Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta
|
|
- Ludvig Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta hos personal och studerande inom vårdinrättning samt särskilda boenden i Stockholms län Detta dokument är avsett som stöd för handläggning och för utformande av lokalt anpassade riktlinjer. För ytterligare råd till er enhet kan kontakt tas med Vårdhygien Stockholms län, Företagshälsovård, Infektionskliniken Karolinska universitetssjukhuset eller Smittskydd Stockholm. Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Eva Tillman Chefläkare Södersjukhuset Ordförande, Central Hygienkommitté Innehåll: sida PM 1 Åtgärder vid inträffad händelse 2 PM 2 Förebyggande åtgärder 6 Referenser m.m. 7 Bilaga 1 Mall för rutin vid risk för överföring av blodburen smitta 8 Bilaga 2 Stick-/skärskadejournal 9 Bilaga 3 Smittspårningshandling vid stick-/skärtillbud 10 Webbadresser;
2 2 PM 1. Åtgärder vid inträffad händelse Risk för överföring av blodburen smitta Allt blod och blodtillblandade kroppsvätskor/sekret ska betraktas som potentiellt smittsamma. Risk för blodsmitta föreligger när blod eller blodtillblandad kroppsvätska/sekret hamnar på skadad hud eller på slemhinnor (mun, näsa, ögon) samt vid stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål. 1:1 Vad den skadade ska göra direkt Vid stick/skärskada samt exponering av blod/blodtillblandad kroppsvätska på skadad hud Tvätta med vatten. Torka huden. Desinfektera med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Inverkningstid 2 minuter. Vid stänk i ögon, mun och slemhinnor Skölj rikligt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten. Ta därefter ut ev. kontaktlinser och skölj igen. Vid stänk i mun skölj rikligt med vatten. Kontakta din närmaste chef/ arbetsledare Se lokal anvisning för vem som ska kontaktas. Se Bilaga 1. Fyll i Fyll i den övre delen av Stick-/skärskadejournal (bilaga 2). Efter att chefen fyllt i den nedre delen, ta med till medicinsk bedömning. 1:2 Vad den skadade ska göra senare Uppföljning Anmäl arbetsskada Följs upp via företagshälsovård eller motsvarande. Anmäl arbetsskada tillsammans med chef/arbetsledare
3 3 2:1 Vad närmaste chef/arbetsledare ska göra direkt Tillbud under kontorstid Tillbud under jourtid Om indexpatienten är känd ska en smittsamhetsbedömning göras Stöd och medicinsk bedömning Kontakta företagshälsovård eller motsvarande. Se lokal anvisning för vem som ska kontaktas. Se bilaga 1. Se lokal anvisning för vem som ska kontaktas. Arbetsledare kontaktar indexpatientens (den man stuckit sig på) ansvariga läkare. Denne ordinerar HBsAg, antihcv och hiv- Combo med akutsvar på indexpatienten. OBS ev provtagning kräver medgivande av patient. Indexpatientens ansvarige läkare är ansvarig för att förmedla information om tidigare känd blodsmitta och svar på akutproverna till den skadades chef. Chefen ansvarar för att förmedla denna information till läkare som omhändertar drabbad personal/företagshälsovården. (T.ex. genom bilaga 2. Spara en kopia.) Säkerställ att den drabbade får en omedelbar medicinsk bedömning och omhändertagande psykosocialt. 2:2 Vad närmaste chef/arbetsledare ska göra senare Kontakta företagshälsovården eller motsvarande Kontakta företagshälsovården eller motsvarande påföljande vardag och informera om händelsen. I samråd med indexpatientens ansvariga läkare meddelas om serologier tagits på indexpatient och om de är klara vad de visat. Använd gärna Stick-/skadejournal (Bilaga 2). Obs! Indexpatientens personnummer ska inte meddelas. Fyll i den skadades och indexpatientens personnummer i Bilaga 3 och spara på enheten. Arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket Anmäl alltid inträffad händelse som arbetsskada. Gör anmälan tillsammans med drabbad medarbetare, även skyddsombud bör vara med, på Vid känd eller starkt misstänkt blodsmitta hos indexpatient, ska anmälan till Arbetsmiljöverket göras av arbetsledaren enligt arbetsmiljölagen kap 3, 3a på Avvikelse enligt lokal rutin Gör anmälan enligt rapporteringssystem hos respektive huvudman. Inom Stockholms läns landsting görs anmälan via HändelseVis arbetsskademodul.
