Diabetes Annelie Carlsson O Helena Larsson SUS
TYP 1 Diabetes Diabetes= något som rinner igenom Mellitus= honungssöt
TYPER AV BARNDIABETES
TYPER AV BARNDIABETES Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young; Aut dominant Neonatal: Mutationer 50 % övergående Typ 2 Övervikt Insulinresistens Metformin, insulin
TYP 1 DIABETES Annelie Carlsson 120315
Incidensen av Typ 1 diabetes i Europa > 60 >45 > 30 > 20 > 10
INCIDENS TYP 1 DIABETES HOS BARN I SVERIGE - ÖKADE MED 3-6 % PER ÅR Källa: Svenska Barndiabetesregistret 50 Incidens/100.000 Incidens/100.000 40 30 20 10 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 År Totalt Pojkar Flickor
TYP 1 Diabetes Under en 25 års period har antalet personer som insjuknar fördubblats. Risken för ett barn att insjukna i diabetes före vuxen ålder är 0,3-0,5%. Typ 1 diabetes är den vanligaste svåra kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar Ca 800 barn i Sverige insjuknar varje år i diabetes. Ca 8000 barn och ungdomar har diabetes i Sverige.
VARFÖR FÅR VISSA TYP 1 DIABETES? GENER - ÄRVER EN KÄNSLIGHET FAKTORER I OMGIVNINGEN TYP 1 DIABETES
GENER Chromosome 6 HLA region 6p21.1-21.3 HLA class II HLA class III HLA class I DP DQ DR α β α β α β B C A HLA-DQ8 eller DQ2: 90 % hos diabetesbarn, 20 % av befolkningen Högrisk DQ2/8: 30 % av nyinsjuknade, 3 % av befolkningen Med DQ2/8 ändå bara 6 % livslång risk för diabetes. 85-90 % av barn som insjuknar har ingen nära släkting med diabetes!
VILKA FAKTORER UTLÖSER BARNDIABETES? Vikt och längd? Dietfaktorer? Infektioner? Stress? Miljöfaktorer?
HYPOTESER TILL ÖKAD INCIDENS Hygienhypotesen Virus - ökad virulens när bakgrundsbrus minskar Acceleratorhypotesen Betacellstress pga ökad tillväxt/bmi
Insulinproducerande betaceller Något sätter igång immunförsvaret Faktorer som kan påverka förloppet 100 % Autoantikroppar: GAD, IA-2, insulin, ZnT8 Symptom på diabetes Nedsatt first phase insulin response på IvGTT 10-20 % Tid
DIABETES DIAGNOSKRITERIER 1. Random 11.1 mmol/l + symptom (polyuri, polydipsi, viktnedgång) eller 2. Fastesocker 7 eller 3. 120 min värde vid OGTT på 11.1 Nr 1 + 2 skall kollas med minst 2 mätvärden 2 dagar efter varandra om tveksamhet.
DIAGNOS 1. Klassisk diagnos med symptom och ev ketoacidos 2. Vaga eller inga symptom och ökat P-glukos - OGTT 3. Autoantikroppar i studier, lätt förhöjt ffa postprandiellt P-glukos - ibland upprepade OGTT
HANDLÄGGNING Akut in till barnklinik IV eller subcutant insulin Inläggning + dagvård ca 2 veckor Utbildning teoretisk + praktisk Team: Sköterska, Läkare, Dietist, Kurator, Psykolog
Ketoacidos: Nyinsjuknade särskilt små barn Stress med ökat insulinbehov Pumpstopp Slutat ta insulin ungdomar
Symptom GI - buksmärtor, illamående, kräkningar, pseudoappendicit Kaussmalandning Acetondoft Törst, stora urinmängder
Diabetes ketoacidos ph < 7,3 + P-glukos > 11 Brist på insulin i förhållande till kroppens behov Motreglerande stresshormoner ger lipolys och ketonkroppsbildning Hyperglykemi och osmotisk diures ger dehydrering och elektrolytförluster
Vad händer i kroppen Insulinbrist minskat upptag av glukos i cellen, ökad glukogeogenes (från protein) högt blodsocker osmotisk diures (vätske och elektrolytförluster) törst, elektrolytrubbningar Insulinbrist socker kan inte användas som energi ökad FFA mobilisering ph i blodet Insulinbrist minskad hämning på lipolys ökad FFA mobilisering ph i blodet Insulinbrist upptag av glukos i levern,
