Rapport avseende Käppala förskola i Lidingö stad

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

för Rens förskolor Bollnäs kommun

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Strålarnas förskola. Rapport September Innehållsförteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

LJUS-projektet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Futura International Pre-school. Danderyd

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Metodbeskrivning förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Arbetsplan för Violen

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyck till om förskolans kvalitet!

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsrapport för

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Hunnebostrands förskola

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Vår lokala likabehandlingsplan

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Arbetsplan för Östra förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Verksamhetsplan Duvans förskola

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Transkript:

1 2006-10-16 Rapport avseende Käppala förskola i Lidingö stad Käppala förskola tillhör Käppala skolområde. Förskolan har fem avdelningar och totalt ca 80 barn spridda över åldrarna ett till fem år. Förskolan är belägen på det övre planet av ett suterränghus. I det nedre planet finns en mataffär. Förskolan har en egen gård med möjlighet till lek. Barnen kommer från såväl hyreshus, bostadsrätter som villor. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderingsledare och ansvarig för denna rapport Tor Sandberg, Lidingö stad samt utvärderarna Ulrika Linné, Upplandsbro kommun och Anna-Karin Henriksson, Järfälla kommun. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med en granskning av ett urval dokument. Enheten besöktes av utvärderingsgruppen 4 5 september 2006. Under besöket följde utvärderingsgruppens medlemmar den dagliga verksamheten samt förde samtal med ledning, pedagoger och föräldrar. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 13 oktober 2006.

2 2. Iakttagelser 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Grundförutsättningarna att nå målen i Lpfö-98 finns. Styrdokument som en lokal arbetsplan och kvalitetsredovisning finns. Dessa dokument följer huvudrubrikerna i läroplanen. Avdelningarnas utvecklingsplan tar fasta på barnets styrkor och färdigheter. Kvalitetsredovisningen är förankrad hos personalen. Arbetsplanen ägs inte på samma sätt av personalen. Kopplingen mellan Lpfö-98, arbetsplanen och kvalitetsredovisningen är otydlig. Någon handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd har inte delgivits oss. Riktlinjer finns dock utarbetade för kommunen. 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Käppala förskola är en lugn och trygg miljö för alla barn. Lokalerna är ljusa och öppna. Den av klippor kuperade gården skapar kreativa möjligheter och är en potential till lärande för alla barn. Förskolan har de senaste åren fått en ökning av barn med mångkulturell bakgrund. Det öppnar möjligheten till en interkulturell samvaro. Modersmålslärare finns att tillgå. Värdegrundsarbetet finns i det dagliga arbetet med barnen, enligt pedagogerna. Hur man agerar värdegrundsmässigt skiljer sig åt mellan avdelningarna. Den lagstadgade likabehandlingsplanen, som ska tydliggöra hur man hanterar och förebygger mobbning och annan kränkande behandling, saknas likaså hur man på förskolan medvetet ska arbeta med genusfrågor. Barnens behov och intressen fångas upp genom observationer av och i samtal med barnen. Barnen får i mindre grupper utrymme att påverka aktiviteters innehåll. Barnen deltar, enligt pedagogerna, i utvärderingen efter avslutat temaarbete. Barnens delaktighet i alla dagens aktiviteter kan vidareutvecklas t ex vid måltider (duka, hämta mat tillsammans med en pedagog, ta mat själva) och vid val av olika alternativa aktiviteter. Föräldrarådet bildades vårterminen 2006. Genom Lidingö stads Temoundersökning (som görs vartannat år) och förskolans egna enkäter samt vid daglig kontakt vid hämtning och lämning av barnen får föräldrarna möjligheter till inflytande. Samtliga förskolans avdelningar ger ut veckobrev eller liknande med löpande information om veckan som varit och veckan som kommer.

