Magdateamet Rapport för läsåret 2014-2015 Motivation Aktivitet Glädje Delaktighet Ansvar
2 (7) Inledning Magdateamet bildades i augusti 2014 efter ett enhälligt politiskt beslut om att starta en verksamhet med syfte att förebygga och förhindra avhopp från gymnasieskolan. Beslutet var ett resultat av att man inom Uppsala kommun reagerat på de höga siffror för avhopp från gymnasiet som förekommit. Magdateamet arbetar gentemot Uppsalas alla gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående, och är ett tvärprofessionellt team som består av fem medarbetare; studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeut, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator. Det finns även en psykolog knuten till verksamheten. Målgruppen är elever inskrivna på nationellt program (ej introduktionsprogram) som har en skolgång som inte fungerar. Verksamhetens mål är att eleven fullföljer en gymnasieutbildning utan avbrott. Magdateamets arbetsmetod Skolpersonal, vårdnadshavare eller eleven själv kontaktar Magdateamet då de är bekymrade för elevens situation. Teamet gör en kartläggning tillsammans med skolan och eleven för att möta varje enskild elevs behov. Detta innebär att teamet har ett nära samarbete med skolans elevhälsoteam samt rektorer och lärare. För att en elev ska aktualiseras hos Magdateamet bör eleven varit aktuell hos skolans egen elevhälsa. I första mötet med skola eller elev närvarar två representanter från teamet för att få en så bred bild som möjligt av situationen. Magdateamet har möjlighet att träffa eleven i skolan, i egna lokaler och även i hemmet då eleven bor inom Uppsala kommun. Teamet arbetar för att hitta flexibla lösningar och vara ett stöd till eleven i samarbete med skolan. Det kan även innebära byte av utbildning och skola för eleven. Magdateamets målsättning är att vara en kortare, intensiv insats för eleven, max sex månader. Arbete med skolorna Under hösten har Magdateamet arbetat mycket för att informera om verksamheten samt att hitta arbetssätt och rutiner som fungerar. För att nå ut till alla gymnasieskolor valde teamet att besöka alla skolor för att träffa elevhälsoteamen och rektorerna. Detta gav teamet en möjlighet att få en inblick i hur elevhälsoarbetet fungerar på respektive skola. Förutom besök på skolor har teamet deltagit i två programrektorsmöten samt ett rektorsmöte. Under senare delen av vårterminen 2015 har Magdateamet besökt ett antal gymnasieskolor för återkoppling och reflektion. Syftet med återkopplingsmötena är delvis att dela med sig av teamets erfarenheter från detta läsår samt att diskutera hur samarbetet har fungerat när det gäller enskilda ärenden. Fortbildning och samarbete Teamet har haft möjlighet att delta i flera utbildningar, studiebesök och konferenser kring den målgrupp vi arbetar med. Detta har gett oss många nya insikter och viktiga redskap i vårt dagliga arbete och utformande av arbetssätt och rutiner. För att få ett helhetsperspektiv på målgruppen samarbetar Magdateamet med kommunala aktivitetsansvaret (KA), gymnasiesamordnarna, Konsultativt stöd samt våra respektive yrkesgrupper.
3 (7) Vilka elever har vi träffat? Under det läsår som verksamheten varit igång har Magdateamet arbetat med 65 elever. De allra flesta av dessa elever har en problematisk skolfrånvaro. En del av dem har varit hemmasittare, d.v.s. inte varit på skolan alls under en längre tid, medan andra är kvar på skolan men i för liten omfattning för att klara studierna. Orsaken till frånvaron varierar, men en stor del av eleverna lider av psykisk ohälsa. Det kan vara elever som har någon form av social fobi. De tycker t ex att det är jobbigt att redovisa muntligt inför klassen. De saknar en trygghet i gruppen vilket gör att det blir jobbigt att ta sig till skolan. Teamet har också träffat högpresterande elever som undviker prov och inte lämnar in uppgifter av rädsla för att inte prestera tillräckligt bra. De stannar hemma för att minska ångesten, men hamnar istället i en ond cirkel. Elever som har svårigheter att klara skolan p.g.a. av bristande koncentration eller inlärningssvårigheter, är en annan kategori av elever Magdateamet har haft kontakt med. Ibland har svårigheterna varit uppenbara under lång tid, utan att någon utredning har gjorts. Många av de elever som teamet varit i kontakt med har en skolbakgrund som innefattar flertalet byten, både byten av klass, program och/eller skola. Dessa byten har gjort att information inte alltför sällan fallit mellan stolarna och därmed att elevens behov tagit lång tid att upptäcka. Flera elever har gått på gymnasiet under två-tre års tid, men har trots detta bara ett fåtal godkända betyg. Resultat och analys Av de 65 elever som Magdateamet arbetat med under läsåret kom 50 % från kommunala skolor och 50 % från fristående skolor. Fördelningen har även varit 50/50 vad det gäller tjejer respektive killar. 42 % av eleverna var inskrivna på ett yrkesprogram och 58 % läste ett högskoleförberedande program. Våra insatser Mängden insatser har varierat från fall till fall. I vissa elevärenden har Magdateamet främst fungerat rådgivande gentemot skolans personal. I dessa fall har teamet många gånger kunnat bidra med ett nytt perspektiv och ställt frågor som genererat nya och viktiga insatser för eleven. Teamet har ibland behövt uppmärksamma skolan på elevens rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. I andra elevärenden har Magdateamet haft ett längre samarbete med elev och skola som har inneburit ett flertal träffar både i teamets egna lokaler, på skolan och i elevens hem. Vad gäller möten i elevärenden så har majoriteten av dessa skett i Magdateamets egna lokaler. En stor andel möten ägde även rum på skolorna medan endast ett fåtal hembesök gjordes. Många kontakter skedde via telefon och mejl. Magdateamet har gjort hembesök hos elever som har haft stora svårigheter att ta sig hemifrån. Flera av hemmasittarna har dock kommit till Magdateamets lokaler för samtal och handledning. Det har känts lättare för eleven att komma till Magdateamets lokaler än att ta sig till skolan. Detta har inneburit att de kommit igång med aktiviteter utanför hemmet och brutit sin isolering.
