Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna som ligger till grund för Öresundsprognosen 2012 är Danmarks Statistiks framskrivningar för den danska delen av Öresundsregionen 1 och s befolkningsprognoser 2 för den svenska delen. I den här bilagan beskrivs metoden översiktligt. För närmare beskrivning av prognosens antaganden hänvisas till Danmarks Statistiks och s rapporter. Prognosernas jämförbarhet När man jämför två olika prognoser ställs man inför frågan om prognoserna är jämförbara. Metoderna är olika, vilket till viss del återspeglar sig i resultatet. Den stora skillnaden mellan prognosmodellerna är att prognosen för den danska delen av Öresundsregionen är en nedbrytning av en nationell prognos, medan prognosen för den svenska delen är en fristående prognos. Danska Öresundsregionens befolkningsprognos står alltså i direkt samband med befolkningsutvecklingen i andra delar av Danmark. Även om prognosen för den svenska delen av Öresundsregionen är fristående, bygger antaganden om fruktsamhet och dödlighet dock på nationellt skattade förändringar. Födda, döda och flyttare är däremot inte avstämda mot ett nationellt tak. Om en sådan avstämning mot en nationell prognos skulle ge ett annat resultat är svårt att överblicka. När det gäller kommunprognosen tar hänsyn till kommunernas bostadsbyggnadsplaner i nedbrytningen av de delregionala prognoserna. Danmarks Statistik tar inte hänsyn till det planerade bostadsbyggandet, utan skriver enbart fram de senaste årens utveckling. Till största delen beror skillnaden i resultat mellan de två prognoserna på att demografin och förutsättningarna ser olika ut. Åldersstrukturen styr till stor del exempelvis barnafödandet och antalet dödsfall. När det gäller fruktsamhetens och dödstalens förändring ser antagandena ganska lika ut för båda prognoserna, men nivån på utgångsläget skiljer sig något åt. 1 Befolkningsfremskrivninger 2012, Danmarks statistik, 2012. 2, Skånes befolkningsprognos 2012 och bilaga med antaganden, oktober 2012 Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 33 90 Internet: www.skane.se
Datum 2012-10-24 2 (5) Invandringen påverkas av lagar som är desamma när det gäller flyttningar inom EU och Skandinavien, men som skiljer sig åt för invandring från andra delar av världen. Skillnader i metodik för skattning av inrikes flyttningar kan ge olika resultat. Men då det inrikes flyttningsnettot är en liten del av den totala folkökningen bör inte detta medföra några större problem i praktiken. De båda prognoserna bör alltså kunna användas för att tillsammans beskriva befolkningsutvecklingen i Öresundsregionen. Man bör dock hålla i åtanke att alla prognoser har en inneboende osäkerhet och att osäkerheten blir större ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Speciellt flyttningar är väldigt svåra att skatta på lång sikt. Då flertalet av flyttarna är unga är osäkerheten störst bland ungdomar. Detta påverkar även det framtida barnafödandet. Bäst träffsäkerhet har prognoser för de äldsta åldersgrupperna. Äldre personer flyttar i väldigt liten utsträckning och dödsriskerna i dessa åldersgrupper förändras ganska långsamt. Då osäkerheten inte bara ökar med tiden, utan även blir större ju mindre folkmängd prognosen beräknas på, redovisas folkökningen på kommunnivå enbart för de första tio prognosåren. Danska Öresund I Danmark tas befolkningsprognoser för regioner fram av Danmarks Statistik. Först görs en prognos för hela landet. När prognosen för Danmark är framtagen, används den som en överordnad ram för de regionala prognoserna. Antalet födda, döda och nettoflyttare beräknas för varje landsdel. Summan av födda, döda och varje års slutbefolkning stäms sedan av mot den nationella prognosen. I Danmarks Statistiks prognos bryts prognoserna för landsdelar ner till kommuner utifrån de senaste årens utveckling. I denna nedbrytning tar inte Danmarks statistik hänsyn till planerat bostadsbyggande. I den nationella prognosen delas befolkningen in i följande grupper: Personer med danskt ursprung Invandrade från ett västerländskt land Invandrade från ett icke västerländskt land Barn till invandrare från ett västerländskt land Barn till invandrare från ett icke västerländskt land Grupperna delas även upp efter danskt respektive utländske medborgarskap. I prognosmodellen görs sedan separata antaganden kring fruktsamhet, dödlighet och flyttningar.
