Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling FRISKOLAN PIGGELINEN Sida 1

LAGAR OCH STYRDOKUMENT Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006 års lag) upphörde att gälla den 1 januari 2009. Sedan den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling) och i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelser i två olika regelverk för att garantera samma skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som före lagändringen. Det råder fortfarande nolltolerans mot kränkningar. Begreppet kränkande behandling motsvarar det som i 2006 års lag kallades annan kränkande behandling. FN:s Barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Ex; Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Du får inte behandlas annorlunda på grund av ditt utseende, din hudfärg, ditt kön, ditt språk, din religion och dina åsikter Artikel 6 Du har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12-15 Alla barn har rätt att säga vad de tycker. Barn ska tillfrågas. Dina åsikter ska respekteras i alla beslut som rör dig; hemma, i skolan, hos myndigheter och domstolar. Skollagen har skärpts på så sätt att det anges att en plan mot kränkande behandling ska upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över planen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som kommer påbörjas eller genomföras under året. En sådan redogörelse förutsätter att man på skolan eller i verksamheten först gör en kartläggning av den egna verksamheten som man kan utgå från. Läroplanen Lgr 11 ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Skolan skall främja förståelsen för andra människor och förmågan till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Alla skall känna sig trygga i skolan och ingen ska utsättas för kränkande behandling. Arbetsmiljölagen, AML, gäller även för barn/elever. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt AML ansvarar rektor/förskolechef för att det finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i AML. Sida 2

Enligt brottsbalken är handlingar som kan betecknas som misshandel, ofredande och olaga tvång straffbara. Rektor/förskolechefer skall handlägga ärendet enligt riktlinjer mot hot om våld. Inledning Definition av kränkande behandling Med kränkande behandling avses enligt 14 a kap. 3 skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är en form av kränkande behandling som utestänger och kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. Det finns både direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att skolan/en vuxen i skolan behandlar på osakliga grunder ett barn sämre än andra barn ex genom skolans regler, pedagogiska verksamhet eller anställdas förhållningssätt. Indirekt diskriminering: Alla barn behandlas lika. Ett exempel kan vara att alla barn serveras samma mat oavsett religionstillhörighet. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person och har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna; kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder osv. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Det finns även annan kränkande behandling. Med det menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Om en person känner sig kränkt, är det viktigt att den personen tas på allvar. Kränkningarna kan vara 1. Verbala; som att bli hotad eller kallad fula namn 2. Fysiska; t.ex. bli slagen, knuffad eller sparkad 3. Psykosociala; bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller gjord till åtlöje 4. Text och bild; t.ex., klotter eller sms 5. Synlig och handfast likaväl som dold och subtil Sida 3

Kön Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. Det kan handla om ord, tafsande eller visning av pornografiskt material. Även transexuella elevers rättigheter skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Transsexuell är en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Jämställdhet Barnkonventionen bygger på perspektivet; Att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Enligt artikel 29 ska barnets utbildning syfta till att: förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Sida 4

Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med det menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till eleverna. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet kallas för annan kränkande behandling. Det här begreppet är tänkt att täcka in alla beteenden en elev upplever som kränkande men som inte har någon koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Vision 1. Vi på Friskolan Piggelinen vill att alla ska kunna gå till skolan och känna glädje och trygghet. 2. Vi på Friskolan Piggelinen ska vara en skola fri från all form av diskriminering och kränkande behandling. Det gäller mellan elever såväl som mellan personal/elever, elever/personal och personal/personal. 3. Varje kränkande handling mot någon på skolan ska åtgärdas och vi arbetar hela tiden aktivt för att motverka kränkningar. 4. Vi på Friskolan Piggelinen har enligt Lgr 11 ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. 5. Friskolan Piggelinen ska vara en skola där alla blir sedda, bekräftade och tagna på allvar. 6. Vi arbetar för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. Det är särskilt viktigt att ingen kränks pga. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller Sida 5

