbetsmarknadsprojekt, styrgruppen för HSO:s och Furubodas projekt DOA, arbetsgruppen för HSO:s projekt Redskapsboden och SKL:s nätverk Funktionsnedsättning och arbete. Vi har också medverkat vid ett antal konferenser, t ex en konferens med representanter för OECD i arrangemang av SKL och Socialdepartementet, Handisams och SKL:s konferens Se kraften och kompetensen, och en konferens i arrangemang av Handikappberedningen för chefer inom Region Skåne. Vi har haft
Sid 12 (14) erfarenhetsutbyte med Stockholms Läns Landsting och deras projekt Din kompetens vår möjlighet, med Västra Götalandsregionens projekt Arbetsmarknadsnoder och med IPSprojektet i Lunds kommun. - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Projektets idéer omsätts under 2014 i implementeringsprojektet RAPS i arbetsmarknadsinsatser inom ramen för Region Skånes arbetsmarknadsenhet. Vi menar att projektets erfarenheter t ex vad gäller långsiktigt stöd, anpassningar och handledning också kan användas i liknande insatser för andra grupper som står långt från arbetsmarknaden. Vi har fått in idéer från projektet i styrande dokument och återkommande verksamheter, som t ex kompetensförsörjningsplanen och utbildning för nya chefer. - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Det krävs ett ständigt arbete med attityder och värderingar i frågor som rör psykisk funktionsnedsättning, gärna kopplat till andra processer som t ex kompetensförsörjning och chefsutbildning. För att frågan om att öppna arbetsplatserna för praktik och anställning av personer som står långt från arbetsmarknaden inte ska bli ett sidospår, något man gör när man har tid, är det viktigt att det ingår i chefsuppdraget och ligger som en tydligt gärna samlat uppdrag för förvaltningarna. Centrala medel för att täcka arbetsgivarens kostnader underlättar också arbetet, men det är viktigt att målsättningen är att arbetsplatserna själva så småningom ska bära kostnaderna. Att samlat jobba med dessa frågor, så att det inte kommer konkurrerande propåer till samma arbetsplats, är en av orsakerna till att vi i projektet ser fördelarna med en sammanhållen arbetsmarknadsenhet. Andra orsaker är givetvis att kunskap om frågor som rör arbetsmarknadsinsatser finns samlad, att man har en ingång för och en upparbetad kontakt med AF och FK och att det är lättare att genomföra strukturerad kompetensutveckling av t ex handledare för personer som kommer ut i praktik och anställning i Region Skåne. Lärdomar och erfarenheter från projektet skulle också kunna komma till användning i Region Skånes rehabiliteringsarbete och omplaceringsverksamhet av redan anställda. En annan stor fråga, som vi inte berört i detta projekt, är riktlinjer vid upphandling, där en stor aktör som Region Skåne kan påverka genom att ställa krav på leverantören att i sin organisation arbeta aktivt med värderingsfrågor, ta emot praktikanter och liknande. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektet har haft två utvärderare från hösten 2011 Erika Blücher från Lunds universitet, innan hon fick arbete på annan ort, och från november 2013 Nanna Gillberg från Göteborgs universitet. Nanna Gillberg har också utvärderat Förståelse öppnar nya dörrar. Utvärderaren har samlat information genom djupintervjuer med ett urval deltagare och med projektets samarbetspartners, genom enkäter som deltagarna fyllt i vid projektstart och projektslut samt genom att delta regelbundet vid styrgrupps- och referensgruppsmöten. Vid dessa tillfällen har utvärderaren även lämnat rapporter om sitt arbete. Nanna Gillberg har även rapporterat vi konferenser för Handikappberedningen och SKL. Att arbeta med Erika Blücher och Nanna Gillberg under hela projekttiden har inneburit att de
