Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar

2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Råbäcken i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca.3 km. Förskolan Sanda Ängar är byggd med två flyglar kallade Skattkistan och Trollskogen. Skattkistan består av fyra hemvister med 66 stycken ett till treåringar samt Trollskogen som består av två grupper med totalt 29 tre- och fyraåringar och två grupper med totalt 33 femåringar. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en Fokusgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning, tillsammans med ledningen. Fokusgruppen består förutom ledningen av tre till fyra förskollärare från varje förskola. Från Sanda Ängar har fyra förskollärare från olika hemvister ingått i gruppen. Fokusgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan september 2011 som byggde på Sanda Ängars verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan samt Sanda Ängars kvalitetskriterier. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar, Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna. Verksamhetens förutsättningar 2011/2012 Sanda Ängar hade i genomsnitt under året 6,1 barn/årsarbetare enl. statistik från SCB okt. -11. Förskolan Sanda Ängar har haft 15-20 barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året allt efter barnens behov. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft

fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timma. Om de har valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen i huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur Förskolan Sanda Ängar som byggdes 2009 har stora ljusa lokaler. Trollskogen består av flera olika pedagogiska rum såsom ateljé, musikrum, språkrum, byggoch konstruktionsrum, snickarrum, matematikrum och en stor rörelsehall. Skattkistan har fyra hemvisten som består av flera pedagogiska rum i rummen, och en ateljé. Förskolan har även en stor matsal med en scen för uppträdanden. Ett stort tillagningskök och ett pedagogiskt kök finns i nära anslutning till matsalen. Personalutrymmen samt kontor finns i särskild del av förskolans lokaler. Sanda Ängars gård är uppdelad på två gårdar och rymmer många olika miljöer. På gården finns en kompisgunga, sandlådor, cykelgångar, gunglek och olika redskap för motorikträning samt lekställningar och en pulkabacke. Närheten till skogen gör att personalen med barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Sanda Ängar har 22 pedagoger varit anställda, varav 9 stycken var förskollärare och 13 stycken barnskötare. Under året arbetade i genomsnitt Skattkistan 12,75 heltidstjänster per hemvist och på Trollskogen 8,0 heltidstjänster. 43 % av Sanda Ängars personal hade pedagogisk högskoleutbildning. Sanda Ängar har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har satts in istället på avdelningen. En specialpedagog och en logoped har handlett ett av arbetslagen, där man arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Personal från Autismcenter för små barn har varit kopplade till arbetslag, för att handleda pedagogerna i arbetet med barn inom autismspektrat. Ledningen och Fokusgruppen har under året fokuserat på den reviderade läroplanen för förskolan och den nya skollagen samt att implementera dem hos övrig personal. Kunskapen har sedan spridits i olika forum inom företaget.

All personal fick, under höstens planeringsdagar, intern kompetensutveckling inom ämnena genus, utomhuspedagogik, skapande verksamhet och kamerahantering inklusive dokumentation. Pedagoger inom företaget höll i utbildningarna. All personal har fått fortbildning i pedagogisk dokumentation. Två pedagoger från förskolan höll i denna fortbildning. Förskolecheferna har under året läst en kurs i systematiskt kvalitetsarbete genom Förskolelyftet. En barnskötare har gått en kurs, Förskoledidaktiska perspektiv på språk och matematik, genom Förskolelyftet. All personal på förskolan har under vårterminen deltagit i en kurs om medarbetarskap med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Där arbetade man bl.a. med workshops med syfte att lära sig förstå sig själv och andra. Det gjordes även DISC-profiler vars syfte var att ge möjligheter att se våra olikheter och hur vi kan bemöta varandra och på så sätt öka samarbetet och undvika konflikter. Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid och gymnastik en kväll/veckan till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget Sanda Ängars språk- och kulturutvecklare har även ingått i företagets nätverk för språk- och kulturutvecklare. De arbetar med barn som behöver extra språkstimulans. Språk- och kulturutvecklaren har även, vid behov, fått handledning av Tal- och specialpedagogen. Kokerskan har tillsammans med en annan av företagets kokerskor gått en kurs i Födoämnesöverkänslighet" som anordnades av Lunds Kostkonsult. Förskolans värdegrund och uppdrag 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål - Förskolan skall arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål - Stärka Upplands Väsbys attraktionskraft. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: - Alla förskolor och personal ska verka för att förskolan ska utvecklas till en av länets bästa förskolor.

