Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Relevanta dokument
Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Nationella kvalitetsregister (och lite annat om vårddata) Praktiska synpunkter.

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Hur högt är för högt blodtryck?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Dyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala

30 REKLISTAN

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

År 2010 Årgång 23 Nr 4. Årsrapport års resultat.

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2012 års resultat

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Kolesterolsyntes hämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* )

Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Genusskillnader inom diabetessjukvården

NDR 20 april Soffia Gudbjörnsdottir

Dyslipidemi. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

PMO-guide primärvården

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Diabetesvård i Västerbotten

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran

Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

Producentobunden läkemedelsinfo

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Nationella Diabetesregistret

Diabetes och njursvikt

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Blodtryck och statiner

terapiråd Hypertoni ACE-hämmare Kalciumantagonist

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni

10 April Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Familjär Hyperkolesterolemi

Delområden av en offentlig sammanfattning

Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

PCSK9-hämmare åt folket?

Hälsoeffekter av motion?

Real Life studier av legemidler. Pål Hasvold Nordic value demonstration manager AstraZeneca

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Senaste nytt kring fysisk aktivitet

REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala

10 Vad är ett bra HbA1c?

Antihyperlipoproteinemics and Inhibitors of Cholesterol Biosynthesis

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Transkript:

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling PLoS ONE 6(4): e18744. doi:10.1371/journal.pone.0018744

Nationella riktlinjer för f diabetesvården 2010 DM1 och LDL >2,5 DM2 och LDL >2,5 DM2 och LDL >2,5 DM2 och HDL <1,0 Statin för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom Statin för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom Statin för sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom Fibrat för primärprevention av hjärt-kärlsjukdom 4 (konsensus) 2 1 10 DM2 Behandling med nikotinsyra 10

Andel patienter (<75år) inom primärvården med lipidsänkande läkemedel och LDL <2,5 mmol/l År 2011 Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland

NDR 2011 % Lipidsänkande behandling Vårdcentraler 2012-05-08

% NDR 2011. LDL<2,5 mmol/l Vårdcentraler 2012-05-08

Andel patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l 2011, individer <80 år. Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland

Lipidsänkande läkemedell pat utan ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Lipidsänkande läkemedell pat med ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland

LDL<2,5 mmol/l pat med ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

LDL<2,5 mmol/l pat utan ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

LDL<1,8 mmol/l pat med ischemisk hjärtsjudom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

HDL>1,0 mmol/l eller >1,3 mmol/l pat med ischemisk hjärtsjukdom Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Lipidsänkande läkemedell pat med Mikroalbuminuri Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Medelvärde för lipider (mmol/l) hos kvinnor och män i åldern 30-80 år med typ 2 diabetes. Samtliga medelvärden är efter justering för ålder signifikant skilda, p<0.001 Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland

European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 2010 Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: 10.1097/HJR.0b013e32833ba61e.

Men Women untreated treated untreated treated N 16852 24158 13060 18434 Age 65.5 (11.5) 66.6 (9.3) 67.4 (12.5)* 68.7 (9.5)*, Diabetes duration 7.6 (7.0) 9.1 (7.1) 7.6 (6.8) 9.0 (7.0) BMI 28.8 (4.8) 29.3 (4.5) 29.8 (6.0)* 29.9 (5.5)* HbA1c 6.9 (1.1) 7.0 (1.1) 6.9 (1.1) 7.0 (1.0)***, Smoker 13.5 13.5 12.9 13.1 CHD 13.9 38.3 11.7* 25.9*, Stroke 7.3 12.5 6.6*** 10.1*, Cholesterol 4.9 (0.9) 4.4 (0.9) 5.2 (0.9)* 4.7 (1.0)*, Triglycerides 1.6 (0.7) 1.7 (0.8) 1.58 (0.7)** 1.7 (0.7)*, LDL 2.9 (0.8) 2.4 (0.8) 3.1 (0.8)* 2.5 (0.9)*, HDL 1.2 (0.4) 1.2 (0.3) 1.4 (0.4)* 1.4 (0.4)*, Non-HDL 3.6 (0.9) 3.2 (0.9) 3.8 (1.0)* 3.3 (0.9)*, LDL/HDL 2.5 (0.9) 2.1 (0.9) 2.3 (0.9)* 1.9 (0.8)*, TC <4.5 32.4 57.4 19.7* 43.7*, LDL <2.5 30.0 59.7 24.5* 55.0*, LDL 1.8 7.0 21.9 5.6* 17.7*, Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: 10.1097/HJR.0b013e32833ba61e.

