UNDERRÄTTELSE Sida 1(17) Datum 2008-05-15 Vår referens Dnr: 08-1844 Enheten för accessnät Viktoria Arwinge 08-678 58 76 viktoria.arwinge@pts.se TeliaSonera AB Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska Frågor 123 86 Farsta Underrättelse enligt 7 kap. 4 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) Post- och telestyrelsen (PTS) finner skäl att misstänka att TeliaSonera AB (TeliaSonera) handlar i strid med PTS skyldighetsbeslut av den 24 november 2004 i ärende dnr 04-6948, b punkten 1 och 3. För att efterleva nämnda skyldigheter ska TeliaSonera, redan vid operatörs begäran/förfrågan om nät- och adressinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp, lämna följande information om: - Tillgänglig kapacitet i korskopplingen i kopplingsskåp, enligt specificering på sid. 12. - Etableringshinder som föreligger avseende aktuella kopplingsskåp, enligt specificering på sid. 12 och 13. - Huruvida kopplingsskåpet är beläget utomhus eller inomhus (exempelvis i källare), enligt specificering på s. 13 och 14. - Kontaktuppgifter till fastighetsägare, enligt specificering på s. 14. - Antal kopparpar till slutkund på kopplingsskåpets sekundärsida, enligt specificering på s. 14 och 15. Vidare ska TeliaSonera, för att efterleva nämnda skyldigheter, på begäran av operatör, lämna information om alla ledningslängder från station till slutkund för samtliga slutkundsadresser tillhörande aktuella kopplingsskåp. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Birger Jarlsgatan 16 Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se
2(17) Informationen ska avges i dataformat vid ett leveranstillfälle. Leverans ska ske snarast efter beställning, dock senast inom fem (5) arbetsdagar. Enligt specificering på s. 16. Priset för informationen ska vara kostnadsorienterat enligt LRIC. Har inte TeliaSonera senast den 15 juni 2008 vidtagit rättelse i enlighet med denna underrättelse kan myndigheten med stöd av 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) komma att meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att rättelse skall ske. Ett sådant föreläggande eller förbud kan komma att förenas med vite. Saken Underrättelse enligt 7 kap. 4 LEK avseende operatörs tillgång till nödvändig information för att tillgodose tillträde till kopplingsskåp för etablering av bredbandsutrustning. Bakgrund m.m. Operatörer har inkommit med skrivelser med anledning av att de önskar etablera sin bredbandsutrustning, exempelvis VDSL-utrustning 1, vid kopplingsskåp närmare slutkund. För att realisera tillträdet närmare slutkund krävs att operatörer får tillgång till nödvändig information. PTS har därför inlett tillsyn den 18 februari 2008. Telenor AB Av skrivelse från Telenor AB (Telenor) av den 25 mars 2008 framgår sammanfattningsvis följande. För att realisera tillträde till kopplingsskåp för etablering av VDSL krävs nödvändig information om nätets sträckning mellan telestation, kopplingsskåp samt slutkund. Operatören är beroende av detaljerad information om ledningslängder för samtliga slutkundsadresser tillhörande respektive kopplingsskåp. Även information om ledig plats i korskopplingen, skåpens exakta placering samt kontaktinformation till fastighetsägare i de fall skåpen är placerade i fastighet är nödvändig. För att Telenor ska kunna tillgodogöra sig tillträde till kopplingsskåp på ett lika effektivt sätt som TeliaSonera måste informationen vara tillräckligt exakt. Sedan över 1,5 år har Telenor begärt den information från TeliaSonera som krävs för etablering av VDSL vid kopplingsskåp. Våren 2007 presenterade Förkortningen VDSL står för very high rate digital subscriber line och utgör en DSL teknik som använder koppartråden som medium för att transportera data.