Förskolans resultatmål - Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan Sanda Ängar ska öka (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder Förskolan ska synliggöra förskolans arbete för föräldrarna och andra kommuninvånare. Förskolan ska arbeta för att stärka sin profil genom att vidareutveckla rörelsen, utomhuspedagogiken, fostra till goda kostvanor och erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan ska arbeta på ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt och anamma dess filosofi. Arbetet i verksamheten Förskolan har under året ordnat en utställning i konsthallen där barnen fått visa upp och känna stolthet över sina utställda verk. Dokumentationer har satts upp utomhus på gården för att synliggöra förskolans arbete. Pedagoger och barn har samarbetat med övriga Måbra Förskolor där de arbetat med naturkonst vid Sandakärret. Som avslutning på detta projekt bjöds föräldrar, kommunpolitiker och en lokaltidning in till vernissage, där barn och pedagoger fick visa upp vad de arbetat med. Pedagogerna har informerat föräldrarna i vecko- och/eller månadsbrev om pågående verksamhet, vad de gjort och varför. I den dagliga dialogen har de berättat för föräldrar om barnens arbete. Förskolan har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. De har uppmuntrat föräldrarna att komma in i de pedagogiska rummen för att pröva på och vara med i barnens verksamhet samt ta del av deras skapande. Pedagogerna har genomfört en öppet hus - kväll för alla familjer på förskolans dag. Genom att ha det på kvällstid underlättade de för alla familjer att komma. De familjer som ville hade med sig en picknickkorg, fikade utomhus på gården och gick sedan in och tittade runt på bildspel, skapelser och vernissage. Alla barn på förskolan har fått delta i någon form av planerad rörelse varje dag samt alltid haft tillgång till spontan rörelse och dans när de själva valt det. Inne har barn fått vara i lekhallen på planerade rörelsepass som innehållit bland annat aerobics, cirkelträning, dans, basket och handboll. Ute har barnen erbjudits olika rörelselekar exempelvis följa John, stafetter och springlekar. Ute har barnen även fått prova på olika sporter som t ex. basket, fotboll, bandy, hopprep, skridskor, terränglöpning och brännboll. I skogen har barnen tränat grovmotorik och kondition genom att barnen springer, går, hoppar, klättrar och kryper i ojämn terräng. På olika lekplatser har barnen tränat balans, koordination, styrka och samarbete. Pedagogerna har aktivt tänkt på vilka möjligheter det funnits med utomhuspedagogik. De har låtit barnen utforska så mycket som möjligt av det som finns i naturen och t.ex.

låtit dem forska om stenar och studera och måla av växter och djur. Genom att blanda traditionella ute- och innematerial på gården och i skogen så har de ökat möjligheten för barnen att upptäcka och se saker i naturen. Pedagogerna har erbjudit barnen luppar, faktaböcker, filtar, spadar etc. när de visat intresse för att använda detta. Förskolans gård har utvecklats bl.a. genom att en uteateljé ställts i ordning och en vattenbana gjutits i betong. Genom att erbjuda varierad och tilltalande kost så har barnen lockats att prova olika sorters mat och barnen har även fått vara med och önska olika maträtter. Pedagogerna har funnits närvarande för att ge barnen rätt förhållningssätt till olika material, för att synliggöra deras lärande och för att alltid kunna reflektera tillsammans med barnen och kollegorna. Genom dokumentationen har de bekräftat och synliggjort barnens lärande. Pedagogerna har visat med sitt förhållningssätt och hur miljön varit utformad att barngruppen är viktig för hur barn lär sig. De har ställt i ordning rum och rum i rummen där ett varierande antal barn kunnat mötas kring olika aktiviteter och uppgifter och samarbetat. Dessa rum har varit utformade på ett sätt så att de uppmuntrat barnen att själva utforska och laborera. Ett exempel på detta är matematikrummet där det fanns olika verktyg, t.ex. måttband, former, polydron och miniräknare, som barnen kunnat använda. Här har barnen bl.a. kunnat utforska längder och jämföra storlekar. De har även erbjudit barnen olika områden att forska kring, så att många olika intressen kunnat tillgodoses. Pedagogerna har gett barnen tid att uppleva innehållet i de olika rummen och de har låtit material finnas framme och vara synligt så att barnen kunnat inspireras och välja vad de vill göra. På så sätt har de väckt barnens nyfikenhet. De har uppmanat barnen att ta hjälp av en kamrat när de inte kunnat eller trott sig kunnat något. Barnen har fått känna att det är bra att vara olika och att kunna olika saker. Pedagogerna har varit indelade in i olika reflektionsgrupper, där de läst litteratur och sedan diskuterat Reggio Emilias filosofi med kollegor. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 76 % som svarat så tyckte: - 83 % att de är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola (2011 var det 95 %) - 83 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2011 var det 92 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna har synliggjort förskolans arbete genom att dokumentera utomhus och inbjuda till olika vernissage. Pedagogerna har arbetat med vår profil men behöver fortsätta implementeringen av Måbra Förskolors fyra hörnstenar, d.v.s. rörelsen, utomhuspedagogiken, att fostra till goda kostvanor och lärande i rena och kreativa miljöer. Detta arbete behöver förankras hos all personal.

