Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Relevanta dokument
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Lunds kommuns befolkningsprognos 2018

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Lunds preliminära befolkningsutveckling 2013

Lund i siffror. Sammanfattning. juni (8)

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningsutveckling

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsprognos Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2014

Befolknings utveckling 2016

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos BFP18A

Regional befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Befolkningsprognos BFP17A

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Länsanalys befolkningsprognos

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos för Linköpings kommun

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos.

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Befolkning Rapport per

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för

Befolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden

Befolkningsprognos

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos Haninge kommun

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Befolkningsprognos 2013

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

BEFOLKNINGS- PROGNOS

BEFOLKNINGS- PROGNOS

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden

Folkmängden i Södertälje kommun den 30 september 2018

Befolkning Rapport per

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Kommunprognos , befolkningsutveckling för åldersgrupper Prognos. Kommunprognos , befolkningsutveckling för år samt totalt

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

Befolknings prognos för Göteborg

Befolkning Rapport per

Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

Befolkningsprognos för

Skånes befolkningsprognos

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Linköpings kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Transkript:

Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212 212 förväntas Lunds befolkning vara 112 898 invånare Lunds befolkningsökning kan fortsatt påverkas negativt av de avgifter som tas ut av utomeuropeiska masterstudenter i Sverige från och med hösten 211 Skatteverkets genomförande av det nya lägenhetsregistret kan komma att påverka Lunds befolkningsutveckling negativt Figur 1 Befolkningsprognos Lunds kommun, 212-227 Invånare 145 14 135 13 13115 125 12 115 11 112898 15 1 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Bakgrund - Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 211 Lunds kommuns befolkningsökning fortsätter, men i något lägre takt. År 211 ökade Lunds befolkning med 1 178 invånare till totalt 111 666. Det var lägre än prognosen där befolkningen uppskattades till 112 142. Huvudanledningarna till att befolkningsökningen inte blev den Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7 46-355 46-15223 www.lund.se lundskommun@lund.se 221 Lund

2 (12) prognosticerade var att antalet nya utländska masterstudenter vid Lunds universitet hösten 211 var ca 4 lägre än förväntat, 97 färre födda barn än i prognosantaganden samt försenade bostadsprojekt. Befolkningsökningen 211 var lägre än 21. Det är tredje året i rad befolkningsökningen är lägre än föregående år. Det skall dock ställas mot att befolkningsökningen var historiskt hög 27 och 28. Lunds befolkningsökning 29, 21 och 211 är större än vad den var första hälften av 2-talet, se figur 2. Figur 2 Befolkningsökning Lunds kommun 2-211. Antal personer. 2 5 2 2 2 65 1 796 1 5 1 5 636 674 78 593 428 834 1 29 1341 1 178 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 211 års ökning bestod av att det föddes 52 fler barn i Lund än antalet personer som avled (födelseöverskott), att det flyttade 574 fler personer till Lund från utlandet än från Lund till utlandet (utrikesflyttnetto) samt att inrikesflyttnettot var positivt med 119 personer. Det betyder att det flyttade 119 fler personer till Lund från andra kommuner i Sverige än från Lund, se 3. Födelsenettot 211 var 8 personer lägre än 21 och utrikesflyttnettot var 148 personer lägre 211 än 21. Däremot var flyttnettot mot övriga Sverige positivt 211 vilket det inte var 21, se figur 3.

3 (12) Figur 3 Födelseöverskott, utrikesflyttnetto och inrikesflyttnetto i Lunds kommun 2-211. Antal personer. Antal 25 2 454 549 15 64 559 1 5 582 52 1238 376 292 526 369 414 1176 292 11 5 162 841 574 642 32 395 368 385 349 279 149 142 119-3 36 9-73 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211-244 -211-5 Inrikesflyttnetto Utrikesflyttnetto Födelseöverskott Det är framför allt inflyttningen från utlandet som står för befolkningsökningen 211, 574 personer eller ca 5 procent av befolkningsökningen, se figur 3. Utrikesflyttnettots betydelse för Lund befolkningsökning minskade 211 från att de senaste tre åren stått för runt 6 procent av befolkningsökningen till knappt 5 procent. Inflyttning och bostadsbyggande Det tydliga samband som tidigare funnits mellan bostadsbyggande och befolkningsökning i Lunds kommun är inte lika tydligt idag. Sambandet gäller inte generellt för hela befolkningen utan påverkar till största delen flyttningarna mellan Lund och övriga Sverige. Trots att bostadsbyggandet minskat under åren 27-211 har befolkningen ökat kraftigt. Vilket till största delen förklaras av en stor inflyttning till Lund från utlandet. Inflyttning till Lunds kommun från övriga Sverige verkar dock fortfarande ha en koppling till bostadsbyggandet. De år det byggs över 5 bostäder (25-28) är inrikesflyttnettot positivt. 21 byggdes det 411 bostäder i Lunds kommun. Det var mer än 29, men med det undantaget, det lägsta byggandet sedan 23. De preliminära uppgifterna för 211 pekar på att byggandet har ökat något 1. En annan indikator som pekar på att byggandet har ökat något, förutsatt att tidigare samband består, är att inrikesflyttnettot för 211 var positivt. Figur 4 visar hur bostadsbyggandet påverkar inrikesflyttningen. Inrikesflyttnettot slutade på för 29, det vill säga exakt lika många individer flyttade från Lund till övriga svenska kommuner som till Lund. 1 s.4 Förslag till Mark- och bostadsförsörjningsprogram MBP 213-215 med utblick mot 217.

