Socialnämndens årsredovisning Antagen i socialnämnden 2014-xx-xx

Socialnämndens årsredovisning Antagen i socialnämnden 2014-xx-xx

Måluppfyllelse Verksamhetens huvuduppdrag Socialnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens verksamheter för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. Inom dessa områden ger socialnämnden insatser i form av råd, service och stöd till barn, ungdomar och vuxna, enskilda och familjer. Nämnden arbetar med myndighetsutövning som styrs av flera lagar, t ex lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Under 2012 påbörjade socialnämnden arbetet med att nå en mer kostnadseffektiv verksamhet, bland annat genom att tillskapa en mer effektiv intern organisation. Arbetet har fortsatt under genom följande åtgärder: Översyn av den samlade myndighetsutövningen Vägledande riktlinjer för bedömning av bistånd enligt SoL och LSS har antagits av socialnämnden under året. För att säkerställa att insats och beslut stämmer överens har även ett arbete påbörjats med att upprätta en ny rutin för intern kommunikation mellan myndighetsutövning och verkställighet. Under 2014 kommer arbetet med att se över riktlinjer, rutiner m.m. inom myndighetsutövningen att fortsätta, främst med fokus mot beroendeverksamheten. Anpassa personaltätheten inom utföraravdelningen Ej genomfört. Som ett led att ha en budget i balans 2014 är en av åtgärderna att minska personaltätheten inom utföraravdelningen från 1,4 personal per brukare till 1,3 personal per brukare. Samordnad lokalinventering där målet är att skapa en långsiktigt hållbar planering för verksamhetslokaler och särskilda boendeformer Det långsiktiga och strategiska arbetet med en samordnad lokal- och fastighetsplanering påbörjades under och kommer att fortgå under 2014. Minskad chefstäthet samt reducerad administration Inom individ- och familjeomsorgen har en enhetschefstjänst tagits bort. Inom korttidsverksamheten (serviceavdelningen) har chefsskapet minskat från två enhetschefer till en. Inom förvaltningsledningen har två enhetschefstjänster gjorts om till en avdelningschefstjänst. Omställning av formerna för daglig verksamhet Under våren/sommaren genomförde förvaltningen ett stort förändringsarbete inom daglig verksamhet, vilket innebar dels att antalet lokaler minskade, dels att personalresurserna används mer effektivt. En uppföljning av förändringsarbetet presenterades för socialnämnden i december. 1

Åtgärder för reducerat försörjningsstöd Se kommentar under åtagande 2 nedan. Åtgärder för ökad budgetföljsamhet Under året har förvaltningen dragits med sparbeting, vilket har resulterat i en stor återhållsamhet bland förvaltningens chefer. Se vidare under avsnittet ekonomisk sammanfattning. Åtaganden 1 Skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket Trend 2 Öka antal personer som förbereds för egen försörjning 3 Insatserna inte överstiger kostnaderna i jämförbara kommuner enligt KPB 4 Personer aktuella inom nämndens ansvarsområde är nöjda med nämndens verksamhet 5 Införa fler valbara insatser 6 Verka för att det skrivs en överenskommelse mellan kommunen och den sociala ekonomin 7 Bidra till en hållbar social utveckling genom att delta i folkhälsoarbetet Analys 1. Skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket. Inom förvaltningen har det under året pågått flera stora förändringsarbeten vars syfte är att utveckla samverkansformerna mellan avdelningarna, men även med externa parter. I förlängningen bidrar detta till att brukarna får sina behov tillgodosedda på ett så bra sätt som möjligt. Under 2014 fortsätter detta arbete då samverkan internt och externt är ett prioriterat verksamhetsområde. Antalet rapporterade missförhållanden/påtaglig risk för missförhållanden ökar successivt. Tre rapportert inkom 2010, fyra 2011, sju 2012 och tio år. Trots att det är en ökande trend av inrapporterade missförhållanden/påtaglig risk för missförhållanden är ändå antalet relativt lågt i förhållande till verksamhetens storlek. En anledning kan vara att nämndens verksamheter fungerar väl, men det kan också bero på att det finns en okunskap i organisationen om skyldigheten att rapportera. Ett av de tio inrapporterade ärendena har efter utredning bedömts som allvarligt, det vill säga hot mot liv, säkerhet och fysisk hälsa. Ärendet anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg under hösten -13. Övriga rapporter är av mindre allvarlig art och flera av dem faller inte in under Lex Sarahs regelverk. Under 2014 finns lex Sarah med som en process/rutin i nämndens internkontrollplan. 2

