Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Relevanta dokument
Att bedriva förändringsarbete i akademin för ökad likestilling Anna Wahl, professor KTH. Balanse 16 mars 2018

Sexuella trakasserier och organisationskultur # metoo SUHF

Män har varit här längst

Jämställdhetens ABC 1

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Välkommen till chefsutvecklingsprogrammet!


Hela lönen, hela tiden

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag,

Jämställdhet I i samhälle och organisation. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Förvirrande begrepp?

Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning

Worldwide

Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

Frågeformulär för arbetsmötet

Jämställt föräldraskap Hur kan vi vara med och skapa förändring?

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

Idrott, genus & jämställdhet

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Interkulturellt förhållningssätt

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. 2008/2009 Reviderad

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

Interkulturellt ledarskap

Värdegrundsprojektet Överlämning. Tomas Brage Professor och Projektledare

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Jämställdhetsintegrering vid SLU

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Jämställdhetsenkät. A Grundläggande information om respondenten. Kön a) pojke b) flicka c) annat d) jag vill inte svara Klass a) 7 b) 8 c) 9

Idrottsrörelsen förändras

jämställd arbetsmiljö!

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

TACK EDGEHR.SE/LONEVAGEN

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

P A T R I K E D G R E N

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI. Hela Sverige ska leva

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Processtöd jämställdhetsintegrering

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Värderingar Vision Etiska principer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

För ett mer feministiskt parti. Handledning

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Diskriminering - riktlinje

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Jämställdhet Genus Ledarskap

Förebyggande arbete mot diskriminering

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Jämställdhet. i organisationen. Aha! Om jämställdhet i organisationen

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Organisation och kön. Line Holth

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

SDF-konferens. 14 juni 2018

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Botkyrkas process med jämlikhet i styr och ledning - från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Jämställdhet Självklart för räddningstjänsten? Ann-Sofi Johansson Projektledare

VÄRDEGRUND VID UMEÅ UNIVERSITET. HR-dagarna

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

Jämställda upphandlingar

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Motions- och propositionsdialogen

Kvotering, Kompetens och Karriärer

Lika villkors- och jämställdhets-plan

Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...

Transkript:

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring

Från individ till struktur Individ; egna erfarenheter och åsikter Struktur; mönster och återkommande rutiner i organisationer Strukturer begränsar handlande, men kan förändras genom nya sätt att handla

Könsstrukturer Antalsmässig fördelning av kvinnor och män Uppdelningar mellan män och kvinnor i sysslor, yrken, positioner, så kallad könsmärkning i mansjobb och kvinnojobb Hierarkisk fördelning, grad av inflytande och makt formellt och informellt

Från struktur till kultur Föreställningar och sätt att tänka Språk och sätt att prata Värderingar: rätt/fel, bra/dåligt Historier och hjältar Ritualer Humor Bilder Klädsel Rum och inredning

Att passa in Inkludering Att känna sig välkommen Att få bekräftelse Att ha en plats/roll Att ha en röst

Villkor för unga ledare Kvinnornas potential beskrivs i relation till visade prestationer och befintlig kompetens Mäns potential beskrivs i relation till framtida prestationer, där brister ses som temporära och utvecklingsbara med träning och mognad Kvinnor har förhoppningar om karriär och män har förväntningar på karriär, vilket påverkar handlingskraften *S. Linghag

Mansdominans på ledande positioner Män väljer män Mäns tolkningsföreträde för ledarskap Ledarskap manligt könsmärkt Kvinnor som avvikare

Homosocialitet En genom konkurrens uppdriven bekräftelsespiral male bonding Skapande av en fantom Process över tiden Gåvor och gengåvor Resulterar i inkludering (av vissa män) och exkludering (av kvinnor och andra män) Skapar attraktion, identitet och energi

Heterosocialitet Kvinnor bekräftar också män Överlevnad att orientera sig mot makten Markera lojalitet mot normen genom att inte bekräfta andra kvinnor Att inte erkänna diskriminering Att inte arbeta för jämställdhet