Övervakning Överväg inläggning på IVA Fastande så länge ph<7.3 Medvetandegrad, puls, bltr, AT, andningsfrekvens Vätskebalans När ph>7.3 och ej illamående PO intag. CAVE hypotona vätskor Mannitolberedskap (150 mg/ml, 7ml/kg)
Behandlingsmål Häva acidos Korrigera dehydrering Stoppa katabolism och ketonkroppsbildning Långsamt normalisera hyperosmolaliteten Normoglykemi först när ketoacidosen är hävd Förebygga hjärnödem
Hjärnödem Vanligaste allvarliga komplikationen Incidens 0,5-0,9% 57-87% av alla dödsfall i ketoacidos Efter 4-16 timmar, men kan komma när som helst upp till 48 timmar Huvudvärk, förvirring, medvetandesänkning, oro, kräkning, puls ner, blodtryck upp, kramper Obs CT utesluter ej intrakraniellt tryck
PM för behandling av ketoacidos Bygger på nationella vårdprogrammet för barn och ungdomsdiabetes http://www.blf.net/endodiab/vprogram/vardprog r_2008_andra_tryckningen.pdf och på internationella rekommendationer (ESPE, LWPES, ISPAD Consensus rapport Pediatrics 2004; 113; 113-140 Dunger et al)
BEHANDLING Pennor: Långverkande Lantus/Levemir Direktverkande till varje måltid Pumpar - ca 30 % Basaldos Måltidsdoser
DIREKTVERKANDE INSULIN Novo rapid Apidra Humalog Ger en mycket snabb effekt. Tas i direkt anslutning till måltid Insulineffekten avtar efter 2-3 timmar.
LÅNGVERKANDE INSULIN Lantus Levemir Basinsulin. Effekt upp till 24 timmar. Tas 1-2 gånger per dygn Motsvarar den kontinuerliga insulinmängd som utsöndras från betacellerna i bukspottkörteln.
Pennor
Pumpar
Mätare-CGMS
Pump-CGMS
VAD HÄNDER SEDAN? Informationsbesök förskola eller skola Diabetesmottagning ca var 3:e månad - oftare i början eller vid problem
BEHANDLINGSMÅL HbA1c < 52 mmol/mol Minimera risk för komplikationer Leva ett så normalt liv som möjligt god livskvalitet Goda kost och motionsvanor Nolltolerans rökning
Ketoacidos Hypoglykemi Komplikationer
HbA1c < 52 mmol/mol Basinsulin/målitidsinsulin (cirka 50/50, beroende på kroppskonstitution, aktivitet) Alltid ta insulin till måltider utifrån mängden kolhydrater Fundera över relation inulin-aktivitetkolhydrater Alltid ta bas insulin Inga hjälpmedel kan ersätta hjärnan
Komplikationer hur undvika HbA1c så nära målvärde som möjligt Ej röka Komplikationsscreening efter 10 års ålder/5 år med diabetes
Hypoglykemi P-glukos regleras normalt snävt: 3.5-7.8 Motreglerande hormoner A) adrenalin B) glukagon C) kortison D) Tillväxthormon Hypoglukemi: Obalans i insulin, motion, matintag
Hypoglykemi P-glukos < 3,5 Skakig, kallsvettig, arg, hungrig, blek 1) Druvsocker snabba kolhydrater!! 2) Glukagonspruta 10-15 min för effekt 3) Iv glukos Ta reda på varför barnet fick hypoglykemi!
Behandling framtiden Nya pumpar, Patch Pumps Closed Loop Snabba insuliner Smarta insuliner Stamceller
Autoimmuna sjukdomar Celiaki, Hypo/hyper-thyreos Addison
Celiaki HLA DQ 2 och eller DQ 8 10% av alla med IDDM har CD Cirka 2% har CD innan IDDM% diagnos, 3 vid debut, 3% efter 1 år och 2% därefter
Senkomplikationer Nefropathi Retinopathi Cardiovaskulära Neuropathi Psykosocial
Riskfaktorer-Senkomplikationer Rökning HbA1c Duration Pubertet
Swediabkids, Barnddiabetesregister, Incidens
Swediabkids, Barnddiabetesregister, - och uppföljning
Vad är viktigt i längden?
