GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Forskarutbildningen HT 2007 Livsvärldsfenomenologi Teori och praktik I pedagogisk forskning 7,5 hp (5p) (Life-world phenomenology: theory and practice in educational research) Ansvarig kursledare: Jan Bengtsson, professor Kursens syfte Livsvärlden är ursprungligen ett filosofiskt begrepp med kunskapsteoretisk och ontologisk innebörd. Begreppets aktuella betydelse går tillbaka på Edmund Husserl, den moderna fenomenologins grundare, men många filosofer i den fenomenologiska rörelsen har bidragit till att utveckla livsvärldsbegreppet, bl. a. Max Scheler, Martin Heidegger och Maurice Merleau-Ponty. Med utgångspunkt i livsvärldsbegreppet har även nya inriktningar av fenomenologin som existensfilosofi och hermeneutik uppstått. Livsvärldsbegreppet har dock inte begränsats till rent filosofiska problem, utan det fick tidigt ett inflytande i samhällsvetenskaperna genom bl.a. Alfred Schütz. I denna kurs är avsikten att systematiskt utnyttja de teoretiska resurserna i livsvärldsbegreppet för empirisk pedagogisk forskning. Syftet med kursen är att deltagarna ska såväl bli förtrogna med livsvärldsbegreppets teoretiska innehåll och problem som kunna använda en livsvärldsansats i empirisk pedagogisk forskning. Kursen kan utvidgas med en fördjupningskurs i metodfrågor för livsvärldsfenomenologisk forskning på 5 poäng. Kursens innehåll Kursen kommer att behandla såväl livsvärldsbegreppets filosofiska utgångspunkter som metodologiska konsekvenser för empirisk forskning. Olika utformningar och användningar av livsvärldsbegreppet kommer att kritiskt granskas. Kurslitteraturen består huvudsakligen av vetenskapliga artiklar och utdrag ur böcker. Som huvudbok används Jan Bengtsson (red.): Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning (2:a omarbetade upplagan 2005). Denna bok ska alla ha läst vid kursstarten för att få en referensram till läsningen av övrig kurslitteratur. Kursens uppläggning och examination Kursen består av litteraturstudier, föreläsningar och seminarier under ett antal heldagar från kl. 9.00-16.00. Varje dag inleds med en föreläsning och resterande tid bedrivs i seminarieform. Seminarierna ägnas åt diskussion av kurslitteraturen där deltagarna väljer ut någon eller några texter att kort introducera på ett problematiserande sätt. Denna undervisningsform förutsätter att deltagarna är inlästa på kurslitteraturen till varje tillfälle och aktivt deltar vid sammankomsterna. Sista kursdagen avslutas med en paneldiskussion om genomförande av en studie med livsvärldsansats. I panelen deltar Inger Berndtsson, Silwa Claesson, Eva Johansson och Jan Bengtsson. 1
Val av texter sker på så sätt att varje kursdeltagare väljer ca 2 3 texter (beroende på omfång) att kortfattat redovisa på seminarierna. Det finns tre textgrupper att välja texter ur. Från de båda första grupperna (filosofiska utgångspunkter och pedagogiska artiklar) får det bara vara en person per text som redovisas. Om flera väljer samma text, ges prioritet i turordning. Alla texterna i gruppen filosofiska utgångspunkter ska diskuteras på seminarierna. Ur gruppen pedagogiska avhandlingar väljs en avhandling av kursdeltagarna och läses i utdrag. Redovisning av avhandlingen sker genom diskussion med panelen. Från gruppen pedagogiska artiklar väljs så många texter att alla kursdeltagare får ansvar för redovisning av någon eller några texter. Kursen vill förena vetenskaplig teori och praxis, att tänka och handla vetenskapligt. Av den anledningen varvas teoretiska studier med diskussion och arbete med egna texter. Examinationen blir därför en integrerad del av deltagandet i kursen. I seminarier kommer texttolkningar att redovisas och diskuteras, och kursdeltagarna ska skriva en text på högst 10 sidor med utgångspunkt i kurslitteraturen. Kurstid Kursen kommer att koncentreras till ett antal heldagar med fjorton dagars mellanrum. Kursdagar blir 13/11, 28/11, 11/12. Jag utgår från att vi även får möjlighet att lägga in en extra kursdag för att i seminarieform kunna diskutera varandras examinationsuppgifter. Plats Kursen hålls i Nya Pedagogens lokaler. Litteratur Merparten av kurslitteraturen kan köpas i form av kopierade texter. De svenskpublicerade böcker som finns i kurslitteraturen kan dock inte kopieras och kursdeltagarna förväntas att själva införskaffa dessa böcker (Bengtsson, Heidegger och Schütz) till kursstarten. Obligatorisk litteratur är huvudboken samt de texter som tar upp de filosofiska utgångspunkterna. Övriga texter väljs av kursdeltagarna ur bifogade litteraturförteckning. De texter som väljs ingår i kurslitteraturen och läses av alla. Ej valda texter ingår inte i kurslitteraturen. Litteraturlista (urval görs i samråd med kursledaren) Filosofiska utgångspunkter 1. Edmund Husserl The crisis of the sciences as expression of the radical life-crisis of European humanity, Crisis 1-9, s. 3-59 (57 s.). 2. Edmund Husserl Exposition of the problem of a science of the life-world, Crisis 34, s. 123-135 (13 s.). 3. Edmund Husserl Pre-predikativ erfarenhet, Experience and judgment 5-10, s. 22-46 (25 s.). 4. Edmund Husserl The thesis of the natural standpoint and its suspension, Ideas 27-32, s. 101-111 (11s.). 2
