Almedalsveckan 9 juli 2010 Exklusiv intervju, förbundsordförande Vårdförbundet Anna-Karin Eklund.
50 000 medborgare kräver sina fri - och medborgerliga rättigheter mot diskriminering! Jag stack mig på en kanyl i sanden på semestern, det var en väldigt ångestladdad tid innan jag fick beskedet om jag smittats med någon sjukdom. Det är samma obehagskänsla som många yrkesgrupper inom Vårdförbundet tvingas genomleva i samband med de stickoch skärskador och exponering av blodburen smitta som sker inom sjukvården varje år Anna-Karin Eklund 9 juli 2010.
Blodburen smitta diskriminerar ej 366 vårdpersonal döda i Ebola kl. 18.29 den 31/12 2014. 666 sjukvårdspersonal har smittats med EBOLA. Uppskattningsvis har 95% överförts från bristande rutiner vårdhygien, utbildning och frånvaro skyddsmaterial. Kaj Johansson valbloggen.nu
Sverige 2015 Det okända folket Tillbakablick. I en intervju som jag genomfördes i slutet av Almedalsveckan kommenterade Vårdförbundet dåvarande ordförande Anna-Karin Eklund införande EU direktiv 2010/32/EU med syfte att trygga hälso-och sjukvården, patienter och vårdpersonal mot blodburen smitta. direktivet infördes inom hela EU 11 maj 2013. Senaste två år har jag upprepade gånger försökt få till möte med Vårdförbundets nya ordförande Sineva Ribeiro. Allvarliga problemställningar för vårdens kvalitet och säkerhet står helt olöst bl.a. patient-och arbetsskador hepatit C. Det mesta har sagts och gjorts från underordnade ställning och livsvillkor för hepatitkollektiv i Sverige inför 2015. Upprepar nu offentligt min begäran om möte med Vårdförbundet ordförande Sineva Ribeiro för samtal kring ett antal allvarliga olösta problemställningar och den omvärldsbild som betydande kunskaper jag bär med mig inför mötet. Patientskador: 2007-2010 diagnostiserades cirka 350 nya fall av transfusionsöverförd hepatit C bland patienter som smittats på svenska sjukhus innan 1991. Patientförsäkringen-LÖF statistik för inkomna patientskador transfusionsöverförd hepatit C åren 2000-2013 utbetalades en blygsam ersättning till 1 411 personer som överlevt smittan och 501 fick avslag. Arbetsolycksfall: 2011 fram till maj 2014 godkända arbetsolycksfall stick-och skärskador exponering av blod, kroppsvätskor ersattes 2 972 arbetstagare(vårdpersonal, poliser, väktare) Av 2 972 arbetsolycksfall medförde 350 arbetsnedsättning mer än 30 dagar och 10 arbetstagare drabbades av någon % andel invaliditet. Arbetsskadeförsäkringen: Försäkringens framtid fortsatt olöst. Rättstrygghet och arbetsmiljö-och kunskapsbaserade beslut har försatts ur spel. Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen utreder försäkringens framtid, den sägs vara klar första kvartal 2015. Arbetsskadeförsäkringens nuvarande form diskriminerar inom hepatitkollektiv från försäkringsvillkorjämförelsevis ekonomiska åtaganden vid transfusionsöverförd hepatit C och brist på ekonomiska åtaganden yrkesrelaterad hepatit C. Vårdskador hepatit C Socialstyrelsen: Vem ges rätt till liv, diagnos och botande behandling? Inte ens svårt sjuka barn för tiden 1965-1991. Som beskrivning över obarmhärtigt ojämnställda livsvillkor som råder hepatitkollektiv inför 2015 som jämförelsevis vore en omöjlig situation från HIV kollektivets ställning. "Hepatit C hos patienter efter blodtranstransfusion resultat av screening 2007 2010" Socialstyrelsens rekommendationer 2007 hepatit C screening blodtransfusioner åren 1965-1991: 1. Hjärtopererade barn 2. Vårdats neontalavdelning för utbytestransfusion eller prematuritet. 3. Behandlats för cancer under barnaår. "Screeningsinsatser har ej lyckats nå alla utpekade riskgrupperna som fått blod under barndomen ". "Hepatit C hos patienter efter blodtranstransfusion resultat av screening 2007 2010". Socialstyrelsen Juli 2012