Minska antalet dygn barn och unga befinner sig i insats på HVB med 5% jämfört med 2012. Utfall: 2012: 3,2 : 4,2 Utfallet visar att förvaltningen inte har lyckats minska antalet vårddygn för barn och unga som placerats på HVB/ungdomshem, utan vårddygnen har istället ökat. Ökningen sker trots en tydlig ambition och medvetet arbete för att minska antalet placeringar och för att korta vårdtiderna. Det finns hemma-planslösningar och öppna insatser för barn och unga, men under året har det tydliggjorts att det saknas ett mellansteg för vård av framför allt ungdomar dygnet runt. Därför beslutade socialnämnden i december om att förvaltningen ska bygga upp ett utredningsoch ungdomsboende på hemmaplan, vilket på sikt kommer att generera färre vårddygn på externa HVB/familjehem för ungdomar. Utöver detta har det pågått ett förbättrings-arbete inom stöd- och behandlingsenheten, vilket innebär att enheten har delats in i tre team bestående av olika kompetenser. Detta medför att respektive team får en bredare kompetens för att möta familjers behov på hemmaplan. Minska antalet externa vårddygn för personer med beroendeproblematik med 5% jämfört med 2012. Utfall: 2012: 3,7 : 4,3 Utfallet visar att förvaltningen inte har lyckats minska antalet vårddygn för personer med beroendeproblematik, utan vårddygnen har istället ökat. Ett flertal av de som har placerats har innan placeringen provat våra befintliga hemmaplanslösningar ett antal gånger men med dåligt resultat. Socialförvaltningen har under genomfört en grundläggande kartläggning av beroendeverksamheten, vilken bland annat visar att det saknas styrning och inriktning av beroendeverksamheten, såväl inom myndighetsutövningen som inom verkställigheten. Fortsatt fokus finns på beroendeverksamheten då den finns med som åtagande i socialnämndens flerårsstrategi 2014-2016. Minska bruket av alkohol, droger och tobak bland unga från 80% år 2011 till 75% år Det går inte att mäta om bruket av alkohol, droger och tobak bland unga har minskat i enlighet med ovanstående nyckeltal, då det inte finns något sådant nyckeltal. Det förvaltningen kan göra är att uppskatta om bruket har minskat utifrån de enkäter som har genomförts under året. Två alkolhol- och drogundersökningar har genomförts, den ena genomfördes på våren i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningen (CAN) i samarbete med Västra Götalandsregionen och kommunerna. Den andra genomfördes under hösten i samtliga högstadieskolor i kommunen, årskurserna 7-9. Den sistnämnda enkäten genomfördes av Håkan Fransson, vars tjänst som alkhol- och drogsamordnare i kommunen är ett tjänsteköp. Resultatet i enkäterna visar bland annat att alkoholkonsumtionen bland unga minskar. Alkohol- och drogsamordnaren har under året även deltagit och samverkat i olika sammanhang såsom BUS och SSPF. Marknadsföra och informera om de serviceinsatser som erbjuds vid minst 10 tillfällen 3

Serviceavdelningen har vid flertal tillfällen informerat om de serviceinsatser som erbjuds, såväl inom stöd- och behandlingsenheten som inom arbetsmarknadsenheten (AME). AME har framförallt informerat om ungdomsarbetslöshet och strategiskt samhällsarbete. Vilken effekt detta har fått för den minskade ungdomsarbetslösheten är svårt att påvisa. Förvaltningen bedömer att marknadsföring och information överstiger 10 tillfällen och därför är aktiviteten uppfylld. Aktivt delta i folkhälsoarbetet inom nämndens målgrupp Se kommentar under punkten 7 nedan. 