SKILLSS. LSS verksamheter



Relevanta dokument
SKILLSS. Av Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s tillsynsrapporter från 2013 och 2014 framgår brister i

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare.

Evidensbaserad praktik i praktiken

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Ledningssystem för god kvalitet

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Att mäta fysisk aktivitet

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Evidensbaserad socialtjänst

Individbaserad systematisk uppföljning

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Välkommen till VKL:s seminarium om MinPlan tjänstedesign i daglig verksamhet

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 20 poäng. För Godkänt krävs minst 13 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 17 poäng.

Erfarenheter, funderingar och slutsatser

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Personalpolitiskt program

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

OBS! Vi har nya rutiner.

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

Attendo presenterar branschens första kvalitetsbokslut

Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

Enhetsundersökning LSS

Uppföljning Bäst Omsorg i Stockholm AB

Jämställdhetsplan

Att utveckla en hälsofrämjande

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Medarbetarenkät Oktober Hälso o Sjukvårdsförvaltningen

UPPHANDLING AV DRIFTEN AV NORRMALMS LSS-BOSTÄDER. Kriterium 1, Värdegrund och ledarskap (30 %)

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Ständig utveckling för LSShandläggare. Eva Larsson Britt-Marie Ekström Danderyds kommun

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd

Uppföljning Macorena AB

Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet

Ansvarig: Personalchefen

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Centralupphandling av Vård- och omsorgsboenden Henrik Svenonius /2010

Sagostundens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Evidensbaserad praktik

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Enkät brukare oktober/november 2013

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Nova Futura - Bosse Angelöw

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

BESLUT. Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod

Transkript:

SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla god kvalitet och salutogen omvårdnad inom LSS-vården och fokuserar på brukarens självbestämmanderätt, delaktighet och meningsfullhet i vardagen. Av socialstyrelsens tillsynsrapport från 2011 framgår att det i vissa fall finns brister i vård enligt LSS. Det gäller såväl rutiner och metoder för att förebygga och hantera missförhållanden och andra allvarliga händelser som t.ex. vid utarbetandet av genomförandeplaner. Genom metodens konkreta kärnkomponenter struktureras arbetet med brukarna. Metoden innefattar: Utbildning Metodhandledning Juridisk handledning Dokumentationsstöd Beteenderapportering Utvärdering För vidare information om SKILLSS metoden. Nicolina Fransson e-mail: nicolina@parenso.com mobil: 070-0907897 1 För att en utvärderingsstudie skall betraktas vara evidensbaserad krävs att den når upp till kraven på reliabilitet (tillförlitlighet) och såväl intern som extern validitet (giltighet och effektivitet). Se www.socialstyrelsen.se.

Utvärdering av pilotstudie i Fosie Stadsdel, Malmö 2012-2013 - En experimentell studie av kvalitetssäkringsmetoden SKILLSS 1. Studiens utformning I september 2012 startade SKILLSS en pilotstudie i utvalda LSS verksamheter i Fosie stadsdel, Malmö. Fyra verksamheter valdes ut för att ingå i en experimentgrupp och fem verksamheter utgjorde kontrollgruppen. För att en utvärderingsstudie skall betraktas vara evidensbaserad krävs att den når upp till kraven på reliabilitet (tillförlitlighet) och såväl intern som extern validitet (giltighet och effektivitet). Enligt socialstyrelsen (2012) är en studies resultat trovärdig om den antingen utförts under så kallad randomiserad kontroll eller om den utförts med så kallad jämförelsegrupp. Det är den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekt, brukarens erfarenheter samt den professionella expertisen som vägs samman i det som benämns EBP. 2. Tillvägagångssätt Samtliga sektionschefer fick en kort introduktion av metoden. Sektionscheferna i SKILLSS gruppen fick därefter i uppgift att introducera sina medarbetare i metoden samt presentera kärnkomponenterna. Sektionscheferna i kontrollgruppen fick även de i uppgift att introducera beteenderapporter till sina medarbetar. Vilka ombads att fylla i rapporterna två gånger i veckan på tre, randomiserat utvalda, brukare. 2.1 Kärnkomponenterna består av: 1- Beteenderapporter: 28 risk- och resursbeteenden, avseenden brukaren. Medarbetarna skattar dagligen huruvida de sett respektive inte sett beteendet samt om beteendet orsakat stress hos medarbetaren. 2- Agenda för brukarmöten: En strukturerad agenda för kontinuerliga möten gällande brukaren. 3- Handledning: En strukturerad, obligatorisk metodhandledning till personalgruppen inklusive ansvarig chef. Nedan presenteras en del av de resultat som pilotstudien gav. 2.2 Målgrupp Tabellen nedan redogör för studiens målgrupp, Kontrollgruppen respektive SKILLSS gruppen, antal medverkande verksamheter, antal inkluderade brukare, personkretstillhörighet, medelålder, kön och antal ifyllda beteenderapporter under tiden för studien.

