Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Transkript

1 Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi och Human factors Sällskapet Sverige)

2

3 Viktiga vårdbeslut som rör patienters hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag Grov uppskattning: nya medicinska artiklar varje dygn nya artiklar per timme Databas för biomedicinsk litteratur innehåller mer än 21 miljoner vetenskapliga artiklar SBU:s resultat berör många, både patienter och anhöriga Systematisk litteraturöversikt enligt en noggrann metod

4 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Därvid ska särskilt kvinnors arbetsmiljöer beaktas. SBU ska utgå från Försäkringskassans behov av ökad kunskap vid handläggning av arbetsskador. SBU ska samråda med Försäkringskassan. Uppdrag i SBU:s regleringsbrev 2011, 2012, 2013 och 2014

5 SBU:s projekt om samband mellan arbete och sjukdom Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i ryggen Arbetsmiljöns betydelse för hjärtkärlsjukdom Arbetsmiljöns betydelse för artros

6 Rapportens centrala frågeställning: Finns det något samband mellan arbete och ryggproblem?

7 Vad är arbete?

8 Att mäta exponering i arbetsmiljön Vi har undersökt samband mellan ryggproblem och exponering i arbetsmiljön: fysisk belastning organisatoriska och psykosociala faktorer kemiska och biologiska ämnen buller vibrationer övriga fysikaliska faktorer (t ex temperatur) smitta

9 Att mäta exponering i arbetsmiljön För att uppskatta en persons exponering för en viss faktor i arbetsmiljön krävs i princip information om dess intensitet, frekvens och duration Intensitet hur mycket Frekvens hur ofta Duration hur länge

10 Rapportens centrala frågeställning: Finns det något samband mellan arbete och ryggproblem?

11 Vad är ryggproblem? Som ett övergripande begrepp använder vi termen ryggproblem. Vi redovisar resultat uppdelat i ryggbesvär, ischiassymtom, diskförändring och ryggsjukdom. Vi har valt att begränsa oss till de delar av ryggen som inte omfattar halsryggen (nacken), dvs främst bröst- och ländrygg.

12 Vad är ryggproblem? En viktig del av människors ryggproblem är smärta i ryggen vanligt förekommande drabbar % av befolkningen någon gång under livet Det är viktigt att öka kunskapen om ryggproblem hos personer i arbete lidande och funktionshinder för de personer som drabbas stora samhällskostnader (produktionsbortfall, ersättning för inkomstbortfall, sjukvårdskostnader)

13 Experter inom projektgruppen Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet (ordförande) Olle Hägg, Göteborg Spine Center Ulf Lundberg, emeritus, Stockholms universitet Svend Erik Mathiassen, Högskolan i Gävle Gunnevi Sundelin, Umeå universitet Magnus Svartengren, Uppsala universitet Hans Tropp, Universitetssjukhuset, Linköping Birgitta Öberg, Linköpings universitet Sven Ove Hansson, KTH (etik)

14 Kanslistöd Charlotte Hall, projektledare Karin Stenström, biträdande projektledare Agneta Brolund, informationsspecialist Maria Skoglund, projektadministratör (t o m december 2013) Therese Kedebring, projektadministratör (fr o m december 2013) Lena Wallgren, skribent Laura Lintamo, tabellering

15 Inklusions- och exklusionskriterier För att en studie skulle inkluderas krävdes: 1) att man i studien undersökte arbetsmiljö och problem i länd- eller bröstrygg (nacken ingick inte) 2) relevans för svenska förhållanden (begränsning ang. länder) 4) minst 30 personer i den exponerade gruppen 5) publicering ) kohort- eller fall-kontrolldesign (tvärsnittsstudier redovisas i resultatkapitlet, men de ingick inte i evidensgraderingen)