Men Women untreated treated untreated treated N 16852 24158 13060 18434 Age 65.5 (11.5) 66.6 (9.3) 67.4 (12.5)* 68.7 (9.5)*, Diabetes duration 7.6 (7.0) 9.1 (7.1) 7.6 (6.8) 9.0 (7.0) BMI 28.8 (4.8) 29.3 (4.5) 29.8 (6.0)* 29.9 (5.5)* HbA1c 6.9 (1.1) 7.0 (1.1) 6.9 (1.1) 7.0 (1.0)***, Smoker 13.5 13.5 12.9 13.1 CHD 13.9 38.3 11.7* 25.9*, Stroke 7.3 12.5 6.6*** 10.1*, Cholesterol 4.9 (0.9) 4.4 (0.9) 5.2 (0.9)* 4.7 (1.0)*, Triglycerides 1.6 (0.7) 1.7 (0.8) 1.58 (0.7)** 1.7 (0.7)*, LDL 2.9 (0.8) 2.4 (0.8) 3.1 (0.8)* 2.5 (0.9)*, HDL 1.2 (0.4) 1.2 (0.3) 1.4 (0.4)* 1.4 (0.4)*, Non-HDL 3.6 (0.9) 3.2 (0.9) 3.8 (1.0)* 3.3 (0.9)*, LDL/HDL 2.5 (0.9) 2.1 (0.9) 2.3 (0.9)* 1.9 (0.8)*, TC <4.5 32.4 57.4 19.7* 43.7*, LDL <2.5 30.0 59.7 24.5* 55.0*, LDL 1.8 7.0 21.9 5.6* 17.7*, Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: 10.1097/HJR.0b013e32833ba61e.

Slutsats Distributionen av blodlipider i denna stora kohort av oselekterade typ 2-diabetespatienter utmanar den tidigare bilden av diabetisk dyslipidemi och pekar påbehovet av nya studier för att förklara betydelsen av LDL-C och HDL-C som starka kardiovaskulära riskfaktorer vid typ 2-diabetes. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. doi: 10.1097/HJR.0b013e32833ba61e.

Diabetes Care July 20, 2011 Diabetes Care. 2011;34:2095-100

Untreated Treated N 10627 7704 Age, years 59 (8) 61 (7) Diabetes duration, years 7 (6) 8 (6) HbA1c, % 7.2 (1.2) 7.3 (1.2) Systolic blood pressure, mmhg 140 (18) 141 (17) BMI, kg/m2 29.5 (5.3) 29.7 (4,8) Male gender 60.6 60.2 Smoking 19.1 18.5 Albuminuria >20 µg/min 17.3 23.1 History of CVD 6.1 23.3 Total cholesterol (TC), mmol/l 5.2 (0.9) 4.8 (1.0) Non-HDL, mmol/l 3.9 (1.0) 3.6 (1.0) LDL, mmol/l 3.2 (0.9) 2.8 (0.9) HDL, mmol/l 1.3 (0.4) 1.3 (0.4) Triglycerides, mmol/l 1.6 (0.8) 1.8 (0.8) Diabetes Care. 2011;34:2095-100

Five-year rates of coronary heart disease by lipid measures per one unit increase in a Cox model of 18,673 patients: The upper spline represents event rates of fatal/nonfatal CHD as a cubic function of the lipid measure. The middle spline represents nonfatal CHD, and the lower spline represents fatal CHD. Diabetes Care. 2011;34:2095-100

Spline med ökande 5-års risk för koronar hjärtsjukdom vid stigande lipidvärden Diabetes Care

Slutsats Non-HDL:HDL korrelerade starkare med risken för koronar hjärtsjukdom än non-hdl och LDL. LDL-kolesterol är inte den bästa prediktorn av risk för koronar hjärtsjukdom vid typ 2 diabetes. Ju lägre lipidvärden desto mindre risk. Diabetes Care. 2011;34:2095-100

Diabetologia 2011;54:2544-51

5-års incidens för fatal/icke-fatal hjärtkärlsjukdom vid kombinerade kvartiler av HbA1c och kvoten totalkolesterol/hdl Diabetologia 2011;54:2544-

Slutsats Risken för kardiovaskulär sjuklighet ökar mycket påtagligt med kombination av dyslipidemi och hyperglykemi. Diabetologia 2011;54:2544-51

