Jämställdhet I i samhälle och organisation. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet I i samhälle och organisation. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap"

Ann-Sofie Eriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Jämställdhet I i samhälle och organisation Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se

2 Återblick Jämställdhet, Jämlikhet, Mänskliga rättigheter Kön och makt Statistik Lagar och jämställdhetspolitiskt arbete Normer Genussystemet Essentialism vs Konstruktivism Att göra kön/genus Feminism Organisation och kön

3 Rosabeth Moss Kanter Men and Women of the Corporation (1977) Fallstudie av ett stort multinationellt företag, Indsco Könssegregering (Kontorister: 87 % kvinnor, Specialistbefattningar: 79 % män, Chefer: 98% män) Kritik mot individfokuserade förklaringsmodeller Tre strukturella variabler - Möjlighetsstrukturer, dvs. möjligheter att förflytta sig och utvecklas i organisation. - Maktstrukturer, dvs. möjligheter att effektivt agera inom organisationen. - Gruppers sammansättning, minoriteter och majoriteter, här avses förhållandet mellan könens antal i arbetsgrupper och avdelningar.

4 Kvinnliga och manliga könsbrytare Manliga sjuksköterskor och kvinnliga poliser Det är inte bara könsfördelningen utan även kön som har betydelse för upplevelsen av att vara i minoritet. Manliga sjuksköterskor söker sig till avdelningar med mycket teknik.

5 Byråkrati och kön Vad kännetecknar en byråkratisk organisationsstruktur? - Hierarki - Väl definierade och från varandra avgränsade arbetsuppgifter - Kontroll och styrning sker uppifrån och ansvar och befogenheter är knutna till en position i hierarkin - Karriärvägar är fasta och befordringsgången intern - Arbetet är standardiserat och regler och rutiner vidmakthålls för att garantera organisationens intressen. White-Blouse Revolution Marriage Bar Byråkrati och Patriarkat Alternativ till den byråkratiska diskursen

6 Kvinnligt ledarskap/chefskap eller kvinnors villkor som ledare/chefer Kvinnors villkor som chefer - Diskriminering - Motstånd ökar med hierarkin - Karriärglappet Kvinnors strategier som chefer - Könsneutral strategi - Positiv strategi - Omvärldsstrategi Mäns villkor som chefer - Könskategorin och chefsrollen förstärker varandra - Män är kvoterade Mäns strategier som chefer - Förnekelse av kön som betydelsefullt - Här är det kompetens som är viktigast

7 Homosocialitet 1970-talet: Jean Lipman-Blumen - The seeking, enjoyment, and/or preference for the company of the same sex The basic premise of this homosocial view of sex roles suggests that men are attracted to, stimulated by, and interested in other men. It is a process that is noticable in early childhood and is channelled and encouraged by the entire range of social institutions within which males live. Män agerar oftast homosocialt Kvinnor agerar oftast heterosocialt

8 Modern homosocialitetsforskning en bekräftelseritual i en grupp med liknande erfarenheter (Lindgren 1996) Kooptation (Lindgren 1996) Ett homosocialt Vi (Andersson 2003) en könsordnande process där vissa män inkluderas och ömsesidigt bekräftar varandra som överordnade, medan kvinnor och andra män exkluderas. (Holgersson 2006) Kvinnor utgör en nödvändig periferi (Holgersson 2006)

9 Könskonstruktion i arbetslivet Citat och exempel ifrån svensk kommunal räddningstjänst Beskrivningar av Brandmannen - Mångkunnig, Trygg, Vältränad - Folk litar på brandmannen - Brandkåren beskrivs som något stort, starkt och säkert som hjälper alla i olika situationer - Det går inte att komma och säga, det här fixar vi inte, vi måste fixa det, det de inte klarar av, det tycker de att vi ska göra. - Varje individ eller varje kille måste klara av olika saker mycket mer idag.

10 Könskonstruktion i arbetslivet Citat och exempel ifrån svensk kommunal räddningstjänst Beskrivningar av kvinnliga brandmän - För två år sen hade vi våran första heltidsbrandman kvinna (skrattar) kvinnliga brandman här hon var vikarie här och jobbade i tre månader - det är problem med muskelstyrkan, de orkar inte lika mycket, de klarar inte testerna, det funkade inte fysiskt, man ska helst inte ligga på gränsen i testet - och män är väl kanske lite rädda om jobbet kanske så då - de kan många gånger kanske till och med vara bättre än än manliga på många sätt, lugnare, känslan för att trösta, inte så blyga för att visa känslor - hur blir det när de blir 50 och har tre barn, de kanske inte är kvar, de kanske gör något annat

11 Ledarskap som olika konstruktioner av manlighet Auktoritarism Paternalism Entreprenörialism Karriärism Informalism

12 Förändringsarbete i organisationer Förändringsprocesser har både spontana och planerade inslag Förändringsprocesser är könsmärkta Könsblinda förändringsprocesser Könsspecifika förändringsprocesser

13 Jämställdhetsdiskursen i arbetslivet Jämställdhet rör inte oss Jämställdhet en generationsfråga Jämställdhet diskriminering av män Jämställdhet att hjälpa kvinnor Jämställdhet att ta tillvara kompetens Jämställdhet att omfördela makt

14 Jämställdhetsmetoder Kartläggning Rekrytering Kvotering/Positiv särbehandling Utbildning Ledarutveckling Jämtegrering Arbetsvärdering Åtgärdsprogram mot sexuella trakasserier

15 Motstånd Passivt motstånd Aktivt motstånd Prat och handling

16 Härskartekniker Osynliggörande - Motstrategi: Ta plats - Bekräftarteknik: Synliggör Dubbelbestraffning - Motstrategi: Bryt mönstret - Bekräftarteknik: Belöna dubbelt Förlöjligande - Motstrategi: Ifrågasättande - Bekräftarteknik: Respektera Påförande av skuld och skam - Motstrategi: Intellektualisera - Bekräftarteknik: Bekräfta goda normer Undanhållande av information - Motstrategi: Kräv korten på bordet - Bekräftarteknik: Informera

17 Hur kan motstånd låta? Jämställdhet gör könen lika Det är bra som det är eller Sverige är redan jämställt Hälften män, hälften kvinnor, då är det jämställt Folk har väl rätt att välja själva?! Vi är genetiskt skapade att ha olika intressen Jämställdhet är bara en kvinnofråga Jämställdhetssnacket är passé Feminister lägger skulden på män Pelle/Lisa på mitt jobb är inte ett dugg diskriminerad

Relevanta dokument

Hegemonisk maskulinitet II. Begrepp och definitioner Hegemonisk maskulinitet ett ramverk

Hegemonisk maskulinitet II. Begrepp och definitioner Hegemonisk maskulinitet ett ramverk Hegemonisk maskulinitet II Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Begrepp och definitioner Genus som social praktik Den reproduktiva arenan Maskulinitet och femininitet