Datum 2012-10-24 3 (5) Fruktsamhet I Danmark sjönk fruktsamheten mellan 2010 och 2011 kraftigt från 1,88 till 1,76 barn per kvinna. Trots minskningen låter man prognosen följa samma långsiktiga trend som de senaste årens prognoser. Prognosen tar sin utgångspunkt i 2011 års barnafödande, då den summerade fruktsamheten uppgick till 1,80. I den nationella prognosen görs separata antaganden för de fem befolkningsgrupperna uppdelat på danskt/utländskt medborgarskap. Sammantaget väntas fruktsamheten att minska ytterligare fram till 2030 då fruktsamheten förväntas stabilisera sig. Fruktsamheten för de olika regionerna (landsdelene) baseras på fyraårsperioden 2008-2011. Prognoserna över antalet födda i regionerna stäms av mot den nationella prognosen så att summan av antalet födda i regionerna stämmer överens med det antal som skattas i prognosen för hela Danmark. Efter att kommunreformen trädde i kraft den 1 januari 2007 är den enskilda kommunen stor nog för att det ska vara möjligt att räkna ut åldersspecifika fruktsamhetskvoter för varje kommun. För kommunerna tas utgångspunkt i den observerade fruktsamheten under åren 2008-2011. Under prognosperioden antas de framräknade fruktsamhetstalen i kommunerna följa den utveckling som är skattad för hela Danmark, men med utgångspunkt i kommunens egen nivå för åren 2008-2011. Dödlighet Antagandena i den nationella prognosen tar sin utgångspunkt i dödsriskerna för åren 2010-2011, då medellivslängden var 81,6 år för kvinnor och 77,3 år för män. De kön- och åldersspecifika dödsriskerna förväntas sjunka konstant fram till 2049. Då antas medellivslängden vara 87,8 år för kvinnor och 85,6 år för män. Medellivslängden förväntas öka i samma takt i de fem befolkningsgrupperna. I de regionala prognoserna beräknas dödstal fördelat på kön och ålder för respektive landsdel. Beräkningarna baseras på den observerade dödligheten åren 2010-2011. Under prognosperioden antas dödstalen förändras i den takt som är skattad för hela Danmark, men med utgångspunkt i respektive regions observerade dödlighet åren 2010-2011. På så vis bevaras de regionala olikheterna under prognosperioden. I de kommunala prognoserna antas att alla kommuner inom en landsdel har samma dödlighet. Då de regionala prognoserna över antalet döda stäms av mot de nationella prognoserna, kommer kommunerna därmed automatiskt att följa den de antaganden om förändrad medellivslängd som ligger till grund för den nationella prognosen.