4 (12) Figur 4 Befolkningsökning och bostadsbyggande 2-211 25 Nybyggnad totalt Befolkningsökning 2 15 1 5 Preliminär 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Efter ett antal år med ökande födelsekullar minskade antalet födda 211, men ligger fortfarande på en hög nivå. Under 2-talet har de stadigt ökat sedan bottennoteringen 1998 då endast 914 individer föddes i Lunds kommun jämfört med 1 238 år 211. Dödstalen ligger sedan 2 runt cirka 7 individer årligen. Födelseöverskottet har fördubblats under 2-talet, från 292 personer till 584 personer 21, se figur 5. Figur 5 Födda, döda samt födelseöverskott i Lunds kommun, 2-211 14 12 Döda Födda Födelseöverskott 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211

5 (12) Prognosantaganden 211 Befolkningsutvecklingen består av födslar, dödsfall och flyttningar. Under 2-talet har antalet dödsfall i Lund varit stabilt. Antalet födslar har ökat sedan 26 och har sedan dess legat på en hög nivå. Antalet dödfall förväntas ligga kvar på samma nivå de första prognosåren. Detsamma gäller för antalet födda barn. Antalet barn förväntas dock inte öka i samma takt som i prognos 21. De stora förändringarna har dock skett i antalet in- och utflyttare till och från Lund från 27 och framåt. 27 och 28 minskade antalet utflyttade från Lund samtidigt som antalet inflyttade ökade. 29 minskade inflyttningen något samtidigt som utflyttningen ökade lite. De stora förändringar har skett 21 och 211 då antalet utflyttade har ökat kraftigt samtidigt som inflyttningen endast har ökat något, se figur 6. Förändringarna framträder än tydligare när det gäller invandringen till och utvandringen från Lund, se figur 7. Inflyttning och utflyttning Figur 6 Inflyttade och utflyttade till och från Lunds kommun, 2-211. Antal personer. 14 12 1 8 6 4 2 Utflyttade Inflyttade 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211

6 (12) Figur 7 Invandrade och utvandrade, Lunds kommun, 2-211. Antal personer. 25 2 Utvandrare Invandrare 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Invandringen till Sverige har minskat något de två senaste åren efter topp året 29. Inflyttningen till Skåne har också sjunkit något de senaste två åren. Inflyttningen och invandringen ökade något till Lund 21 för att minska något 211, framför allt avseende invandringen, se figur 6 och 7. Huvudförklaringen till den minskade invandringen till Lund 211 är att Lunds Universitet, likt övriga universitet och högskolor i Sverige, införde avgifter för studenter från länder utanför EU vilket medförde att färre utländska studenter än förväntat valde studier i Lund. För Sverige som helhet innebar avgiftsinförandet att antalet antagna till internationella magisterprogram minskade med 65 procent höstterminen 211 jämfört med höstterminen 21. Lunds universitet tog emot ca 2 masterstudenter höstterminen vilket är ungefär 4 färre än det planerade. Utflyttningen från Lund som har ökat de två senaste åren för Lund. Utvecklingen är densamma för Sverige och Skåne. Anledningen till den ökade utflyttningen från Lund skiljer sig dock mellan 21 och 211. Huvudorsaken till att utflyttningen ökade 21 var att att Skatteverket rensade bort cirka 4 individer ur sina befolkningsregister som var felaktigt folkbokförda i Lund. De registreras som utvandrade av Skatteverket. Det stora antalet utflyttade från Lund 211 är svårare att förklara. Utflyttningen följer mönstret för riket med en ökad utflyttning och det är naturligt att utvandringen ökar efter ett antal år med stor invandring. Positiva faktorer I prognosen har den framtida inflyttningen till Lund antagits fortsätta ligga på samma nivåer som 211 de första två prognosåren för att öka 214 och 215 och sedan avta något. Antagandet bygger på att Lunds attraktivitet på grund av MAXIV och ESS, företagen, Universitetet samt kommunala