Det har varit svårt att förankra arbetssättet hos all personal, eftersom flera pedagoger bytts ut under året då flera pedagoger bl.a. varit föräldralediga eller studerat. Pedagogerna som arbetat har även olika mycket erfarenhet av att arbeta Reggio Emiliainspirerat och därför behövs fortsatta diskussioner. Pedagogerna har varit indelade i olika reflektionsgrupper där man läst litteratur och sedan diskuterat med kollegor och detta har bidragit till en ökad förståelse för Reggio Emiliafilosofin, men detta är något som ständigt måste fortgå i alla arbetslag. Normer och värden i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: - Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: - Alla barn har en arbetsmiljö som präglas av studiero, glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: - Alla som vistas i förskolan ska uppleva en trygg och bra arbetsmiljö. - Framförallt arbetsron är ett förbättringsområde. - Införa kvalitetsgarantier för förskolans verksamhet. Förskolans resultatmål: - Andelen barn/föräldrar som är nöjda med tryggheten skall öka - Andelen barn/föräldrar som är nöjda med arbetsron skall öka - Andelen föräldrar som är nöjda med personalens bemötande skall öka - Korttidsfrånvaron bland personalen skall minska (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med tydliga mål och ett tydligt hur specifika för Sanda Ängar. Vi skall stimulera medarbetarna till att röra sig mer samt erbjuda massage. Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna där ett gemensamt förhållningssätt till barn och föräldrar skall arbetas fram. Vi skall väva in olika värdegrundsfrågor och dilemman i allt vi gör med barnen. Vi ska dela in barnen i mindre grupper för att öka arbetsron.

Arbetet i verksamheten Pedagogerna har medvetet arbetat med att hjälpa barnen att säga stopp och nej när de inte vill. Att våga stå upp för sig själv och tala om att det du gjorde nu mot mig var inte okej har gett barnen en ökad självkänsla, vilket i sin tur har lett till större empati för andra. På Skattkistan har de t.ex. gett barnen redskap genom att lära barnen sätta upp en hand som betyder stopp. Pedagogerna har även diskuterat vikten av att vara ärliga mot varandra och fråga kollegor om saker som sagts eller gjorts. På Trollskogen har de lagt stor vikt vid att prata med barnen, lyssna på deras tankar och åsikter. De har funnits nära barnen för att ge barnen verktyg när de inte klarat att lösa konflikterna själva. Pedagogerna har samarbetat med föräldrarna när det varit större konflikter mellan barnen och de har också vid behov fått handledning av Familj- och Skolservice. På Trollskogen har man delat upp barnen, så att två grupper varit ute och två grupper varit inne på förmiddagen och efter lunch bytte grupperna plats. Pedagogerna har hjälpt de barn som varit inne, att fördela sig i rummen och man har även bestämt max antal barn i vissa rum. Detta har man gjort dels för att skapa arbetsro men även för att lättare kunna se om/när något barn känner sig kränkt. Pedagogerna har även diskuterat vad en kränkning är och betyder. På Skattkistan har man delat in barnen i mindre grupper t.ex. när man arbetat med de olika projekten och vid rutinsituationer. Pedagogerna på Trollskogen anser att de har uppnått ett gott resultat angående arbetsron. Rummen som platser för olika typer av aktivitet har fungerat väl. De har möblerat om under året när de märkt att ett rum behöver inredas på annat sätt eller att en aktivitet behöver mer utrymme. Lekhallen har använts till rörelse men också till bygglek och till slut blev den en mötesplats för alla barn och inreddes med bord, stolar och ett bibliotek. Pedagogerna har haft givande pedagogiska diskussioner på reflektionsträffarna. De har stärkt vi-känslan och diskussionerna har gett ringar på vattnet, fördjupat förståelsen och gett nya perspektiv. All personal på förskolan har aktivt deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen fick personalen även se en teater som hette Tant U s knorkiga känslostuga, där det problematiserades olika dilemman och därefter har de synliggjort, problematiserat och diskuterat en rad olika etiska frågor utifrån Likabehandlingsplanen. I det dagliga arbetet så har alla hjälpts åt att synliggöra Måbra Förskolors värderingar genom dokumentation och dagliga dialoger personal emellan. Under Måbra veckan låg fokus på att må bra. Pedagogerna lyfte fram allt som får oss att må bra i vardagen ur allt det de redan gör och synliggjorde det för barnen. De lät barnen reflektera kring känslor och hur man är en snäll kompis. En annan dag under veckan hade de stationer med aktiviteter som främjar välmående och hälsa, exempelvis rita en teckning till en kompis, massage, fotbad och fruktprovning. Köket förberedde fruktprovningen den här dagen så att barnen fick smaka på många olika frukter. Genom massage och fotbad fick barnen träna kroppskontakt, närhet och därmed empati och förståelse för varandra.

Måbra Förskolors egen friskvårdspedagog har erbjudit gratis massage varannan vecka och gymnastik en kväll/vecka till alla anställda. Hon har även erbjudit medarbetarna individuell friskvårdscoachning. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Pedagogerna har uppmuntrat varandra att gå på gymnastiken och de har sett över schemat, så att alla som vill, kan gå. De har också sett till att arbetskamrater kan få massage på sin rast. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Normer och värden Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 76 % som svarat så tyckte: - 83 % att personalen bryr sig om mitt barn (2011 var det 95 %) - 88 % att deras barn är tryggt i förskolan (2011 var det 97 %) - 51 % att det är arbetsro i barngruppen (2011 var det 76 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Pedagogerna har under året regelbundet, i olika forum, diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar i t.ex. reflektionsgrupper, fokusgruppsmöten och pedagogmöten samt på övriga personalmöten för att utveckla en helhetssyn på förskolans uppdrag och att ha ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper för att öka arbetsron. Analys Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Detta är en fortlöpande process som alltid måste fortgå. Många föräldrar har inte upplevt att det är arbetsro i verksamheten. Det kan dels bero på att några barngrupper delades, för att vi skulle ha möjlighet att ta emot de barn (många ettåringar) som stod i kö. Det kan också bero på att flera pedagoger bytts ut under året. Det är svårt att fastställa varför korttidsfrånvaron varit hög på Sanda Ängar då korttidsfrånvaron totalt i företaget minskat. Möjlig orsak kan vara att det är en lägre medelålder på Sanda Ängar än inom de andra förskolorna i företaget. Detta kan medföra att medarbetarna på Sanda Ängar inte byggt upp motståndskraften mot infektioner i lika hög grad som äldre gjort. Viktigt är att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i resp. förskola över året i olika forum för att hitta en gemensam plattform men även den unika förskolans behov och möjligheter.

