Föreläsningens utgångspunkter

Relevanta dokument
Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Fundera på följande: Att bearbeta texter språkförståelseprocesser. Textsamtal om världen eller värden. Förslag på läsförståelsemål i åk 1

Lingvistiska olikheter Kulturella olikheter: Kognitiva olikheter och förutsättningar:

Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan

Läsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund

Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden. Trädgården som en metafor av vad?

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan.

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

Flerspråkighet en möjlighet!

Skolutveckling på mångfaldens grund

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk-, läs- och skrivutveckling

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

SPRÅK- OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE UNDERVISNING I ALLA ÄMNEN ämnesövergripande språkutveckling för högre måluppfyllelse hos alla elever

Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN

Är alla lärare språklärare?

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Var i texten står det?

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Handledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt

Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Vad händer framöver? Aktuellt från Skolverket. Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman

bjuder in till Lärstämma

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Att undervisa i läsförståelse. Enheten för didaktik och ämnesutveckling

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Välkomna till seminariedag 2!

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Session: Historieundervisning i högskolan

Språkutvecklande undervisning

Tilldelning av projektmedel läsåret 2018/2019

Funderar vi över läsfrämjande didaktik?

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Matematiklyftet 2013/2014

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Literacy tillsammans med empatidockor

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Från forskarskola i Läs- och skrivutveckling till lektorsuppdrag i Huddinges gymnasieskolor. Två gymnasielektorer berättar

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Vad har man trott? Vad vet vi nu? Junibacken Barbro Westlund

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Textsamtal utifrån skönlitteratur

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet

IT-strategi. Essviks skola 2015

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Regionalt språk-, läs- och skrivnätverk. Halmstad 14 maj 2014


Föreläsningens innehåll

Moduler om språk-, läs och skrivutveckling

Jämställdhet i språkundervisning

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Gränslös språk- och ämnesutvecklande undervisning

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Gåvoboken. Ett samarbete mellan skola och bibliotek i Essunga kommun

Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/

JAG, FAMILJEN OCH OMVÄRLDEN

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Motion om god läsförståelse och pulsträning

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

Transkript:

Varför är läs- och skrivutveckling alla lärares angelägenhet? Föreläsare: Barbro Westlund Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Föreläsningens utgångspunkter Lärandet sker inom lärarna, inte av dem. Reflektion kan vara en katalysator för förändring och professionell utveckling. Fokuserade samtal om vad, när och hur - att lära av varandra. Språkinriktad undervisning innebär att arbeta med språkutvecklat tänkande i alla skolämnen. Att samtidigt värna om språklig identitet. Vad gör skillnad i lärares och elevers lärande? Förhållandet mellan framgångskriterier och en lärande attityd: en sådan attityd är utmärkande för ett lärsamhälle, där man är beredd att tänka nytt och ta tag i det som är avgörande för att uppnå förändringar i form av framgångar: när skolan genom effektiv undervisning lyckas kompensera för olika förutsättningar och skillnader i hembakgrund (Westlund, 2013, s. 17). Jag är ingen läslärare. Mitt uppdrag är att ge dem ämneskunskap. Hur man läser och skriver är svensklärarens ansvar. (Anonymt lärarcitat) oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar eller i vilket ämne, ska läraren stödja sina elevers språkutveckling, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig och skapa ny kunskap (Skolverket, 2012). Många lärare kan känna sig förolämpade! men att t ex läsa och skriva som en historiker är inte samma sak som att skriva som en naturvetare! (Olika literacy; disciplinary literacy) Att uppmärksamma att författaren vill få oss att förstå eller tänka på ett visst sätt finns inte i matematiken - och är inte heller syftet! (Critical literacy) Elever med olika bakgrund och förutsättningar(sociokulturellt eller lingvistiskt) Tänkandet förlöper i språket (Vygotskij, 1999). - Hur ger vi alla elever möjligheter att visa hur de tänker? - Hur får elever ett metaspråk om sin läs- och skrivförmåga? - Vilket gemensamt metaspråk använder vi själva? 1

