Kvalitetsrapport Så här går det

Relevanta dokument
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsrapport Så här går det

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten, 2014

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Kvalitetsrapport Så här går det

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

FERLINSKOLAN

Åsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsanalys för Igelboda skola läsåret 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Österfärnebo skolas arbetsplan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

FERLINSKOLAN

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsrapport Så här går det

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

En förskola för alla där kunskap och människor växer

FERLINSKOLAN

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsrapport

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Kvalitetsarbetet 2014/2015

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Kvalitetsanalys 14/15. Grimsåsskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Verksamhetsplan 2009

Rapporten beskriver hur förskolorna arbetat utifrån kvalitetshjulets tre rapporter.

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Transkript:

Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015

Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning av de olika resultat förvaltningen förser oss med tillsammans med egna uppföljningar använder vi i verksamhetens pedagogiska arbete och utveckling. Jag fördelar resurser utifrån dessa. Ett tidigare lagt utvecklingssamtal med elever och föräldrar bidrar till bättre individuell överblick mot måluppfyllelse. 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat: Jämställdhetsarbetet. Läslusten ska öka. B: Högre måluppfyllelse i matematik: Resonemangs och kommunikationsförmågorna behöver förbättras i matematik. C: Läsning i alla åldrar: Läsförståelsen ska öka. Avkodningen ska bli bättre likaså ordförståelsen. Vi ska se att delen läsförståelse på nationella proven i år 3,6 och 9 ökar. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A. Lärares förväntningar på eleverna har ökat i F- 2. I åk 1 har samtliga elever knäckt läskoden. I förskoleklassen har 11/12 uppnått goda resultat i Språklig Medvetenhet. Gällande pojkars resultat så hoppas vi att det kommer att synas på längre sikt. Vi ser en ökning av förmågan att läsa bland pojkar, främst år 4-5. Läsförståelsen är lika god för pojkar och flickor i år 3. Vi kan se att läslusten har ökat för år 7-9. Vi har beslutat om en årscykel där eleverna ska vara mer delaktiga i sin terminsplanering. Vi har haft svårt att genomföra den. Vi tycker att vi har höga förväntningar på både flickor och pojkar. Betygen är goda. A. Vi har inskaffat nytt material i svenska från Fsk-2, ABC-klubben. Parläsning har skett i åk 1-3. Åk 1-2 har arbetat med En läsande klass. I 1-2 har vi överskott av flickor som dessutom är starka och framåt. Flera pojkar har fått en utredning som hjälpt dem att finna strategier för läsning. År 3 har haft en intensiv läsning och lästekniksträning och utökat antal timmar i svenska. Tack vare läsande klass, parläsning samt annan form av högläsning, kan vi se att läsförståelsen har blivit bättre beroende på ökat läsflyt, ökad ordförståelse, och en bättre läsförståelse. Vi har fler diskussioner i lärarlaget som berör pedagogiska frågor och det finns alltid en vilja att öka resultatet. A. Tala om förväntningar på elever och kollegor regelbundet i lärarlaget. Tala med föräldrar om höga förväntningar! Vi ska medvetet lyfta fram pojkarna. Utökar arbetet med En läsande klass så att den även innefattar alla årskurser gällande F-3. Anpassning kommer att ske fortsättningsvis för år 4-6. Elevernas svårigheter kommer att kartläggas för att finna rätt strategier. Utmaningar kommer att serveras för de starka läsarna. Följa årscykeln, språkplanen för Fårösundsskolan, har hög prioritet. Det kommer att öka delaktigheten och därmed öka lusten att lära. Genomgång av studieteknik inleder varje hösttermin. Införande av högläsning i flera teoretiska ämnen, såsom NO och SO. Obligatoriska föräldramöten för högstadiet, där vi berättar om hur viktigt det är med samarbete mellan föräldrar och lärare, och vilka förväntningar skolan har på föräldrarna och vad föräldrar/vårdnadshavare har att förvänta sig av oss. En pedagog kommer att arbeta 50 % med individuellt arbete mot elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen kommer att utöka sin tid i handledning mot elever i behov av stöd.

B. Eleverna har blivit mer medvetna om att matematik inte bara är siffror och tal. Resonemangsdelen för år 3-5 har visat på goda resultat. I år 6 nationella prov syns en tydlig förskjutning mot kommunikation och resonemangsförmågorna. Vi hoppas kunna se samma resultat i år 9. Pojkars resultat har blivit bättre i år 9 efter uppdelning av klassen, samt extraresurs. B. Vi har arbetat med matematiklyftet. Vi har aktivt arbetat med EPA som modell. Åk 1-3 har bytt mattebok som fungerar väldigt bra även om den kräver mer av barnen. Vi pratar mer matematik. Medvetet arbete och planering har gett ett ökat resultat. B. Fortsätter med den nya matteboken. Försöker omfördela resurser så att grupptid skapas. Matematiklyftet fortsätter förskollärarna. Fortsättningsvis ska vi fortsätta med mattelyftetgrupperna. Planlagd tid behövs. Det är viktigt att bibehålla det arbetssätt som vi påbörjat för att öka måluppfyllelsen ytterligare. C. I åk 1 har samtliga elever knäckt läskoden. I förskoleklassen har 11/12 uppnått goda resultat i Språklig Medvetenhet. Eleverna i åk 2 har ett stort intresse av att läsa. Vi ser inga förbättringar beträffande läslust på högstadiet. Läxhjälpen har inte gett det resultat som varit förväntat. I avgångsklassen hade alla godkända betyg utom en elev. C. Vi har inskaffat nytt material i svenska från Fsk-2, ABC-klubben. Parläsning har skett i åk 1-3. Åk 1-2 har arbetat med En läsande klass. I 1-2 har vi överskott av flickor som dessutom är starka och framåt. Flera pojkar har fått en utredning som hjälpt dem att finna strategier för läsning. År 3 har haft en intensiv läsning och lästekniksträning och utökat antal timmar i svenska. Tack vare läsande klass, parläsning samt annan form av högläsning, kan vi se att läsförståelsen har blivit bättre beroende på ökat läsflyt, ökad ordförståelse, och en bättre läsförståelse. Vi har fler diskussioner i lärarlaget som berör pedagogiska frågor och det finns alltid en vilja att öka resultatet. På högstadiet ser vi inga större förändringar eller ökad lust att läsa. C. Vi fortsätter med det arbetssätt som vi påbörjat för att öka måluppfyllelsen ytterligare. En lärare i klass ett har 430 minuters undervisning med svenska som prioriterat område. Vi ökar resurstilldelning inom flera ämnen genom att så ofta som möjligt använda två pedagoger i undervisningen av en grupp, samtidigt. Vi deltar i läslyftet. Individuella studieplaner för läxhjälpen ska utformas.

2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Relationer och arbetsro i klass tre och klass 4-5 B: Inflytande och ansvar - Vi behöver öka delaktigheten i planering av arbete i årskurs fem C. Inflytande generellt. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Arbetsron i klass tre är bättre. Elevernas ökade medvetenhet om sin egen inlärning har gett bättre arbetsro i år 3. I år 4-5 Varierar arbetsron kraftigt från dag till dag. A. År 3 har tillsammans med klassläraren diskuterat arbetsmiljön i klassen utifrån enkätsvar. Detta har gett resultat. Föräldramöten med diskussioner i små grupper har fört klassen närmare varandra och förbättrat relationerna. A. Klass 4-5 kommer att delas och bli en ny 4-5 och en 6:a. klass 3 kommer att ha två pedagoger, mentorer. Klass 6 kommer att bli en egen grupp på 8 elever som ska arbeta med att integrera de elever som kommer till oss från Lärbro en dag i veckan. Aktivt arbete med studieteknik och ansvarstagande gäller för alla elever. B. Planering och delaktighet i åk 5 har inte blivit bättre. I år 4-5 har diskussioner kring arbetsron förts i stort sett dagligen men vi ser ingen bestående förbättring. Två elever har bytt skola. Arbete har skett i föräldragrupper med viss förbättring. En assistent har arbetat i klassen under vårterminen. B. I år 4-5 har diskussioner kring arbetsron förts i stort sett dagligen men vi ser ingen bestående förbättring. Delaktigheten i planering gick inte att förbättra. B. Klass 5 blir en egen grupp klass 6.

C: Eleverna har inflytande över arbetssätt i de flesta ämnena. Storråden på lågstadiet har fungerat bra. Klassråd fungerar. Elevrådet fungerar inte alls. Miljörådet fungerar mycket bra. C. Flera elever har förmågan att själva planera sitt arbete men det finns också flera som behöver ha väldigt styrda uppgifter. Vi upplever att eleverna inte har full klarhet i vad begreppen ansvar och inflytande står för. T.ex. När man inte får som man vill så anser man sig inte varit delaktig i beslutet. Flera elever har förmågan att själva planera sitt arbete men det finns också flera som behöver ha väldigt styrda uppgifter. De olika råden fungerar olika beroende på de vuxnas engagemang. C. Vi vill ha elevrådet mer involverade i arbetet med att uppnå arbetsro och studiemotivation. Skolans olika råd ska bli ett skolråd med elever och vuxna tillsammans. Planera ytterligar dagar som öppet hus. I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever. x Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!

Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten A: Ökat måluppfyllelse genom högre förväntningar på eleverna, studieteknik, lugnare arbetsmiljö, vårdat språk etc. B: Ökat föräldrasamarbete. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A. Höga slutbetyg för åk. 9. En elev som går ut åk. 9 med icke fullständiga betyg. A. Några års arbete med medveten pedagogik, metodik och didaktik ger resultat. Samrättning av np tillsammans med Slite och Roma. A. Fortlöpande förändringar och resursfördelning utifrån elevers behov. B: Föräldrasamarbetet har ökat. B. Ökat antal föräldramöten av olika slag har bidragit till ökat samarbete och en ökad förståelse för skolans uppdrag. Ökat antal utvecklingssamtal och i andra former har ökat delaktigheten hos föräldrarna. B. Medvetet arbete med innehållet på föräldramöten om förväntningar och studieteknik.