Uppföljning av likabehandlingsplanen Förskolans resultatmål - Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. - Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor) Åtgärder Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med mål specifika för Sanda Ängar Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2011/2012) Arbetet i verksamheten Pedagogerna har diskuterat mycket med varandra och med barnen om hur de är mot varandra, hur det känns om någon säger något kränkande. De har varit snabba att fånga upp barnen när de hört/sett kränkningar. Pedagogerna har startat upp ett värdegrundsarbete, där de har försökt att synliggöra förskolans värdegrund kopplat till läroplanen. Detta finns samlat på en central plats för både barn, föräldrar o personal. De har även lyft detta på reflektionsträffarna. Resultat Ur senaste medarbetarenkäten kan man utläsa att: - 100 % av Sanda Ängars personal tror på Måbra Förskolors värderingar - 100 % trivs bra eller mycket bra med sitt arbete Måluppfyllelse Målet är till fullo uppfyllt. Arbetsplanen mot kränkande behandling har färdigställts. På en planeringsdag under hösten samlades alla anställda i företaget och arbetade med likabehandlingsplanen och värdegrundsfrågor. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas egna mål i likabehandlingsplanen. Analys Här kan man se att företagets systematiska värdegrundsarbete har gett resultat. Alla medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som krävs av dem. Viktigt är dock att fortlöpande fortsätta med värdegrundsarbetet då förskolan fortfarande är ung och ingen kultur sitter i väggarna än. Ansvar och inflytande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden

Nationellt mål: - Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: - Alla barn och föräldrar har god insyn i och inflytande över verksamheten och barnets utveckling. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: - Barnens ansvar och inflytande ska öka. Förskolans resultatmål: - Andelen barn och föräldrar som är nöjda med ansvar och inflytande ska öka - Andelen föräldrar som är nöjda med att deras synpunkter och önskemål tas tillvara ska öka - Andelen föräldrar som är nöjda med informationen om målen ska öka - Förskolan skall fortsätta vara Grön Flaggcertifierad under temat Närmiljö 1. Vi ska utveckla lekmiljön på vår gård 2. Vi ska bidra till en renare miljö 3. Vi ska öka kunskapen om växtlivet i vår närmiljö 4. Vi ska öka medvetenheten om bebyggelsen i vår närmiljö 5. Vi ska tillvarata material som finns i vår närmiljö (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Barnen skall ges möjlighet att reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade projekt Göra barnen delaktiga i Portfolio Stimulera till barnens delaktighet vid dokumentation Göra dokumentationen om barnens läroprocesser mer synlig Vidareutveckla miljörådet och matrådet Den dagliga dialogen med föräldrarna skall ses som viktig Informera om förskolans uppdrag på föräldramöten Diskutera förhållningssätt på föräldramöten Vi ska ta med barnen i planeringen av gården Vi ska ha minst två skräpplockardagar per år Vi ska odla och studera växter i närmiljön Vi ska utforska vad som finns i vår närmiljö Vi ska låta barnen ta med sig saker de hittar och återanvända dessa på förskolan Arbetet i verksamheten Pedagogerna har genomfört observationer av barnens projekt och lek som de sedan tittat tillbaka på tillsammans med barnen och på så sätt gett barnen möjlighet att reflektera kring sin läroprocess. Genom att synliggöra barnens läroprocesser har de hjälpt barnen att se sitt eget lärande. Pedagogerna har samtalat mycket med barnen om dokumentationen de gjort. Då dokumentationen suttit i barnens höjd har det möjliggjort för barnen att