Olika syn på kunskap - epistemologi Vad är kunskap? (Vad är läsförståelse?) Hur skapas kunskap? (Uppkommer läsförståelse enbart i texten, i läsarens huvud, eller i en position mitt emellan?) Hur kan kunskap utvecklas? (Hur kan läsförståelse stödjas/bedömas?) Metaspråkets betydelse som tankestöttor! Betydelsen av ett gemensamt metaspråk! engagerad lärandetid flerstämmigt klassrum formativa verktyg artefakter interaktivt lärande kognitiva strategier vägledd diskussionsteknik metaspråk metakognition interaktion/transaktion text kollaborativt lärande kooperativt lärande ökat elevansvar motivation proximala utvecklingszonen närläsning inferenser/eftertänksam läsning förståelsestrategier kritiskt tänkande diskurs Språkutvecklande arbetssätt olika skolämnen olika åldrar Resonemang om text: innehåll (vad) och form (hur) ämnesspråk och resonemangsspråk närläsning som metod att träna inferensmedvetenhet grafiska tankemodeller- varför det? Skolframgång - olika förutsättningar! vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på resonemang i Lgr11: 645 gånger! Ämnesspråk och resonemangsspråk Ord får olika betydelse i olika kontexter axel : I biologi: (kroppsdel) I fysik: (hjulaxel) I matematik: y- och x-axel I svenskämnet, som metafor): Hon behövde en trygg axel att luta sig mot. träsk : som biotop eller i litterär bemärkelse: Han försökte komma upp ur träsket för att starta ett nytt liv. Ett annat skäl för är Min hypotes utgår från följande antaganden För mig verkar det som Här tycker jag att det framgår att författaren vill att jag ska lära mig och sammansvetsa(d) eliminera urskilja förena(d) De två fordonen förflyttar sig med samma hastighet. Båda bilarna kör olika fort. 2

Strategidiagram (Westlund, 2015) Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2009; 2013) Före, under och efter läsningen: strategier för förståelse - resonemangsspråk (RAND Reading Study Group, 2002) För länge sen, i fattigdomens dagar, Den historiska bilderboken Rose Blanche Roberto Innocenti Jämför romansviten Utvandrarna av Wilhelm Moberg - Vilken tid? - Villkor? Pojken i ghettot i Warshawa 22 juli 1942- kvinnor och barn förs med våld ut ur ett skyddsrum. (Stroop-rapporten) 3

Olika textgenrer att uppmärksamma hur texter är uppbyggda samspel eller kontrast mellan skriven text och bilder (multimodalitet) Huvudbudskap och underliggande teman Vem berättar och hur text i texten intertextualitet Historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Utgångspunkter i läsundervisningen (Cain & Oakhill, 2012) Närläsning av en text kräver inte bara att lära sig olika kunskap utan också att veta hur en text är uppbyggd. Textens innehåll är i fokus! - vad författaren säger och hur användning av metakognitiva strategier analytiskt tänkande. Att arbeta ämnesövergripande Fåglar Fakta Legender, myter, sagor eller ordspråk Strategier: jämföra och kontrastera, sammanfatta Egna funderingar Strategier för förståelse Duvan korpen Strutsen strategier metakognition ämneskunskap/begreppsutveckling att reflektera över strategier som använts motivation bakgrundskunskap Jag kan, jag vill, jag vågar! I ett gott klassrumsklimat vågar eleven göra misstag och lära sig av dem. I ett dåligt klassrumsklimat lär sig elever att undvika situationer där de riskerar att misslyckas. Helplessness has its roots in low efficacy. When children have little or no confidence in their abilities, they come to believe success in school, and at activities like reading, is not possible för them (Guthrie & Wigfeld, 2005, s. 196). Framgångskriterier för alla elever (Hill & Crevola, 1996;1999) Engagerad lärandetid höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Fokuserad undervisning 4

Grafiska tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Jag själv Huvudpersonen i boken Läsförståelse är en form av organisation Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Betydelsen av ett kollegialt lärande ( 3 str- ): str-uktur (regelbunden fortbildning, tid för reflektion och erfarenhetsutbyte) str-ategier (planering, tillvägagångssätt, verktyg) str-ingens (tydlighet, precision, logik) 5