Tabell 2.1 Brukarmedverkan i projektet. Antal Verksamheter Antal Brukare Pk 1 Pk 3 Medel ålder Kontroll 5 28 20 8 53 17 SKILLSS 4 26 14 12 43 9 (35%) Totalt 9 54 34 20 48 26 (48,1) Kvinnor Män Antal ifyllda BR 11 341 (61%) (39%) 17 1789 (65%) 28 (51,9) 2127 3. På Min Arbetsplats Alla medarbetare i båda grupper ombads fylla i enkäten På Min Arbetsplats före och efter studien. På Min Arbetsplats är en enkät som avser mäta medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljö, inflytande samt delaktighet på sin arbetsplats. Enkäten uppfyller mått för reliabilitet enligt; Test-retest-reliabilitet; r = 0,33 Cronbach s alfa; α = 0,743 Tabell 3.1 Fosieprojektets kontrollgrupp jämförelse före och efter studien samt experimentgruppen dvs. SKILLSS gruppens jämförelse före och efter studien. Medelvärde, standardavvikelse, t-värde och effektstorlek. n Före M(sd) Efter M(sd) t-värde p Es Kontroll-grupp 39 69,97(9,39) 70,21(7,24) -0,117 ns 0,03 SKILLSS-grupp 28 71,21(8,21) 77,36(7,99) -2,699 * 0,76 *p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, Es; r,10 liten effekt, r,30 medel effekt, r,50 stor effekt Tabell 3.2 Fosie projektets kontrollgrupp och experimentgrupp i jämförelse före och efter studien. Medelvärde, standardavvikelse, t-värde och effektstorlek. n SKILLSS M(sd) Kontroll M(sd) t-värde p Es Före 37 72,22(8,71) 70,08(9,63),977 ns 0,23 Efter 28 77,36(7,99) 70,25(6,94) -3,939 *** 0,95 *p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, Es; r,10 liten effekt, r,30 medel effekt, r,50 stor effekt

4. Beteende Rapporter Under löptiden för studien fyllde grupperna i 2126 st. beteenderapporter. SKILLSS gruppen som fyllde i för alla brukare, alla dagar fyllde i totalt 1784 st. och kontrollgruppen som fyllde i på tre slumpmässigt utvalda brukare var tredje dag fyllde totalt i 342 st. Tabell 4.1 SKILLSS gruppens och kontrollgruppens medelantal för ifyllda beteenden per dag, upplevd och skattad stress samt fördelning mellan skyddsbeteenden och riskbeteenden. Antal beteenden Total stress Skyddsbeteenden Riskbeteenden Grupp SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll M 8,8 7,9 0,6 0,1 7 6,2 1,6 1,5 Sd 4,04 3,27 0,406 0,424 0,10 0,17 2,267 1,855 Skyddsbeteenden som skattats mest frekvent inom båda grupperna är; söker kontakt, vill kommunicera, är glad, ler och skrattar. Mest frekvent skattade riskbeteenden är; Har kort uppmärksamhet, svårt att fokusera, Är utmanade, trotsig och Grälar. De beteenden som stressat medarbetarna mest är; Skriker och Är utmanande, trotsig. 5. Konklusion Pilotstudien innefattade två likvärdiga grupper. Antalet brukare var jämt fördelat i de två grupperna. Kontrollgruppen hade något fler brukare med personkrets 1 tillhörighet och något färre brukare med personkrets 3 tillhörighet än SKILLSS gruppen. I SKILLSS gruppens var brukarna i majoritet män vilket var motsatt i kontrollgruppen. Medelålder var ca tio år högre i kontrollgruppen och än i SKILLSS gruppen. Enligt enkäten På Min Arbetsplats visar studien på en signifikant skillnad mellan grupperna. SKILLSS gruppen upplever en signifikant förbättring av sin arbetsmiljö, sitt inflytande och sin delaktighet på sin arbetsplats före och efter studien. Kontrollgruppen uppvisar inte någon skillnad. I jämförelse mellan grupperna påvisar studien även en stark signifikant skillnad efter studien. Även effektstorleken påvisar stor effekt efter studien. Sammantaget fylldes 2127 beteenderapporter i under studien, varav 1786 st i SKILLSS gruppen och 341 st i kontrollgruppen. Även här är grupperna likvärdiga i såväl skattade beteenden som upplevd stress. De skyddsbeteenden som skattats flest gånger är beteenden som Söker kontakt och Vill kommunicera. Mest frekvent skattade riskbeteenden är Har kort uppmärksamhet, svårt att fokusera och Utmanade, trotsig.

SKILSS har utvärderats genom en icke- randomiserad metod, men med jämförelsegrupp och resultaten är således att betrakta som baserade på evidens. Kontinuerliga och systematiska utvärderingar av modellen kommer att fortlöpande genomföras med syfte att ytterligare utveckla kunskap om metodens effekter. Ovan presentaras endast en del av det resultat som tagits fram av pilotstudien. För att ta del av utvärderingen och analys av denna går det bra att kontakta Nicolina Fransson, nicolina@parenso.com eller mobil 070-0907897.