själva reflektera och återuppleva händelser, både i samspel med andra och för dem själva. I takt med att barnen blivit äldre har deras inflytande i projekten ökat. Barnen har varit delaktiga genom att följa och summera händelseförloppen. Pedagogerna har hjälpt barnen att sätta ord på processer genom att fråga Hur kom du fram till det? Vad behövdes då? Vad hände sen? Vad har du lärt dig? De äldre barnen har även själva börjat ta initiativ till att återblicka och reflektera när de arbetar i projekten. De diskuterar med varandra, ställer frågor och svarar på varandras frågor. Barnens portfoliopärmar har varit lätt tillgängliga för att inbjuda barnen till att sätta sig ner och titta i sin pärm och de har ofta varit med och tittat på bilder i datorn. Pedagoger och barn pratar kring bilderna på datorn och barnen får sedan välja vad de vill skriva ut. Detta görs för att det ska vara meningsfullt för barnen. Pedagogerna har även använt sig av innehållet i pärmarna vid utvecklingssamtalen. Detta har varit väldigt lyckat då barnen har fått vara huvudperson under samtalet med en pedagog och dess föräldrar. Barnen har uppskattat att få berätta och föräldrarna har tyckt att det har varit roligt att höra vad deras barn gör på förskolan utifrån barnets perspektiv. Under året har dokumentationen utvecklats från att ha varit formulerad av pedagoger till att vara helt eller delvis formulerad av barnen. En stor del av all dokumentation har barnen gjort helt själva, med en pedagog som stöd. Barnen har både fotat, ritat, skrivit och satt ihop själv. Vid de flesta tillfällena har barnen varit med och hängt upp den aktuella dokumentationen. Pedagoger och barn har även använt kanonen för att visa bilder och filmer på stor skärm. Barnens läroprocesser som sträcker sig över längre tid har dokumenterats i bokform. All dokumentation har syftat till att påvisa utveckling och lärande hos barnen. Dess form och innehåll har varit varierande (lappar, collage, bilder, text, teckningar, utställningar osv.) Genom att observera, anteckna och fotografera kring flera olika moment och steg i barnens läroprocesser har det blivit enkelt att påvisa barnens utveckling för dem själva. Då barnen ofta varit med och deltagit i sammanställningen av dokumentationen har de fått ett naturligt tillfälle att reflektera över sitt lärande och sin utveckling, och detta redan vid produktionen av dokumentationen. Att de själva varit med och sammanställt materialet gör dem ofta extra stolta och medvetna om innebörden och innehållet av vad de lärt sig. Det leder naturligt till att de visar för sina föräldrar och får tillfälle att visa upp och prata om sitt lärande med dem. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att berätta om vad de och barnen arbetar med. Här har pedagogerna visat hur de arbetar utefter styrdokument som läroplanen och Reggio Emilia filosofin. Förskollärarna har hållit i utvecklingssamtalen men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Föräldrarna skall själva kunna läsa sig till information genom att se vad som skrivits om dagen i hallen. Pedagogerna har haft en dialog med varandra för att kunna ge varje förälder korrekt information om deras barn vid hämtning Pedagogerna har efter föräldrarnas önskemål berättat om vad de gör och varför, samt vad de planerar att göra framöver. De har visat mycket bilder samt visat föräldrarna runt på förskolan och delgett dem vad som händer i de olika rummen. De har varit bra på att delge föräldrar information om vad de gör och ska göra enligt Reggio Emilia

filosofin både i exempelvis månadsbrev, dagliga dialoger, lappar på barnens hyllor, utställningar i lekhallen och dokumentation. På Trollskogen har man inte satt upp information i hallen varje dag, utan istället satt upp löpsedlar för att locka in föräldrarna i rummen och vissa grupper har skickat ut veckobrev för att informera föräldrar om förskolans verksamhet. Pedagogerna har haft som mål att se varje barn och att föräldrarna skall få daglig information om sitt barn och dess dag. Genom information och dialog med föräldrarna har de känt att alla barn blivit sedda på förskolan varje dag samt att de är trygga och säkra både ute och inne. Måbra Förskolors miljöråd består av barn från varje förskola tillsammans med en förskolechef och pedagoger. Denna grupp har haft inplanerade möten ca en gång/månad. Barnen som varit med på miljörådsmötet har sedan fortsatt arbetet på den egna förskolan och detta har smittat av sig till övriga barn, som även de blivit intresserade. Barnen har på detta sätt blivit mer miljömedvetna. Barn och pedagoger har arbetat med Grön Flagg målen. De har tillsammans utvecklat gården med t.ex. planteringar där de odlat växter. Barnen har fått ta med sig saker de hittat, som t.ex. pinnar och stenar och sedan har de använt dessa i skapande verksamhet. Förskolan har genomfört två skräpplockardagar och de äldre barnen har sedan hjälpt till att sortera skräpet i rätt behållare vid återvinningsstationen. Pedagoger och barn har promenerat i närområdet, besökt biblioteket, konsthallen och Väsbyån. I en av grupperna har man pratat om ordet plats och barnen har funderat på platsers funktion, mystik o.s.v. Det har inte funnits något fungerande matråd på förskolan detta år. Sex föräldrarepresentanter från Sanda Ängar har varit med i företagets föräldraråd. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 76 % som svarat så tyckte: - 69 % att deras barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan (2011 var det 84 %). - 56 % att deras barn lär sig lösa konflikter och ta hänsyn till andra (2011 var det 97 %). - 65 % att deras barns tankar och intressen tas till vara (2011 var det 78 %). - 79 % att de är nöjda med informationen om målen (2011 var det 93 %) - 79 % att personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (2011 var det 78 %). - 64 % att barnen får lära sig hur vi människor påverkar miljön (2011 var det 76 %) Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är till viss del uppnådd. Analys När man tittar i kundenkäten kan man se att många föräldrar på flera frågor

