Arbetsplan 2015-2016 Förskolan Sjöängen Avd. Hjortron Utvärdering 27/5 2016
2 Utvecklingsområden 2015/2016 Vi har inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun, tre fokusområden att arbeta långsiktigt med: SKA (systematiskt kvalitetsarbete) Digitalisering Flerspråkighet SKA Vi fortsätter att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation, som är vår metod och vårt förhållningssätt i det systematiska kvalitetsarbetet, i förskoleverksamheten. För att få en systematik i dokumentationen av barns utveckling och lärande, och för att fortsättningsvis kunna utveckla och förbättra vår verksamhet så har vi gjort ändringar i personalens scheman. Detta innebär att varje arbetslag får mer reflektionstid som ligger regelbundet varje vecka. Pedagogerna kan därigenom göra kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhet och dokumentation kollegialt. Samtidigt medför schemaändringarna att varje arbetslag har fem förmiddagar i veckan som helt kan ägnas åt aktiviteter, observationer och uppföljning av dokumentation tillsammans med barnen. Digitalisering Vi kommer under ht-15 att ha en tredje och sista workshop i ipad-utbildningen med Monica Niemi. Syftet med utbildningen är: Att öka personalens trygghet och förmåga med ipad som ett dokumentationsverktyg i förskoleverksamheten. Vi har även fått pengar från BOUN i ett IT-projekt. Dessa kommer att användas till lärmötesgrupper (tvärgrupper med pedagoger från Lugnvik/Orrvikens fsk) där vi har ett erfarenhetsutbyte och ett kollegialt lärande kring tre olika teman gällande dokumentation knuten till lärplattor. Mål att uppnå med IT-projektet - För förskoleverksamheten: Fördjupa och höja kvalitén i arbetet med pedagogisk dokumentation, med hjälp av ipads, i det systematiska kvalitetsarbetet. Att via den pedagogiska dokumentationen, med hjälp av digitala verktyg, göra barnen delaktiga genom att få reflektera, analysera och bli medvetna om sin egen utveckling och sitt lärande. Användning av ipad i utvecklingssamtal Öka utbytet av det kollegiala lärandet mellan de tre förskolorna i vårt område Synliggöra den pedagogiska verksamheten via dokumentationen från digitala verktyg Mål att uppnå med IT-projektet- För förskolepedagogerna: Att utifrån definitionen av pedagogisk dokumentation kunna använda ipad som dokumentationsredskap i uppföljning, analys, utvärdering och utveckling av verksamheten, både kollegialt och tillsammans med barnen.
Utvärdering och analys av IT-projektet: Bra upplägg att sitta i olika grupper och träffa många olika pedagoger och utbyta tankar och idéer. Det har varit roligt! Det har gett oss pedagoger mycket. Bra input om pedagogisk dokumentation. Vi fick oss en tankeställare. Vi köpte dock inte allt som sades. Där fick vi använda oss av kritiskt tänkande. Pedagogerna har blivit bättre på att visa upp dokumentationen exempelvis för föräldrar (filmsnuttar, bilder och kollage). Föräldrarna har gett positiv feedback kring att deras insyn och delaktighet har ökat utifrån att pedagogerna gjort dokumentationen mera tydlig och synlig Åtgärder framåt: Att involvera barnen i ännu utsträckning i dokumentationen. Förskolepersonalen är nu tryggare med handhavandet av ipaden som dokumentationverktyg, och definitionen av pedagogisk dokumentation som arbetsätt och förhållningssätt är etablerad. Vårt fortsatta utvecklingsområde är att skapa större utrymme i verksamheten för barnen att reflektera kring dokumentationen och sitt eget lärande. Fortsätta att använda oss av det kollegiala lärandet mellan förskolorna. Vi kommer att sträva efter att träffas oftare och diskutera i tvärgrupper och utbyta erfarenheter mellan de tre förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. 