3(17) TeliaSonera ett informationsverktyg som skulle göras tillgängligt för operatörer under Q4 2007. Under 2008 har Telenor på begäran/förfrågan om information erhållit viss information från TeliaSonera avseende aktuella kopplingsskåp. Väsentlig information såsom bl.a. information om tillgänglig kapacitet i korskopplingen, kontaktuppgifter till fastighetsägare då skåp finns i källare, ledningslängder och adresser mellan station och slutkund i ett ändamålsenligt format saknas dock ännu. TDC Song AB Av skrivelse från TDC Song AB (TDC) av den 26 mars 2008 framgår sammanfattningsvis följande. Det saknas information för att tillgodose syftet med tillträde till kopplingsskåp. TDC saknar fullständig information om kopparnätet och exemplifierar i överensstämmelse med Telenor ett antal brister vad gäller tillgänglig information. Projektering och planering för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp är en lång och omfattande process. För att avgöra vilka områden som är intressanta och vilka som är ointressanta och för att avgöra om och i vilken omfattning etablering vid skåp ska ske krävs detaljerad information om hur hela kopparnätet ser ut. TeliaSonera har meddelat TDC att bolaget kan begära information om hur kopparnätet ser ut fördelat per station. På begäran skickar TeliaSonera ett mail med bifogad excel-fil med begärd information. I typfallet Farsta skulle informationen vara så omfattande att det skulle krävas sex filer. TDC skulle debiteras per station som man önskar tillgång till information till. TDC har sedan år 2007, då TeliaSonera först presenterade denna lösning, beskrivit vilka problem denna omständliga process ger upphov till och begärt att TeliaSonera istället skulle tillhandahålla informationen på ett enklare sätt. TDC önskar att TeliaSonera sammanställer nödvändig information i en databas för samtliga operatörer att nyttja antingen hela eller delar av. På så sätt skulle informationen finnas lätt tillgänglig och kostnaderna för framtagandet vara minimala. TeliaSonera har avslagit denna begäran. TeliaSonera Vid PTS möte med TeliaSonera den 3 april 2008 redogjorde bolaget sammanfattningsvis för följande.
4(17) Kopplingsskåp utgör förgreningspunkter och ägs av TeliaSonera. De innehåller kablar, som ansluts till kopplingsplintar för korskoppling. Alla kopplingsskåp hör till en viss telestation och de är anslutna med koppar. Kopplingsskåpen ligger oftast direkt under en telestation eller KC (utbrutet abonnentsteg). Vidare kan ett eller flera kopplingsskåp ligga under ett kopplingsskåp. Etablering av bredbandsutrustning kan ske i teknikskåp vid sidan av ett kopplingsskåp på gatan eller i skåp i källare. Befintliga kopplingsskåp är för små för att rymma utrustningen, kraft och eventuell kyla. Därmed behöver operatören som vill etablera exempelvis VDSL för sin slutkundsverksamhet i likhet med TeliaSonera bygga ett teknikskåp bredvid kopplingsskåpet för detta ändamål. Varje operatör ansvarar själv för sina teknikskåp, med avseende på aktiv utrustning, strömförsörjning, nödvändiga tillstånd av fastighetsägaren, installation och drift. Fiber behöver anslutas direkt till teknikskåpen för att transportera data. Teknikskåpet måste placeras inom ca 100 m från kopplingsskåpet för att hantera överföringen av data genom kopparkabel som ansluter teknikskåpet med kopplingsskåpet. Operatören köper denna anslutning (anslutning av operatörsägd kabel) från TeliaSonera. Vid behov offererar TeliaSonera utbyggnad av kopplingsskåpet för terminering av önskat antal kabelpar. Om TeliaSonera i något fall inte kan erbjuda sådan utbyggnad, t.ex. p.g.a. att bolaget inte får disponera mer utrymme av fastighetsägaren eller inte får nödvändigt bygglov, kan det inträffa att anslutning av operatörsägd kopparkapel inte kan erbjudas eller att bara en mindre kabel kan anslutas. TeliaSonera redogör vidare för en manual som bolaget offentliggjorde för operatörer den 3 april 2008. Av manualen, Listor på kopplingsskåp och adresser, framgår att operatörer nu kan beställa dessa listor av TeliaSonera för etablering av VDSL i teknikskåp (subloops). Informationen i listorna avser följande: En ögonblicksbild av hur accessnätet per UTO (stationsområde) ser ut Alla kopplingsskåp som hör till en av operatören omfrågad station/uto Hur kopplingsskåpen är kopplade i förhållande till varandra (överskåp/underskåp) Vilka anläggningsadresser (slutkundsadresser) som finns knutna till respektive kopplingsskåp Kopplingsskåpens adresser och om adress saknas så anges koordinater