2. Öka antal personer som förbereds för egen försörjning Minst 100 personer med försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska ut i egen försörjning eller annan finansierad sysselsättning. Under året har kostnaderna för försörjningsstödet minskat, vilket ger en positiv effekt om ca 5,5 mkr. Den främsta anledningen till minskningen är det goda samarbetet mellan stöd- och försörjningsenheten och arbetsmarknadsenheten. Arbetsmarknadsenheten tar emot de personer som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket innebär att 83 hushåll har avslutats med orsakskod arbete eller studier. Dessa hushåll kan innehålla flera personer, vilket innebär att det är högst sannolikt fler än 100 personer som kommit ut i egen försörjning under året. Förvaltningen bedömer att insatsen är uppfylld. Antalet ungdomar med försörjningsstöd minskar också som en följd av detta. Ungdomsarbetslösheten har minskat med 2% under. 3. Insatserna inte överstiger kostnaderna i jämförbara kommuner enligt KPB Minst 100 personer med försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska ut i egen försörjning eller annan finansierad sysselsättning. Se kommentar under punkt 2 ovan. Insatserna inom funktionshinder inte överstiger kostnaderna i jämförbara kommuner enligt KPB Under våren presenterades resultatet för KPB 2012 och det visar sig att kostnaderna sammantaget ligger på ungefär samma nivå i Alingsås som övriga kommuner i riket som ingår i Kostnad per brukare. 4. Personer aktuella inom nämndens ansvarsområde är nöjda med nämndens verksamhet Genomföra minst två brukarundersökningar under Förvaltningen genomförde en brukarundersökning under sen vinter där sex enheter valdes ut (två serviceboenden och fyra gruppboenden). Totalt genomfördes 32 intervjuer med boende (totalt antal boende inom de sex enheterna var vid undersökningstillfället 38). Av intervjuerna framkom att de som bor i våra verksamheter är nöjda med sitt boende. 4

Föräldrarådgivningen genomförde en enkätundersökning om brukarnas nöjdhet med verksamheten. Målgruppen för enkäten var de föräldrar som avslutat sin föräldrarådgivning under perioden september 2012-mars och svarsfrekvensen var 83 procent. Enkätsvaren visar att samtliga (100%) är nöjda med bemötandet. 97% anser att de har fått den hjälp och det stöd de önskade. Kommentarer innehåller stor tacksamhet över den hjälp och det goda stöd som ges av personalen med respekt, värdighet och empati. 5. Införa fler valbara insatser Utreda LoV i minst en verksamhet under året Nämnden har inte infört fler valbara insatser och förvaltningen har inte heller utrett införande av LoV i minst en verksamhet. Fortsatt fokus finns då åtagandet återfinns i nämndens flerårsstrategi 2014-2016. 6. Verka för att det skrivs en överenskommelse mellan kommunen och den sociala ekonomin Skriva minst fyra överenskommelser med den sociala ekonomin under Arbetsmarknadsenheten har ett brett och fungerande kontaktnät med verksamheter i den sociala ekonomin. Trots detta har nämnden inte lyckats teckna fyra överenskommelser med den sociala ekonomin under året. Flera insatser har emellertid gjorts för att främja utvecklingen åt rätt håll. Under våren bjöds föreningar inom socialnämndens verksamhetsområden in till dialogmöte och i juni anordnades en förmiddag med information om den sociala ekonomin. Informationsträffen syftade till att medvetandegöra nyttan med att samverka med den sociala ekonomin. Vidare har arbetsmarknads-enheten handlett och stött de föreningar som verkar för att öka sysselsättningen i kommunen. Socialnämnden har valt att fortsätta prioritera detta arbete i socialnämndens flerårsstrategi 2014-2016. 7. Bidra till en hållbar social utveckling genom att delta i folkhälosarbetet. Att bidra till en långsiktigt hållbar social utveckling är grundläggande för nämndens verksamheter och det pågår i förvaltningens dagliga arbete. Nämnden ingår i BUS (BarnUngdom i Samverkan) och under året har projektet SamTidigt varit i fokus. SamTidigt är ett samverkansprojekt mellan socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden som syftar till att i ett tidigt skede samverka kring barn och unga som är aktuella i ärenden inom socialtjänsten och som också går i skolan. Projektet går mot sitt slut under våren 2014, men har redan blivit ett inarbetat arbetssätt eftersom det har givit positiva effekter. Andra aktiviteter som på bidrar till en hållbar social utveckling är till exempel att familjepedagoger och föräldrarådgivning regelbundet har funnits representerade på familjecentralen och familjens hus. Fältgruppen har under året verkat på en mängd olika arenor för att på så vis komma in så tidigt som möjligt, men även för att befinna sig där ungdomarna är. Vidare har COPE-utbildningar genomförts, bland annat en grupp som riktade sig till föräldrar med yngre barn, samt två grupper som riktade sig till tonårsföräldrar. Förvaltningens anhörigsamordnare har arbetat för att minska ohälsan genom att erbjuda tidiga serviceinsatser till kommunens anhöriga som vårdar/stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning. Utföraravdelningen har under året samarbetat med Peter Ojala 1. Brukare har inspirerats och motiverats till att vara med på ett utökat utbud av fritidsaktiviteter. Vidare har avdelningen bland annat deltagit i utvärderingen av projektet Motverka onödig ohälsa. 5

Under våren var socialförvaltningen med och arrangerade en utställning av ett tillgänglighetsanpassat dockskåp tillsammans med kommunledningskontoret och biblioteket. Syftet var att öka kunskapen hos allmänheten om vad det praktiskt kan innebära att leva med en funktionsnedsättning. Individ- och familjeomsorgen har genomgått utbildningen ICDP 2, vägledande samtal. Det är ett hälsofrämjande program som utgår från att varje person har resurser och kan utvecklas. Samhällsutveckling Se kommentar under punkten 7 ovan. Internkontrollplan Nämndens internkontrollplan har under fokuserat på följande processer/rutiner: Genomförandeplaner Förvaltningen skulle under året ha kontrollerat att genomförandeplanerna är uppdaterade i verksamhetssystemet. Men, då genomförandeplanerna inte förs digitalt är denna kontroll svår att göra. Enhetscheferna inom utföraravdelningen har dock gjort regelbunden uppföljning av genomförandeplanerna. Vidare skulle en rutin för återrapportering av ej utförda beslut ha tagits fram. Idag rapporteras ej verkställda beslut på ett systematiskt sätt. Medarbetarskap Förvaltningens chefer har under året kontrollerat att medarbetarna är uppdaterade på lagar, policys, regler, riktlinjer och rutiner som gäller för respektive enhet. Uppföljningen/kontrollen har bland annat skett på APT och genom utbildningsinsatser. Arbetsbelastning socialsekreterare Förvaltningen skulle under året ha jämfört arbetsbelastningen för socialsekreterare med andra kommuner. Mätning är inte genomförd. Synpunktshantering Förvaltningen skulle under året ha tagit fram en rutin för synpunktshantering, kontrollerat att den används samt marknadsföra synpunktshanteringen till kommuninvånarna. Denna kontrollpunkt är inte genomförd. Ekonomi intäkter och utgifter Förvaltningen skulle under året ha tagit fram en rutin för utbetalning av försörjningsstöd samt ta stickprov på att den följs. Förvaltningen skulle även ha tagit fram en rutin för att säkerställa att alla intäkter från extern part till förvaltningens verksamheter söks. Dessa kontrollpunkter är inte genomförda. 1 Peter Ojala har medverkat som konsult i kommunens projekt Motverka onödig folkhälsa. Peter är rullstolsburen elitidrottare. 2 International child development programme 6

