Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Relevanta dokument
Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Att se och förstå undervisning och lärande

Malmö högskola Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I Klassrumsregler

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Välkommen till information om examensarbete i AU3 Hösten 2013

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 28 Mars Av: Josefin Pettersson

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Elevenkäten 2012 Sammanställning av svaren

VAD ÄR DET? Alla elever måste göra ett gymnasiearbete för att få en gymnasieexamen.

Intervju med den andre

Språkis Svenska för nyfikna

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken och Kay Fraser

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Agility! Springa snabbt

Förskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?

Att se och förstå undervisning och lärande

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Läsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser

Tjejen på skolgården. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Vänd dig inte om Lärarmaterial

Den döda flickans docka

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Intervju med den andre

Fröken spöke fixar loppis

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Skolan elevenkät 2015 NHG

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. (SV åk 7 9)

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Draken med tatueringen

Språkis Svenska för nyfikna

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärarutbildningskonventets alumnenkät

Såhär vill jag ha det i skolan

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Dagboken ANNELIE DREWSEN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN. Kapitel 2 sår (s 6, rad 7), hål i huden / en skada

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Agility! Högsta vinsten

"Siri och ishavspiraterna"

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Elevernas röst om studiero, trygghet och kränkande behandling. Anooshé Ghodsi, jurist BEO och Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare Skolenkäten

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

En lång väg från stallet

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Klassrummet som läromiljö

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. (SV åk 7 9)

Självständigt arbete på grundnivå del III

Turbo blir spökjägare

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Exempel på observation

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Strategier för att utveckla elevernas framställningar

Uppväxtvillkor i Sofielund

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Vad ska jag prata om?

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Södertörns högskola Stockholm

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

BOKHATAREN Lärarmaterial

APL-matris Instruktör inom fritid och hälsa

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

1. Inledning Förutsättningar... 3

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Skurups kommun Skolan elever 2013

Moas gäng och stölden på kaféet Lärarmaterial

Modell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Transkript:

Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28

Innehållsförteckning Inledning.1 Metod...1-2 Resultat 2-3 Diskussion...3 Källhänvisning 4

Inledning Jag har valt att observera hur kommunikationen kan vara i ett klassrum. Eftersom kommunikation är ett relativt omfattande begrepp så har jag valt att fokusera på vissa frågeställningar, som jag förklarar senare i texten. I boken Praktiska lärarkunskaper av Långström, Sture & Viklund, Ulf finns det ett kapitel som belyser mitt val av frågeställning ganska exakt. Kapitlet heter kommunikation och språk. I texten berättar man vad kommunikation kan vara och vilka sätt det finns att kommunicera på. Man skriver såhär: Kommunikation (från latinets communicare: meddela eller göra gemensamt) innebär att man meddelar sig; att kontakt uppstår mellan individer genom överföring av olika slags beteenden. Det är just detta som jag anser vara intressant och relevant att observera. Jag anser att det finns några sätt att kommunicera på som är viktigare än andra t ex kroppsspråket, rösten, blicken och hörseln. Frågan som jag ville få svar på lyder såhär: Hur är kommunikationen mellan lärare och elev? elev och lärare? elev och elev? Metod Kommunikation är ett spännande område att observera eftersom det kan se så olika ut och är i ständig förändring. Anledningen till att jag valde kommunikation som ämne är att jag tycker det är intressant att se lärare och elever i samspel med varandra. Hur läraren bemöter eleverna och hur eleverna svarar på det. Jag anser att kommunikationen är viktigt för den är en förutsättning för elevers lärande i skolan. Om kommunikationen brister någonstans på vägen så anser jag att chansen är ganska stor att inlärningen försämras och jag måste ju säga att elevernas lärande är det viktiga i frågan. Jag började med att göra en brainstorming, jag satte mig ner och skrev upp allt som jag tycker är roligt och intressant av det som kan ske i ett klassrum. Det var många frågor som väcktes bl. a. Vilka är det som ställer frågorna i klassrummet? - Är det flest pojkar eller flickor

- Är det alltid samma elever som räcker upp handen? - Finns det någon som aldrig räcker upp handen? Hur tar eleverna emot svaren som kommer från läraren? - Den enskilda eleven - Gruppen som helhet Hur kommunicerar eleverna med varandra? - Pojkar och flickor - Pojkar och pojkar - Flickor och flickor - Vid konflikt Påverkas kommunikationen av tiden på dygnet? Hur är kommunikationen i matsalen? - Elev och elev Hur är kommunikationen på rasten? - Elev och elev Jag valde att ha med alla frågorna när jag begav mig till skolan för att observera, för att få möjlighet att se så mycket som möjligt. När jag kom hem från observationen satte jag mig direkt ner för att sammanfatta och fylla i luckorna i observationen. Sedan började jag skriva min analys. Resultat Resultatet av min analys blev en blandning av vad jag redan vet och nya kunskaper. Eftersom det är min vft-plats hade jag redan en viss uppfattning om hur eleverna är. Jag vet att det finns betydligt fler pojkar (14st) än flickor (8st) i klassen. Som jag nämnde ovan så ville jag ha ut så mycket som möjligt av dagen så jag hade många frågeställningar med mig. Jag insåg ganska snabbt att det var alldeles för många att koncentrera mig på samtidigt så jag fick välja ut några när jag var på plats. Resultatet av de som jag valde kommer här.

Vilka är det som ställer frågorna i klassrummet? Eftersom det är fler pojkar än flickor i klassen trodde jag att det naturligt då är fler tillfällen som det är pojkar som räcker upp handen än vad det är flickor. När jag sedan analyserade resultatet av dagen så insåg jag att det faktiskt är fler flickor än pojkar som räcker upp handen och vill svara på en fråga. Av de fem elever som räcker upp handen flest gånger är fyra flickor och en pojke. Hur kommunicerar eleverna med varandra? Det finns en kommunikation mellan eleverna som är väldigt hård. De skvallrar ofta på varandra, till läraren och till andra elever. Ett exempel är att de knuffas på varandra för att komma förbi istället för att säga till att de vill komma förbi. Efter att ha sett detta så ställer jag mig frågan varför det är på detta viset, varför pratar inte eleverna med varandra istället för att knuffas? I boken Barn- och ungdomspsykologi av Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag står det att: För att kunna kommunicera effektivt måste barnen kunna mer än ordens betydelse och de grammatiska reglerna. De måste också lära sig att realtera språket till det fysiska och sociala sammanhang som ord och regler används i. De måste med andra ord lära sig att använda språket på ett sätt som gör att det fungerar som ett kommunikationsmedel i deras värld - språkets pragmatiska aspekt. Möjligtvis kan detta vara en förklaring, att elevernas språk inte är tillräckligt utvecklat och moget. Diskussion Jag anser att resultatet inte blev som jag hade förväntat mig att det skulle bli. När jag formulerade min frågeställning (Hur är kommunikationen mellan lärare och elev? elev och lärare? elev och elev?) trodde jag att det skulle vara relativt enkelt att observera detta eftersom det hela tiden sker någon slags kommunikation i ett klassrum. Under tiden jag satt i klassrummet så upptäckte jag att en stor del av den kommunikation som faktiskt skedde också var tyst kommunikation. Nu i efterhand inser jag att jag hade kunnat formulera min frågeställning på så sätt att jag hade fått med den tysta kommunikationen. En annan tanke jag har fått nu i efterhand är att jag skulle ha begränsat mig mer i min frågeställning för att få ett så bra resultat som möjligt.

Källhänvisning Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006) Praktiska lärarkunskaper Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi