HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (6) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för grundskolan och gymnasieskolan (med självständigt arbete) I, 30 hp Education Science, Advanced Level 30 credits Avancerad nivå Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2011-01-03) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2011-01-11) och gäller från och med höstterminen 2013. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 270/300/330 hp. Behörighetskrav Minst 22,5 hp avklarade inkl godkänt betyg på VFU av Utbildningsvetenskap 1-30. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skriv- och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden och att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten. Genom ett självständigt arbete ska kursen också ge möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet utveckla och dokumentera didaktiska projekt. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse kritiskt granska teorier om lärande och utveckling reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av särskilt stöd, i undervisning på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frågor i anknytning till informationsteknik i skolan Färdighet och förmåga utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer självständigt utveckla och dokumentera egen kompetens för att hantera krav på komplexa lärandemiljöer genomföra ett självständigt arbete med stöd av VFUhandledare och högskolans handledare Värderingsförmåga och förhållningssätt visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av tre delkurser. Delkurs 1 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier och delkurs 3 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier med uppsats/alternativt projekt med handledning. Delkurs 2 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 1 innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 0,75 hp och delkurs 3 innehåller VFU omfattande 3 hp. Delkursernas ordning kan variera. Delkurs 1: Inkluderande syn- och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs-, skriv- och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs. En orientering om
Sida 2 (6) åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Efter avslutad delkurs 1 ska studenten kunna: analysera och reflektera teoretiska perspektiv och begrepp, samt skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv inom läs -, skriv- och matematikutveckling beskriva hur val av arbetssätt påverkar lärande i alla ämnen analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma och diskutera svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda och granska åtgärdsprogram samt förstå skillnaden mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation kritiskt granska och bearbeta det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 2: Självständigt arbete 15 hp (Independent Essay 15 ECTS) Ett självständigt arbete genomförs med inriktning på didaktik, allmändidaktik och estetiska lärprocesser i för studenten relevanta ämnesområden för att utveckla studentens förmåga att diskutera teorier och metoder muntligt och skriftligt såväl praktiskt, teoretiskt som i relation till forskning. Samverkan med skolans verksamheter och högskolans kunskaper lyfts fram. Av vikt är att det självständiga arbetet kommuniceras i den verksamhet som undersöks. Efter avslutad delkurs 2 ska studenten kunna: genomföra, ett självständigt arbete med stöd av VFUhandledare och högskolans handledare självständigt och tillsammans med handledare och lärare i verksamheten, identifiera, formulera och avgränsa ett didaktiskt problem med relevans för den undersökta verksamheten och för läraryrket i stort undersöka detta problem med adekvata metoder, didaktiska teorier med olika perspektiv och relevant forskning redovisa process och resultat i ett självständigt didaktiskt arbete kommunicera resultatet på ett för den undersökta verksamheten relevant sätt och jämföra resultatet med relevant forskning kritiskt granska ett självständigt arbete med avseende på process, resultat, didaktisk relevans och vetenskaplighet Delkurs 3: Kunskap, lärande och bedömning 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment 7,5 ECTS) Olika former av bedömning t ex summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och examinationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedömning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betygsättning enligt nationella styrdokument t ex vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning. Efter avslutad delkurs 3 ska studenten kunna: analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt motivera skriftligt i vilka syften elevers kunskaper bedöms kommunicera elevers utveckling med ett professionellt språk definiera principer för betygssättning och bedömning diskutera det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar utforma uppgifter, bedöma/betygsätta och dokumentera barns/elevers kunskaper och utveckling i relation till nationella mål (sker i samverkan med VFU) Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen. Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går. För kurs med uppsatser/alternativt projekt med handledning gäller att om studenten får betyget underkänd så har studenten rätt till ytterligare ett examinationstillfälle samt handledning På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment.
Sida 3 (6) I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU - skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV - Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps - och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU - lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/vfu-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2013-06-24) Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning Arevik, S & Hartzell, O (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s) (GT+GS+Gy) Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring frihet, jämlikhet och demokrati. Lund: Studentlitteratur. (243 s) Björnelo, Inger (2008). Hållbar utveckling att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. (136 s) Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2002). Själv-känsla. Stockholm: Liber. (F) Kroksmark, T. (2011). Lärandets stretchadhet. Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan. Didaktisk Tidskrift, Vol 20, No 1, 2011. Pramling-Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber. (226 s) (F) Skolverket (2010). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. (122 s). (www.skolverket.se) Sommer, D. (2009). Barndomspsykologi i utveckling i en förändrar värld. Stockholm: Liber. (s. 16-207) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. (2009). Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet. (www.regeringskansliet.se) Säljö, R (2000). Lärande i Praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. (276 s) Egidius, Henry (1999): Problembaserat lärande en introduktion för lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur. Ericsson, Claes (2006). Terapi, upplysning. Kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. (Studies in music and music education, no 7). Malmö: Malmö Academy of music. (s. 57-190, 133). Läggs ut på LUT: s hemsida. Nilsson, P. (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn Primary science student teachers complex journey from learners to teachers. Dissertation. Linköping Studies in Science and Technology Education No 19. (Läggs ut på LUT: s hemsida) Niss, G., Hindgren, L., & Westin, M. (2007). Vägledande samspel i förskolan. International Child Development, ICPD. ISBN: (F) Pramling-Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber. (226 s) (F + GT)
Sida 4 (6) Zimmerman Nilsson, M-H. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörsoch musiklära inom gymnasieskolan. Göteborg: Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet. Delkurs 2: Inkluderande syn och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (delar av 173 s) Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering (165 s). (www.butiken.spsm.se/produkt/katalog ler/inkl_boktot.pdf) Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. (delar av 100 s) (www.skolutveckling.se) Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber (184 s). Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen särtryck rapport 160. Liber, Stockholm. (30 s) (www.skolverket.se) Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. (26 s) (www.skolverket.se) Skolverket (2008). Kvalitet inom IV - hela skolans ansvar. (delar av 63 s) (www.skolverket.se) Wennergren A- C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008, ss.10-15 (5 s). (pdf skickas till stud) Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. (delar av 100 s) (www.regeringen.se) Välj mellan fyra alternativ Litteratur om olika funktionsnedsättningar väljs via nätet. Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Bergquist m.fl. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Sandberg, Anette (2009). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. (www.skolverket.se/publikationer) Nilholm, Cleas (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (www.skolverket.se) Delkurs 3: Lärande, kunskap och bedömning Black, Paul & Wiliam, Dylan. (2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, 2001. (Google: Inside the Black Box 090515) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp.139-148 October 1998. That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Selghed, Bengt (2011) Betygen i skolan. Stockholm:Liber Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (176 s) Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund:
Sida 5 (6) Skolverket (2011) Nationella prov och övriga bedömningsstöd, frågor och svar (www.skolverket.se) Skolverket (2011) Allmänna råd med kommentarer för planering och genomförande av undervisningen. (www.skolverket.se) Skolverket (2011) Om betygssättning. (skolverket.se) Skolverket (2012) Allmänna råd. Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. (www.skolverket.se) Delkurs 1 och 4: Självständigt arbete Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Rönnqvist, C. & Vinterek, M. (2008). (red.) Se skolan Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete. Umeå Universitet, Fakultetsnämnden för Lärarutbildning. (Delar av) Övrig kurslitteratur bestäms i samråd med lärare Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (delar av 173 s) Arevik, S & Hartzell, O (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s) Aulin Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J., (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. (13-150) Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring - frihet, jämlikhet och demokrati. Lund: Studentlitteratur. (243 s) Denscombe, Martyn (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Studentlitteratur, Lund. (265 s) Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. (165 s) Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data. Framställningsstrategier för empiriredovisning. Liber, Stockholm. (176 s) Sommer, D. (2009). Barndomspsykologi i utveckling i en förändrar värld. Stockholm: Liber. (s. 16-207) (Delkurs 4: Estetiska lärprocesser ) Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006). Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) (GS +GY) Aulin Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J., (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. (13-150) Ericsson, C. & Lindgren, M. (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: region Värmland. (195 s) Ericsson, C. & Lindgren, M. (red) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur. ( 180) (GT+GS+GY) Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla. Estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket. (Finns att hämta so PDF på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer). (117 s) Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (145 s) (F) Rassmusson, V. & Erbert, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund Studentlitteratur. (224 s) Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdel-
Sida 6 (6) ningen för pedagogik. (112 s) (Finns att ladda ner på kth.divaportal.org/smash/get/diva2:25217/fulltext02) Balldin, M. & Einarsson, E. (1995). Berätta dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (95 s) (beställning: Holmbergs Internetshop. Sökväg: (www.webshop.holmbergs.com/mah) Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Paulsen, B. (1996). Estetik i förskola. Lund: Studentlitteratur. (F) Lindgren, M. & Folkestad, G. (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan med oförändrat uppdrag. (Finns som pdf på Musikhögskolan i Göteborgs Universitet under rubriken Forskning.) Lindstrand, F. & Selander, S. (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Ericsson & Lindgren samt Saar (ett fåtal exemplar) finns att köpa i LUT:s expedition.