3 Utvecklingssamtal har ansvarig pedagog en gång per termin. I samtalet sätts fokus på barnets lärande och barnets identifierade starka sidor. 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning Det finns 80 barn i förskolan. Tre åldersindelade avdelningar med 50 barn i åldrarna 3-5 år och två avdelningar med 30 barn i åldrarna 1-2 år. Förskolans öppettider är 07.00 17.30. Ingen frukost serveras. Ca 8.30 går barnen som kommit till förskolan ut på gården och pedagogerna möter föräldrar och barn ute. Möjlighet för olika aktiviteter finns både ute och inne, enligt pedagogerna. Arbetsplatsmöte har förskolan en gång per månad mellan kl. 16.00-18.00. Planerings-/ utvecklingsdagar fyra gånger per år. Arbetslagen planerar en och en halv timme i veckan. Enskild planering anpassas till när det är möjligt utifrån verksamheten/antalet barn m m. Förskolechefen har informationsmöte en gång per månad med representanter för varje avdelning. Förskolan har två pedagogombud som ska driva pedagogiska frågor, delta i möten på kommunnivå och med pedagoger från andra förskolor. I tvärgrupperna anpassas barnens lärande efter ålder och utvecklingsnivå. Femårsgruppen träffas t ex två timmar per vecka. En balans mellan individ och grupp för utveckling och lärande finns. För femåringar initieras kontakt med skolan som intensifieras under vårterminen. Pedagog från förskolan och skolans förskoleklass träffas inför övergången i ett möte, barnen besöker aktuell skola och pedagog från skolan hälsar på i femårsgruppen. Förskolornas pedagoger för de yngre barnen i Käppala skolområde träffas för utbyte av erfarenheter, tankar och idéer om t ex småbarnsmetodik. Den mest naturliga kontakten för barn från olika avdelningar och åldrar sker ute på gården. Gården som är kuperad inbjuder till fantasi och kreativitet och rolig lek. Det finns möjligheter till variation med valmöjligheter såsom gungor, klätterställning, lekstugor m.m. Hela gården nyttjas. Ingen nedskriven pedagogisk profil och vision för Käppala förskola finns. Pedagogerna och förskolechef lyfter muntligen specifikt fram utevistelse( lite Ur och Skur ), rörelse och skapande. Den fria leken är viktig. Varje avdelning har egna temaarbeten. Styrda aktiviteter finns planerade varje dag som t ex utflykt, rörelse och skapande. De flesta avdelningarna har dagligen samling. För varje barn tas styrkor och förbättringsområden fram som grund för utvecklingssamtalet med föräldrarna. Konsultation och stöd från förskolepsykolog finns. Talpedagog finns inte att tillgå. Förskolan kan nyttja pedagogkonsult och kompetens från förskolans metodverkstad. Förskolan kan ansöka om resurs för nedskrivning av antalet barn i barngruppen eller utökning av personal. Alla på förskolan är positivt inställda till dessa möjligheter. Extra resurs för modersmål finns. Pedagogerna vill att modersmålsläraren arbetar med barnet i barngruppen.

