Förenade Arabemiraten (UAE), stort som Götaland. Ca 8 milj inv
Hög förekomst av typ 2 diabetes (20%)
Förr fattiga beduiner
Pärlfiske och sjöröveri
Sedan hittade man olja
Förändrad livsstil
Världens värsta byggboom
Burj Khalifa i Dubai Världens högsta byggnad (829 m)
Dyraste hotellet (Burj al Arab)
Största konstgjorda ön
Skidåkning (inne -8, ute +45)
Förändrad livsstil och onyttig mat i massor
Diabetes och fetmasjukhuset RCDR i Ajman
Diabetes och fetmabehandling Allt på samma plats Diabetesläkare, sjuksköterskor, diabetessköterska, bariatric nurse Kirurg (tillrest) för fetmakirurgi Konsulter (kardiolog, nefrolog) Fotvård (podiatriker) Ögonklinik Lifestyle klinik: Dietist, sjukgymnast Laboratorium Apotek Epidemiologisk avd Forskningsavdelning
Vi följer en patient genom sjukhuset
Först till receptionen. Får smartcard Patienten loggar in
Sedan till sköterskan (Provtagning, vikt, blodtryck EKG osv)
Proverna skickas direkt till laboratoriet
Sedan till ögonbottenfotografering
När proverna är färdiga går patienten till doktorn
Sedan till diabetessköterskan
Och hämtar sedan ut medicinen på apoteket
Dagen efter till podiatrikern
Till sjukgymnast och till dietist
Vad är Ramadan? Heligaste månaden i den Islamiska kalendern Muslimer fastar från soluppgång till solnedgång. Skall inte äta eller dricka under denna tid Kan dock äta och dricka fritt under den mörka tiden Fastetiden varierar beroende på säsong och land År 1a dagen Sista dagen 2013 July 9 August 7 2014 June 28 July 27 2015 June 18 July 17 2016 June 7 July 6 2017 May 27 June 25 2018 May 16 June 14 2019 May 6 June 4 2020 April 24 May 23 2021 April 13 May 12 2022 April 3 May 2 2023 March 23 April 21
Suhûr och Iftâr Iftâr är måltiden som bryter dagens fasta. Suhûr, är måltiden som intas före gryningen. Den ska mätta och ge energi för hela dagen Måltiden skall endast vara en måltid och inte en festmåltid
Ramadan, en möjlighet? Fastan under Ramadan kan vara ett tillfälle att åstadkomma sunda livsstilsval betydelsefulla förändringar i sin livsstil
Typ 2 diabetiker eller patienter med metabolt syndrom undersöktes under Ramadan 19 UAE medborgare (14 kvinnor and 5 män) Ålder 37.1 ± 12.5 Inga typ 1 diabetiker eller diabetiker som haft diabetes >5 år eller hade HbA1c (NGSP) >10 % 8 patienter hade metformin som monoterapi. Övriga hade kostbehandling. Data insamlades 1 vecka före Ramadan (RA1) och i sista veckan av Ramadan (RA2) Temperaturen under perioden var minimum 29.7 C och max 44.7 C
Resultat Medelfasteperiod var 26.2 dagar eftersom kvinnor inte fastar under menstruationen Måltidsfrekvensen minskade från före Ramadan 3.2 ± 0.5 till under R 2.1 ± 0.4 Medeltiden för fasta var 14 timmar och 20 minuter