svarat vet inte. På frågan om deras barn lär sig att lösa konflikter och ta hänsyn till andra så har t.ex. 39 % svarat att de inte vet. Här har förskolan ett utvecklingsområde med att få fram information till föräldrarna hur de arbetar med dessa frågor. Pedagogerna tycker att de lyssnat och fångat upp föräldrarnas synpunkter och önskemål. Genom att lyssna så har de visat föräldrarna att deras åsikter är viktiga. Det är dock viktigt att fortsätta diskutera förhållningssätt och barnsyn med föräldrarna, speciellt när förskolan profilerar sig som en Reggio Emilia inspirerad förskola. Viktigt är också att visa på olika sätt, för barn och föräldrar, att Sanda Ängar är en Måbra förskola och vad det innebär och därför är det t.ex. viktigt att starta upp matrådet. Pedagogerna har hjälpt barnen att sätta ord på processer. Genom att synliggöra barnens läroprocesser för dem själva har pedagogerna hjälpt dem att se sitt lärande. Pedagogerna kan dock bli ännu bättre på att utvärdera tillsammans med barnen och lyssna in deras åsikter och utifrån resultatet vidareutveckla verksamheten. Pedagogerna har blivit mycket medvetna om vad och varför de dokumenterar men ett utvecklingsområde är att förankra detta i hela arbetslaget. Fokus ska ligga på att dokumentera barnens lärande. Utvärdering och reflektion kan gå hand i hand men innebär inte samma sak. Att utvärdera innebär att resultatet av utvärderingen återkopplas till barnen och att deras åsikter lyssnas på och påverkar. Reflektion å andra sidan är ingenting som måste leda till ett konkret resultat utan syftet med detta kan tvärtom vara att bara tänka på vad som hände eller hur det blev. I många fall har barnen varit delaktiga i utvärderingar efter avslutade projekt, men det har sedan inte lett vidare till någonting. Reflektion och utvärdering, tillsammans med barnen, behöver göras flera gånger under pågående projekt. De äldre barnen har arbetat med Grön Flaggmålen, men detta arbete ska genomsyra hela förskolan och behöver därmed utvecklas. Utveckling/lärande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationella mål: - Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: - Förskolan ska lägga grunden till att ingen ska gå ur skolan utan fullständiga betyg.

- Alla barn ska ges samma möjligheter att utveckla sina färdigheter och använda sina kunskaper. - Alla barn har lust och nyfikenhet att lära och ständigt utvecklas. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: - Alla barn ska ha grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik efter skolår 3. - Barn med annat modersmål ska få möjlighet att utveckla svenska språket och sitt modersmål. - Förskolan ska medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Förskolans resultatmål: - Andelen föräldrar som upplever att deras barn får det stöd och hjälp som behövs skall öka - Utveckla språkgrupperna - All personals medvetenhet till pojkar och flickors olika förutsättningar ska vara hög - Personalens egna attityder och förhållningssätt till pojkar och flickor skall medvetandegöras (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Förskolan skall arbeta i projektform där man över tid arbetar med samma tema utifrån barnens intresse, där man går på djupet i just det ämnet. Ett projekt ska innefatta skapande, språk, skrift, musik och matematik. Förskolan ska i de olika projekten medvetandegöra och lyfta matematik, teknik och naturvetenskap Utse en ansvarig för språkgrupperna som även ska vara Språk- och kulturutvecklare Påbörja diskussioner i olika forum om hur vi ska ge barn med annat modersmål stöd och möjlighet att utveckla sitt modersmål och svenska språket. Fortsätta diskussionerna kring könsroller och medvetet erbjuda flickor och pojkar olika aktiviteter oavsett rådande könsroller samt fortsätta utveckla den pedagogiska miljön så den blir könsneutral och inbjuder till kreativitet. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnen för att få en bild av vilka intressen som finns och utifrån observationerna har sedan alla barn på förskolan deltagit i olika projekt. Vid projektarbeten har pedagogerna dragit nytta av förskolans miljö som innefattat möjlighet till skapande, språk, musik, rörelse och matematik. Pedagogerna har använt miljön som den tredje pedagogen, som barnen fått uppleva med alla sina sinnen. Ett projekt har innehållit flera matematiska begrepp och barnen har fått ställa hypoteser som t.ex. hur lång tid tar det för gips att stelna och hur kan man mäta det? Femåringarna arbetade på hösten med ett matematiktema, där vikten lades vid att se matematiken i vardagen. Barnen har skapat genom att måla, arbeta med lera, använda tapetklister på olika sätt eller gjuta i gips och betong. Projekten har även innehållit rörelselekar och sagoberättande. I ett berättarprojekt har fokus varit på att använda olika material och att få in matematiska begrepp och naturkunskap, som en röd tråd. Genom att barnen deltagit i flera grupparbeten och skapat tillsammans har de lärt sig att inspirera varandra och varit