5(17) Om en eller flera koncentratorer (KC 2 ) är knutna till en huvudstation kan operatören välja att ange huvudstationens stationssignatur och få information om samtliga KC och samtliga kopplingsskåp eller ange stationssignaturen för enskild KC och får samtliga kopplingsskåp inom KC-området. Listorna byggs upp genom att bästa kopplingsväg tas fram för alla anläggningsadresser inom efterfrågat UTO och de skapas vid varje ny förfrågan/beställning av nät- och adressinformation för ett UTO. Accessnätsinformationen presenteras i listor som mailas till operatören som beställt listan. En operatör kan beställa information om kopplingsskåp tillhörande flera stationer vid ett och samma tillfälle. Detta sker genom att beställningen görs i en excelbilaga. Informationen genereras till två listor; lista 1 innehåller information om KC, kopplingsskåp och anläggningsadresser. TeliaSonera tillhandahåller denna information genom ett eller flera mail beroende på informationsmängden för aktuellt UTO. Lista 2 innehåller information om kopplingsskåpens adresser. Även denna information presenteras separata mail. Operatörerna erhåller beställd information inom fem arbetsdagar. TeliaSonera demonstrerade hur en lista kan se ut över en station varvid PTS noterade att det inte framgår av listorna vilka skåp som en operatör inte kan etablera sig i p.g.a. att tekniska förutsättningar saknas. PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 PTS genomförde även ett besök hos TeliaSonera den 25 april 2008. Syftet med besöket var att inhämta information om relevanta system och TeliaSoneras tillgång till information för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. På PTS uppdrag deltog även en extern konsult från bolaget Netlight Consulting AB, med dokumenterad erfarenhet från nätplanering hos telekomoperatörer. Nedan redovisas vad som i huvudsak framkom vid besöket. Flera teleoperatörer utreder för närvarade om VDSL teknik kan vara ett sätt att erbjuda högre bithastigheter till sina kunder. Generellt kräver tekniken att kopparledningen mellan operatörens modem och kundens modem är högst 1000 m. Detta kan dock variera p.g.a. av tjänst och kabeldämpning. Avståndskravet gör att operatören, i de flesta fall, inte kan placera sin utrustning i TeliaSoneras telestationer, som är brukligt för ADSL, utan måste placera den i eller i nära anslutning till TeliaSoneras kopplingsskåp närmare slutkunden. 2 KC utgör ett utbrutet abonnentsteg, innehåller aktiv utrustning, strömförsörjning samt korskoppling
6(17) För att välja teknisk lösning och beräkna etableringskostnaden kring en placering av bredbandsutrusning, såsom exempelvis VDSL, måsta operatören minst veta: 1. Geografiskt läge och placering av kopplingsskåp 2. Adresser till kopplingsskåp/rack i källare 3. Antal kopparpar till slutkund på kopplingsskåpets sekundärsida 4. Tillgänglig kapacitet i korskopplingen i kopplingsskåp 5. Samtliga ledningslängder mellan kopplingsskåp och slutkundsadresser för respektive kopplingsskåp 6. Förutsättningar för placering av egen utrustning i/ i anslutning till kopplingsskåp 7. Om det föreligger etableringshinder som gör att tillträde till ett kopplingsskåp inte är möjligt 8. Kontaktuppgifter till fastighetsägare av fastigheter där kopplingsskåp/rack i källare finns Två system identifierades som centrala vad gäller innehåll av relevant nätinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp, TAD och GIS. TAD TAD-databasen är en kombination av anläggningsregister och förbindelseregister. Den innehåller adressinformation och information om kopplingspunkter för förbindelsen från telestationen till kunduttaget, t.ex. allokering av kopplingsplintar och om det finns ledig plats i dem. Det finns också ett fritextfält där noteringar kan göras om kopplingsskåpets placering, t.ex. om skåpet är placerat på gatan eller på vägg i källare. Enligt TeliaSonera innehåller TAD ingen information om ledningslängder, ledningsarea eller dämpning. Systemet TAD innehåller sammanfattningsvis bl.a. följande information: Alla adresser kopplade till ett skåp/station/kc Alla skåp och hur skåpen är anslutna i förhållande till varandra Utrymme i kopplingsskåp/ stationer Ledig kapacitet i korskopplingen (tomma plintar) i kopplingsskåp/stationer Hur skåp är anslutna med förbindelsekablar och primärkablar.