Intervju 2010 Inledning: Vårdförbundet har drivit frågan om stick- och skärskador samt blodexponering i vården också Internationellt med bl.a. förbundsombudsman Eva Szutkowska via Vårdförbundets medlemskap i EFN/ European Federation of Nursing Associations. 1. Kan du ge en kortfattad bakgrund på vilket sätt Vårdförbundet drivit frågan Internationellt under åren och egna reflektioner när beskedet kom att EU lagstiftat för en tryggad arbetsmiljö för att motverka blodburensmitta i vården? - Vårdförbundet har haft en nollvision av stick- och skärskador samt blodexponering i vården sedan 2005, vi har drivit frågan inom EU på flera sätt bl.a. genom vårt medlemskap i EFN ( European Federation of Nurses Associations) - Där har vi varit väldigt aktiv i frågan, jag skulle säga att vi varit en av de som varit en av dom mest aktiva medlemsländerna. Vidare har vi drivit frågan inom EPSU, de offentliganställdas organisation, direktivet har ju en viktig historik i den tidigare överenskommelse som slutits kring sakfrågorna mellan just EPSU och arbetsgivarsidan HOSPEEM (European Hospital and Healthcare Employers Association, a sectoral organisation representing employers) - Vårdförbundet har haft olika ingångar i det Europeiska samarbetet. Nationellt är vi fortsatt aktiv i frågan och det är ytterligare ett sätt att föra frågan vidare inom EU. Det gäller att kämpa på i med och motgång och det handlar väldigt mycket att inte ge upp, att nå framgång i dom här frågorna har varit en väldigt lång resa att nå ända fram, men med min plattform som fackligt aktiv så vet man att vissa saker kan ta tid. Så när beskedet kom så var det självfallet en känsla av stor glädje att vi lyckats, vi har varit många aktörer inom Vårdförbundet som bidragit till framgången. 2. Vilka är enligt din uppfattning dom viktigaste punkterna i det nya direktivet som Sverige nu snabbt måste arbeta vidare med, vi har nästan 3 år på oss fram till 11 maj 2013 när allt ska vara på plats, här gäller det ju att direktivet fungerar i praktiken och inte bara blir ett EU dokument, vad krävs för att nå framgång? - Den nya Patientsäkerhetslagstiftningen som antogs i Riksdagen i mitten på juni är en bra utgångspunkt för det arbetet. Många problemställningar och krav som går igen i det nya direktivet finns beskrivet i Vårdförbundets rapport från 2005 på temat Stick -och skärskador samt blodexponering i vården samt efterföljande utbildningsmaterial Blodburen smitta- en nollvison - För mig handlar dessa frågor väldigt mycket om säkerhetstänkande och att man har en säkerhetskultur inom hela hälso- och sjukvården, det handlar främst om förebyggande arbete, det handlar om öppenhet och rapportering av incidenter och att sjukvården lär sig av sina misstag utan att skuldbelägga enskilda anställda, det handlar också om bra omhändertagande av anställda som drabbats.
3. Vilken roll kan du se att Vårdförbundet kommer spela i det kommande arbetet utifrån att stickoch skärskador är den vanligaste arbetsplatsolyckan bland förbundets medlemmar och samtidigt bidrar till mycket onödigt personligt lidande bland sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker som till stor del helt kan förebyggas, kommer den frågan aktualiseras utifrån det nya EU direktiv i förhandlingar med arbetsgivarsidan? - Det har ju inte varit så många EU direktiv tidigare som berört vården, så vi lär oss också på vägen. Det senaste exemplet är om arbetstider så nu har vi lärt oss och ska använda våra erfarenheter från det direktivet. Här sker förbättringar inte av sig självt, någon måste se till att förbättringarna kommer på plats, här är Vårdförbundet en viktig aktör att också tillvarata våra medlemmars intressen på bästa sätt. Vi har ju också en grupp inom Vårdförbundet som arbetar på temat Säker vård, stick- och skärskador samt blodexponering i vården aktualiseras nu ytterligare i den gruppen genom det nya EU direktivet 2010/32/EU. Vidare kommenteras frågan av Förbundssekreteraren i Vårdförbundet Eva-Lisa Krabbe som är med vid mötet och säger: - Här handlar det om flera frågor som att säkerställa funktion, kvalitet och användarvänlighet av stickskyddat material, skyddsutrustning som infartskanyler och nålar, arbetet berör branschorganisationer som Swedish Medtech och SIS gruppen som verkar utifrån ett Europeiskt standardiseringsarbete på området. Här ingår Vårdförbundet som en viktig aktör och representeras av Stefan Lundberg. Det krävs en helt ny säkerhetskultur och säkerhetstänkande inom Hälso- och sjukvården. 