varandras pedagoger. Pedagogerna har erbjudit omväxlande tekniker såsom papper och penna, dator och berättande, för att barns olika kunnande ska komma fram. Barnen har sedan lärt sig att använda varandras kompetenser. Projektarbetena har inneburit allt ifrån något som pågått en hel termin till något som varit över på några dagar. Pedagogerna har utformat miljön så att den är tillgänglig och ger valfrihet och den har vid behov ändrats utifrån barnens intressen. Barnen har utifrån naturliga ramar, fått välja en aktivitet utifrån sitt intresse, detta genom att erbjuda barnen stöd till att starta upp en aktivitet och synliggöra materialet. På så sätt har de tillgodosett det enskilda barnets önskemål. Det har alltid funnits möjlighet för barnen att måla, arbeta med lera, rita, vattenlek, bygglek, osv. Material har funnits synligt och tillgängligt så att barnen kunnat välja aktivitet efter intresse. Pedagogerna har utvärderat och anpassat verksamheten så att den bättre tillgodoser barnens behov. Genom att frångå en mer styrd verksamhet har de försökt få projekttiden mer utformad utifrån barnens intressen och nyfikenhet. När barnen har blandats mellan grupperna och ingen verksamhet har styrts av en sedan tidigare färdigställd planering så har det blivit lättare för barnen att komma till tals och för pedagogerna att lyssna till deras önskemål. Barn och pedagoger har reflekterat tillsammans Barnen har haft rörelselekar i samlingar och sånger. Genom att blanda sång, musik och rörelse har barnens kroppsuppfattning och motorik tränats. Barnen har fått känna rytm genom att använda instrument och kroppen i rörelselekar, danslekar och sånger. Alla barn som velat har fått möjlighet att uppträda och dramatisera inför sina kompisar. I sångsamlingen har barn som velat, fått stå på scenen och dramatisera sånger med hjälp av rekvisita. Trollskogens femåringar har gått en ukulelekurs. Måbra Förskolor har under året haft en anställd musikpedagog som varit en dag/vecka på varje förskola. Varje torsdag har hon haft musikgrupper på Sanda Ängar. Musikgrupperna har varit åldersanpassade. I de olika grupperna har barnen sjungit och dramatiserat. Pedagogerna har utformat miljön så att den är tillgänglig och ger valfrihet. Barnen har utifrån naturliga ramar, fått välja en aktivitet utifrån sitt intresse, detta genom att erbjuda barnen stöd till att starta upp en aktivitet och synliggöra materialet. På så sätt har de tillgodosett det enskilda barnets önskemål. Två pedagoger har delat ansvaret som Språk- och kulturutvecklare. De barn som behövt extra stöd har både fått enskild träning och träning i grupp. Man har använt sig av t.ex. bilder, böcker, datorer och spelat spel i kommunikationen med barnen. I ett arbetslag har pedagogerna även använt sig av teckenstöd som förstärkning och de har även fått tips från habiliteringen angående material och med vad de ska lägga fokus på. Pedagogerna har uppmuntrat föräldrar att tala sitt modersmål med barnet. På Trollskogen har man lyft olika traditioner som barnen firar hemma, genom att ta reda på information och sedan har barnen fått berätta om det för kamraterna. Pedagogerna har lånat böcker som handlar om olika länder och de har uppmuntrat föräldrarna att låna böcker, på modersmålet, från biblioteket. När pedagoger sökt information via internet, till de olika projekten, har informationen ibland varit på andra språk än svenska och här har de tagit hjälp av barnen som fått översätta. På Skattkistan har pedagogerna räknat och sjungit sånger på olika språk

På en av planeringsdagarna deltog flera av pedagogerna i en workshop där man diskuterade genus. Flera av pedagogerna har även läst litteratur i ämnet och sedan fortsatt diskussionerna i sitt arbetslag. Pedagogerna erbjuder alla barn oavsett kön samma aktiviteter. De tänker på flickor och pojkar som barn och uppmuntrar alla att leka med det man själv vill leka med. Förskolan har inretts genomgående med skapande och kreativa miljöer vilket i sig är könsneutralt. Pedagogerna har blandat traditionella pojk- och flicksaker i samma rum. Genom detta har det blivit tydligt för barnen att det inte finns pojk- och flickleksaker utan att alla leker med det man själv vill oberoende av vilket kön man är. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 76 % som svarat så tyckte: - 88 % att verksamheten är stimulerande för mitt barn (2011 var det 92 %) - 64 % att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik (ny fråga) - 97 % att mitt barn verkar trivas i förskolan (2011 var det 91 %) - 63 % att de får tydlig information om hur mitt barn utvecklas (2011 var det 83 %). Måluppfyllelse Målen är till viss del uppfyllda. Alla barn och pedagoger har arbetat i projektform, där man över tid arbetat med samma tema. Pedagogerna har arbetat för att lyfta matematik, teknik och naturvetenskap i projekten. De har bl.a. satt på sig matteglasögon, för att upptäcka matematiken i vardagen och barnen har fått använda kameror, datorer m.m. för att dokumentera och reflektera. De yngsta barnen har utforskat hur en overhead fungerar, när de arbetat med projektet ljus och skugga. Förskolan har två pedagoger som delar uppdraget som Språk- och kulturutvecklare. Pedagogerna på förskolan har arbetat enskilt och i grupp med barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Måbra Förskolors musikpedagog har haft sångsamlingar och ukulelekurs med barnen. Pedagogerna har även tagit del av andra kollegors kunskaper i olika nätverk och forum för att på bästa sätt kunnat utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Pedagogerna tycker att de lyckats skapa en könsneutral miljö genom möblering och val av innehåll i rummen så att de tilltalat alla. Det är dock viktigt att inte glömma att ta på sig genusglasögonen när de skapar nya miljöer. Analys

