Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson
Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av mjölk och kött över tid Beskrivning av forskningsprojekt Gräsbaserad och integrerad mjölk- och köttproduktion Ekosystemtjänster markanvändning Avslutning
Svensk köttkonsumtion 1990-2014 Vara med ben 150 100 50 NÖT 900 800 0 Sv Prod Import (netto) Miljon kg kött (med ben) 700 600 500 400 300 200 100 Svenskt Import 250 200 150 100 50 0 150 GRIS Sv Prod Import (netto) FÅGEL 0 100 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 50 Statistik från SJV och Svensk Fågel, enskilda kött avser 2014 0 Sv prod Import (netto)
Nötkött Sverige Totalkonsumtionen av nötkött har ökat med mer än 60 % sedan 1990 Samtidigt har den svenska produktionen minskat med 13 % 2012 var mer än 50 % av den svenska förbrukningen av nötkött importerat 1 000 ton, vara med ben 300 250 200 150 100 50 0 Totalkonsumtion Produktion Import Export Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, Svenskt Kött
Internationellt jämförelse - djurtäthet och risk för övergödning Djurtäthet Europa 2011 Källa: Meat Atlas, 2014 samt EEA Kväveöverskott marken i olika delar av Europa 2005
Populationen nötkreatur i Sverige - från slutet av 1800 till i dag X 1 000 djur 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Ungdjur Oxar/tjurar Dikor Mjölkkor 1805 1835 1870 1905 1935 1975 2004 2013 källa: SJV 2005, Swedish agricultures in figures 1800-2004
Förändringar i produktionen av mjölk och nötkött - från slutet av 1800 till i dag Mjölk Nötkött Tusen ton 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Tusen ton 180 160 140 120 100 80 60 40 500 20 0 1850 1900 1950 2000 2050 0 1850 1900 1950 2000 2050
Mjölkavkastning förändringar över tid 10000 Kg milk per cow*yr 8000 6000 4000 2000 0 1880-1940: SJV 2005, Swedish agricultures in figures 1800-2004 1950-2010: Svensk Mjölk (Swedish Dairy Association)
Förhållande mellan klimatavtryck och intensitet i mjölkproduktionen 12.00 Kg CO kg CO2-eq. 2 -ekv./kg FPCM per kg FPCM 10.00 8.00 6.00 4.00 2.00 0.00 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Output per cow, kg FPCM per year Mjölkavkastning kg FPCM/ko och år Källa: FAO. Gerber et al (2011) Livestock Science 139, 100-108
Viktiga förändringar i mjölk- och nötköttsproduktionen - från 1990 till 2005 Mjölk 2005: Kött 2005: Djur Foder Mjölkkor: minskat med 183 000 st Avkastning: ökat med 2100 kg mjölk/ko Mer vegetabiliskt kraftfoder mindre bete i produktionen Köttkor: ökat med 90 000 st Andel kött från mjölk: minskat från ca 85 % 1990 till 65 % Mer vallfoder i vinterutfodring mera betesdrift Vallodling Ökat med 10 % till ca 1,1 miljon ha vall ca1/3 av vallarealen ekologisk (ingen handelsgödsel)
Sambandet mellan mjölk- och köttproduktion 576 kor á 6,1 ton ECM, 1990 393 kor á 8,2 ton ECM, 2005 85 köttkor 177 köttkor Culled cows A B Bulls, steers, heifers Milk 3,3 milj ton 3,1 milj ton 1990 2005 Meat 137 ton 140 ton Om oförändrad efterfrågan på mjölk och nötkött: En minskning av antalet mjölkkor ökar antalet djur i dikoproduktionen (A) Ökning av antal mjölkkor ökar köttmängden från mjölksystemet och minskar dikoproduktion (B)
Projekt finansierat av Formas Gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktion Effekter på: Ekonomi Markanvändning Parallellt SLF-projekt gräsbaserad produktion och ekosystemtjänster Foto: Jan Petersson (www.mjölk.se) Miljö Klimatpåverkan Växtnäring, N o P Biologisk mångfald Bekämpningsmedel
Ett integrerat mjölk- och köttsystem Mjölkproduktion rekrytering Mjölkras: SRB och Fleckvieh Lägre mjölkavkastning överskott alla Köttuppfödning MJÖLK KÖTT och Mjölkrassemin för att täcka rekryteringsbehov Semin av köttras på återstående kor Könssorterad sperma? Ökad kött-tillväxt med större andel kvigkalvar samt köttraskorsningar
År 2030 samma produktion som idag: 3,3 miljoner ton mjölk 135 tusen ton nötkött Baseline: om dagens utveckling fortgår oförändrat 75 % konventionella kor 25 % ekologiska kor Mjölkavkastning konv: 11 ton/ko o år eko: 10 ton/ko o år Scenario: gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktion 100% ekologisk prod. 6, 7 resp. 8 ton mjölk/ko och år Grovfoderbaserad foderstat Fler överskottskalvar kött Mer bete Foto: Rebecka Asplund Foto: Carin Clason
Regioner i projektet Norr Fördelning djur och mark a Syd Väst Öst Mellan Norr Mellan Mjölkkor Ungdjur b Väst Öst Vall på åker c Betesmark Syd http://www.aktivschweden.de/wissenswert es/ 0% 20% 40% 60% 80% 100% a) SCB 2014 b) Kvigor, stutar, tjurar c) Utnyttjad för slåtter och bete
Vallfoder Kvantitet och kvalitet - avgörande parametrar i studien!