7(17) Antal primärkablar och föreningskablar anslutna per skåp Underskåp under en station och sekundärskåp till underskåpen GIS TeliaSoneras GIS-system (geographic information system) är inte som namnet antyder ett geografiskt informationssystem. Det är en digital karta med olika lager. I de olika lagren är telestationer, kopplingsskåp, kanalisation, kopparkablar, kopplingspunkter och kunduttag inritade. Det finns därför ingen data kopplad till ritobjekten, som t.ex. ledningslängder och dämpning. Kabelarean anges direkt i ritningen, i sifferform, inritad i ritningen. Det finns inte heller några detaljritningar av rum eller gator där kopplingsskåpen är placerade. GIS innehåller bl.a. information om: Var stationer/kopplingsskåp och KC är placerade Inmätt kanalisation Sekundära kablar (från skåp till slutkund) Förbindelsekablar (mellan skåp) Primärkablar (från station till skåp kan ej ses) Uppgift om dimension på kablar och därmed dämpning Huruvida skåp står utomhus eller inomhus. En operatör kan beställa information om ledningslängden mellan station och slutkund genom funktionerna Adressök/Telefonnummersök. Operatören betalar 56 öre per förfrågan per adress. Information om ledningslängden mellan station och kopplingsskåp erhålls genom funktionen Ledningsdata. Informationen kostar 440 kr per förfrågan. När operatörerna frågar om ledningslängden från kopplingsskåp till slutkund gör TeliaSonera en manuell mätning av ledningslängden mellan telestation och kopplingsskåp direkt i den digitala kartan. Operatören måste själv räkna ut avståndet mellan kopplingsskåpet och slutkunden genom att subtrahera avståndet mellan telestationen och kopplingsskåpet från avståndet mellan telestationen och slutkunden. Kartans upplösning är för dålig för att man manuellt ska kunna mäta avståndet mellan kopplingsskåp och slutkund med högre noggrannhet. Vid genomgång av TeliaSoneras system noterades att TeliaSonera har tillgång till information om etableringshinder som kan föreligga för bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. Det kan exempelvis utgöras av ett
8(17) kopplingsskåp som har både en föreningskabel och en primärkabel ansluten. Tillträde kan även nekas om tekniska hinder föreligger med överhörning, som bl.a. kan uppstå om en operatör etablerar sig i ett underskåp, förutsatt att etablering av VDSL redan skett i ett överskåp till underskåpet 3. Ytterligare en anledning kan vara att kabelavstånd mellan anslutna kopplingsskåp är för långa. Grossistkund erhåller information om etableringshinder först då beställning/offert lämnas till TeliaSonera för etablering av VDSL vid ett visst kopplingsskåp. Informationen erhålls därmed inte redan då operatör gör förfrågan/begäran om nät- och adressinformation, som är den första aktivitet som en operatör vidtar vid nätplanering för etablering vid kopplingsskåp. Detta innebär att grossistkunden lägger ner både tid och pengar på att använda den nätinformation som kan köpas från TeliaSonera, för att sedan vid beställningstillfället riskera att få besked att det inte går att etablera sig vid det skåp som operatören bedömt som intressant. Skäl Tillämpliga bestämmelser Enligt 4 kap. 4 första stycket LEK ska en operatör som enligt 8 kap. 7 har ett betydande inflytande på en viss marknad, i enlighet med 8 kap. 6 åläggas en eller flera av de skyldigheter som anges i 5 12. En sådan förpliktelse skall syfta till att skapa effektiv konkurrens. Av 4 kap. 6 LEK följer att en operatör som avses i 4 får förpliktas att tillämpa icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet. En sådan skyldighet ska särskilt säkerställa att operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster, samt att de tjänster som den information som operatören erbjuder andra tillhandahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för operatörens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster. Enligt 4 kap. 8 punkten 1 LEK får en operatör som avses i 4 förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specificerade nätdelar och tillhörande installationer. Enligt 4 kap. 11 första stycket LEK får en operatör som avses i 4 kap. 4 förpliktas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller 3 I accessnätet finns förgreningspunkter. I hierarkin är överskåp placerade närmre telestationen jämfört med underskåp.
9(17) annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 8 kap. 6 visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Enligt 4 kap. 11 andra stycket LEK framgår att en förpliktelse enligt första stycket även kan avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. Enligt tredje stycket ska den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser. Av 7 kap. 4 LEK framgår att om tillsynsmyndigheten finner skäl att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt denna lag inte efterlever lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, skall myndigheten underrätta den som bedriver verksamheten om detta förhållande och ge denne möjlighet att yttra sig. I underrättelsen skall myndigheten ange att den kan komma att meddela ett föreläggande eller förbud enligt 5, om inte rättelse sker inom skälig tid. Skälig tid får inte understiga en månad, annat än vid upprepade fall av överträdelse, om inte den som underrättas samtycker till en kortare tidsfrist. Post- och telestyrelsens bedömning PTS har med stöd av 8 kap. 6 och 4 kap. 8 LEK i beslut den 24 november 2004 i ärende nr 04-6948, b punkten 1 (Skyldighetsbeslutet) ålagt TeliaSonera skyldighet att, i egenskap av operatör med sådant betydande inflytande som avses i 8 kap. 7 samma lag på marknaden för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall- och delaccessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster (LLUB), tillgodose varje rimlig begäran från andra operatörer om tillträde till konventionella abonnentledningar av metall samt tillträde till tillhörande installationer. Skyldigheten omfattar också tillträde till de driftstödsystem, informationssystem eller liknande funktioner som krävs för att tillgodose syftet med tillträdet. Enligt Skyldighetsbeslutet av den 24 november 2004 i ärende dnr 04-6948, b punkten 2 har TeliaSonera förpliktats att med stöd av 4 kap. 11 LEK tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt kostnadsredovisningsmetoden LRIC för tillträde till konventionella abonnentledningar och tillhörande installationer. Av
10(17) Skyldighetsbeslutets bilaga 1 punkt 2.3 ska prissättning ske med utgångspunkt i hybridmodellen och den av PTS framtagna prismetoden 4. Av Skyldighetsbeslutet punkten 3 följer att TeliaSonera har förpliktats med stöd av 4 kap. 6 LEK att tillämpa icke-diskriminerande villkor för tillträde till konventionella abonnentledningar och tillhörande installationer. Enligt Skyldighetsbeslutets bilaga 1 punkten 3.1 skall TeliaSonera tillämpa ickediskriminerande villkor i sin verksamhet avseende tillträde enligt punkt 1. TeliaSonera skall under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor mot andra köpare. De tjänster och den information som TeliaSonera erbjuder andra skall tillhandahållas på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för TeliaSoneras egna tjänster. Tillträde till kopplingsskåp Tillträde enligt punkten 1 i Skyldighetsbeslutet omfattar tillträde till tillhörande installationer som hänger samman med fullt och delat tillträde, d.v.s. samlokalisering och tillträde till övriga relevanta installationer. I analogi med vad som gäller för telestationer förbinds korskopplingen i kopplingsskåp genom en tvinnad parkabel av metall med nätanslutningspunkten i en abonnents lokaler. För att kunna erbjuda slutkunder mer kapacitetskrävande tjänster önskar operatörer etablera sin bredbandsutrustning vid kopplingsskåp, som finns närmare slutkunden jämfört med telestationerna. Detta innebär att operatörer behöver tillträde till kopplingsskåp som finns på gata eller i källare i flerfamiljshus. Tillämpningsfallen 1 och 2 nedan visar etablering av VDSL vid kopplingsskåp på gata respektive i källare i flerfamiljshus 5. 4 LRIC prismetod för grossistprodukter den 4 februari 2004. 5 Bilden är hämtad ur Skanova Access Produktspecifikation om kopparaccess, Bilaga 1 till Ramavtal om Kopparaccess
11(17) Tillgång till information som krävs för att tillgodose syftet med tillträde till kopplingsskåp på icke diskriminerande villkor Såsom TeliaSonera utformat etableringsprocessen för bredbandsutrustning (VDSL) vid kopplingsskåp, beställer operatörer i ett första steg information om anläggningsadresser för kopplingsskåp som ligger under en telestation/kc samt adresser/koordinater till kopplingsskåpet. Därefter beställer operatören uppgifter om ledningslängder. Den erhållna datan bearbetas av operatören internt och därefter kan operatören besluta att lägga en beställning om etablering av bredbandsutrustning vid ett eller flera kopplingsskåp till TeliaSonera. Dock finns ett antal brister som PTS noterat i processen vad gäller tillgång till information för tillträde till kopplingsskåp. Det är PTS bedömning att nuvarande process inte till fullo tillgodoser syftet med tillträdet och att processen till delar är diskriminerande. Vid PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 kunde myndigheten konstatera att TeliaSonera, till skillnad från övriga operatörer, har tillgång till väsentlig information för tillträde till kopplingsskåp enligt nedan. Övriga operatörer erhåller heller inte denna information från TeliaSonera i det första skedet då operatör beställer adress- och nätinformation om kopplingsskåpen.