Sid 13 (14) har kunnat utveckla en djupare förståelse för projekten och varit ett större stöd än en konsult som kommer in vid enbart några tillfällen. Nanna Gillberg har dessutom en bred kompetens från jämställdhetsfrågor till samhällsekonomiska beräkningar, vilket vi har haft nytta av i vårt arbete. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektledningen har haft täta avstämningar med Furuboda Arbetsmarknad, och i diskussioner vid dessa möten har vi diskuterat möjligheter för de olika deltagarna, testat metoder, följt upp dem och utvecklat praxis. Vi har skrivit ner vår arbetsmetod så som den har kommit att utvecklas (se bilaga 2). Handledarna från Furuboda har haft regelbunden kontakt med deltagarna och arbetsledningen på praktikplatsen i förekommande fall har också projektledaren haft kontakt med chefer på praktikplatser. Det är viktigt att stämma av löpande, eftersom det är först när deltagarna kommer ut i skarpt läge, på arbetsplatsen, som många frågor kommer fram. Projektets utbildningsansvariga har tillsammans med en av deltagarna genomfört djupintervjuer med deltagare i Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar med fokus på hur Region Skåne bäst kan arbeta med dessa frågor. Intervjuerna har resulterat i en uppsättning goda råd till chefer, handledare och praktikanter. Projektet har regelbundet fört loggbok, vilket stämmer till eftertanke och i efterhand klargör större trender, inte minst i samband med lägesrapporterna till ESF. Slutligen har projektledningen haft täta arbetsmöten och tagit upp aktuella frågor. I ett projekt av detta slag, där vi så tydligt har utvecklat metoderna under resans gång, har det varit viktigt att diskutera och dokumentera vad projektet har kommit fram till. Våra olika erfarenheter och utgångspunkter har borgat för en bred belysning av frågorna och fungerat som en sorts kvalitetssäkring. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det är i det personliga mötet som fördomar utmanas. Många gånger, när vi har stött på motstånd i organisationen, har ett förutsättningslöst möte med en chef lett till en öppning. Det är viktigt att se individen, inte en homogen grupp. Anpassningar är ofta aktuella, men kan variera. Matchningen är viktig att utgå från personens önskemål och behov, men också att ha god kännedom om organisationen där man söker praktikplats/anställning. Det är också viktigt att rigga tjänsten rätt, att inte börja för snabbt eller för långsamt. Ett sätt att bereda väg in i organisationen är att se över och inventera arbetsuppgifter och fundera kring arbetsfördelningen. Där man har gjort så har man kunnat få in ett stort mervärde genom att ta in en deltagare i projektet. Långsiktigt stöd är viktigt för målgruppen i projektet. Att hitta ett arbete är bara ett första steg de verkliga utmaningarna kommer när man ska få arbetet att fungera med resten av tillvaron. Handledarna från Furuboda har varit ett stöd både för deltagaren men också för
Sid 14 (14) arbetsplatsen. Praktik har visat sig vara bra för både deltagare och arbetsgivare. Det ger möjlighet att känna på varandra. Under praktikperioden har man inte heller samma prestationskrav, och kan se över arbetsuppgifter och stegvis utveckla arbetet. Flera gånger har det också varit en nödvändighet eftersom många av deltagarna har varit borta länge från arbetsmarknaden. Här har projektet kommit att skilja sig från den rena IPS-modellen, där siktet är anställning direkt. Många av projektets deltagare har också uttryckt att de hellre börjar med praktik. Handledarna på arbetsplatsen behöver utbildning, både innan de tar emot en praktikant och efter ett tag, gärna kombinerat med erfarenhetsutbyte med andra handledare. Stödet från ledningen är avgörande. Uppgiften att ta emot personer med funktionsnedsättning bör ingå i chefsuppdraget och skrivas in i förvaltningsuppdraget. För förändringsarbete av det här slaget är det viktigt att identifiera nyckelpersoner och -processer. Arbetet tar tid. Det är viktigt att parallellt med praktikplaceringar av personer med funktionsnedsättning arbeta med attityder och värderingar. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Christine Fernström, projektledare, christine.fernström@skane.se Eva Mattelin, utbildningsansvarig, eva.mattelin@skane.se Åsa Berglund, delprojektledare, administration och dokumentation asa.j.berglund@skane.se Carina Wirth, enhetschef för Enheten för HR-utveckling, behörig företrädare för projektet, carina.wirth@skane.se Nanna Gillberg, utvärderare i projektet, ek dr Handelshögskolan i Stockholm, verksam vid Göteborgs universitet, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, nanna.gillberg@gnc.gu. se