16 Inklusions- och exklusionskriterier Konkretisering av vissa av exklusionskriterierna. Nedanstående frågeställningar ingick inte: 1) Obetalt arbete och hemarbete, t ex vård av anhörig i hemmet eller snöskottning 2) Aktiviteter under fritiden, t ex idrott 3) Skador till följd av olycksfall, förutom besvär till följd av manuell hantering (t ex lyft av patienter inom vården) 4) Studier som enbart använt yrkestitel som exponeringsmått 5) Besvär och sjukdom i halsrygg (nacke)

17 Flödesschema över artiklarna Artikelsammanfattningar från litteratursökning Gransking av artiklar i fulltext Granskning av relevans Granskning av kvalitet Inkluderade studier

18 I rapporten redovisas bl a data i form av forest plots Samband mellan lyft och ryggbesvär Av tekniska skäl ingår jämförbara data (minst korrigerad modell) endast från studier som använt oddskvot eller korrelation (transformerats till oddskvoter) i grafen. Den sammanvägda oddskvoten är 1,318 (95 % KI, 1,219 till 1,424).

19 Slutsatser beskrivning av underlaget Rapporten bygger på studier som undersökt många olika miljöer, ffa i Europa och Nordamerika. De flesta har undersökt arbetsförhållanden och ryggproblem för män och kvinnor i flera olika yrken, under minst ett års tid. Resultat och slutsatser bedöms vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden. Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem är främst inriktad på betydelsen av fysisk belastning samt organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet

20 Slutsatser 1 samband med mer besvär Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra: personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg, personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete, personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete, personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet, personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete). Manuell hantering Knä / huk Helkroppsvibration Pressande arbete Arbete utanför vanlig arbetstid Böjd eller vriden rygg Fysiskt ansträngande Spänt arbete Liten utveckling Mer ryggbesvär

21 Slutsatser 2 - i vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Goda möjligheter att påverka det egna arbetet Får stöd i sitt arbete Hög arbetstillfredsställelse Mindre ryggbesvär

22 Slutsatser 4 - andra ryggproblem Personer som utvecklar mer ischiassymtom än andra arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete Personer som utvecklar mindre ischiassymtom än andra upplever hög arbetstillfredsställelse Personer som utvecklar mer diskförändringar än andra arbetar med manuell hantering Framåtböjd rygg Helkroppsvibrationer Hög arbetstillfredsställelse Manuell hantering Mer ischiassymtom Mindre ischiassymtom Mer diskförändringar

23 Grafisk sammanfattning av slutsatserna Exponering Typ av ryggproblem Ryggbesvär Ischiassymtom Diskförändring Ryggsjukdom Manuell hantering Mer Mer Böjd eller vriden rygg Mer Framåtböjd rygg Mer Knä/huk Mer Fysiskt ansträngande Mer Helkroppsvibration Mer Mer Pressande arbete Mer Höga krav/låg kontroll Mer Liten utveckling Mer Arbete utanför kontorstid Mer God möjlighet att påverka arbetet Mindre Får stöd i sitt arbete Mindre Hög arbetstillfredsställelse Mindre Mindre

24 Slutsatser 3 kvinnor och män Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad ryggproblem

25 Slutsatser 5 mer studier av genomförda insatser behövs Den systematiska litteraturöversikten visar att vi vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Framtidens forskning bör bl a inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

26 Externa granskare Eva Denison, Kunnskapssentret Oslo / Mälardalens högskola Sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin Mats Hagberg, Göteborgs universitet Arbets- och miljömedicin Gunnar Németh, Capio Stockholm Ortopedi och algologi Esa-Pekka Takala, Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors Fysiologi och biomekanik

27 Extern granskning sammanfattning 1 En sammanfattande bedömning är att samtliga fyra granskare är positiva till rapporten och att de framhåller att den har ett bra upplägg och struktur och att den har ett bra språk som är lättillgängligt. Granskarna har inte några väsentliga invändningar mot rapporten.

28 Rapportens centrala frågeställning: Finns det något samband mellan arbete och ryggproblem? Slutsats: JA arbetsmiljön har betydelse för ryggproblem!

29 Tack! Länk till rapporten på SBU:s webb: