En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

Relevanta dokument
Inte behörig till gymnasiet ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Neuropsykologer 9 december Ulla Ek Elisabeth Fernell

Är vi alla stöpta i samma form?

Klarar alla barn skolans mål?

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

R1A <( ) Svag begåvning. - hos personer med missbruk. Christian Bergbom Leg. Psykolog

Lindrig utvecklingsstörning

Sammanfattning av statistikuppgifter

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning

VIS - Verksamt i skolan

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Viktig information vid utredning om räkneförmåga

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

För att lyckas måste vi förstå våra elever

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Kommungemensamma verksamheter i grundskolan läsåret 16/17

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

Rapport om utbildningsresultat i grundskolan 2009, samt genomsnittlig betygspoäng nationella program i gymnasieskolan 2008 och 2009

PM Delrapport om utbildningsresultat i grundskolan 2009

Vägledning vid samtal

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

När huvudet känns som en torktumlare

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Rektor med vetande 15 mars 2017

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

»INGEN SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD«

Beslut för gymnasieskola

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Särskilt begåvade elever

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 18/19 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Beslut för förskoleklass och grundskola

Paired reading En lovande metod för att förbättra läsförmågan hos barn i familjehem

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Neuropsykiatri och diabetes

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs-, skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO

Beslut för grundskola

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Transkript:

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet medan det 1998 var 91,4 procent behöriga. Ytterligare 6% hoppar av under gymnasieåren. Våren 2010 var det genomsnittliga meritvärdet 208,8 vilket är 0,8 poäng lägre jämfört med våren 2009 Meritvärdet för de elever som invandrat efter skolstarten har kraftigt försämrats under de senaste fem åren. Allt fler elever anländer till Sverige i högre ålder, vilket medför att tiden i svensk skola blir kortare. I den elevgruppen är endast 51 procent behöriga till gymnasieskolan. Skolverket 2010

Två grupper. Barn och ungdom med uppmärksamhetsoch koncentrationsproblematik Barn med svag begåvning

Forskningsläget Kognitiva svårigheter och uppmärksamhetsproblematik är starkt relaterat till resultat i skolan (Zambrano- Sanchez 2010, Sayal 2010, Breslau 2009 m. fl). Svaga skolprestationer, avhopp och ofullständig skolutbildning är starkt relaterat till psykisk hälsa senare (Valtonen 2009 m.fl). attention problems are major factors behind academic underachievement (Ek & medarb. 2011)

Barn med svag (teoretisk) begåvning BIF-borderline intellectual functioning definieras som en IK mellan 70 och 85. Det ligger alltså inom normalvariationen Slow learners Alltmer uppmärksammade i internationell forskning inkluderande skolsystem (van der Meere, Fenning, Ninivaggi m.fl) Hur ska vi uppmärksamma deras behov? Osynliga Resurser- när ska de sättas in och Vilka resurser?

Elevhälsoprojektet 2007. Görel Bråkenhielm varför havererar skolgången så fullständigt för vissa elever? Vad är det som leder fram till att så många efter 9 år i skolan hamnar utanför..? Vad kan vi lära oss av de elever som inte lyckats?

Arbetsgruppen Ulla Ek Elisabeth Fernell Catarina Furmark Marie Gladh Eva Lindberg Skolsköterskor, kuratorer, rektor, lärare och annan personal på ESS gymnasiet 45 elever på ESS

An audit of teenagers who had not succeded in elementary school: a retrospective case review. Clinical Audit 2012:4 1-7 Ulla Ek, Joakim Westerlund, Catarina Furmark och Elisabeth Fernell

Genomförande Första delen- kvalitetsprojekt med medel från Stockholms stad Fortsättningen- elever ställde själva frågan: Varför?? Strukturerad intervju om skolgång Skolhälsojournal m.m. Psykologutredning Pedagogutredning Återkoppling ev. remiss vidare

De 45 22 män, 23 kvinnor Ålder 16-20 år. M=18.01 24 (9 M, 15 Kv) hade en utländsk bakgrund 11 av dessa födda utomlands 19/24 hade haft hela sin skoltid i svensk skola 5 hade börjat svensk skola vid 8,9,11,13 resp. 16 års ålder

Lite skolhistoria 17/45 hade gått i vanlig (hel-) klass 24 hade gått i liten grupp eller klass med speciella resurser under hela eller stora delar av skolåren 2 hade gått i särskola 2 kom sent till Sverige

Resultat För 17/45- de första rapporterade svårigheterna: inlärning, matematik och läsning. För 22/45 gällde det uppmärksamhet och koncentration, ibland med utagerande beteende men ofta ej (4 ADHD) 4/45 nedstämdhet, långsamhet, självdestruktivitet 2/45???

Resultat Uppmärksamhet/koncentration liten grupp/resursklass Inlärning; läsning, skrivning, matte vanlig klass 28/45 (62%) rapporterade skolproblem i åk 1, 2 el 3. Ytterligare 7 rapporterade i åk 4

Annat 20 elever angav att de skolkat mycket, ibland hela terminer i sträck 10 rapporterade svår mobbing Inget av ovanstående fanns i elevhälsojournalen 21 utredda tidigare (14 diagnos-dyslexi 2, utv. störning 2, Asperger 4, ADHD 4, depression 1, autistiska drag 1.)

Kognitiva resultat IK- medelvärde inom normalvariationen (84) Fyra med utvecklingsstörning Fyra med svagbegåvning Högsta resultat: verbal förståelse och logiskt tänkande Lägsta resultat: arbetsminne, planering, överblick och arbetstempo ( flyt ) exekutiva funktioner- och ordförråd

Flytande intelligens- problemlösning genom resonerande, spatial begåvning och ickeverbala funktioner- signifikant högre än Kristalliserad intelligens- resonerande baserat huvudsakligen utifrån tidigare kunskaper Speciellt gäller detta eleverna med ADHD

43/45 utvecklingsrelaterad problematik ADHD 26 Asperger s syndrom 2 Låg begåvning 8

Att tänka på.. Uppmärksamhet/koncentration hos 22. 13 av dessa hade rapporterade skolproblem i åk 1, 2 el. 3. ADHD has many presenting symptoms Långvarig frånvaro-skolk- är en signal 28/45 (62%) rapporterade skolproblem REDAN i åk 1, 2 el 3. Läsa, skriva, räkna..