7 (12) kärnverksamheter som bra skola kommer att vara hög även under prognosperioden. Faktorer som påverkar befolkningsökningen positivt är de stora födelsekullarna från början av 199-talet som är på väg ut från gymnasiet och till stor del fortsätter sina studier på universitet. I prognosen antas ansökningstrycket till Lunds universitet fortsatt vara högt vilket bidrar till att inflyttningen till Lund ligger kvar på en hög nivå de närmaste kommande åren. Byggandet antas öka något under 212. I prognosen antas följaktligen att Lunds inrikesflyttnetto påverkas positivt under prognosperioden. Födelsetalen har ökat under en period och beräknas fortsätta vara i nivå med 211 de närmsta prognosåren för att öka den senare delen av prognosperioden. Även dödstalen beräknas öka men inte i lika stora utsträckning som födelsetalen vilket leder till att det totala födelseöverskottet utvecklas positivt för Lunds del. I prognosen antas därmed att födelsenettot utvecklas positivt. Negativa faktorer En svårbedömd omständighet är införandet av avgifter på Lunds universitet för studenter utanför EU. Införandet av avgiften stannade upp Lunds befolkningsökning 211 då färre internationella masterstudenter antogs vid universitetet höstterminen 211. I underlaget till prognosen förväntas antalet internationella studenter som söker till Lunds universitet vara på samma nivå som 211. Införandet av ett nationellt lägenhetsregister i Sverige, som beräknas vara klart 211-12, kommer att innebär att individer folkbokförs på lägenhet och inte fastighet som idag. Möjligheten att det då upptäcks fel är överhängande. Det kan komma att innebära negativa konsekvenser för Lund när det gäller antalet invånare. I prognosen har det antagits att negativa konsekvenserna av genomförandet av lägenhetsregistret kommer att öka utvandringen från Lund de första åren under prognosperioden.

8 (12) Befolkningsprognos 212 212 förväntas befolkning uppgå till 112 898. Det är en ökning med 1 232 invånare (se figur 8). I prognosen förväntas ökningen vara på samma nivå 213. Från 214 och framåt förväntas befolkningsökning vara högre. Befolkningsökningen från 214 och framåt är beroende av att de planerade bostadsbyggnadsprojekten i kommunens mark- och bostadsförsörjnings program realiseras enligt plan. 217 förväntas Lunds befolkning vara mer än 12 invånare och 222 förväntas Lund nå 13 invånare. Figur 8 Befolkningsökningen enligt prognos 212 År Befolkning Befolkningsökning % 211 111666 1178 1,1 212 112898 1232 1,1 213 1141 122 1,1 214 115874 1774 1,5 215 117654 178 1,5 216 119726 272 1,7 217 12157 1844 1,5 218 123334 1764 1,4 219 12512 1678 1,3 22 12675 1693 1,3 221 12847 172 1,3 222 13115 178 1,3 223 131827 1712 1,3 224 133539 1712 1,3 225 135248 179 1,3 226 136952 174 1,2 227 13865 1698 1,2 Konsekvenser av befolkningsförändringen Sett ur ett tioårsperspektiv beräknas särskilt tre åldersgrupper öka. Det gäller åldergruppen 25-34 där ökningen är kopplad till ett ökat bostadsbyggande. Åldersgruppen 65-74 som ökar markant då de stora födelsekullarna från andra hälften av 194-talet når denna ålder. De ökande födelsetalen leder till att antalet barn i förskole- och skolåldern ökar under tioårsperioden, se figur 9.

3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 33 36 39 42 45 48 51 54 57 6 63 66 69 72 75 78 81 84 87 9 93 212-4-19 9 (12) Figur 9 Lunds befolkning till 95-w år, 211 och 221 Antal 35 3 25 2 221 15 1 211 5 Födelsetalen har en stor betydelse för planeringen av förskola och skola. Tittar vi på de olika skolåldrarna kommer det att ske en klar ökning av barn i åldrarna år, 1-5 år, 6 år, 7-9 år, 1-12 år samt 13-15 år under prognosperioden. Antalet födda (-åringar) förväntas stiga 212 för att sedan ligga kvar på samma nivå 213 och 214 och för att sedan öka igen. Gruppen 1-5 år minskar 212, delvis beroende på att det föddes knappt 1 färre än förväntat 211. Gruppen ökar därefter under prognosperioden. Utvecklingen av dessa grupper visas nedan i figurerna 1-15. Gruppen 16-19 åringar (figur 16) kommer inledningsvis att minska, men öka igen efter år 215. Figur 1 Förändring av antalet -åringar 211 till 227 16 Förändring antalet -åringar 211 till 227 155 15 145 14 135 13 125 12 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227

1 (12) Figur 11 Förändring av antalet 1-5-åringar 211 till 227 Antal Förändring antalet 1-5 åringar 211 till 227 8 781 75 7 65 6545 6 55 5 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Figur 12 Förändring av antalet 6-åringar 211 till 227 16 15 14 13 12 11 1 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Figur 13 Förändring av antalet 7-9-åringar 211 till 227 48 46 44 42 4 38 36 34 32 3 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227

11 (12) Figur 14 Förändring av antalet 1-12-åringar 211 till 227 45 43 41 39 37 35 33 31 29 27 25 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Figur 15 Förändring av antalet 13-15-åringar 211 till 227 Antal Förändring antalet 13-15 åringar 211 till 227 45 4 35 3 25 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 Figur 16 Förändring av antalet 16-19-åringar 211 till 227 Antal Förändring antalet 16-19 åringar 211 till 227 65 6 55 5 45 4 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227

12 (12) Åldersgruppen 8 år och över (figur 17) är också en åldersgrupp som beräknas öka markant under prognosperioden. Detta gäller särskilt från 22 och framåt. Figur 17 Förändring av antalet 8-211 till 227 Antal 8 Förändring antalet 8-w 211 till 227 75 7 65 6 55 5 45 4 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227