5. Martin Heidegger Världens världslighet, Varat och tiden. Göteborg: Daidalos 1993, del 1, 14-18, s. 91-122 (32 s.). 6. Martin Heidegger I-världen-varon som med- och självvaro.»mannet», Varat och tiden. Göteborg: Daidalos 1993, del 1, 25-27, s. 151-171 (21 s.). 7. Maurice Merleau-Ponty Den egna levda kroppen, världen och de andra, Phenomenology of perception, s. 77-92, 136-147, 151-153, 327-334 och 346-365 (59 s.). 8. Alfred Schütz Om mångfalden av verkligheter, i Schütz: Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos 2002, s. 75-133 (59 s.). 9. Alfred Schütz Strukturanalys av den sociala världen, i Schütz: Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos 2002, s. 209-288 (80 s.). Pedagogiska artiklar/böcker 10. Jan Bengtsson (red.) Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. 2:a omarbetade upplagan Lund: Studentlitteratur 2005 (200 s.). 11. Martinus Langeveld How does the child experience the world of things?, Phenomenology + Pedagogy 2 (1984/3), s. 215-223 (9 s.). 12. Martinus Langeveld The stillness of the secret place, s. 11-17 (7 s.). 13. Martinus Langeveld The secret place of the child, s. 181-191 (11 s.). 14. Eva Johansson Morality in children s worlds. Rationality of thought or values emanating from relations, Studies in Philosophy and Education 2001, s. 345 358 (14 s.). 15. Eva Johansson Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv, Pedagogisk Forskning i Sverige 2003/1 2, s. 42 57 (16 s.). 16. Eva Johansson Learning encounters in preschool. Interaction between atmosphere, view of children and of learning, International Journal of Early Childhood 2004/2, s. 9 26 (18 s.). 17. Clinton Collins The multiple realities of schooling, s. 139-155 (17 s.). 18. Leroy Troutner Time and education, s. 159-181 (23 s.). 19. Iris Marion Young Throwing like a girl, s. 137-156 (20 s.). 20. Marc Briod A phenomenological approach to child development, s. 115-125 (11 s.). 21. Paul F. Colaizzi Learning and existence, s. 119-135 (17 s.). 3
22. Robert J. Sardello A phenomenological approach to memory, s. 136-151 (16 s.). 23. Neil Bolton Piaget and pre-reflective experience, s. 28-41 (14 s.). 24. David Farrell Krell Phenomenology of memory: some implications for education, s. 131-144 (14 s.). 25. O. F. Bollnow Vara-i-rum och ha-rum, Nordisk Arkitekturforskning 7 (1994/1), 111-119 (9 s.). 26. Cornelius van Peursen The horizon, i Frederick Elliston och Peter McCormick (red.): Husserl. Expositions and appraisals. Notre Dame: University of Notre Dame Press 1977, s. 182-201 (20 s.). 27. Jan Bengtsson Rumsgestaltning och tidsreglering i klassrummet, Pedagogiska Magasinet (1998/3), s. 34-39 (6 s.). 28. Jan Bengtsson Educational significations in school buildings (21 s.). 29. D. J. van Lennep The hotel room, s. 209-215 (7 s.). 30. Gloria Dall Alba Embodied knowing in online environments, Educational Philosophy and Theory 2005. 31. Donnely, J. F. Schooling Heidegger: on being in teaching, Teaching and Teacher Education 1999, s. 933 949 (17 s.). 32. Jan Bengtsson Theory and practice. Two fundamental categories in the philosophy of teacher education, Educational Review 1993, s. 205 211 (7 s.). 33. Jan Bengtsson Valmöjlighet av kapitel ur Jan Bengtsson: Fenomenologiska utflykter. Människa och vetenskap ur ett livsvärldsperspektiv.. Göteborg: Daidalos 1998. 34. Jan Bengtsson Försök till en ontologisk förståelse av undervisning, i Jan Bengtsson (red.): Utmaningar i filosofisk pedagogik. Lund: Studentlitteratur 2004, s. 17 39 (23 s.). 35. Jan Bengtsson The many identities of pedagogics as a challenge. Towards an ontology of pedagogical research as pedagogical practice, Educational Philosophy and Theory 2006/2, s. 115 128 (14 s.). 36. Jan Bengtsson Ontologiska perspektiv på erfarenhetsbaserad kunskap, i Gerthrud Östlinder m.fl. (red.): Erfarenhetsbaserad kunskap. Stockholm: Sveriges Sjuksköterskeförening 2006, s. 66 70 (5 s.). 37. Jan Bengtsson The assumptions about professional skill and practice, practical consequences for teacher practice, teacher education and in-service education of teachers, paper på European Conference on Educational Research Genève, Schweiz 13 16/9 2006 (20 s.). 4
Pedagogiska avhandlingar 38. Eva Johansson Etik i små barns värld. Om värden och normer bland de yngsta barnen i förskolan. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, no 141, 1999 (296 s.). 39. Silwa Claesson Lärares levda kunskap. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, no 217, 2004 (174 s.). 40. Inger Berndtsson Förskjutna horisonter. Livsförändring och lärande i samband med synnedsättning. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, no 159, 2001 (535 s.). 5