4 4 Uppföljning APT Följa upp att exponerad personal provtagits och fått avsedd postexpositionsprofylax/vaccination. Redovisa avvikelser och föreslagna åtgärder för att förebygga nya oönskade händelser. 3:1 Vad läkare som omhändertar drabbad personal ska göra direkt Medicinsk bedömning Ta ställning till om risk finns för överföring av blodsmitta och om postexpositionsprofylax är aktuellt. Dokumentera i journal och meddela företagshälsovård/motsvarande uppföljande enhet bedömning och åtgärd (t.ex. via journalkopia). Förebyggande åtgärder mot hiv-smitta Vid känd eller starkt misstänkt hiv-smitta kontakta läkare på infektionskliniken omedelbart. Om postexpositionsprofylax (hiv-läkemedel) ska ges, påbörjas den omedelbart (helst inom 2 tim), oberoende av tid på dygnet. Om mer än 36 timmar förflutit finns ingen indikation för postexpositions-profylax. Förebyggande åtgärder mot hepatit B-smitta Ställningstagande till eventuell postexpositionsprofylax. Kan vanligen vänta till nästa morgon. Om indexpatienten är okänd eller om indexpatientens hepatit B status är okänt: a) Om den skadade är hepatit B grundvaccinerad sedan tidigare ges vanligen en påfyllnadsdos (boosterdos) av hepatit B vaccin (ex Engerix). Påfyllnadsdos behövs dock inte om den skadade vet sig ha uppnått en skyddande nivå av anti-hbs/hbs-ak (>10IU/ml) vid tidigare provtagning. b) Om den skadade inte tidigare är hepatit B vaccinerad ges en dos hepatit B vaccin direkt följt av ytterligare 3 doser enligt snabbvaccinationsschema (efter 7 och 21 dagar. Samt efter 12 månader). Om indexpatienten har hepatit B (känt sedan tidigare, eller enligt svar på det aktuella hepatit B-provet): Kontakta läkare på infektionskliniken omedelbart (hepatit B immunglobulin Umanbig 180 IU/ml kan behövas, ges i sådana fall inom 48 timmar och samtidigt som första vaccindosen). Obs! Om HBV-vaccination ges tas även ett nollprov vid samma tillfälle.
5 5 Hepatit C Postexpositionsprofylax mot hepatit C ges inte. Handläggningen består i uppföljning och vid behov behandling. Stöd Psykosocialt stöd och rådgivning till den drabbade. 3:2 Vad läkare som omhändertar drabbad personal ska göra senare Provtagning Uppföljning Ett s.k. nollprov (som fryses för ev. senare analys) på exponerad personal tas av företagshälsovården eller motsvarande. Provtagningen kan vanligen vänta till påföljande vardag (inom cirka tre dygn). Men om HBVvaccination ges tas även nollprov vid samma tillfälle. Den drabbade följs upp med provtagning avseende hepatitserologi (B+C) efter två och sex månader. Hiv-serologi tas endast efter två månader. Detta för att följa/avfärda smittutveckling. Vid känd indexpatient utan hepatit B, C eller hiv (enligt provsvar på akutprover tagna direkt efter tillbudet) behöver varken nollprover eller uppföljningsprover tas.