Pedagogerna har under året bl.a. fokuserat på att ge barnen trygghet och möjlighet till inflytande i verksamheten. Pedagogerna har lyssnat och tagit tillvara barnens idéer och utifrån dem har de arbetat temainriktat och fått in läroplanens alla delar utifrån Reggio Emilia filosofin. Projektarbeten har startats upp och utvecklats under året och ett fortsatt arbete pågår så att projekten till slut genomsyrar hela förskolan. Pedagogerna har deltagit i reflektionsgrupper för att tillsammans med kollegor reflektera över arbetet och på så vis få nya infallsvinklar. Detta behöver utvecklas ytterligare, så att teori och praktik hela tiden kopplas ihop. Pedagogerna har påbörjat diskussioner om genus. Eftersom våra traditionella könsmönster är starkt rotade och vi omedvetet gör på ett visst sätt, fast vi förnuftsmässigt vet att det är fel, behöver dessa diskussioner fortgå och involvera alla som arbetar på förskolan. Alla arbetslag behöver avsätta tid till detta. Genusarbetet är något som skall genomsyra all verksamhet vad vi än gör med barnen. Den dagliga dialogen med föräldrar med föräldrar kan utvecklas, med fokus på att ge information om barnens lärande. Barn i behov av särskilt stöd 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Gemensamma förbättringsområden enligt KR 2007: - Förskolan behöver synliggöra arbetet med barn i behov av särskilt stöd och belysa måluppfyllelsen. (Ur Upplands Väsby kommuns kvalitetsredovisning 2007) Förskolans resultatmål: - Förskolan skall ha en Språk- och kulturutvecklare. - Förskolan skall ha anpassade språkgrupper för barn med försenad språkutveckling. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder Utveckla språkgrupperna Sätta in kompetensutvecklingsåtgärder till förskolläraren som ansvarar för språkgrupperna. Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in på både Trollskogen och Skattkistan, så att pedagogerna kunnat

arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetet mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Barn som behöver extra språkstimulans, har fått både enskild träning och träning i grupp. Ansvariga pedagoger har fått handledning vid behov, av t.ex. logoped och specialpedagog. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begreppsspel och tankespel. De tränar även på att beskriva motsatser och sekvenser samt symetriska lekar. Återberättelser ingår också. Övningarna är anpassade till åldersgrupp. En specialpedagog från habiliteringen har varit kopplad till ett av barnen och pedagogerna har hela tiden kunnat använda henne som bollplank, för att få tips och råd. Pedagogerna har lånat material från Autismcenter för små barn. Ett arbetslag har fått handledning av Familj- och Skolservice som finns i kommunen. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 76 % som svarat så tyckte: - 88 % att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov (2011 var det 92 %) - 77 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2011 var det 91 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra språkstimulans, får det. Vi behöver dock vidareutveckla det pedagogiska arbetet ute på avdelningarna så att det anpassas till alla barn, även de som behöver extra stimulans och utmaningar. Analys Det är viktigt att personalen har ett gemensamt förhållningssätt speciellt när man möter barn i behov av särskilt stöd. Speciellt när pedagogerna alternerar, här är det viktigt att fortsätta värdegrundsarbetet. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Sanda Ängar bedriver en verksamhet av mycket hög kvalitet. Pedagogerna är engagerade och entusiastiska och sätter alltid barnet i fokus. De har en stor vilja att

hela tiden utveckla verksamheten och strävar hela tiden efter att lära sig mer. Under året har de fokuserat på att utveckla det pedagogiska arbetet mot Reggio Emilia filosofin bl.a. genom att arbeta i projektform. De pedagogiska diskussionerna behöver fortsätta och fördjupas ytterligare, så att de implementeras hos all personal och teori och praktik kopplas ihop. Måbra Förskolors hörnstenar behöver lyftas och detta genom ett Reggio Emiliafilosofiskt arbetssätt, så att det genomsyrar hela verksamheten. I kundenkäten kan man se att resultatet gått ner jämfört med tidigare år. Detta kan till viss del bero på att flera pedagoger bytts ut under året och att detta bidragit till att skapa en oro hos föräldrar. Det kan ta tid att bygga upp relationer med nya personer och vikarierna kan behöva lite tid för att komma in i arbetet. Förskolan gjorde även en omorganisation under hösten, som några föräldrar var missnöjda med. Kundenkäten visar även att många föräldrar, på flera frågor, svarat vet inte och här har förskolan ett utvecklingsområde i att delge föräldrar hur man arbetar. Ett sätt kan kanske vara att utveckla den dagliga dialogen med föräldrar och att tydligare beskriva arbetet när man skickar ut vecko- eller månadsbrev. Förskolan är fortfarande ung och behöver en tydlig styrning för att kunna hitta en gemensam värdegrund och ett gemensamt ansvar för hela förskolan d.v.s. förskolans kultur har inte befästs än. Åtgärder för förbättring Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag, ute och inne. Förskolan ska vidareutveckla dokumentationen om vad barnen lärt sig. Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklats. Förskolan ska dela barnen i mindre grupper så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska ge föräldrar möjlighet till inflytande. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar. Förskolan ska fördjupa sig förskolans mål. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Fokusgruppen och

Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Upplands Väsby Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor AB