4 Rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd behöver uppdateras. Barns utveckling följs genom utvecklingsplaner, portfolio, dokumentation och utvecklingssamtal. Den pedagogiska miljön är under utveckling. Pedagogerna har skapat rum i rummen. Mycket av materialen finns tillgängliga. Vuxenanpassade bord och stolar begränsar leken och valet av arbete vid borden. Snickarrummet i lekhallen nyttjas sparsamt. I kvalitetsredovisningen framgår att förskolan ska använda matematik medvetet i vardagen. Utvärderingsgruppen såg inga tecken på detta i verksamheten. Den nya inskolningsmodellen Heldagsinskolning - tre dagars inskolning med föräldrasamverkan uppskattas av föräldrarna och personalen. Fungerar bra för sitt syfte. 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Omorganisation gjordes för ett år sedan av skolväsendet i Lidingö. Det finns fem skolområden för de kommunala för- och grundskolorna med en områdeschef för varje skolområde. Inom Käppala skolområde finns tre förskoleenheter och två rektorsenheter. Varje sådan enhet leds av en chef. Varje förskola har en förskolechef och varje rektorsenhet en rektor. Omorganisationen har skapat en farhåga för att förskolan kommer i skymundan och att skolfrågor kommer att dominera. Käppala förskola har en förskolechef. Inom respektive avdelning finns en pedagog som har utökat ansvar. Förskolechefen leder det pedagogiska arbetet och har det övergripande ansvaret inom enheten och i de utåtriktade kontakterna. Förskolan har ingen ledningsgrupp. Förskolechefen ställer krav på personalen och är tillsammans med personalen stolta över att föräldrar väljer förskolan för sitt barn och stannar kvar. Beslutsordningen och ansvarsfördelningen är kända bland personalen. Förskolan har utvecklingsdagar då de planerar och/eller utvärderar sin verksamhet. Kvalitetsredovisningen bygger på arbetslagens utvärderingar och föräldraenkäten. Kvalitetsredovisningen ger en beskrivande bild av verksamheten med bedömning av hur den kan förbättras. Förskolans arbetsplan speglar inte förbättringsområdena i kvalitetsredovisningen. 3. Analys Utvärderingsgruppen vill framhålla det goda klimatet det rådde ett lugn och en harmoni när gruppen besökte förskolan. Käppala förskola är varm och inbjudande och ger en bastrygghet för alla förskolans barn. Föräldrarna, som utvärderingsgruppen träffade (representanter med anknytning till alla avdelningar), var nöjda med verksamheten och berömde pedagogerna. De

5 betonade vikten av att barnen trivs och bemöts bra av pedagogerna. Den dagliga kontakten - med feedback till föräldrarna om hur dagen har varit - framhölls liksom att pedagogerna var flexibla i sitt arbete. När t ex missnöje uppstår tar pedagogerna tag i missnöjet. Föräldrarna kan på så sätt påverka och ha inflytande över verksamheten. De har också i och med att ett föräldraråd bildats och t ex att en föräldraenkät görs möjlighet till inflytande. Vissa föräldrar vill påverka innehållet i verksamheten t ex i uteverksamheten. Med personalens styrkor, kompetenser och erfarenheter finns stora förutsättningar att tillsammans med föräldrarna vidareutveckla förskolan. Arbetsmiljön bedöms som god och personalens olika ålder och erfarenhet är en tillgång. Med de ljusa och öppna lokalerna och den inbjudande utegården finns en stor potential för utveckling för alla barn. Lekhallen ger t ex möjligheter till lärande genom lek, samspels- och trivselaktiviteter. Den nyttjas men kan, enligt utvärderingsgruppens bedömning, användas mer för olika verksamheter under dagen. Enligt utvärderingsgruppens bedömning behöver den fysiska miljön totalt sett ses över. Med en tydligare barnanpassad miljö kan barnen lättare ta eget ansvar och göra egna val. Vuxenanpassade bord och stolar, som för närvarande finns, begränsar barnens möjligheter. Bland pedagogerna finns lyhördhet i förhållningssättet till barnen. Det ger dem inflytande och förutsättningar till eget ansvarstagande. Detta förhållningssätt genomsyrar dock inte hela verksamheten. I den konkreta verksamheten skiljer sig barnsyn och kunskapssyn åt mellan avdelningarna. En enhetlig arbetsgång från vad som skrivs i planeringsdokumenten till vad som görs i handling behöver tydliggöras och stärkas. Enligt utvärderingsgruppen pågår ett arbete med att skapa en miljö för barnen som utmanar och bidrar till nyfikenhet, lust till utforskande och som stimulerar leken. Det görs bl a genom att materialet finns tillgängligt inom barnens synfält och höjdnivå och genom att rum i rummen skapats. Det bidrar till att material av olika slag blir tillgängligt för barnen och som på så sätt lättare kan göra sina egna val. Den pedagogiska dokumentationen med syfte att följa barns läroprocesser behöver utvecklas. T ex är en del av de bilder som barnen konkret skapat för högt upp placerade ovanför barnens synfält för att barnen själva ska kunna reflektera över sitt eget lärande. Portfolioarbetet, som precis påbörjats, har kommit olika långt på avdelningarna. Tidsbrist är, enligt pedagogerna, en bidragande orsak till detta. Utvärderingsgruppen bedömer också att det finns kompetens som behövs, men inte hos alla, för att den pedagogiska dokumentationen ska få förutsättningar att vidareutvecklas. Styrningen av Käppala förskola kan, enligt utvärderingsgruppen, beskrivas som två hjul, det stora hjulet och det lilla hjulet. Det stora hjulet - som innefattar Käppala skolområdes tre förskoleenheter och två rektorsenheter leds av en områdeschef. Det lilla hjulet, Käppala förskoleenhet med dess avdelningar, leds av förskolechefen.