Datum 2012-10-24 4 (5) Flyttningar I prognosen för Danmark antas den årliga återvandringen av danskar samt invandringen av barn till invandrare med danskt medborgarskap följa samma mönster som under perioden 2009-2011 fördelat på kön och ålder. Den övriga invandringen antas under 2012 följa ett genomsnitt för 2009-2011, vilket ger drygt 38 000 invandrare utan danskt medborgarskap. Nivåerna väntas gradvis att sjunka under den närmsta tioårsperioden ner mot 35 000 personer. Flyttningarna till och från landsdelarna är baserad på flyttningen åren 2008-2011. Utflyttningen beräknas utifrån kön- och åldersspecifika utflyttarrisker. Inflyttningen beräknas utifrån landsdelarnas andel av samtliga inrikesinflyttare och invandrare i landet, fördelat på kön och ålder. Flyttmönstret för kommunerna antas motsvara genomsnittet av flyttningen åren 2008-2011 under hela prognosperioden. Utflyttningen bestäms av utflyttningsrisker beräknade på ålder och kön under perioden 2008-2011. Inflyttningen beräknas utifrån kommunens egen andel av den totala inflyttningen i landsdelen under motsvarande period. Svenska Öresund I Sverige tar Statistiska Centralbyrån (SCB) endast fram befolkningsprognoser för riket. tar årligen fram motsvarande prognoser för länet och kommunerna. s nedbrytning av länsprognosen tar hänsyn till bostadsbyggnadsplanerna i länets kommuner. Även andra nationella aktörer gör regionala prognoser, dock inte årligen. Flertalet skånska kommuner tar regelbundet fram fristående prognoser för den egna kommunen. s senaste befolkningsprognos täcker perioden 2012-2021. Som ett komplement till denna prognos finns en långsiktig framskrivning för åren 2022-2031. I den långsiktiga prognosen är antagandena för flyttningar något enklare och inte nedbrutna per kommun utan endast för de fyra regiondelarna i Skåne. Fruktsamhet Antalet födslar prognostiseras utifrån från kvinnors åldersspecifika fruktsamhet i kommunerna under perioden 2009-2011. Ett treårigt medelvärde konstrueras för att slumpmässiga avvikelser ska minska. Ett sådant medelvärde släpar dock efter i tiden. För att ha en aktuell fruktsamhet som utgångspunkt i prognosen har den åldersspecifika fruktsamheten för varje kommun justerats upp utifrån den summerade fruktsamheten för hela Skåne 2011 (TFR 3 =1,88). Under prognosperioden väntas den summerade 3 TFR står för det summerade fruktsamhetstalet, vilket beskriver hur många barn en kvinna skulle få under sitt liv utifrån hur barnafödandet ser ut i olika åldrar.
Datum 2012-10-24 5 (5) fruktsamheten i Skåne öka svagt fram till 2022 (TFR=1,91) och därefter avta till 2011 års nivå fram till 2031. Dödlighet Prognosen utgår från den observerade dödligheten i Skåne för åren 2007-2011 justerat efter kommunernas nivåer. Dessa förändras sedan utifrån SCB:s antaganden om dödstalens utveckling i riket. Enligt dessa antaganden minskar dödstalen svagt under hela prognosperioden. Flyttningar I s prognos för länet har Skåne delats in i fyra regiondelar: sydvästra, nordvästra, nordöstra och sydöstra Skåne. För dessa områden har sedan inflyttningen bedömts separat. Det inrikes flyttnettot (inflyttade från övriga riket minus utflyttningen till övriga riket) skattas för de fyra regiondelarna utifrån historiska flyttmönster uppdelat på kön och ålder för åren 2007-2011. Det utrikes flyttnettot (invandrare minus utvandrare) är den komponent som var särskilt stor 2006-2009, vilket resulterade i en kraftig befolkningsökning i Skåne och övriga Sverige. Bedömningar kring de utrikes flyttningarna har stor osäkerhet då lagändringar på hemmaplan eller kriser ute i världen på kort tid kan förändra utvecklingen i den ena eller andra riktningen. Den utrikes nettoflyttningen förväntas att öka fram till 2016 för att därefter åter minska. Nivån av utländska studenter väntas fortsätta minska under 2012 då studieavgifterna som infördes för personer utanför EU/EES hösten 2011 får helårseffekt under året. Efter 2012 väntas antalet studenter öka svagt mot bakgrund av en ökad globalisering. Arbetskraftsinvandringen väntas öka under prognosperioden då nya regler kring arbetskraftsinvandring från 2008 har gett en mer efterfrågestyrd och mindre reglerad rörlighet. Osäkerheten i asyl- och anhöriginvandringen är stor, men nivån förväntas öka fram till 2016 och därefter avta. Ett är exempel på svårigheten att bedöma den framtida invandringen är Migrationsdomstolens dom i början av 2012 som påverkar Somaliers möjlighet till familjeåterförening i Sverige. Ett annat exempel är situationen i Syrien som har förvärrats sedan prognosen gjordes. Utvecklingen av flyttutbyte med Danmark är svårt bedöma och påverkas till stor del av bostadsprisernas utveckling. Antalet personer i flyttbenägna åldrar ökar i Region Huvudstaden. I framtiden kommer flyttutbytet med Danmark att utgöra en betydande del av Skånes flyttutbyte med utlandet.