4 (7) I några fall har Magdateamet haft elever där det funnits pågående insatser från psykiatrin. Samtidigt som vi har arbetat med eleven har det pågått processer inom vården och dessa parallella processer har gynnat eleven. De elever som har kommit vid flertal tillfällen har ofta träffat flera av Magdateamets professioner. De har fått studie- och yrkesvägledning, samtal med kurator eller sjuksköterska och pedagogisk handledning av specialpedagog. Magdateamets arbetsterapeut har stöttat elever i att hitta konkreta hjälpmedel och strategier för att lättare klara av sina vardagliga aktiviteter såsom att passa tider, göra en planering mm. Utfall Magdateamets arbete i enskilda ärenden har resulterat i följande utfall. 25 Resultat läsåret 2014-2015 20 15 10 Antal elever 5 0 Kvar på skolan Byte av skola Andra Chansen Avhopp från skolan Vet ej Pågående elever En tredjedel av eleverna har stannat kvar på sin skola, många gånger med utökat stöd och i vissa fall även anpassad studiegång. En fjärdedel av eleverna har valt att byta skola, och dessa har delats upp i kategorierna Byte av skola och Andra Chansen. Uppdelningen har skett för att särskilja vilka elever som gjort ett byte till annat nationellt program och vilka som bytt till Introduktionsprogram. Nio elever (14 %) valde att avbryta sina studier helt, det vill säga gjorde ett avhopp från skolan. Av dessa nio elever gick en vidare till arbete, en annan slussades vidare till instanser inom landstinget p.g.a. drogproblematik, och en elev skrevs ut från skolan innan teamet hann göra någon insats. Fyra elever slussades vidare till det kommunala aktivitetsansvaret (KA), och av dessa fyra har teamet vetskap om att en kom ut i sysselsättning och en tänker återuppta sina studier till höstterminen 2015. Två av dessa nio elever fick teamet inte tag på trots upprepade försök och dessa skrevs ut från skolan.
5 (7) Även om Magdateamets övergripande mål är att eleverna fullföljer sin gymnasieutbildning utan avbrott så står det klart att avhopp inte alltid är något dåligt. En del elever har inte alls mått bra i sin skolsituation och för dessa kan ett avbrott vara det allra bästa. I dessa fall har teamet vid behov slussat dem vidare till rätt instans. Vad gäller elva av de elever (17 %) som teamet varit i kontakt med under läsåret, så har teamet inte vetskap om utfallet. Detta kan i de flesta fall förklaras av att kontakterna varit mycket kortvariga. För sex av eleverna (9 %) pågår fortfarande insatser från Magdateamets sida, vilket gör att det i nuläget inte går att uttala sig om utfallet. Hur förebygger och förhindrar vi avhopp? Magdateamet har sett att många skolor har ett bra elevhälsoarbete där eleverna får det stöd de behöver. Teamet har uppmärksammat att det finns flera förbättringsområden ute på skolorna när det gäller rutiner och stöd till elever som riskerar att avbryta sina studier. Den kunskap och de erfarenheter som Magdateamet har samlat på sig under läsåret behöver föras vidare till beslutsfattare och tjänstemän i kommunen och till ledning och personal som arbetar på skolorna. Genom att utveckla och förbättra följande tre områden ser Magdateamet att vi kan komma en bit på väg för att förebygga och förhindra avhopp. Mentorskapet Överföringar mellan grundskola och gymnasieskola Extra anpassningar och stöd till elever Mentorskapet Mentorns uppdrag behöver förtydligas, och vilka arbetsuppgifter som ingår i mentorskapet bör finnas i ett gemensamt dokument för alla kommunens skolor. Vissa elever kräver mycket arbete av en mentor. För de elever som har hög frånvaro och är i riskzonen för avhopp är det extra viktigt att någon vuxen ser och uppmärksammar dem. För elever som har särskilda behov är det extra viktigt att få en bra mentor. Om en mentor får flera elever med särskilda behov bör hen få extra tid till mentorsuppdraget. Att vara mentor i åk 1 är i allmänhet tidskrävande. Det bör avsättas tid för mentorskapet som motsvarar det arbete som krävs. Mentorsarbetet kan vara avgörande för att en elev fullföljer sin gymnasieutbildning. En gemensam mentorsdag inför varje nytt läsår, där man går igenom mentorns uppdrag, frånvarohantering mm, skulle bidra till att fler elever får ett bra