6 6 PM 2. Förebyggande åtgärder Verksamhetschef/enhetschef har ansvar för Att det finns fungerande arbetsrutiner, erforderlig skyddsutrustning och skyddsinstruktioner samt att dessa ses över kontinuerligt. Att bedöma om arbetstagaren riskerar att utsättas för skadlig exponering av hepatit B och i så fall erbjudas vaccination. Att det finns en skriftlig åtgärdsplan för oönskade händelser. Att personalen får tillräcklig utbildning för att förebygga oönskade händelser genom säkert arbetssätt och kunskaper i att hantera säkerhetsprodukter. Att produkter försedda med integrerad säkerhetsfunktion s.k. säkerhetsprodukter ska användas. Att säkra personalens omhändertagande hos företagshälsovård eller motsvarande vid inträffat tillbud såväl dagtid som på kvällar och helger. Att personalen har information om vad de ska göra vid inträffad oönskad händelse. Att utarbeta fungerande rutiner för personalens psykiska omhändertagande vid inträffad oönskad händelse. Att utarbeta rutiner för risk/tillbudsrapportering och arbetsskadeanmälan. Att alla skador och tillbud ska rapporteras, utredas och följas upp med åtgärder. Personalens förebyggande åtgärder vid vårdarbete Vad du som personal ska göra för att förhindra att bli utsatt för blodsmitta Att känna till vilka riskmoment som finns och följa givna riktlinjer och skyddsrutiner. Att känna till och använda arbetsteknik och säkerhetsprodukter som minskar risken för kontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor. Att alltid använda undersökningshandskar vid risk för kontakt med blod, kroppsvätskor och utsöndringar. Att planera och samordna arbetet så att det kan utföras metodiskt med minsta risk för stick- och skärskada. Sätt aldrig tillbaka den använda kanylen i skyddshylsan! Ha alltid riskavfallsburken nära dig och lägg alltid vassa föremål direkt i den. Att känna till åtgärder som ska vidtas vid inträffad oönskad händelse och vart du vänder dig för att få hjälp med kontakter och ställningstagande till åtgärder.
7 7 Referenser Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) 2:a uppl. Solna: Folkhälsomyndigheten; Antiretroviral behandling av hiv-infektion 2014, uppdaterad version: postexpositionsprofylax (PEP). Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV); Uppföljningstid efter hivexposition: vägledning från Folkhälsomyndigheten och referensgruppen gör antiviral terapi (RAV), Solna: Folkhälsomyndigheten: Rekommendationer för profylax mot hepatit B: profylax med vaccin och immunoglobulin - före och efter exposition. Stockholm: Socialstyrelsen; SOSFS 2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården, SOSFS 2015:10 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn - uppdaterad rekommendation: postexpositionsprofylax. Information från Läkemedelsverket. 2007;18(5):53. Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta hos personal Informationsmaterial, e-utbildning Broschyr/affisch publikationer/broschyrer (ADI 408) E-utbildning i Smitta och skärskador. arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course91/template.htm E-utbildning i Basala hygienrutiner För ytterligare läsning Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården. Förebyggande insatser för skador och smitta p.g.a. vassa instrument. IVL Svenska Miljöinstitutet Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Kapitel Blodburen smitta. Socialstyrelsen %20en%20nollvision_0609.pdf Blodburen smitta en nollvision. Ett informations- och utbildningsmaterial. Vårdförbundet 2005
8 8 Bilaga 1 Mall för lokal rutin vid risk för överföring av blodburen smitta 1. Vid inträffat tillbud kontakta närmaste chef/arbetsledare 2. Chef/arbetsledare kontaktar för omedelbar bedömning: Om det är känt vem indexpatienten är kontakta dess ansvariga läkare för ev provtagning av indexpatenten. Under kontorstid företagshälsovård eller motsvarande: Namn:.. Telefon:. Under jourtid Namn:.. Telefon:. 3. Om den omdelbara bedömningen gjorts jourtid kontaktar chefen företagshälsovården eller motsvarande för uppföljning påföljande vardag.
9 9 Bilaga 2 Stick-/skärskadejournal för Stockholms läns landsting Fylls i av den skadade Datum:.. Skadad (t ex. läkare/sjuksköterska/undersköterska): Namn: Personnummer: Telefonnummer:.. Arbetsplats: Datum för skadan:... Tid:... Händelseförlopp (ange den utrustning du använde som typ av kanyl, instrument etc): Är Du vaccinerad mot hepatit B? Ja Nej Om ja, har du kontrollerat med ett blodprov om du svarat på hepatit B vaccineringen? Ja Nej Om ja, hade du ett påvisbart svar mot hepatit B i blodprovet? Ja Nej Fylls i av chef Möjlig smittkälla (indexpatient) känd: Tidigare känd blodsmitta hos indexpatient Ja Nej Ja Nej Infektion med:.. Akutprov på indexpatienten för hepatit B, C och hiv taget? Datum:. Ja Nej Resultat provtagning smittkällan: HBsAg:. anti HCV: Hiv (Combo-test):.. Provsvar finns inte ännu Ansvarig läkare (för medicinsk bedömning av den skadade och ställningstagande till postexpositionsprofylax): Chefens namn:.. Chefen ska även fylla i en separat smittspårningshandling, se nästa sida.