6 Inom det stora hjulet har utvärderingsgruppen uppfattat att en gemensam övergripande syn för hela skolområdet ska åstadkommas. Inom det lilla hjulet ska verksamheten vid Käppala förskola som helhet och specifikt på individ-, avdelningsoch gruppnivå utvecklas. Det stora hjulets inverkan på det lilla hjulet är, enligt utvärderingsgruppens bedömning, ej synligt. För att stärka utvecklingen av Käppala förskola behövs, enligt utvärderingsgruppen, en strategisk och inspirerande bild av hur verksamheten kan bli, en vision som har karaktären av drömförskola. En sådan bild skulle underlätta för personalen att åstadkomma en verksamhet som hade tydligare fokus på målen vart man vill och ska gå. 4. Slutsatser och rekommendationer 4. 1 Slutsatser Utvärderingsgruppen tycker att Käppala förskola är en varm och inbjudande förskola att besöka och vill framhålla det goda klimatet som rådde vid besöket. Det intrycket förstärks av föräldrar som är mycket nöjda med förskolan. Käppala förskola kan vidareutvecklas genom att bygga vidare på verksamhetens starka sidor och genom att förskolechefen stärker och stödjer personalen att gå vidare i riktning mot en gemensamt framtagen vision. Perioder av kritiska reflektioner och diskussioner borde leda till mer enhetlighet och jämnare kvalitet inom och mellan avdelningarna och hela förskolan. Verksamheten skulle vinna på att på så sätt skapa ett medvetet och gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela förskolan t ex i frågor om jämställdhet och likvärdighet. Det skulle bidra till en jämnare kvalitet inom och mellan avdelningarna. Att Käppala förskola består av personal med olika kompetens, erfarenheter och referensramar kan ses som en fördel. Visserligen kan det ta längre tid att bli överens än om gruppen skulle vara mer homogen men när man väl blivit överens och nått fram till gemensamma överenskommelser kommer resultatet på verksamhetsnivå troligen att bli bättre. Tid behövs för att utvärdera och reflektera över det som sker. Utvärdering bör helst vara en integrerad del av verksamheten med allas ansvar för frågorna vad händer, varför händer det och vad kan göras bättre eller annorlunda. Miljön - den tredje pedagogen är viktig att fortsätta att se över och förändra i perspektivet av att barnen kan få mer inflytande och eget ansvar i de olika aktiviteterna. Förskolans personal och ledning, gärna i samråd med föräldrarna, kommer med ovanstående förhållningssätt att med ökad kraft och delaktighet på ett självständigt sätt ta ansvar för verksamhetsutvecklingen vid Käppala förskola.

7 2 Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram en alternativ inskolningsmodell som kan vara av intresse för andra enheter Modell för inskolning Heldagsinskolning - tre dagars inskolning med föräldrasamverkan. För ytterligare information kontakta: förskolechef Lena Jonsson, tel. 08-731 47 25 4.3 Rekommendationer Utvärderingsgruppen rekommenderar Käppala förskola att utveckla följande områden: Identifiera och bygga vidare på förskolans styrkor Ta fram en gemensam vision Åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt Utveckla den pedagogiska dokumentationen och utvärderingen Skapa en tydligare koppling mellan arbetsplan, verksamhetsplan och kvalitetsredovisning Utveckla den pedagogiska miljön