mentorstöd. Rektor/Programrektor bör ansvara för mentorsdagen, gärna med stöd av elevhälsan. Fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samtalsmetodik och grupprocesser kan vara viktiga inslag i en mentorsdag. Mentorsdagen är också ett bra tillfälle att planera introduktionen av årskurs ett-elever. En bra introduktion, som bidrar till att bygga trygga grupper, hjälper till att öka trivseln i skolan, vilket är en framgångsfaktor för elevernas studieresultat (Forskning i klassrummet, Skolverket 2013). Det vore bra att ha gemensamma tider för utvecklingssamtal och insamling av information (om hur eleverna ligger till i de olika kurserna de läser) i hela kommunen. Alla elever har rätt
6 (7) att ha ett utvecklingssamtal varje termin. Det bör ske i god tid innan kursslut så att eleverna hinner ta igen det som fattas i en kurs. Elevhälsoteamet (EHT) kallar mentorerna till en EHT-träff minst en gång per termin istället för att EHT går ut till arbetslagen för klassgenomgångar. Mentorerna tar med klassens frånvaro, F-varningar mm. Det blir ett tillfälle då man tillsammans går igenom läget i klassen samtidigt som mentorerna kan få råd och stöd av hela EHT i enskilda elevärenden. Överföringar mellan grundskola och gymnasieskola Det behövs fungerande rutiner när det gäller överföring mellan grundskola och gymnasieskola. Det ska vara klart före sommarlovet. I Skolverkets Övergångar inom och mellan skolor och skolformer (2014) finns en tydlig årsplanering som är användbar. Även rutinerna ute på skolorna behöver ses över, och det behöver klargöras vem som ansvarar för att informationen når ut till alla berörda. Elever som har gått i små grupper och/eller har haft mycket extra stöd behöver extra resurser även när de kommer till gymnasiet. Det finns pengar att söka från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) till utvecklingsprojekt för att förbättra lärmiljön för elever med särskilda behov. Många skolor känner inte till detta. Extra anpassningar - mer resurser Skolan är numera skyldig att göra extra anpassningar i den ordinarie undervisningen för att en elev, som riskerar att få ett F i betyg, ska klara kursmålen (Stödinsatser i utbildning, Skolverket 2014). Skolan måste alltså anpassa undervisningen till elevens behov, och kan inte enbart hänvisa till studiegård eller liknande. Stora klasser gör det mycket svårt för enskilda lärare att klara detta. Det behövs extra resurser för att leva upp till Skolverkets intentioner. Vissa elever har svårt att klara av att delta i undervisning i stora klasser (30 elever eller fler). Det borde finnas en större flexibilitet och möjligheter att anpassa gruppstorlekar efter elevgruppens behov. Inför nästa läsår Under nästa läsår kommer Magdateamet att arbeta vidare med att besöka gymnasieskolor för återkoppling och reflektion. Teamet kommer även att fortsätta arbetet med att förbättra rutiner kring kartläggning. Bland annat kommer varje elev som Magdateamet träffar att tillfrågas om i vilken utsträckning de har varit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare under sin skolgång. Detta eftersom teamet under det gånga läsåret gjort reflektionen att många elever knappt har träffat en studie- och yrkesvägledare. Nästa läsår kommer teamet att arbeta efter en ny rutin. Den nya rutinen innebär att alla elever på nationella program som skolorna vill föra över till Andra Chansen (AC) ska gå via Magdateamet. Den nya rutinen blir på prov för att se om det faktum att AC får fullt redan efter halva läsåret kan undvikas, och att intaget till AC därmed kan ske mer kontinuerligt. För Magdateamet så kommer detta att innebära ett större antal elever inom ramen för verksamheten. En utvärdering av rutinen kommer att ske i slutet av läsåret 2015-2016.
Slutligen kommer Magdateamet även fortsättningsvis att verka för att sprida den kunskap och de erfarenheter som teamet samlat på sig. De tre föreslagna förbättringsområdena ovan måste förankras hos både Uppsalas politiker och ledningsgruppen för gymnasieskolan, för att därifrån föras vidare till rektorerna och i förlängningen praktiseras ute på skolorna. Denna process ser Magdateamet som central i arbetet för att förebygga och förhindra avhopp. 7 (7)