PLoS ONE www.plosone.org 1 April 2011

Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib LDL-C Mean ±SD 2.3±0.7 2.7±0.7 2.3±0.7 2.3±1.0 3.1±0.8 2.9±0.9 2.4±0.9 2.4±1.0 LDL-C <2.5 % 63.8 45.1 64.3 67.0 27.9 34.0 57.4 63.0 LDL-C 1.8 with history of CVD % 25.9 32.2 25.7 28.9 25.0 12.1 21.08 20.3

Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib LDL-C Mean ±SD 2.3±0.7 2.7±0.7 2.3±0.7 2.3±1.0 3.1±0.8 2.9±0.9 2.4±0.9 2.4±1.0 LDL-C <2.5 % 63.8 45.1 64.3 67.0 27.9 34.0 57.4 63.0 LDL-C 1.8 with history of CVD % 25.9 32.2 25.7 28.9 25.0 12.1 21.08 20.3

Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib Number of patients N 7975 260 1398 83 64 138 215 290 LDL-C before lipid lowering treatment Mean±SD 2.6±0.9 2.7±0.7 2.4±0.8 2.6±1.0 3.3±0.9 3.0±0.9 2.5±0.9 2.8±1.1 LDL-C on lipid lowering treatment Mean±SD 2.3±0.7 2.7±0.7 2.3±0.7 2.3±1.0 3.1±0.8 2.9±0.9 2.4±0.9 2.4±1.0 Change Mean 0.24 0.05 0.064 0.34 0.34 0.14 0.18 0.37 P-value < 0.0001 0.1654 <0.0031 <0.0024 0.0063 0.0270 0.0009 <0.0001

Variable Simvastatin Pravastatin Atorvastatin Rosuvastatin Ezetimib Fibrate Statin + fibrate Statin + ezetimib Number of patients N 7975 260 1398 83 64 138 215 290 LDL-C before lipid lowering treatment Mean±SD 2.6±0.9 2.7±0.7 2.4±0.8 2.6±1.0 3.3±0.9 3.0±0.9 2.5±0.9 2.8±1.1 LDL-C on lipid lowering treatment Mean±SD 2.3±0.7 2.7±0.7 2.3±0.7 2.3±1.0 3.1±0.8 2.9±0.9 2.4±0.9 2.4±1.0 Change Mean 0.24 0.05 0.064 0.34 0.34 0.14 0.18 0.37 P-value < 0.0001 0.1654 <0.0031 <0.0024 0.0063 0.0270 0.0009 <0.0001

Substance/Dose (mg) 5 10 20 40 80 Total Simvastatin - 5457 (19,5%) 15874 (56,6%) 6592 (23,5%) 102 (0,4%) 28025 Pravastatin - - 515 (54,8%) 425 (45,2%) - 940 Atorvastatin - 2466 (48,4%) 1713 (33,6%) 415 (8,1%) 504 (9,9%) 5098 Rosuvastatin 17 (4,8%) 254 (71,5%) 75 (21,1%) 9 (2,5%) - 355

Substance/Dose (mg) 5 10 20 40 80 Total Simvastatin - 5457 (19,5%) 15874 (56,6%) 6592 (23,5%) 102 (0,4%) 28025 Pravastatin - - 515 (54,8%) 425 (45,2%) - 940 Atorvastatin - 2466 (48,4%) 1713 (33,6%) 415 (8,1%) 504 (9,9%) 5098 Rosuvastatin 17 (4,8%) 254 (71,5%) 75 (21,1%) 9 (2,5%) - 355

Slutsatser Medelnivåer av LDL är samma vid behandling med simva-, atorva- och rosuvastatin. Andelen patienter som når målnivåerna är fortfarande för låga (2/3 LDL 2.5 resp 1/4 LDL 1.8 med CVD). Doserna av de olika statinerna skulle kunna höjas för att bättre nå målnivåer. PLoS ONE 6(4): e18744. doi:10.1371/journal.pone.0018744

Andel rökare, r BMI 30 kg/m2 och fysisk inaktivitet hos patienter med åldersintervall 30-60 år. Primärv rvården rden 2011 Antal män 40 984 Antal kvinnor 26 510 Nationella Diabetesregister, Registercentrum Västra Götaland *fysiskt aktivitet, aldrig eller <1 ggr /vecka

Övergripande slutsatser Måluppfyllande och behandlingsintensitet varierar kraftigt och kan förbättras Könskillnader Svenskt behandlingsmål för LDL är 2.5 Ju bättre lipidvärden (obs kvoten) desto mindre risk Det är möjligt att LDL ej är den bästa markören för risk Det är tänkbart att andra faktorer påverkar LDL såatt LDLkoncentrationen inte säger allt Val av statin? Värdet av livsstilsförändringar kan inte överskattas