Vallfoder - kvalitet Statistik bra Otydlig skillnad mellan regioner Viss gradient för råprotein (högst i syd) Skillnader mellan år lika stor som skillnader mellan regioner Liten skillnad mellan eko och konv (DK) + Foderrådgivare Stor variation mellan gårdar Liten skillnad mellan eko och konv Medelvärde för ensilage och bete till mjölkkorna - viktat utifrån skördetillfälle och betesperiodens längd Region Energi Råprotein NDF MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts Syd 10,7 168 464 Väst 10,7 161 461 Öst 10,7 160 462 Mellan 10,7 159 463 Norr 10,7 145 490
Vallfoder - kvantitet Statistiskt underlag bristfälligt Lantbrukarnas uppskattade skördar Försök & forskning Eko ca 85% av konv Relativ skillnad mellan regioner Åkerbete 87% av bärgad skörd varav 60% utnyttjat av djuren Gårdsnivå/rådgivare Dålig kunskap Skördar vägs ej, uppskattas o beräknas Bärgade totalskördar 2030 eko (medel för vallår 1-3). 8 6 Konsumtion Lagrings och utfodringsförluster kg ts/ha 4 2 0 Syd Väst Öst Mellan Norr Hög osäkerhet!! Kräver känslighetsanalys
Foderstater Scenario 2030 Baseras på grovfoderkvaliteter och betesperiodens längd 7000 Mjölkkor kg ts/år 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Mineraler Åkerböna Rapskaka Spannmål Helsäd Bete på åker Vallensilage 0 Syd Väst Öst Mellan Nord 6 7 8 6 7 7 8 6 7 8 6 7 8 6 6 7 7 8 8 Region Ton mjölk/år http://www.aktivschweden.de/wissenswertes/
Ekosystemtjänster vad är det? Tjänster som vi får Men inte riktigt förstått att vi får De nyttigheter, i vid bemärkelse, som naturens ekosystem ger oss människor.
Försörjande Reglerande Kulturella Stödjande
Exempel på ekosystemtjänster viktiga på gården: Livsmedel (F) Bränsle och fiber (F) Klimatreglering (kolinlagring) (R) Kulturarv (K) Rekreation och turism (K) Jordmånsbildning (S) Primär produktion av biomassa (S) Markens kretslopp av växtnäring (S)
Exempel på ekosystemtjänster viktiga på landskapsnivå: Vatten (F) Vattenflödesreglering (R) Vattenrening (R) Erosionsreglering (R) Pollinering (R) Sjukdomsreglering (R) Estetiska värden (K) Rekreation och turism (K)
Förändringar i jordbruksmarkens användning över tid Om trenden fortsätter, betydelse för leverans av ekosystemtjänster? Miljoner hektar 6 5 4 3 2 Betesmark Ängsmark Åkermark 1 0 1875 1900 1927 1951 1975 2000 2012
Hur påverkar samhällets miljöersättningar ekosystemtjänster försök till analys Stödjande Försörjande Reglerande. Referenssituation Ekosystemtjänster Skötsel av betesmarker och slåtterängar Igenväxning, ingen aktiv användning, plantering Miljöersättningar Bevarande av kulturmiljöer i odlingslandskap a Småbiotoper underhålls inte, förfaller, växer igen, försvinner Extensiv vallodling Mellanbygd: Igenväxning, skogsplantering Slättbygd: Ökad spannmålsodling Primär produktion av biomassa Jordmånsbildning x Markens kretslopp av växtnäring x Livsmedel x x Bränsle & Fiber Genetiska resurser Pollinering x x x Biologisk kontroll x x Klimat x? Vatten (reglering) x? Erosion x Estetiska x x x Kulturella Kulturella & Utbildning x x Rekreation & turism x x Chalmers University of Technology
Vi som jobbar i projektet: Christel Cederberg, Chalmers Maria Henriksson, Växa Håkan Rosenqvist, frilans ekonom Stefan Wirsenius, Chalmers Hjälp från ekorådgivare, spec Niels Andresen Referensgrupp med bla LRF, Ekologiska Lantbrukare Foto: Maria Henriksson TACK FÖR MIG!