4. Du är ju leg. sjuksköterska sedan 1982 och har arbetat både på IVA och inom närsjukvården. Har du själv exponerats för smitta via stick- och skärskador i ditt yrkesliv eller någon kollega som du kommer att tänka på, berätta i så fall om dina tankar och erfarenheter kring detta? - Nej det har jag inte, men det krävs ju en stund att fundera bakåt i tiden över alla händelser i yrket, men jag kan inte komma ihåg att jag haft någon stickincident på jobbet som jag idag kopplar ihop med förnimmelse av oro och risken att smittats på jobbet, jag kan heller inte komma ihåg någon kollega som exponerats för smitta, dvs. en händelse som ligger nära mig när jag tänker tillbaka. Men däremot kommer jag ihåg en händelse från semestern när jag gick på stranden och steg på en kanyl som var gömd i sanden, det var en insulinspruta, jag minns hur jag försökte intala mig själv att det inte var någon smittorisk eftersom sprutan används av en diabetiker och inte en missbrukare eller andra riskgrupper, men det var en väldigt ångestladdad tid innan jag fick beskedet om jag smittats med någon sjukdom. Det är samma obehagskänsla som många yrkesgrupper inom Vårdförbundet tvingas genomleva i samband med de stickoch skärskador och exponering av blodburen smitta som sker inom sjukvården varje år.
5. Du har nu varit förbundsordförande i Vårdförbundet sedan 2005, berätta fritt vilka tankar, reflektioner, erfarenheter du speciellt bär med dig när du ser tillbaka på de åren och din personliga vision för Vårdförbundet utifrån det arbete som pågått internt om framtidens Vårdförbund? - Min personliga vision är samma vision som Vårdförbundet att vi ska bli den kollegiala mötespunkten, det handlar också väldigt mycket om yrkesfrågorna där stick- och skärskador är ett tydligt exempel på en villkorsfråga som är väldigt mycket en yrkesfråga. För Vårdförbundet handlar det väldigt mycket om att fortsätta jobba sådant sätt att vi får in ett villkor och yrkesperspektiv, det är min vision att vi ska bli ännu bättre på det och att vi blir tydligare och lyckas driva båda dessa särintressen till ett intresse! Sedan minns jag speciellt den senaste strejken och den uppmärksamhet vi fick som gav fokus på många viktiga medlemsfrågor som vi inom Vårdförbundet ständigt jobbar vidare på. När jag sedan ser på Vårdförbundets närvaro här i Almedalen, så för fyra år sedan var det väldigt få seminarier på tema vård, ett av Vårdförbundets syften att vara på plats i Almedalen har varit att få upp vården på agendan, men att vi skulle också prata vård som vi ville prata vård, ett helhetsperspektiv, människan och hälsa i fokus, så med facit i hand idag så har Vårdförbundets mötesplats här i Visby varit väldigt framgångsrik om man ser på att det största temat i Almedalen i år har varit: hälsa, vård och omsorg. Vi har lyckats på flera områden men arbetet måste fortsätta. Tack till förbundsordförande Anna-Karin Eklund i Vårdförbundet. Almedalen Visby 9 juli. Urval referenser 1.JAMA, April 4, 1990-Vol 263, No 13. Long-term follow-up of health care workers with work-site exposure to human immunodeficiency virus 2.Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetmiljöverket. Rapport 1990:2 - Incidenter med blodkontakt bland sjukvårdspersonal. 3.Medsurg Nurs.1993 Feb;2(1):49-56. Stress of occupational exposure to blood or body fluids:managing the response. 4.Gen Hosp Psychiatry 1998 Mar;20(2):123-4.Health care workers' experience with postexposure management of bloodborne pathogen exposures: a pilot study 5.Clin Perform Qual Health Care, 1999 Apr-Jun; 7(2):88-91, Underreporting of percutaneous exposure accidents in a teaching hospital in Spain, Benitez Rodriguez E, Ruiz Moruno AJ, Cordoba Dona JA, Escolar Pujolar A, Lopez Fernandez FJ, Servicio de Medicina Pr. 6.Jagger, J., and Perry, J.: Comparison of EPINet Data for 1993 and 2001 Show Marked Decline in Needlestick Injury Rates, Advances in Exposure Prevention. 6(3):25-27, 2003.