3 Flerspråkighet Vi har (utifrån en handlingsplan som specialpedagogerna i Brunflo utformat) upprättat en Handlingsplan för mottagande av barn med annat modersmål, som ska gälla för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken. Denna ska vi även ha som utgångspunkt i arbetet med mångfald. Åtgärder framåt Vi kommer ht-16 att gå med i Läslyftet där ett av fokusområdena (modulerna) behandlar flerspråkighet i förskolan. Under vt-16 har vi därför i enheten Lugnvik/Orrviken arbetat med barns språkutveckling och språkliga lärandet som prioriterat mål. Vi har fokuserat på pedagogens förhållningssätt, att utveckla goda lärmiljöer och kartlagt vilka språkliga aktiviteter vi erbjuder på våra förskolor. Övriga utvecklingsområden: Barnhälsoplan - förskolechefen och specialpedagogerna tar fram en plan för barnhälsoarbetet gemensamt för förskolorna i området Lugnvik/Orrviken Agenda reflektionstid förskolechefen utformar tillsammans med specialpedagogerna ett dokument (som ex. innehåller rubrikerna Pedagogisk dokumentation, Barnhälsofrågor, Arbetsplan och Plan för likabehandling. ) som ska utgöra en ram/struktur för reflektionstiden. Syftet med reflektionstiden: Ett forum för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.
4 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål: Vi strävar efter: att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier: Målet är uppnått när vi ser att barnen har och använder sin förmåga att hjälpa andra och visa varandra hänsyn.. Insatser för att nå målet Använda oss av det material och den litteratur vi har: Böcker - Rosa Emma, Snick & Snack. Forumteater. Vi leker och lyssnar och samtalar med barnen för att fånga och utmana deras tankar och funderingar. Vi reviderar trivselreglerna tillsammans med barnen. Utvärdering: Vi ser att de större barnen varit väldigt hjälpsamma i samband med inskolning av nya barn. De äldre har även varit omhändertagande mot de mindre barnen i vardagen. Vi ser att barnen tar ansvar för sina känslor och handlingar i olika situationer som uppstår. Resultat: Målet är uppnått. Det är ett väldigt fint klimat på avdelningen både bland barn och vuxna. Analys lärdomar: Det är ett ständigt pågående arbete som man aldrig blir färdig med. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Filma och reflektera samspelet för att öka kvaliteten i mötena. 2. UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn; utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelse, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Målkriterier: Målet är uppnått när verksamheten är så utformad att varje barn ges möjlighet att få nya erfarenheter och kunskaper inom språk, skapande verksamhet och naturvetenskap. När vi märker att barnen leker med språket, törs dramatisera och fått en större förståelse för naturen.
5 Insatser för att nå målet: Vi vill att barnens intressen ska styra inriktningen på läsårets verksamhet. Genom inventering under september har vi ringat in och valt ut; Nyfikenhet för småkryp, rollek och fantasi samt intresse för sånger, rim och ramsor. Vi använder Lennart Hellsings sånger och ramsor för att locka till lek med språket. Vi jobbar med veckans bokstav och fortsätter att jobba med Bornholmsmaterialet på samlingar. Inventera och komplettera material. Tid för reflektion med barn och inom arbetslaget. Utvärdering: Arbetssättet kändes bra då barnens intressen fick ligga till grund för arbetet under året. Vi gick från småkryp till drama/sagor och sen tillbaka till småkryp. Arbetet har gett barnen rika möjligheter att uppleva nya erfarenheter inom språk, dramatisering och naturvetenskap. Vi ser att barnen tycker om att leka med språket. De törs dramatisera och har en stor fantasi när det gäller att hitta på sagor. Det har varit språkutvecklande för barnen att få skriva egna sagor. Vi har börjat ljuda i samband med veckans bokstav. Flera av barnen har lärt sig läsa och skriva under året. Att använda Bornholmsmaterialet på samlingarna ger struktur och ser till att språkarbetet blir systematiskt. Resultat: Målet är uppnått. Vi har sett stor