Ökad fysisk aktivitet, oförändrad grad av hypoglykemier och oförändrad mängd sömn 37% hade minskad fysisk aktivitet, 21 % oförändrad fysisk aktivitet men 42 % hade ökat sin fysiska aktivitet (ökad aktivitet pga bön efter solnedgången) Totala sömntiden var oförändrad före och under Ramadan 8.8 ± 0.8 vs 8.4 ± 0.6 timmar/dag) Under Ramadan minskade sömntiden under natten vilket kompenserades av sömn under dagen Ingen patient hade svår hypo eller hyperglykemi (2 patienter hade lätt hypoglykemi vid två tillfällen)
Resultat före (RA1) och i slutet (RA2) av Ramadan Parameter Mean (SD) RA1 RA2 Weight (kg) 103.9 (29.8) 102.1 (29.0) * BMI (kg/m 2 ) 40.2 (10.2) 40.0 (10.5) ** WC (cm) 123 (14.0) 119 (17.0) * WHR 0.98 (0.10) 0.95 (0.11) Fat mass (kg) 50.3 (19.6) 49.5 (20.3) Fat % 47.3 (8.3) 46.9 (8.2) TBW (kg) 39.5 (9.6) 38.7 (7.9) TBW (%) 38.8 (5.8) 39.0 (5.8) Fat free mass (kg) 53.5 (13.0) 52.6 (10.6) Fat free mass (%) 52.7 (8.3) 53.1 (8.2) Muscle mass (kg) 14.1 (3.5) 13.9 (2.7) Muscle mass (%) 13.9 (2.5) 14.1 (2.4) BMR (kcal) 1,500 (300) 1,400 (400)
Energiintag före (RA1) och under Ramadan (RA2) Mer fett och mindre protein Näringsämne Medel (SD) ADAs rekommendationer RA1 RA2 Total calorie (kcal) 2,240 (700) 2,300 (600) 2000 kcal Carbohydrate (g) 264 (94) 249 (65) Carbohydrate (%) 46.4 (5.5) 43.5 (4.9) 45% 65% Protein (g) 78.0 (24.7) 68.7 (23.9) * Protein (%) 14.4 (3.0) 12.0 (2.3) * 15% 20% Fat (g) 85.0 (28.3) 104.0 (31.8) * Fat (%) 34.6 (4.8) 40.5 (5.5) * <25%
P-glucose (mmol/l) 6.3 (1.7) 6.8 (2.0) ** B-HbA 1c % 6.3 (0.9) 6.5 (0.9) * P-insulin (IU/mL) 27.8 (16.7) 26.5 (19.1) HOMA IR 7.8 (5.0) 8.1 (5.9) P-cholesterol (mmol/l) 4.6 (1.0) 4.5 (1.0) P-triglycerides (mmol/l) 1.65 (0.99) 1.45 (0.68) P-HDL-cholesterol (mmol/l) 1.15 (0.21) 1.16 (0.29) P-LDL-cholesterol (mmol/l) 2.67 (0.76) 2.57 (0.83) P-CRP (mg/l) 10.6 (9.8) 10.1 (14.2) P-Apo-A1 (g/l) 1.32 (0.21) 1.30 (0.25) P-Apo-B (g/l) 0.79 (0.19) 0.74 (0.21) APOB/APOA ratio 0.61 (0.17) 0.59 (0.18) P-AST (IU/L) 21.1 (6.6) 19.0 (5.5) P-ALT (IU/L) 30.5 (17.4) 27.2 (15.4) P-ALP (IU/L) 78.4 (21.5) 78.5 (21.9) P-GGt (IU/L) 25.2 (12.1) 20.9 (9.6) ** P-creatinine (mmol/l) 57.5 (15.1) 59.0 (15.4) P-urea mmol/l 3.73 (0.97) 3.82 (1.10)
Sammanfattning labprover före och under Ramadan Ökning av P-Glukos och HbA1c men ingen skillnad i insulinresistens (faste insulin eller HOMA-IR) Lipider, apolipoproteiner, CRP och njurfunktionstest var oförändrade ALAT och ASAT var oförändrade men GT minskade lätt (p=0.02) Var minskningen i GT en effekt av minskat bukomfång?
Andra intressanta slutsatser i studien Man åt färre men större måltider vilket innebar att totala energimängden var oförändrad Den särskilda festmaten som äts under Ramadan innebar att man åt mer sötsaker, mer fett och mindre protein Den totala kolhydratmängden var oförändrad men man åt mer snabba kolhydrater, mer läsk etc och mindre sammansatta/komplexa kolhydrater med lägre glykemiskt index
Bra länkar Internationella diabetesfederationens (IDF) skrift om diabetes under Ramadan http://www.idf.org/guidelines/diabetes-in-ramadan www.diabeteshandboken.se رمضان 19 Ramadan