funktionshinder. Friskolan Piggelinen värnar och främjar allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. 7. Planen mot kränkande behandling är ett levande dokument som varje år ska diskuteras och utvärderas i varje grupp. Klasslärare är ansvarig för det arbetet. 8. Kartläggning/Nulägesanalys Vi på Piggelinen arbetar aktivt med värderingsövningar, trygghetsgrupper och samarbetsövningar i integrerade grupper. Genom att integrera grupperna lär eleverna i olika årskurser känna varandra bättre. Det tror vi skapar trygghet på skolan. Om något inträffar tar vi hand om situationen direkt och vidtar nödvändiga åtgärder. Vi skickar ut enkäter om trivsel, arbetsglädje, hälsa och samarbete och följer sedan upp resultatet. Vi har minst två personal ute hos barnen varje rast. Mål det kommande året Eftersom Piggelinen är en relativt ny skola på sitt femte läsår kommer fortfarande många nya elever till många av de befintliga grupperna. Vi fortsätter att satsa intensivt på aktiviteter för att främja gruppkänsla och att få nya såväl som gamla elever att trivas och känna sig trygga. Detsamma gäller för personalen. I en växande skola blir det många nya vuxna ansikten varje läsår som också ska trivas. Vi ska fortsätta vårt arbete med värdegrunden, tydliggöra den och anpassa den för alla åldrar. Vi ska arbeta aktivt med språkbruk och vad olika begrepp kan innebära för olika individer. Färre elever ska utsättas för mobbning eller annan kränkande behandling jämfört med kvalitetsredovisningen året innan. Åtgärder det kommande året Pedagogerna ska under det kommande året arbeta aktivt för att minska missbruk av opassande ord och språk. Vi arbetar med demokratifrågor genom strukturerade klassråd som sedan följs upp på elevråd. Varje elev kallas varje termin tillsammans med sina föräldrar till individuella utvecklingssamtal där det förutom elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling även diskuteras trygghet och trivsel. Elevvård och trivselfrågor ska finnas på dagordningen vid varje arbetslagskonferens. Sida 6

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: 1. Öppet och tryggt förhållande mellan elever, lärare, övrig personal och hemmen (vi bryr oss om varandra, vi-känsla) 2. Trivsam skolmiljö både inomhus och på skolgården 3. Tydlig information om hur det ska vara i vår skola - om trivselregler, vad är tillåtet - icke tillåtet 4. Tydliga gemensamma ordningsregler. 5. Täta kontakter med föräldrarna, t.ex. telefonkontakt, föräldra- och/eller utvecklingssamtal, föräldramöten, informationsbrev till hemmen (vuxnas närvaro i skolans vardag) 6. På arbetslagens möte avsätts varje tillfälle en stund för diskussion/reflektion om värdegrunden och stämningen på skolan och fritids. 7. Konflikter löses i ett tidigt stadium genom öppna samtal 8. Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk och konflikter samt uppmärksammar bråk på skoj. 9. Årskurslösa temaarbeten som behandlar vänskap, trygghet, samarbete, tolerans 10. Sammanhållningsövningar och självförtroendestärkande övningar, ex rollspel 11. Rastövervakning 12. Skolans mobbningsplan ingår i arbetsplanen och delas ut till hemmen 13. Likabehandlingsplanen genomgås med eleverna varje höst och sedan vid behov 14. Kontinuerlig utbildning av personal. Under varje skolår skall frågor som berör planen för kränkande behandling finnas med i personalutbildningen. Exempel på innehåll i sådan kompetensutveckling är: gruppsykologi, omedveten särbehandling, jämställdhet, HBT-frågor, religion mm. 15. Utvärdering, t.ex. trivselenkäter vid behov med elever och föräldrar 16. Skolans temaarbete i oktober om FN tar upp kränkningar, diskriminering och barns rättigheter. Åtgärdsprogram vid kränkande behandling 1. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev/vuxen känner sig kränkt. Arbetet ska ske i samförstånd med den kränkta. Elevens klasslärare bör alltid kontaktas först och följa upp med kartläggning, samtal och åtgärder. Är det berörd vuxen som kränkt kontaktas annan vuxen samt kamratstödjare. 2. Den/de personer som kränkt ska kallas en i taget till samtal så fort kränkningen uppdagats. Detta för att de som kränkt inte ska hinna prata med varandra innan åtgärderna sätts in. 3. För eleverna gäller att föräldrar till den kränkta och till den/de som kränker underrättas vid behov. 4. Arbetet får aldrig avslutas förrän den kränkta känner att det obehagliga har upphört och att vi vuxna är övertygade att så är fallet. 5. Uppföljning och utvärdering ska alltid ske. 6. Om samtalen inte har någon effekt sker det en diskussion angående vidare åtgärder mellan hemmet och skolan. Uppföljning 1. Vuxna övervakar hela tiden situationen 2. Ett gruppsamtal mellan den kränkta och de som kränker kan vara lämpligt, men först då kränkningen upphört. 3. De som inte aktivt deltagit i kränkningen men ändå vetat om att den pågick kan också behöva Sida 7

tillfällen till diskussioner och stöd. Viktiga principer - elevens rättigheter och skyldigheter: Alla barn har rätt att trivas och känna sig trygga i skolan. Alla elever skall få känna att de duger. Alla elever bör lära sig att acceptera varandras olikheter. Alla i skolan måste veta: vad mobbning och kränkning är att ingen form av mobbning/kränkning accepteras att skolan och hemmen tar itu med kränkning att det inte är den kränkta som själv måste reda upp situationen att alla har ansvar att berätta för någon vuxen när de misstänker kränkning, men också att aktivt arbeta för att kränkningar upphör Att berätta är att bry sig om - inte att skvallra! Sida 8