NDR National Diabetes Register Långtids uppföljning
Minskad diabetes nefropati vs. Duration av diabetes Diabetesdebut: 1961 1965 1966 1970 (p=0.005) 1971 1975 (p=0.02) 1976 1980 (p<0.001) 1981 1985 (p=0.02) p<0.001 för alla grupper * Persistent proteinuria Nordwall M et al, Diabetologia 2004 Bojestig et al, N Eng J Med 1994
FORSKNING
BDD (Bättre Diabetes Diagnostik) Nationell studie Barn och ungdomar < 18 år Kliniskbild, enkät, blodprov
BDD Bättre diabetes diagnos Undersöka varför barndiabetes ökar
Pediatric Diabetes in 21 st Century Type 2 hybrid Childhood obesity Type 1 MODY Diabetes + Syndromes Neonatal diabetes Insulin resistance Insulin secretion
4500 BARN MED ÄRFTLIG RISK FÖR DIABETES FÖLJS I STUDIERNA I SKÅNE VI LETAR EFTER FAKTORER SOM SÄTTER IGÅNG ELLER PÅVERKAR PROCESSEN SOM LEDER TILL DIABETES
= Diabetes Prediktion i Skåne Screening 2000-2004 35000 navelsträngsprov 25000 deltar 2500 följs = The Environmental Determinants of Diabetes in the Young Multicenterstudie Screening 2004-2009 8000 barn varav 2000 i Skåne
Navelsträngsprov Gener med risk Ingen eller liten risk Riskgrupp Ingen uppföljning DiPiS: Uppföljning årligen från 2 års ålder Om mer än en antikropp - var 3:e månad TEDDY: Uppföljning var 3:e månad från födseln
VAD LETAR VI EFTER I STUDIERNA?
Insulinproducerande betaceller Något sätter igång immunförsvaret Faktorer som kan påverka förloppet 100 % Antikroppar: GAD, IA-2, insulin, ZnT8 Symptom på diabetes 10-20 % Tid
Insulinproducerande betaceller Något sätter igång immunförsvaret Faktorer som kan påverka förloppet 100 % Antikroppar: GAD, IA-2, insulin, ZnT8 Symptom på diabetes 10-20 % Tid
HUR UNDERSÖKER VI RISKFAKTORER? BLODPROV FRÅGEFORMULÄR KOSTREGISTRERING LÄNGD OCH VIKT AVFÖRINGSPROV KORTISOL I SALIV VATTEN, TÅNAGLAR
KAN VI FÖRUTSÄGA VEM SOM FÅR DIABETES? GENER + ANTIKROPPAR
HUR VET VI NÄR BARN MED ANTIKROPPAR HÅLLER PÅ ATT FÅ DIABETES? BLODSOCKER HbA1c BARN MED ANTIKROPPAR SOCKERBELASTNING ANTIKROPPAR -MÖNSTER
FÖRDELAR MED SCREENING? TIDIG DIAGNOS BARNEN INTE SÅ SJUKA MER KVAR AV EGET INSULIN VID DEBUT BROMSA ELLER STOPPA PROCESSEN
KAN VI STOPPA ELLER BROMSA PROCESSEN SOM LEDER TILL DIABETES?
Multicenterstudie nu startat i Skåne Analys av ak hos släktingar ITALY FINLAND SVERIGE ENGLAND
Diabetes och akuten Vid påverkat AT, alltid misstänka att det är något med insulin/socker inställningen, ta alltid syrabas, blodsocker, ph, Na-K, Värdera Gastroenterit,om totalfasta/kräkningar inläggning, dropp 5-10% glukos med elektrolyter samt insulin Dock tänk på dubbeldiagnoser, Cave pumpbehandling
Takehomemessage Har man diabetes typ 1, behöver man alltid insulin även när man inte äter och även om blodsockret är normalt.