Ekonomisk sammanfattning Socialförvaltningen redovisar ett positivt result för år på +6,7Mkr. Verksamhetsåret har, för Socialförvaltningen, varit turbulent med särskild hög personalomsättning inom ledningsfunktioner. Förvaltningschef och tre av fyra avdelningschefer har slutat, tillika förvaltningens controller. Dessutom har flera enhetschefer slutat och nya tillkommit. De tre avdelningschefsposterna har till dags dato inte blivit återbesatta med en tillsvidarelösning. Avsaknaden av ledningsresurser har bidragit till en minskad träffsäkerhet i prognos-bedömningar samt förmodligen till att en överdriven försiktighet iakttagits under verksamhetsåret. I samband med att stora delar av ledningsfunktionerna lämnade sina tjänster, ådrog förvaltningen ett sparbeting motsvarande en procent av dess kommunbidrag. Sparbetinget manade enhetscheferna till i vissa fall alltför stor återhållsamhet samt en ovilja till att revidera prognosåtaganden trots löpande indikationer på att dessa var på väg att överträffas. Den övergripande styrningen i form av förvaltningschef och controller kom in alltför sent under verksamhetsåret för att påverka utvecklingen. Två trender har varit tydliga under året: 1. Försörjningsstödsutbetalningar minskar. Är frukten av ett framgångsrikt arbete med att finna individuella lösningar för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Arbetet bedrivs ofta i samarbete med Arbetsförmedlingen, med andra förvaltningar inom Alingsås kommun, näringsliv och andra organisationer inom den sociala ekonomin. Det breda utbudet kopplat till den individuella planen med målbild inom en satt tidsram, där både stöd och förväntningar är tydliga, är några av framgångsfaktorerna. 2. Placeringskostnader fortsatt höga. Detta särskilt avseende institutionsplacering för barn och unga men även för vuxna. Vad gäller barn och unga beror flera kostsamma placeringar på att det saknas ett mellansteg på hemmaplan för ungdomar. Vad gäller vuxna finns det hemmaplanslösningar som inte har givit önskat resultat, varvid placeringar har gjorts. Nedan kommenteras de största avvikelserna på avdelnings- och enhetsnivå: Förvaltningsgemensamt +2Mkr 2Mkr kan härledas till vakanta tjänster. Individ och familjeavdelning -2Mkr Placeringar -9Mkr. Antal placeringar har varit höga, detta särskilt inom barn och ungdom. Dessutom har endast 66% av återsökta medel för omhändertagande av personer med utländsk härkomst beviljats av Migrationsverket. För Socialförvaltningen innebär det cirka 1,5Mkr den inte kompenserats för. Stöd- och Försörjningsenhet och IFA gemensamt +7Mkr. Förvaltningens arbete med att öka möjligheterna för personer att nå egen försörjning har varit mycket framgångsrikt. Utföraravdelning +6Mkr Boende +4Mkr. Stark återhållsamhet med utgifter överlag inom grupp- och servicebostäder. Assistans +1Mkr. Flera stora assistansärenden var osäkra huruvida Försäkringskassan skulle ersätta förvaltningen. Denna ovisshet fanns kvar in i december då beslut fattades. Överlag gick besluten förvaltningens väg och eftersom förvaltningen varit försiktiga i sin bedömning och inte räknat med att bli ersatta, överträffade resultatet prognos och budget. Under 2012 var förhållandena nästan motsatta, då fick Socialförvaltningen ej ersättning för flera kostsamma assistansärenden och var en stark bidragande orsak till 2012 års förlustresultat. Serviceavdelningen +0,5Mkr. 7

Drift Belopp i tkr Budget Årsbokslut Avvikelse årsbokslut/budget Årsbokslut 2012 Verksamhetens intäkter 133 270 142 617 9 347 131 802 Personalkostnader -304 230-319 753-15 523-317 542 Lokalhyror -28 699-27 355 1 345-27 471 Köp av tjänster -41 618-57 123-15 505-46 917 Övriga kostnader -103 424-77 782 25 642-85 571 Verksamhetens kostnader -477 971-482 011-4 041-477 501 Avskrivningar -3 128-1 585 1 543-1 525 Verksamhetens nettokostnader -347 829-340 980 6 849-347 224 Kommunbidrag 347 828 347 828 0 340 146 Finansnetto 0-118 -118-191 Årets resultat 0 6 731 6 731-7 269 Investeringar Belopp i tkr Budget Årsbokslut Avvikelse årsbokslut/budget Årsbokslut 2012 Inventarier 800 123 677 364 IT-utrustning 1 200 562 638 986 Maskiner 0 29-29 0 Transportmedel 0 9-9 0 Summa investeringar 2 000 723 1 277 1 350 8