utveckling hos barnen inom alla dessa områden. Det har varit roligt att jobba! Analys lärdomar: Vi pedagoger har blivit mer lyhörda för barnens intressen och det har blivit mer dialog med barnen kring det. I arbetslaget har vi reflekterat mer vilket lett till ett ökat kollegialt lärande. Det blev förvirrande att ha både veckans bokstav och "Livet i bokstavslandet" som innehöll två andra bokstäver. Det har varit roligt att berika vår sång och kulturskatt med Hellsings glada texter. Även om inte alla barn är intresserade av att skriva och lära sig bokstäver tycker vi att det är viktigt att barnen åtminstone kan känna igen sitt namn. Viktigt att vi kommer ihåg att använda oss av ordbilder. Vi vet och har sett att det är viktigt att barnen får lära med alla sinnen och göra med sina händer. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Till hösten låter vi Livet i bokstavslandet styra valet av veckans bokstäver. Vi växlar varannan vecka mellan Livet i bokstavslandet och Livet i mattelandet. Erbjuda material som återspeglar innehållet i avsnitten under veckan. Vi ska använda namnkort på samlingarna minst en gång i veckan. I skrivhörnan ska det alltid finnas skrivböcker tillgängliga eftersom vi sett ett intresse hos barnen för det. Vi fortsätter att använda språkobservationsmaterialet TRAS vid behov. Vi ska mer medvetet använda oss av spel. Vi kommer i större utsträckning använda oss av boksamtal under nästa läsår och i första hand utgå från Bornholmslitteraturen. Använda Utekuligt -materialet för att ta tillvara lärandet med alla sinnen. Vi tänker att vi ska hitta ett nytt naturvetenskapligt projekt som fascinerar barnen att jobba med och utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation ikring. En tanke är att skicka med barnen ett ord att fundera över under sommaren som vi kan utveckla arbetet kring.
3. BARNS INFLYTANDE 6 Förskolans mål: Vi strävar efter; att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Målkriterier: Målet är uppnått när vi ser en utveckling hos varje barn. Att dom tar ett större ansvar än tidigare.. Insatser för att nå målet: Pedagogerna hjälper barnen att reflektera över sina handlingar och dess följder genom lek, drama, sagor, musik och samtal. Ge positiv feedback och poängtera de goda exemplen. Utvärdering: Vi har tagit tillfällen i akt att diskutera aktuella händelser med barnen. Resultat: Resultatet är delvis uppnått. Vi ser att det ibland slösas onödigt mycket på material. Analys lärdomar: Det är ett ständigt pågående arbete. Barnen behöver påminnas och vi tycker det är viktigt att vi förklarar varför det är viktigt. Vi behöver kanske ha en bättre dialog med föräldrar när det gäller att lära barnen ta ansvar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Att vi blir ännu tydligare när det gäller att förklara för barnen varför man måste ta ansvar för miljön och materialåtgången och att man ska vara rädd om sakerna 4. FÖRSKOLA OCH HEM Förskolans mål: Vi strävar efter; Att information om verksamheten ges till föräldrarna och att de ges möjlighet att påverka. Målkriterier: Att varje förälder får frågan om de upplever att de får tillräcklig information om verksamheten och om de känner att de har möjlighet att påverka. Insatser för att nå målet: Berätta om verksamheten på föräldramötet och även efterlysa föräldrarnas tankar och synpunkter gällande information. Synliggöra vår pedagogiska planering Information vid inskolningssamtalet Informera om barnets lärande och om verksamheten i den dagliga kontakten Uppmuntra föräldrar att komma med synpunkter Månadsbrev till föräldrar och kollegor Vi samordnar diskussionsgrupper vid föräldramöten kring synpunkter av förskoleverksamheten. En så kallad live-enkät. Syftet är att inte ha för övergripande frågor utan att tratta ner till ett fåtal viktiga frågor som rör verksamheten. Ta upp på nästa föräldramöte: Mobil-förbud innan för grindarna.