10 10 Bilaga 3 Smittspårningshandling vid stick-/skärtillbud Datum: Skadads namn:.. Skadads personnummer:. Möjlig smittkällas personnummer:. Ansvarig chef:.. OBS! Denna smittspårningshandling ska INTE skickas till företagshälsovården/motsvarande uppföljande enhet, utan förvaras separat.
i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta
Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-178760 Fastställandedatum: 2016-01-08 Giltigt t.o.m.: 2017-01-08 Upprättare: Anette M Nygren Fastställare: Signar Mäkitalo Stick- och skärskador samt
Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Hygiensjuksköterska 22/2 2017 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod eller kroppsvätskor som kan överföras från en individ till en annan och orsaka
Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016
Att förebygga blodburen smitta Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016 Blodburen smitta-definition Mikroorganismer i blod/blodtillblandade kroppsvätskor som kan överföras från en individ
Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: 3.1.1 RGK Tillhandahålla medicinsk service Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-05-16 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen
Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS
Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.
Sticktillbud Höstmötet 2016
Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:
Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken
Dokumenttitel : Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Vårdkedja (diagnos och behandling) Nivå : Instruktion Författare :
Stick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken
Dokumenttitel: Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: - Vårdkedja (diagnos och behandling) Dokumentkategori: Vårdhandboken
Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Blodburen smitta Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen genom kontakt med blod som leder till infektion (med/utan symtom) Aktuella smittämnen (virus)
Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Blodsmitta stick- och skärskador
Blodsmitta stick- och skärskador Blodsmitta Hiv Hepatit B Hepatit C Hiv 30-35 miljoner människor lever med hiv idag 7 000 i Sverige 400-500 nya fall per år majoriteten smittade utomlands Hiv i världen
Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin
0 Blodburen smitta hos barn och ungdom-riktlinjer för förskola och skola i Sörmlands län Inledning Det finns barn och ungdomar med blodburen smitta som inte är kända inom sjukvården. Därför ska all hantering
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal
Studenthälsan För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Om Studenthälsan Ett komplement till landstingets hälso- och sjukvård
Hepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Nyfiken fråga? Hur gick det?
Nyfiken fråga? Hur gick det? HYGIENTRÄFF HT-2013 B L O D S M I T T A, H U R S E R D E T U T I S Ö R M L A N D? N Y A A F S, T I L L B U D, S T I C K S K Y D D A D E P R O D U K T E R BLODSMITTA HIV Hepatit
Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition
Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Hepatit C och överföring via stick/skärskador
UTREDNINGSTJÄNSTEN Maria Karlsson Tfn: 08-786 67 79 PM 2010-03-05 Dnr 2010:274 Hepatit C och överföring via stick/skärskador Uppdragsgivaren vill veta vad Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Sveriges
RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL
RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter
Hepatit grundkurs nov 2017
Hepatit grundkurs nov 2017 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit: Provta flera, vaccinera, remittera! A: vaccinera barn inför resa till föräldrars ursprungsländer A+B: vaccinera MSM
Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka!
Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka! Tanken med almanackan är att du som hygienansvarig på enheten ska fördjupa dig i månadens tema och förmedla denna kunskap på t ex ett APT till dina arbetskamrater.
Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Lokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Enkla eller dubbla handskar
Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,
Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?
Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift
En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1
En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande
Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
PEP och PrEP. Smittskyddsträff oktober 2017 Gunilla Persson Bitr smittskyddsläkare Västerbotten
PEP och PrEP Smittskyddsträff oktober 2017 Gunilla Persson Bitr smittskyddsläkare Västerbotten PEP=postexpositionsprofylax Möjlighet att ge HIV-mediciner vid risk för överföring av hiv-smitta Måste in
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och
BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27
BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV
Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM
Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM Jenny Stenkvist MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Allmänfarliga sjukdomar Hepatit A-E, TBC, hiv, flera sexuellt överförbara sjukdomar/sti
Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B
Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B och Veronica Woxén Smittspårningskurs mars 2018 Smittskydd Stockholm Vad är hepatit? Hepar = lever Hepatit = inflammation i levern Kallas också gulsot Olika orsaker:
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion
Blodburen smitta bland barn och ungdomar
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland
Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER
Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana
HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli
HITÅT* 2011-2015 *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Kanylfrågan 2005-2015 Kanylhylshållare:
Regional riktlinje provtagning för blodsmittor inom LARO
Regional riktlinje provtagning för blodsmittor inom LARO Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Blodburen smitta i ett labperspektiv
1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring
Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial
Sida 1 av 6 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial Detta dokument beskriver hur blod och annat humant provmaterial skall hanteras
2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling
1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad
2015-11-23 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Hepatit A-E. Grundkursen nov 2015. Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm
Hepatit A-E Grundkursen nov 2015, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Världshepatitdagen (28/7) 2013: WHO uppmanar regeringar att agera mot hepatit Världshepatitdagen 2014 (WHO) Think again about
Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?
Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4
PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson
Hepatit B och C vid graviditet och förlossning
Dok-nr 12676 Författare Version Eric Hildebrand, överläkare, Kvinnokliniken US 4 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2019-07-29 Hepatit B och C vid graviditet
Andningsskydd vid luftburen smitta
2016-10-23 11771 1 (5) Sammanfattning Med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens författningar om personlig skyddsutrustning, arbetsmiljö och basala hygienrutiner beskriver riktlinjen
Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård
Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden
Rena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
God vårdhygien inom vård och omsorg
RIKTLINJER FÖR God vårdhygien inom vård och omsorg Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid 2023-02-26 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar
Vårdhygien inom patientsäkerhet Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar Patientsäkerhetsenheten Samordnar patientsäkerhetsarbetet på Socialstyrelsen Syfte: en hög patientsäkerhet genom att skydda patienter
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Vaccinera (och testa) mera! Om hepatit A, B, C och hiv
Vaccinera (och testa) mera! Om hepatit A, B, C och hiv MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Att ta med sig Testa regelbundet för blodsmittor få till en rutin, där personen är! Vaccinera
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Hiv, läkarinformation
Sida 1 (4) Hiv, läkarinformation Allmänfarlig sjukdom och därmed smittspårningspliktig sjukdom Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Det är viktigt att diagnostisera en hivinfektion så tidigt som möjligt!
Smittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
15. Hiv och hepatiter
Kapitel 15 1 15. Hiv och hepatiter Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv infektion kan förlöpa asymtomatisk under många år. En del nysmittade får en
Våld och hot inom vården
Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen
Beslutad av: Personaldirektören, 2018-02 Diarienummer: RS-2018-00382 Giltighet: från 2018-02 till 2023-02 Rutin Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen Rutinen gäller för: Västra Götalandsregionen
Smitta och desinfektion. Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014
Smitta och desinfektion Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014 Blodsmitta Hepatit B Hepatit C Hepatit D HIV Test av blod och blodprodukter till patienter i Sverige Hepatit B 1979-80 HIV under 1985 Hepatit
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Hepatit C. Smittskydd Stockholms Grundkurs 14 november allmänfarlig och smittspårningspliktig. Annie Velander Smittskyddssjuksköterska
Hepatit C allmänfarlig och smittspårningspliktig Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholms Grundkurs 14 november 2018 Upplägg Provtagning och vilka personer som bör provtas Handläggning vid positivt
Maria Larsson. statsråd socialdepartementet
Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.
Beredskap smittskydd i skolan, motion
PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden BUN 50 Sammanträdesdatum 2017-03-28 1/3 Dnr BUN/2017:11 032 Beredskap smittskydd i skolan, motion Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige
Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?
Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för