Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar.
Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning på primärvårdsnivå enligt de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom: Anamnes. Sjukdomshistorien är mycket viktig för utredningen!! Intervju med den demenssjuke och anhörig MMT/MSE, eventuellt klocktest Datortomorafi Blodprover ADL-bedömning
Noggrant psykiskt och somatiskt status Görs för att utesluta kroppslig orsak till symtomen. Följande undersökningar görs :
Blod och urinprover Blodprover tas : B12, Folat, Homocystein (bristtillstånd) Blodstatus (Anemi) S-Ca korr (Hyperkalcemi ) TSH, T4 ( ämnesomsättningssjukdomar) Leverprover ( sjukdom, läkemedelspåverkan) Urinprover tas för att utesluta urinvägsinfektion.
Röntgenundersökningar Skiktröntgen av hjärnan: a. Vanligen främst för att kunna utesluta annan sjukdom i hjärnan t ex stroke, tumörer osv b. Ev patologiska fynd som kan tala för demens: Småkärlssjuka i vit substans eller atrofi (centralt, kortikalt eller medialt)
Minnes och koncentrationstester Minimentaltest /MMSE Eventuellt kocktest (TMT-B, AQT, KSB, Femsaksprov) ADL-bedömning Arbetsterapeut utvärderar demenssjukes aktivitets- och funktionsförmåga.
Om den basala utredningen inte kan leda till diagnos, blir det en större utredning på specialistnivå (geriatriken). Detta ingår i en fördjupad utredning enligt de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom: Neuropsykologiska test MRT av hjärnan Funktionell avbildning av hjärnan, SPECT Lumbalprov, prov på ryggmärgsvätskan Analys av ryggmärgsvätska för att se om man hittar demensmarkörer. a. Beta-amyloid (finns i placket mellan nervcellerna i hjärnan) b. Tauprotein (finns i neurofibrillerna inne i nervcellerna i hjärnan) c. Fosforylerat tauprotein d. Neurofilament
Social utredning Viktigt att se på personens situation Primärvården kontaktar biståndshandläggaren som kartlägger hur personen bor, anhöriga och om personen får sina grundläggande behov tillgodosedda Viktigt att göra uppföljning sedan diagnosen ställts! En gång per år. Får man en Alzheimerdiagnos ska man registreras i SveDem!
Skyddande faktorer? Stimulerande intressen, aktivt liv Fungerande socialt nätverk Parförhållande Östrogen Motion E,C- vitamin
Riskfaktorer att utveckla Alzheimers sjukdom Arv. 2-4 gånger högre risk om nära släkting haft Alzheimer Hög ålder Högt blodtryck, höga blodfetter. Kvinnligt kön (efter klimakteriet) Upprepade, rejäla slag mot huvudet. Låg fysisk och mental aktivitet. Inflammatoriska processer.
MCI, lindrig kognitiv störning Minnesstörningar 8-10 år (förstadium) innan första sjukdomssymtomen. Symtomen på Alzheimers sjukdom kommer smygande. Svårt att ange en exakt tid när första tecknen började
Alzheimers sjukdom Demens: ett försämrat tillstånd i hjärnan som ger minnesstörningar och intellektuell avtrubbning som leder till sociala konsekvenser. Sjukdomen beskrevs första gången 1907 av läkaren Alois Alzheimer Minst 90 000 diagnostiserade fall i Sverige. Ökar hela tiden, fortfarande många utan basal utredning och tydligt angiven diagnos. 30% på boenden antas vara dementa utan att ha fått diagnos, 50% har diagnos. Yngsta beskrivna patienten 26 år. Alzheimers sjukdom är obotlig.
Vad är det som händer i hjärnan? I hjärnbarken bildas plack som består av döda och skadade nervcellsutskott. I mitten av placken finns en kärna som består av ett protein som heter Betaamyloid Det är en del av ett större protein som heter Amyloid som finns i cellväggarna hos alla människor och bryts normalt ner i kroppen, men detta sker inte hos den som lider av Alzheimers sjukdom Placken ligger mellan nervcellerna och hindrar signalerna att komma fram mellan nervcellerna.
Inne i nervcellskropparna runt cellkärnan bildas neurofibriller, spiralformade svårlösliga proteintrådar. Bildas av Tauprotein Dessa kan störa de kemiska processer som pågår inne i cellen Förändringarna drabbar främst hjäss- och tinninglober. Även Hippocampus drabbas. Dessa områden är betydelsefulla för minnet, de intellektuella funktionerna och känslolivet.
Störningar i signalsubstanserna: Acetylkolinhalten sänks kraftigt. Acetylkolin är viktigt för minnet, tankeverksamhet och problemlösning. Glutamathalten förändras. Glutamat är viktigt för att plocka minnen ut/in i långtidsminnet. Serotoninhalten sjunker. Serotonin är viktigt för stämningsläget och sömn/vakenhet
Diagnoskriterier vid Alzheimers sjukdom: Minnesförlust i kort- och långtidsminnet som påverkar arbetet eller det sociala livet i övrigt i minst 6 månader. Dessutom skall personen ha minst ett av följande symtom: Afasi,språklig oförmåga, kan vara expressiv, impressiv Apraxi,kan ej utföra viljemässiga rörelser och samordna rörelser ex klä sig, äta, knäppa knappar Agnosi,oförmåga att känna igen, kan ej tolka det han ser eller hör. Förstår inte vad ögonen ser. Ca 10 års förkortat liv om man får sin diagnos före 80 års ålder.
Mild demens, tidiga symtom Glömska Humörsvängningar Svårighet vid inlärning Svårt med abstrakt tänkande (intellektuella svårigheter, svårt bedöma situationer, dra slutsatser och planera för framtiden) Nedsatt koncentrationsförmåga Bristande initiativförmåga Bristfällig tid- och orienteringsförmåga Tappar tidigare intressen Drar sig undan Bryr sig inte om omgivningen som tidigare Ordglömska (anomi) Depressivitet
Måttlig demens Tidigare symtom förvärras och ytterligare symtom tillkommer. Ytterligare minnesstörningar Försämrat språk Försämrad rumslig orientering Ej koordinerade rörelser, ostadig gång Rigiditet (stelhet i muskler) Apraxi (kan ej utföra viljemässiga rörelser) Afasi (expressiv, impressiv) Agnosi ( kan ej tolka det han ser) Minskar i vikt
BPSD- beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom förekommer i någon form hos 70-80% av personer med demenssjukdom Kan utlösas av t ex smärta, för hög läkemedelsdos, olämpliga läkemedel. Det kan också vara orealistiska krav eller för höga krav som ställs på den sjuke, brist på meningsfulla aktiviteter eller så kan det ha sin grund i samspelet med omgivningen. I första hand ska det hanteras genom personcentrerad omvårdnad, bemötandeplaner Läkemedelsbehandling är en sista utväg om inget annat fungerar.
Affektiva störningar vid BPSD oro, ångest gråtmildhet, nedstämdhet, depression mani/hypomani irritabilitet
Psykotiska symtom vid BPSD hallucinationer vanföreställningar
Hyperaktivitet vid BPSD sömnstörningar, dygnsrytmstörningar vandringsbeteende ropbeteende agitation, aggressivitet
Apati vid BPSD initiativlöshet tillbakadragenhet
Läkemedel vid BPSD Vid sömnstörningar Imovane/ Zopiklon har effekt 6 timmar - förstahandsval. Stilnoct/Zolpidem har effekt 2-3 tim- ska ej ges till gamla!! Vid aggressivitet, psykossymtom Neuroleptika tex. Haldol, Risperdal. Behandling med neuroleptika måste vara tidsbegränsad och följas upp! Vid ångest, oro Korttidsverkande benzodiazepiner tex. Sobril/Oxascand Vid nedstämdhet SSRI-preparat tex. Citalopram, Sertralin. Ibland i kombination med Mirtazapin. Mirtazapin (minskar risk för magsår, ökar aptiten och ökar tröttheten.)
Svår demens Mycket nedsatt förståelse Stela, tappar reflexer Frånvaro av insikt Känner inte igen närstående Inkontinens Kramper Infektionskänslighet Frakturer Blodtrycksfall Orörlighet Sväljningsbesvär Kontrakturer
Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare vid mild till måttlig demens Minskar nedbrytningen av Acetylkolin Preparatnamn: Aricept, Exelon, Reminyl Effekter: a. Ökad förmåga att klara ADL b. Förbättrad orienteringsförmåga c. Bättre på att hänga med i samtal d. Bättre initiativförmåga e. Minnet påverkas inte så mycket Memantin ( svår Alzheimersdemens) Ebixa, aktivare fysiskt och psykiskt, mer alerta.