Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin



Relevanta dokument
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Beroende och psykisk samsjuklighet

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Psykisk ohälsa under graviditet

Behandling vid samsjuklighet

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel!

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Beroende och psykisk samsjuklighet

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Samverkansteam Karlstad

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Inledning Sammanfattning

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 21/ / Vecka 47 / Kursvecka 1

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

Journalmall för psykiatrikursen

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Barn med psykisk ohälsa

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkohol och missbruk

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD BILAGA 1

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Case management enligt ACT

Alkoholberoende, diagnos

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Transkript:

Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Samsjuklighet

Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende

Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc.

Även samsjuklighet med en/flera kroppsliga sjukdomar

Allvarlig psykisk sjukdom psykos t.ex. schizofreni bipolär sjukdom svår personlighetsstörning svår neuropsykiatrisk störning

Brett spektrum Svår gränsdragning Sorg Krisreaktion

Konsekvenser av samsjuklighet Ökad risk för försämring av psykisk sjukdom försämring av missbruk/beroende suicid/suicidförsök

våld kroppslig sjukdom alltför tidig död problem med/för närstående problem i arbetslivet kriminalitet

Konsekvenser av samsjuklighet i vården Oftare vårdkontakter Flera akutbesök Flera avbrott Längre vårdtider Tillfrisknande långsammare Svårt utreda

Svårt identifiera Psykisk sjukdom vid samtidigt missbruk/beroende Missbruk/beroende vid samtidig psykisk sjukdom

Problem i samverkan mellan olika huvudmän Olika regelsystem ex LPT, kontra LVM Olika synsätt Förväntningar på att den andra måste göra något. Pengar!

Mediciner mot psykisk sjukdom oftast inte utprovade på personer med samtidigt missbruk/beroende

Ökad känslighet för biverkningar pga att alkohol och droger skadat hjärnan Förväntan på kick

Hönan el ägget? Beroende Psykisk sjukdom Gemensam orsak Psykisk sjukdom Beroende Beroende Psykisk sjukdom Beroende Psykisk sjukdom

Könsskillnad Män med depression börjar missbruka och blir aggressiva Kommer ej till sjukvården utan kriminalvården

Kvinnors missbruk ofta mera dolt Tar längre tid innan kvinnan söker hjälp Mera skador och problem har hunnit uppstå

Hur vanlig är samsjuklighet? Personer med missbruk/beroende har under livet 2-4 ggr ökad risk för psykisk sjukdom Högre risk vid missbruk/beroende av narkotika än av alkohol Högst förekomst under livet av missbruk/beroende vid: bipolär sjukdom 60% schizofreni 50%

Av fängelsedömda har: 45% tungt narkotikaberoende 15% narkotikamissbruk 50% dyslexi 50-80% antisocial personlighetsstörning 25% ADHD Något lägre begåvning, 93 IK (IQ) mot förväntade 101

Strukturens betydelse: Ju rörigare det är inne i huvudet desto viktigare är det med ordning och reda på utsidan!

Efter alkoholabstinens ofta en period av nedstämdhet, sömnstörning Kan överdiagnosticeras som depression? Skäl att behandla?

Av de som under en 12- månadersperiod sökt för: Depression - hade 21% också beroende/missbruk Ångest - hade 17% också beroende/missbruk

Av de som under en12- månadersperiod sökt för missbruk/beroende av Alkohol hade 41% depression, 33% ångest Droger - hade 60% depression, 43% ångest

Av de som under en 12- månadersperiod sökt för Alkoholberoende - hade 40% personlighetsstörning Drogberoende - hade 70% personlighetsstörning varav 29% tvångsmässig 33% paranoid 40% antisocial

Psykisk sjukdom senaste 12 månaderna hos personer i missbruksbehandling Strukturerad diagnostik Island 76% Norge 85% Sverige LVM-hem 61%

Samsjuklighet Eller Samproblematik Både våldsverkare och våldsoffer ofta påverkade

Återfall i brott under och efter rättspsykiatrisk vård beror ofta på återfall i missbruk/beroende

12-40% av de som gör självmordsförsök har alkoholproblem 30% (17-64%) av alkoholmissbrukare gör självmordsförsök 39% (19-47%) av narkotikamissbrukare gör självmordsförsök

Självmordsförsök störst riskfaktor för fullbordat självmord

Behandlingsstrategier vid samsjuklighet Motivera till avhållsamhet Adekvat medicinering Så alkohol-/drogfri miljö som möjligt Strukturerade insatser i nätverket Långt perspektiv Kontinuitet

Metoder som fungerar vid ett avgränsat tillstånd bör också användas vid samsjuklighet

5-årsförlopp för svårt psykiskt störda med missbruk/beroende Hälften har inget pågående missbruk Förbättring av psykiska symtom Bättre livskvalitet Dödligheten 8 gånger förhöjd Behovet av stöd har minskat men kvarstår

Nu mår jag så bra att jag inte behöver medicinen längre Behandlare gör samma misstag Inte avsluta kontakten men kanske glesa ut?

Slutsatser Identifiera missbruk/beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom Behandla tillstånden samtidigt Använd metoder med evidens för endera tillståndet Samverka!