Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Relevanta dokument
HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Arbete och helkroppsvibrationer hälsorisker. Kunskapsöversikt. Rapport 2011:8

Arbete och helkroppsvibrationer hälsorisker. Kunskapsöversikt. Rapport 2011:8

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Ländryggsbesvär i arbetet

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

Ohälsans trappa 2004

Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet

Vibrationsforskning Umeå. Vibrationsdatabasen Hans Pettersson. Innehåll. Innehåll. Handhållna maskiner Fältmätta värden (400 värden)

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Helkropps vibrationer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Fertilitet och rökning

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Bilaga till rapport 1 (10)

Domstolssakkunniga i arbetsskademål. Arbete, arbetsskada och arbetsmiljö. hjälp eller stjälp?

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

GRAVID eller ammande i måleribranschen

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5

LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Prevention och behandling vid

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Implementering av artrosskolor

RMP section VI.2 Elements for Public Summary

Astma och allergier effekter av miljön

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Hälsorisker med kadmium hos barn

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Erbjudande om fosterdiagnostik

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Arbetsmiljön i staten år 2005

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Nationella riktlinjer för f tandvården

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

SCB (9) BV/AKU, Peter Beijron phone: peter.beijron@scb.se Box Stockholm

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 4 to Annex 12 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. för mer information och länk till webbshop

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

FREKVENS OCH DESKRIPTIVA TABELLER ÖVER ARBETSMILJÖN TRÄDGÅRDSNÄRINGEN

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Patientstatistik 2016

Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 12 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Transkript:

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus Risker och säkerhet med tunga fordon i gruvindustrin 1

Exponering i arbetet 300 000 anställda 12 procent av männen och 2 procent av kvinnorna minst ¼ av sin arbetstid Vibrationsnivåer 2

Författare: Lage Burström, Tohr Nilsson, Jens Wahlström Rapport 2011:08 - Arbete med helkroppsvibrationer - hälsorisker - Kunskapsöversikt Arbete och Hälsa: 2012;46(2) Systematiska kunskaps - översikter - Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet Syfte Arbetsmiljöverket: Sambandet mellan exponering för helkroppsvibrationer och olika sjukdomar/besvär Arbete och hälsa: Sambandet mellan exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet. 3

Genomförande Genomgång av tillgänglig vetenskaplig litteratur Inklusion: Både exponering och hälsoutfall Kvalitetsgradering HKV - Ökad dödlighet Helkroppsvibrationer har diskuterats som orsak till högre dödlighet bland gruvarbetare. Få studier så det saknas vetenskapligt stöd. 4

HKV - hjärt- kärlsjukdom Ökad risk för hjärtinfarkt respektive död i hjärtinfarkt har rapporterats. Exponerings-svars samband talar även för ett samband mellan HKV och hjärtinfarkt. Bevisstödet baseras på ytterst få studier. Andra förväxlingsfaktorer har endast delvis kontrollerats. HKV - prostatacancer Ökad risk för prostatacancer har ett begränsat stöd i litteraturen Samtliga studier som påvisat ett samband har dock omfattat chaufförer 5

HKV - manlig fertilitet Ytterst få studier belyser risken för störd spermiefunktion. Enstaka av dessa studier har rapporterat nedsatt spermiekvalitet för de personer som exponerats. HKV - foster och gravida Flertalet hälsorisker för såväl gravid som foster har studerats utan vetenskapligt stöd. Hälsofara i form av för tidig förlossning och spontanabort har endast svagt stöd och endast i enstaka studier. För ett samband mellan HKVexponering och spontan-abort talar enstaka studie som visar på ett exponerings-svars samband. 6

HKV - gravida Långvarig exponering för vibrationer kan förvärra, i övrigt normala trötthets- och smärtsymptom hos gravida kvinnor. Belastningen från tyngden av foster och livmoder samverkar ogynnsamt till ökad ländryggsbelastning vid HKV exponering HKV- mag/tarmbesvär & urinblåsa Det saknas för närvarande stöd för att uppkomst av sjukdom på urinblåsan respektive magtarmkanalen kommer från exponering för HKV. 7

HKV - ögon Enstaka fall av linsluxation har rapporterats hos åldrade i samband med exponering för HKV på vibratorplatta HKV - Ländryggsbesvär Ca 80% upplever ryggbesvär någon gång i livet För mellan 10-50% kvarstår smärtan mer än 3 månader Oftast ospecifik också det som studerats mest i förhållande till HKV. 8

HKV - Ländryggsbesvär Group by Quality Study name Statistics for each study Odds ratio and 95% CI Odds Lower Upper ratio limit limit Z-Value p-value High Bovenzi et al. (2002) 1,230 0,981 1,542 1,795 0,073 High Bongers et al. (1990) 9,000 4,382 18,485 5,983 0,000 High Bovenzi & Zadini (1992) 2,540 1,551 4,159 3,704 0,000 High Boshuizen et al. (1992) 1,491 0,926 2,401 1,646 0,100 High Bovenzi & Betta (1994) 2,390 1,565 3,649 4,035 0,000 High Bovenzi et al. (2006) 2,810 1,309 6,034 2,650 0,008 High Burdorf et al. (1993) 1,749 1,029 2,973 2,066 0,039 High 1,734 1,483 2,028 6,901 0,000 Low Boshuizen et al. (1990a) 1,934 1,155 3,238 2,507 0,012 Low Johanning (1991) 2,285 1,440 3,625 3,507 0,000 Low Okunribido et al. (2006) 0,938 0,514 1,711-0,210 0,834 Low Palmer et al. (2003) 1,403 1,229 1,601 5,024 0,000 Low Magnusson et al. (1996) 1,907 1,241 2,929 2,948 0,003 Low Johanning et al. (2006) 4,240 3,199 5,619 10,055 0,000 Low Hoy et al. (2005) 3,516 1,045 11,831 2,031 0,042 Low Kumar et al. (2001) 2,700 1,197 6,092 2,392 0,017 Low 1,750 1,573 1,945 10,331 0,000 Overall 1,745 1,598 1,905 12,423 0,000 0,1 0,2 0,5 1 2 5 10 Favours A Favours B HKV - Ischias 9

HKV - Ländryggsbesvär och exponering HKV - nacke/skuldra Färre studier än för ländryggsbesvär Svårt avgöra om risken beror på HKV eller andra faktorer (arbetsställningar) 10

HKV - höft och knä Väldigt få studier Studier som studerat höftartros och knäartros har inte observerat något säkert samband med HKV HKV - åksjuka/rörelsesjuka Många studier Etablerat samband 11

Sårbarhetsfaktorer 1. Kön 2. Ålder 3. Ärftlighet 4. Kroppskonstitution (BMI, längd) 5. Tidigare ryggbesvär 6. Bruk av tobak Samverkan HKV och andra arbetsmiljöfaktorer 1. Ogynnsamma arbetsställningar 2. Ensidiga rörelser 3. Tunga lyft 4. Långvarigt sittande 5. Höga krav och låg kontroll 6. Upplevd tidspress och upplevd stress 12

Begränsningar Inkluderat studier med uppgifter om exponering och hälsoutfall Många olika exponeringsnivåer Engelskspråkiga tidskrifter Störfaktorer (konfounders) Friska arbetare healthy worker Enbart män Sammanfattning Det finns vetenskapligt stöd för att exponering för helkroppsvibrationer innebär en ökad risk för ländryggs- samt för ischiassmärta. Risken för vardera är knappt dubblerad. Det är osannolikt att det sammantagna riskmönstret kan förklaras av enbart andra samvarierande faktorer. 13

Sammanfattning För nack- skuldersmärta finns en ökad risk hos individer med arbeten som innebär exponering för helkroppsvibrationer (ej särskilja). Det finns stöd för att övergående åksjuka/rörelsesjuka kan uppstå av vibrationer Sammanfattning Det saknas tillförligt underlag för ogynnsam påverkan från helkroppsvibrationer på gravida och foster, manlig fertilitet, urinblåsa och magtarmkanal, höft- och knäsmärta, ögon, hjärt-kärlsjukdom, prostatacancer samt mortalitet. 14

Tack för Er uppmärksamhet 15