Använda Handlingsplan för mottagande av barn med annat modersmål. 7 Resultat: Vi har uppnått våra uppsatta mål. Vi har använt oss av diskussionsforum i smågrupper på föräldramöten, vi har haft drivande representanter i föräldrarådet och upplever att föräldrarna är intresserade av att ta del av vår dokumentation och om vår verksamhet i stort. Vi ser svårigheter i att nå ut med information till alla föräldrar. Vi gör det vi kan och föräldrarna har ett eget ansvar att ta del av den information som vi skickar ut. Analys lärdomar: Vi förmedlar information via olika forum såsom, tamburkontakt, anslagstavla, brev, mejl samt sms. Vi ger föräldrarna möjlighet att påverka i den löpande verksamheten, utvecklingssamtal, föräldrafika, föräldramöten och föräldraråd. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter enligt våra etablerade rutiner. 5. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Förskolans mål: Vi strävar efter; att ha ett pedagogiskt utbyte med pedagogerna i förskoleklassen. Insatser för att nå målet: Gemensamt möte med förskoleklassen En ledningsfråga. Thomas lyfter intresse för olika former av samarbete med förskoleklass och skola exempelvis i form av ett kollegialt utbyte genom gemensamma p-möten med tema språk eller matte. Vi behöver diskutera fram gemensamma förhållningssätt med förskoleklassens personal gällande utemiljön. Vi bjuder in personal från förskoleklass/fritids på förskolans husmöte tisdag 29/9 kl 12.30. Revidera Övergångsplanen vt-16 Resultat: Delvis uppnått. Vi har tillsammans med förskoleklassens personal på ett husmöte dragit upp gemensamma riktlinjer och förhållningssätt i utemiljön. Analys lärdomar: Omständigheter har gjort att de andra målen inte har uppnåtts. Detta beror delvis på rektorsbyte på skolan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Målet om utbytet mellan förskola och skola får stå kvar. Förskolechefen ansvarar för att planera in ett gemensamt APT med teman som språk och övergångar mellan förskola-förskoleklass. En övergångsplan kommer att upprättas centralt för förskolor och skolor i Östersunds kommun sep-16.
6. HÄLSA OCH LIVSSTIL 8 Förskolans mål: Vi strävar efter; att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Målkriterier: Att barnen tycker det är roligt att röra på sig. Att barnen med stöd av vuxna få uppleva att det är skönt att varva ner Insatser för att nå målen: Daglig utomhusvistelse Utveckla gården så att den stimulerar barnens motoriska och kreativa utveckling. Materialet Utikuligt Lekar/samarbetsövningar i utemiljön. Lyssna på barnen, fånga deras tankar och funderingar. Ge barnen tid och hjälpa dem att varva ner och hitta lugna stunder. Prata och diskutera med barnen om varför det är viktigt att vara ute. Åka skidor/skridskor/pulka på vintern. Informera föräldrarna om vikten av rätt utrustning/klädsel Prata och diskutera med barnen om vikten av att äta rätt och om matens betydelse för att vi ska må bra och orka leka. Utvärdering: Målet är delvis uppnått. Resultat: Vi haft en bra vinter med mycket aktiviteter såsom skridskor, skidor och pulkåkning. Vi upplever att föräldrarna blivit mer medvetna om rätt utrustning och därigenom gett barnen bättre förutsättningar att delta i ovan nämnda aktiviteter. Vi nyttjar gården dagligen och utvecklat den med balansbanor, komplett fotbollsplan, isbana, hopphage etc. Merparten av detta gjordes på fixarkvällen vt-15. Analys lärdomar: Vi upplever att barnen är aktiva och vill röra på sig. Ett fortsatt utvecklingsområde är att få barnen att varva ner och tid för återhämtning. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi har förslag på att införa massagesagor, avslappningsmusik, införa ligg-vila/lugn stund för barnen. Detta för att skapa stunder för vila och återhämtning under förskolevistelsen