Personalredovisning Personalsammansättning och löner Antal anställningar 3 i november Befattning Antal Antal Antal Medelålder Ssg (snitt) personer anställningar årsarbetare Administratörsarbete 12 12 11,3 47,9 99% Handläggare 23 23 23 44,3 100% Ledningsarbete 27 27 27 48,8 100% Socialsekreterare 58 58 54 44,4 93% Övrig socialt o kurativt 44 44 42,8 47,8 98% arbete Teknikarbete 1 1 0,5 38 50% Personlig assistent 248 248 234,2 42 94% Stödassistent/stödbiträde 196 196 182,6 45,8 93% Grupp- serviceboende Stödassistent/stödbiträde Daglig verksamhet 36 36 35,2 48,2 98% Summa 645 645 610,6 Sysselsättningsgraden för personal inom kommunals avtalsområde (personlig assistent och stödassistent/stödbiträde) är 93-98% av heltid. Den sysselsättningsgrad som finns är anpassad till det stödbehov brukaren/brukarna har. Projektet Smartare bemanning syftar till att ge medarbetare deras önskade sysselsättningsgrad och förväntas ge resultat de närmaste åren. Resultatet väntas i form av att de som vill förändra sin sysselsättningsgrad kan göra det, samt att arbetad tid för timanställda minskar. Att socialsekreterare har 93% ssg härrör sig till att det finns ett fåtal tjänster som är lägre än 100% och någon medarbetare med sjukersättning vars tjänst inte kan vara högre. Medianlön 10:e percentil 90:e percentil Medianlön Medianlön 2012 Män 18 995 30 798 22 846 22 910 Kvinnor 20 365 31 000 23 420 22 362 Totalt 20 193 30 903 23 365 22 285 Socialförvaltningen är starkt kvinnodominerad (80/20) och de män som finns bland de anställda har lönesatts på samma sätt som de kvinnliga medarbetarna, både vid anställning och lönerevisioner. De riktlinjer som finns vid lönesättning tar sin utgångspunkt i utbildning och erfarenhet. Kvinnornas medianlön 2012 var 548 kr lägre än männens medan den är 574 kr högre än männens. Detta kan bero på de jämställdhetssatsningar som gjorts inom ramen för 3 I redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. 9

lönekartläggningen, men också på att flera nyanställda kvinnor fått högre lön än de män som finns i förvaltningen. Arbetsmiljö Arbetsmiljökartläggningar har genomförts för flera arbetsgrupper då det psykosociala arbetsklimatet inte varit tillfredsställande. En del personer har, med anledning av mycket korttidsfrånvaro, varit på hälsosamtal för att få hjälp att reda ut vad som kan få dem att må bättre. Tyngdpunkten på insatserna från företagshälsovården ligger på det förebyggande arbetet och endast en liten del går till akuta åtgärder, t ex samtalsstöd vid kriser. Ett flertal chefer på olika nivåer har bytts ut under året och detta har bland annat påverkat kontinuiteten i verksamheterna. Flera chefer uppger att de inte fått en skriftlig arbetsfördelning av arbetsuppgifterna inom arbetsmiljö. Detta ska åtgärdas under kommande år. En fokusering på information/utbildning kring arbetsmiljö och anmälan av arbetsskador/tillbud kan vara lämpligt då kunskapen på många ställen är god, men skulle kunna bli bättre. Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 45,1% vilket är något att arbeta med till nästa enkät. De frågor som förvaltningen också ska fokusera på är tillgänglighet och kompetens-utveckling. Tillgänglighet i den mening att diskutera hur tillgänglig medarbetaren är för brukaren och hur tillgänglig chefen är för medarbetaren. Vad gäller kompetensutveckling behöver man diskutera olika former av kompetensutveckling och också ta ett samlat grepp kring vilka kompetenskrav vi har, vad vi ser att vi behöver framöver och hur vi ska ge den kompetensen till medabetarna. NöjdMedarbetarIndex (NMI) var 3,7 inom Socialförvaltningen, samma som kommunen i sin helhet. Förvaltningens skiljer sig från kommunens resultat framför allt vad gäller ledarskap där vi ligger något lägre än kommunen. Det har varit en stor omsättning på chefer i förvaltningen de senaste 18 månaderna. Under senvåren 2014 beräknas samtliga avdelningschefstjänster vara tillsatta, vilket kommer att leda till en nystart och förhoppningsvis arbetsro i leden som återigen kan fokusera på verksamheten. Sjukfrånvaro 4 Sjukfrånvaron har ökat något i förvaltningen, från 6,4 % 2012 till 6,84%. Detta är en trend i hela landet och bör tas på allvar. Frånvaron är relativt jämnt fördelad över våra verksamheter med ett antal medarbetare med längre sjukfrånvaro och en stor del med mycket liten frånvaro. Vid en analys av åldersfördelningen kan man konstatera att äldre medarbetare har en större sjukfrånvaro än de yngre medarbetarna. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än männen i förvaltningen. var sjukfrånvaron 7,21% (2012-6,77%) för kvinnorna och 5,24% för männen (2012 4,8%). Arbetsskador 2012 Arbetsskador 35 31 De arbetsskador som anmälts är till största delen orsakade av fall eller av annan person i närheten, så gott som alltid brukaren man arbetar med. På de aktuella arbetsplatserna går man igenom vad som hänt och om något i rutinerna behöver ändras för att förhindra nya arbetsskador. Både arbetsskador och tillbud är vanligast inom de verksamheter där man arbetar med funktionshindrade brukare. I förvaltningens övriga verksamheter är både arbetsskador och tillbud i princip obefintliga. 4 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 10

Sammanfattande analys Socialnämnden har under både lyckats överträffa vissa satta målsättningar och brustit i att uppfylla andra. Nämndens positiva resultat är därför inte direkt kopplat till om åtagandena har uppnåtts eller inte. En rättvisande analys visar att det positiva resultatet kan härledas till flera händelser av engångskaraktär. För att nämna några av de händelser som främst har påverkat resultatet: Förvaltningen har haft stor omsättning på ledarresurser på samtliga nivåer, vilket bland annat har lösts tillfälligt med tillförordnanden, såväl på förvaltningschefsnivå som avdelningschefs-nivå. Under hösten började den nya förvaltningschefen, men på tre av fyra avdelningschefs-tjänster har det varit tillförodnanden ända fram till årsslutet och kommer att vara så en bit in på 2014. Utöver detta har det varit stor omsättning på enhetschefer, främst inom utföraravdelningen. Det har även varit vakanta tjänster på handläggarnivå (controller och utvecklingsledare) under en stor del av året, vilket bland annat har resulterat i att förvaltningens arbete med ledningssystem för kvalitet samt det systematiska arbetet med nämndens internkontrollplan inte har prioriterats. Det gångna året har även präglats av sparbeting. Redan vid ingången av lades handlingsplaner för att nå en budget i balans vid årets slut. I samband med våruppföljningen ålades ytterligare ett sparbeting om en procent av kommunbidraget. Avsaknad av ledningsresurser i kombination med sparbeting har resulterat i en alltför stor återhållsamhet bland förvaltningens enhetschefer, vilket bland annat visas i att utbildningssatsningar inte har genomförts, vikarier har inte satts in i lika stor utsträckning som är brukligt i verksamheterna. Att vara så återhållsam kan fungera under ett år, men i längden är det varken bra för arbetsmiljö eller kvalitet i de insatser som förvaltningen tillhandahåller. Därtill har enhetscheferna varit alltför försiktiga med att revidera prognosåtaganden trots löpande indikationer på att dessa var på väg att överträffas. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med enheten för stöd och försörjning har gjort ett fantastiskt arbete med att sänka kostnaderna för försörjningsstöd och för att öka antalet personer som förbereds för egen försörjning. Förvaltningen bedömer emellertid att det inte är troligt med lika stora kostnadsminskningar i framtiden, utan ambitionen är att försörjnings-stödskostnaderna endast gradvis kommer att fortsätta minska. Effekterna av kostsamma institutionsplaceringar har kunnat mildras av det framgångsrika arbetet med att sänka försörjningsstödet. De kostsamma placeringarna härrör främst från ungdomsplaceringar där kommunen idag saknar ett mellansteg på hemmaplan, men även från externa placeringar inom beroendeverksamheten. Under 2014 kommer nämnden särskilt att bevaka beroendeverksamheten, men även uppbyggnaden av det utrednings- och ungdomsboende som ska startas. Sammanfattningsvis bör framhållas att den stora återhållsamhet och ekonomiska försiktighet som har fått råda under året inte enbart är lovvärd. I förlängningen kan en alltför restriktiv linje innebära alltför starka påfrestningar för medarbetare och sämre kvalitet i nämndens insatser till brukarna. 11