Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1
Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen ska konkretisera det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Läroplanens mål: Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Umeå lokala skolplans mål: Det finns mycket som tyder på att mobbning och kränkande behandling är den främsta orsaken till att barn och ungdomar inte mår bra i skolan. Föräldrarna är medansvariga till det som barnen gör i skolan. Då det uppstår problem med våld och mobbning ska åtgärder omedelbart sättas in för att reda ut problemen. Föräldrarna till samtliga inblandade skall engageras. I Umeå Kommuns skolor och förskolor ska det råda nolltolerans mot mobbing, främlingsfientlighet och kränkande språkbruk. Skolan ska sätta tydliga gränser mot mobbing och dessa ska vara kända av alla. Alla skolor ska ha en plan för det förebyggande arbetet mot mobbing och trakasserier. Arbetet ska utvärderas kontinuerligt. Definition En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger känner sig utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Mobbning kan delas in i tre typer: Psykisk mobbning är den tysta, utstuderande mobbningen. Denna mobbning sker oftast i det fördolda. Det kan också ske öppet med t.ex. minspel, suckar, viskningar, grimaser, åtbörder, menande blickar, gester, uteslutningar eller tystnad. Den mobbade kan också bli betraktad som luft. Verbal mobbning innebär att säga elaka och obehagliga saker. Fysisk mobbning är den mobbning som är lättast att upptäcka. Man kan se tecken som blåmärken, sår, mm. 2
Förebyggande åtgärder mot kränkande behandlingar Vi har gemensamma värdegrundsmål som är utarbetade i samverkan med föräldrarna. Grunden för ett bra förebyggande arbete mot kränkande behandling är att alla berörda i förskoleverksamheten barn, personal och föräldrar vet vilka regler och normer som gäller. Värdegrundsmålen tas upp kontinuerligt med föräldrarna. Varje höst, tex genom 1 kompis vecka tar respektive avdelning upp hur vi skall vara mot varandra. Vi har ett gemensamt förhållningssätt i personalgruppen när vi hör eller ser svordomar eller kränkningar bland barnen. Alla skall känna till vilka rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer. Vi använder oss av Kompissamtal i verksamheten för att -Ge barnen en modell för att lösa konflikter med ord istället för våld. -Var och en ska bli medveten om sin roll i det sociala samspelet. -Förebygga mobbing (Genom att kompissamtalet utvecklar förmågan till empati, förmågan att sätta egna gränser och förmågan att skapa respekt för sin egen person.) -Det stärker barnens förmåga att uttrycka sig med ord och ett tydligt kroppsspråk. -Det stärker barnens självförtroende. Massage och avslappning Vår erfarenhet visar att barnen blir lugnare och mer harmoniska av detta. Vi har också erfarenhet av att barn som masserar varandra, inte slår varandra. Vuxna styr hur barnen indelas i olika aktiviteter Vi arbetat medvetet med att alla skall lära känna varandra för att i ett längre perspektiv undvika mobbning. De vuxna bestämmer (medvetet) vilka barn som håller varandra i handen vid promenader, de vuxna delar lag vid olika lekar, de vuxna styr hur indelning i gemensamma aktiviteter sker tex genom placering vid måltider och samlingar. Syskongrupper 1-5 år Där kan yngre och äldre barn lära känna varandra över åldrarna och det gör att barnen känner en större trygghet med alla barn man möter. Det kan också hjälpa barnen att utveckla en känsla av tolerans, förståelse, empati, respekt, hänsyn mm. 3
Åtgärder då kränkande behandling eller mobbning uppstått Reagera direkt! Ta reda på vad som hänt. Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma och bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Uppmuntran Beröm den som berättar, Var tydlig med att kränkningen ska upphöra. Barn som blir utsatt eller känner sig utsatt ska få handledning och kunskaper om att säga ifrån; Nej! Jag vill inte att du gör så mot mig, för att det gör ont, jag blir ledsen m.m. Uppmana och uppmuntra barnen att hämta hjälp och att säga till någon vuxen när något kränkande händer mot andra barn och dom själva. Uppmuntra barnen att vara goda förebilder. Vuxna arbetar vidare Konkreta kränkningssituationer tas upp i närhet till händelsen ( tex på samlingar). Barnen ska känna att de vuxna har kontrollen och vet vad som pågår. Det finns en psykologisk effekt i detta. Situationer kan konkretiseras genom rollspel, bilder m.m. Tillsammans med barnen komma överens om vilka umgänges regler som ska gälla i gruppen. Kontinuerlig utvärdering, uppföljning och återkoppling tillsammans med barnen. De barn som mobbar eller kränker andra barn arbetar vi vidare med, genom att generellt uppmuntra dess positiva beteenden. Det är viktigt inför framtiden att dessa barn inte får en negativ roll i gruppen. Informera Föräldrar får information om vad som hänt och involveras i arbetet genom att personalen har samtal med berörda föräldrar för att enas om vilka åtgärder som skall vidtas. 4
5
6