7.Castella A, Vallino A, Argentero PA, Zotti CM. Preventability of percutaneous injuries in healthcare workers: a year-long survey in Italy. J Hosp Infect 2003;55:290-294 8.Fisker N, Mygind LH, Krarup HB et al. Blood borne viral infections among Danish health care workers frequent blood exposure but low prevalence of infection. Eur J Epidemiol. 2004;19:61-7. 9.Publication: European healthcare workers at risk, maj 2004. 10.Smittskyddslag 2004:168, juli 2004. 11.Rapport Vårdförbundet och SLF, nuvarande Swedish Medtech, Stick-och skärskador samt blodexponering i vården, 2005. 12.Arbetsmiljöverket : AFS 2005:1. Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, 2005. 13.2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall inom hälso- och sjukvården 14.Socialstyrelsen, rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition, 2005. 15.Socialstyrelsen, Att förebygga vårdrelaterade infektioner- ett kunskapsunderlag, 2006. 16.Infection control and Hospital Epidemiology, februari 2006, vol. 27,NO 2.Post-traumatic stress disorder after occupational HIV Exposure: Two cases and a Literature Review. 17.Scandinavian Journal of Gastroenterology 2006, 1 9, förhandsartikel. Hälsorelaterad livskvalitet före, under och efter kombinationsbehandling med interferon och ribavirin hos oselekterade svenska patienter med kronisk hepatit C. Anna Hollander, Graham R Foster och Ola Weiland. 18.Socialstyrelsen, SOSFS 2007:19 Basal hygien i hälso- och sjukvården mm 19.EPINET summeringsrapport stick- och skärskador 070101-110101, 2011. 20.Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19)Basal Hygien inom Hälso-och sjukvården m.m. 21.Sveriges Kommuner och landsting. Ren vård är säkrare vård II- erfarenheter från andra omgången av genombrottsprojektet VRISS, 2007. 22.Arbete och Hälsa nr 2008;42:1 Psykisk arbetsskada sidan 86, post traumatisk stress. 23.Cost assosiated with shaps injuries in Swedish healthcare setting and potential cost savings from needle-stick prevention devices with needle and syringe. Anna. H. Glenngård. Ulf Persson.Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 2009;41:296-302. 24.Hiv, STI och juridik i Sverige, Smittskyddsinstitutet 2010. 25.Enkätundersökning Stick- och skärskador post exponering Hiv, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal. Riksföreningen hepatit C-Nätverket Vårdnet, 2010.
26.Official Journal of the European Union, COUNCIL DIRECTIVE 2010/32/EU of 10 May 2010 implementing the Framework Agreement on prevention from sharp injuries in the hospital and healthcare sector concluded by HOSPEEM and EPSU, juni 2010. 27.Smittskyddsinstitutet, rapport Tema Vårdrelaterade smittor, juni 2010. 28.WHO Resolution Hepatit WHA63.18, maj 2010. 29.Patientsäkerhetslag (2010:659), jan.2011. 28. Arbetsmiljölagen (1977:1160), maj 2011. 30. Nyhetsbrev "Säkra händer"nr. 2, 2011. Mölnlycke 31."Hepatit C hos patienter efter blodtranstransfusion resultat av screening 2007 2010", Socialstyrelsen juli 2012. 32. IVL-Svenska miljöinstitutet, rapport Stick och skärskador inom hälso-och sjukvården. Förebyggande insatser för skador och smitta pga. vassa instrument. November 2012. 33.Arbetsmiljöverket ändringsföreskrift, (AFS 2012:7) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. December 2012. 34. Journal of Medicine, online abstract 12 april 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1402869 Ombitasvir and Dasabuvir with Ribavirin for Hepatitis C with Cirrhosis. New England Journal of Medicine, online abstract 12 april 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1316366. Ledipasvir and Sofosbuvir for Previously Treated HCV Genotype 1 Infection. New England Journal of Medicine, online abstract 12 april 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1402454 Ledipasvir and Sofosbuvir for Untreated HCV Genotype 1 Infection. 35.WHO Resolution Hepatit A67/13, maj 2014. 36. Referensgruppen för Antiviral terapi-läkemedelsverket Läkemedelsbehandling av hepatit C virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag juli 2014.