12(17) - Tillgänglig kapacitet i korskopplingen i kopplingsskåp - Etableringshinder som föreligger avseende aktuella kopplingsskåp - Huruvida kopplingsskåpet är beläget utomhus eller inomhus (exempelvis i källare) - Kontaktuppgifter till fastighetsägare - Antal kopparpar till slutkund på kopplingsskåpets sekundärsida Information om tillgänglig kapacitet i korskopplingen Med tillgänglig kapacitet i korskopplingen avses antal plintplatser som är lediga för anslutning av kopparkabel. Anslutning av kopparkabel kan ske genom en extern anslutningskabel av koppar alternativt genom operatörsägd kopparkabel, vilket är nödvändigt för att förbinda operatörens utrustning med korskopplingen i kopplingsskåpet 6. Om det saknas utrymme i korskopplingen alternativt om det inte finns tillräckligt med ledig kapacitet i korskopplingen krävs betydande investeringar från en operatör som vill etablera sig vid ett kopplingsskåp. En sådan investering kan visa sig olönsam och är därför inte självklar. Utifrån PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 kan myndigheten konstatera att TeliaSonera har tillgång till information om ledig kapacitet i korskopplingen i kopplingsskåp. Utredningen av detta ärende har även visat att övriga operatörer saknar denna information. TeliaSonera ska därför lämna information om tillgänglig kapacitet i korskopplingen i kopplingsskåp. Informationen ska innehålla uppgift om lediga plintplatser för anslutning av extern anslutningskabel av koppar eller för operatörsägd kopparkabel. TeliaSonera ska tillhandahålla informationen vid det tillfälle då operatör gör en begäran/förfrågan om nät- och adressinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingskåp. Information om etableringshinder Såsom TeliaSonera utformat processen vad gäller tillgång till information för etablering av bredbandsutrustning (VDSL) vid kopplingsskåp, beställer och betalar operatören initialt för information som avser anläggningsadresser till kopplingsskåpen samt skåpens adresser/koordinater. Operatören beställer därefter information om ledningslängder från telestation till slutkund samt från telestation till kopplingsskåp. Utifrån denna data kan operatören själva beräkna ledningslängden mellan kopplingsskåpet och slutkunden. Efter intern analys av 6 Se bild på s. 11.
13(17) operatören av erhållen information kan det bli aktuellt för en operatör att beställa etablering av bredbandsutrustning i ett kopplingsskåp. Information om huruvida det föreligger etableringshinder 7 vid kopplingsskåp erhåller operatören först vid beställnings- offerttillfället och vid detta tillfälle kan operatören därmed nekas tillträde på dessa grunder. Etableringshinder kan exempelvis utgöras av att en primärkabel och en föreningskabel är anslutna till samma kopplingsskåp Vid PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 konstaterades att TeliaSonera har tillgång till information om etableringshinder. Trots detta erhåller operatör inte denna information redan vid tillfället då operatör begär information om adresser och nät avseende kopplingsskåp. TeliaSonera tillhandahåller denna information först vid tillfället då operatör beställer/begär offert om etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. Konsekvensen av detta blir att operatörer lägger ned både tid och pengar på att beställa och bearbeta data om kopplingsskåp, vilka sedan kan vara omöjliga att etablera sig vid. För att tillgodose syftet med tillträde till kopplingsskåp ska TeliaSonera därför tillhandahålla information om etableringshinder på icke-diskriminerande grunder. Detta innebär att TeliaSonera ska lämna information om etableringshinder vid kopplingsskåp redan vid tillfället då operatör begär adressoch nätinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. Information om huruvida kopplingsskåpet är beläget utomhus eller inomhus En etablering av bredbandsutrusning utomhus respektive inomhus i en fastighet kräver olika stora insatser av operatören. Om kopplingsskåpet är beläget utomhus krävs tillstånd från markägare och bygglov för byggnation av teknikskåp brevid kopplingsskåpet. Detta är nödvändigt då kopplingsskåpen inte är dimensionerade för att rymma nödvändig bredbandsutrustning. Mot bakgrund av detta kan processen vad gäller etablering av bredbandsutrustning i kopplingsskåp utomhus vara mer tidskrävande och mer kostsam jämfört med en etablering inomhus. Båda aspekterna, tid och kostnader, är väsentliga för en operatör som analyserar etableringsmöjligheter vid kopplingsskåp samt i vilken turordning etablering vid olika skåp ska ske. Vid PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 konstaterades att bolaget har tillgång till denna information. Det är PTS bedömning att information om huruvida kopplingsskåp är belägna utomhus eller inomhus är nödvändig för tillträde till kopplingsskåp. Vidare ska informationen tillhandahållas på icke-diskriminerande villkor. 7 Med etableringshinder avser samtliga tekniska hinder som innebär att en operatör på objektiva grunder nekas tillträde till TeliaSoneras kopplingsskåp
14(17) TeliaSonera ska utifrån ovan lämna information om huruvida kopplingsskåpet är beläget utomhus eller inomhus redan vid tillfället då operatör begär adressoch nätinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. Information om kontaktuppgifter med fastighetsägare För att tillträdande operatör ska kunna bilda sig en uppfattning om utrymmet i och omgivning vid kopplingsskåp/rack i källare, är det väsentligt att operatören har möjlighet att kontakta fastighetsägare för att därigenom kunna besöka fastigheten. Det är PTS bedömning att tillgång till information om kontaktuppgifter till fastighetsägare är nödvändigt för tillträde till kopplingsskåpet enligt p. 1 skyldighetsbeslutet. Vidare ska operatörer ha tillgång till denna information på icke diskriminerande villkor i enlighet med punkten 3 i skyldighetsbeslutet. Vid PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 noterades att bolaget har tillgång till kontaktuppgifter till fastighetsägare där kopplingsskåp/rack är placerade. TeliaSonera ska därför tillhandahålla information om kontaktuppgifter till fastighetsägare. Informationen ska lämnas vid det tillfälle då operatör gör en förfrågan/begäran om information om nät- och adressuppgifter för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. Med tillhandahållande av information om kontaktuppgifter till fastighetsägare avses att TeliaSonera ska lämna alla kontaktuppgifter till fastighetsägare som bolaget förfogar över. Exempelvis kan informationen utgöras av följande uppgifter; Namn på fastighetsägare, adressuppgifter, organisationsnummer, telefonnummer och email-adresser. I avsaknad av samtliga dessa uppgifter ska TeliaSonera åtminstone tillhandahålla namn, adress och telefonnummer till fastighetsägaren. Antal kopparpar till slutkund på kopplingsskåpets sekundärsida För att med lönsamhet utnyttja tillträde till konventionella abonnentledningar och tillhörande installationer krävs oftast en volym kunder inom ett geografiskt begränsat område för att uppnå erforderliga skalfördelar. En etablering föregås ofta av en omfattande planering varför tillgången till information från TeliaSonera är av stor betydelse. En etablering av bredbandsutrustning i kopplingsskåp förutsätter att operatören kan göra en noggrann analys av dennes förmåga till lönsamhet. I detta avseende är information om antal kopparpar per kopplingsskåp avgörande för tillträdet. Denna information är även nödvändig för att göra en korrekt analys och beräkning av nödvändig dimensionering av den utrustning och av det lokalutrymme som krävs för etablering vid kopplingsskåpet. Bilden nedan
15(17) illustrerar ett kopplingsskåps primär- och sekundärsida, till vilka kopparpar ansluts 8. Vid PTS besök hos TeliaSonera den 25 april 2008 noterades att bolaget, till skillnad från övriga operatörer, har tillgång till information om antal kopparpar i kopplingsskåpet. TeliaSonera är skyldigt att tillhandahålla nödvändig information för att tillgodose syftet med tillträdet på icke-diskriminerande villkor. Utifrån ovan ska TeliaSonera, för att tillgodose syftet med tillträdet till kopplingsskåp, tillhandahålla information om antal kopparpar till slutkund på kopplingsskåpets sekundärsida. Informationen ska lämnas redan vid tillfället då operatör begär adress- och nätinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp. 8 Handbok telenät 1994, Försvarsmakten
16(17) Tillhandahållandet av information om ledningslängder mellan station och slutkund För att en operatör ska kunna avgöra om det är möjligt att etablera bredbandsutrustning vid ett kopplingsskåp för att leverera bredbandstjänster behöver denne ha information om ledningslängden mellan kopplingsskåpet och slutkunden. Vid PTS besök hos TeliaSonera den 25 april noterades att bolaget har utformat följande rutinen för att en operatör ska erhålla denna information. Operatören beställer initialt information om ledningslängder från telestation till slutkund per slutkundsadress. Därefter beställer operatören ledningslängden mellan telestationen och det kopplingsskåp som operatören finner intressant för etablering av bredbandsutrustning. Utifrån denna data kan operatören själv beräkna ledningslängden mellan kopplingsskåpet och slutkunden. PTS bedömning är att TeliaSoneras rutin för tillhandahållande av information om ledningslängder mellan station och slutkund är mycket omständlig och tidskrävande till sin utformning. Det kan konstateras att operatörer behöver ha tillgång till ett väsentligt antal ledningslängder mellan station och slutkund för en stor mängd slutkundsadresser. Detta för att avgöra om bredbandsutrusning kan etableras för att leverera önskvärda slutkundstjänster. Det kan vidare konstateras att TeliaSonera har tillgång till samtliga ledningslängder mellan telestationen och slutkunden för samtliga slutkundsadresser inom ett UTO. Med nuvarande rutin kan operatören endast göra en sökning per adress för att därigenom erhålla en ledningslängd i taget kopplad till denna adress. Detta trots att TeliaSonera har denna data om samtliga adresser och ledningslängder mellan station och slutkund i en databas, vilket därmed medger att bolaget skulle kunna tillhandahålla uppgifterna till begärande operatör på ett mer ändamålsenligt vis. Mot bakgrund av ovan ska TeliaSonera, på begäran av operatör, lämna information om alla ledningslängder från station till slutkund för samtliga slutkundsadresser tillhörande aktuella kopplingsskåp. Informationen ska avges i dataformat vid ett leveranstillfälle. Leverans ska ske snarast efter beställning, dock senast inom fem (5) arbetsdagar. Priset för informationen ska vara kostnadsorienterat enligt LRIC. Slutsats PTS finner mot bakgrund av ovan skäl att misstänka att TeliaSonera handlar i strid med PTS skyldighetsbeslut av den 24 november 2004 i ärende dnr 04-6948, b punkten 1 och 3.
17(17) För att efterleva nämnda skyldigheter ska TeliaSonera, redan vid operatörs begäran/förfrågan om nät- och adressinformation för etablering av bredbandsutrustning vid kopplingsskåp, lämna följande information om: - Tillgänglig kapacitet i korskopplingen i kopplingsskåp, enligt specificering på sid. 12. - Etableringshinder som föreligger avseende aktuella kopplingsskåp, enligt specificering på sid. 12 och 13. - Huruvida kopplingsskåpet är beläget utomhus eller inomhus (exempelvis i källare), enligt specificering på s. 13 och 14. - Kontaktuppgifter till fastighetsägare, enligt specificering på sid.14. - Antal kopparpar till slutkund på kopplingsskåpets sekundärsida, enligt specificering på s. 14 och 15. Vidare ska TeliaSonera, för att efterleva nämnda skyldigheter, på begäran av operatör, lämna information om alla ledningslängder från station till slutkund för samtliga slutkundsadresser tillhörande aktuella kopplingsskåp. Informationen ska avges i dataformat vid ett leveranstillfälle. Leverans ska ske snarast efter beställning, dock senast inom fem (5) arbetsdagar. Enligt specificering på s. 16. Priset för informationen ska vara kostnadsorienterat enligt LRIC. TeliaSonera bereds tillfälle att senast den 5 juni 2008 yttra sig över denna underrättelse. I yttrandet bör anges vilka åtgärder bolaget vidtagit med anledning av ovanstående. David Troëng Avdelningschef