Karriärvillkor i akademin På ytan meritokrati, objektivitet viktigt I realiteten starka kulturer; informella nätverk, traditioner, språk, relationer betydelsefullt över tid Icke-händelser snarare än öppen diskriminering Definitioner och bedömning av kompetens, vetenskaplighet, kvalitet och potential är en del av den akademiska gemenskapen Osäkerhet kring anställning och finansiering, drabbar ofta kvinnor hårdare

Akademin som organisationskultur Regler, normer, värderingar Homosocialitet; män ser män och väljer män Hur gör vi kön i organisationen? Hur pratar vi? Hur tänker vi? Hur skämtar vi? Att ge och få bekräftelse; hur? Vad är vetenskap? Vem har tolkningsföreträde för kvalitet? Hur görs inkludering och exkludering i kulturen?

Könsmärkt bedömning av forskningsansökningar Man Djup Bred Excellent, etablerad Bra på samarbete och nätverk Kvinna Smal Grund Ambitiös, duktig Osjälvständig Män ägnas längre talad tid än kvinnor

Betydelser av kompetens, kvalitet och potential Betraktas ofta som något objektivt och självklart Förhandlas fram i praktiken, i sociala processer Maktrelationer, nätverk, att vara med eller utanför, påverkar hur kompetens definieras och värderas Karriär i informella processer; icke-händelser, transparens, aktivt och passivt stöd

Diskriminering i akademin Vad som händer är att inget händer: man blir inte sedd, hörd, läst, refererad, citerad, inbjuden, uppmuntrad, får inte stöd, blir inte validerad Ofta dold, svårt att upptäcka Beroende av bedömningar från forskningsråd, sakkunniga och andra externa bedömare Processer över tid, relationer långsiktiga

Att arbeta för förändring en omfattande process Hur definieras problemet/problemen Vilka är med och definierar problem Vilka argument används Ledningens stöd Aktörer Metoder Resurser Uppföljning

Problemet: ojämställdhet Diskriminering; löner, befordran, rekrytering, utveckling och möjligheter (Sexuella) trakasserier Icke-handlingar, osynliggörande, brist på bekräftelse Exkludering

Argument för jämställdhet Kompetensfråga Kvalitetsfråga Lönsamhetsfråga Arbetsmiljö Makt Demokrati Rättvisa, mänskliga rättigheter Samhällsansvar

Metoder Kartläggning Utbildning Mentorprogram Nätverk Ledarutveckling Projekt Rekrytering Organisationsutveckling Jämställdhetsintegrering (mainstreaming) Kvotering

Vilken förändring? Kvantitativ jämställdhet Ett första steg, kan dölja annat Kvalitativ jämställdhet Svårare att mäta, kräver andra former av uppföljning Förändring av strukturen, t ex fler kvinnor, kan påverka kulturen Förändring av kulturen, t ex större medvetenhet och kunskap, kan ge strukturella effekter

Motstånd Jämställdhetsarbete aktiverar motstånd Kulturella och strukturella hinder Aktiva & passiva motståndsformer Skillnader i kvinnors och mäns inställning

Strukturella hinder Brist på: Analys och argument Stöd Resurser (tid, pengar, kompetens) Inflytande

Kulturella hinder Hur pratas det? Icke-fråga (passivt motstånd) Inget problem (aktivt motstånd) Generationsfråga (det har varit ett problem) En naturlig utveckling (handling onödigt) Diskriminering av män (oklar och motstridig analys)

Kunskap och makt Jämställdhet är en kunskapsfråga och en maktfråga Kunskap leder inte automatiskt till förändring, men påverkar vad som kan sägas och vem som har rätt att säga något Vilja och medvetenhet Prat och handling; motstånd eller led i förändringsprocessen?

Övning Jämställdhetsskalan 1-10 1: Helt ojämställt 10: Helt jämställt Var befinner sig UH-sektorn?

Att tänka på inför strukturreformen A)Vad har vi gjort som är bra? B) Vilka problem finns som skulle kunna förbättras? C)Hur kan reformen bli en väg till positiv förändring?

Utmaningar Likestilling Akademiskt ledarskap för jämställdhet Fördelning på ledande positioner Koncentration av makt i stora organisationer (jämför med Excellence Center) Karriär och meriter vad ger arbete för jämställdhet? Forskning/undervisning- vem bestämmer över tiden? Homosociala kulturer