Lerums kommun Reviderad budget 2011 Verksamhetsplan Årsredovisning
Omslaget: Blomsterglädje på Bagges torg. Foto: Anna Rehnberg. I budget för 2011 har kommunfullmäktige bland annat beslutat att höja kvaliteten inom förskola och skola genom minskade barngrupper och kompetenshöjning bland pedagogisk personal.
Lerums kommun Reviderad Budget 2011 Plan 2012-2013 Fastställd i kommunfullmäktige 2010 11 18
Innehåll Kommunens övergripande styrdokument 5 Vision... 5 Vilja och mål... 5 Budget... 5 Verksamhetsplan... 5 Årsredovisning... 5 Vision 2025 6 Viljeinriktningar & mål 7 Viljeinriktning för hållbarhet... 8 Viljeinriktning för kreativitet... 9 Viljeinriktning för inflytande... 9 Effekter Vilja och mål... 9 God ekonomisk hushållning 10 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv... 11 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv... 11 Val av nyckeltal... 12 Budgetmodell 14 Ekonomiska förutsättningar 15 Intäkter... 16 Kostnader... 17 Hyresekonomi och taxekollektiv... 19 Investeringar... 19 Sammanfattning... 20 Ekonomisk redovisning 22 Driftsbudget... 22 Resultatbudget... 23 Finansieringsbudget... 24 Balnsräkningsbudget... 25 Investeringsbudget... 26 Bilaga 1: Volymutveckling 27 4
Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål årsredovisning vision budget verksamhetsplan Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under en mandatperiod. Budget Utifrån Vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten (årsredovisningen kompletteras med uppföljning halvårsvis av budgeten samt uppföljning av verksamhetsplanen kvartalsvis). 5
Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet utvecklas positivt. Vision 2025 antogs av kommunfullmäktige i november 2009 för att tydliggöra vad Lerums kommun ska känne tecknas av. Visionen bidrar till att göra Lerum till en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i. Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska vägleda arbetet i kommunens verksamheter och alla verksamheter ska tillsammans bidra till att den förverkligas. LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gent- gente- emot nytänkande och utveckling.vi som bor och verkar här enga- gerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 6
Viljeinriktningar & mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamheter i dokumentet Vilja och mål, 2011 2014. Dessa ligger till grund för upprättande av budget. De mål, inriktningar och uppdrag som formulerats i Vilja och mål presenteras på följande sida utifrån visionens tre ledord: hållbarhet, kreativitet och inflytande. Vårutflykt i Säveåns dalgång. Foto Annelie Hagman. Kommunfullmäktige bestämmer i vilken riktning kommunens verksamheter ska utvecklas och vilka områden som ska prioriteras. Budget i sin tur sätter ramarna för hur verksamheten ska arbeta för att nå de önskade mål och effekter kommunfullmäktige beslutat om. 7
Viljeinriktning för hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom en effektivare användning av material och ökad återanvändning av varor. Energin är förnybar och energi användningen är effektiv. Målet är ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns en levande demokrati med rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor av olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill också arbeta för en hälsosam och aktiv livsstil i alla åldrar samt värna om en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så att fler väljer att köpa upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktigt för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts människor på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill arbeta för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktigt för en hållbar värld. Därför är vi medvetna om vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Mål för miljö och klimat ur ett hållbarhetsperspektiv Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället. Minska skadegörelse och nedskräpning. Stimulera att fler bygger energieffektiva byggnader. Skapa förutsättningar för ökad återvinning och återanvändning. Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt. Minska buller och vibrationer från väg och järnväg. Öka andelen ekologiskt producerad mat och varor som köps in enligt Fair Trade City-konceptet. Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen. Mål för ett socialt hållbart samhälle Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar. Prioritera invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer. Minska ohälsa bland ungdomar. Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden. Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med frågor kring bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Minska antalet missbrukare. Mål för ett kulturellt hållbart samhälle Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden. Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015. Öka antalet anställda och nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015. 8
Viljeinriktning för kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för nyfikenhet. En nyfikenhet som ska leda till ett fortsatt livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på en spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användandet av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan, för att minska resursåtgång och ge en övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgare, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Mål för kreativitet Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig kommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där det är definierat. Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare. Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet. Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag. En strukturerad utbildning inom miljö ska genomföras i kommunens alla verksamheter. Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning. Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar männ iskor av olika bakgrund och intressen. Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, personal och företag på ett systematiskt sätt. Viljeinriktning för inflytande Lerums kommuns arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering, valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet ska för medborgarna vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig del av kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheter, vilket påverkar både medborgare och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna tryggheten i att de får en likvärdig service, vård och omsorg när de behöver det, oavsett vilken bakgrund de har. Mål för inflytande Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet och omsorgen i vården och vem som ska utföra den. Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre. Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Effekter Vilja och mål Dokumentet Vilja och mål innehåller även en beskrivning av viljeinriktningarnas och målens tänkta effekter och resultat. Beskrivningarna av effekt och resultat ska användas som vägledning i förverkligandet av Vilja och mål. 9
God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål för verksamheten ska uppfyllas samtidigt som de finansiella målen uppfylls. Bedömning av hur väl kommunen lyckas hålla en god ekonomisk hushållning utgår från i vilken utsträckning fullmäktiges mål för verksamheten har uppfyllts i förhållande till de ekonomiska förutsättningar som ges och kommunens finansiella målsättningar. På nästa sida presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets- och finansiellt perspektiv. En varm sommarkväll på Kyrkmossens lekplats. Foto Kristoffer Ekdahl. Kommunen ska bedriva verksamhet på ett sådant sätt att även kommande generationer garanteras en god kommunal service. Det innebär att kommunen inte får överutnyttja eller vara oförsiktig i hur resurser används. 10
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: 1. Generationsperspektiv; kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. 2. Resursutnyttjandeperspektiv; kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. 3. Måluppfyllelseperspektiv; de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet ligger till grund för kommunfullmäktiges mål, vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Kommunstyrelsen antog 2010-06-23 240 en ny modell för god ekonomisk hushållning. Den nya modellen speglar begreppet god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv på ett mer relevant sätt än tidigare. I den nya modellen ger de finansiella målen för god ekonomisk hushållning Lerum förutsättningar att skapa en kommunal ekonomi som inte är lika beroende av upp- och nedgångar i konjunkturen. Effekten av konjunktursvängningar kommer till viss del elimineras och en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet säkras. Modellen innebär också att de finansiella målen kommer att variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Det blir också enklare att uppfylla generationsperspektivet i god ekonomisk hushållning. De finansiella målen i modellen fastställs med utgångspunkt från Sveriges 25 procent finansiellt starkaste kommuner. Målen sätts i form av intervall, där den bästa kommunen av de 25 procenten bildar taket och sämsta kommunen bildar golvet. Analys och redovisning av målen sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. Koncernens mål: Soliditet och långfristiga skulder För att uppfylla soliditetsmålet över tid ska kommunkoncernens soliditet ligga inom intervallet 45 75 procent. För att uppfylla målet avseende långfristiga skulder per invånare ska långfristig skuld per invånare ligga inom intervallet 0 23 000 kr. Kommunen ligger under hela utfalls- och planperioden 2000 2012 inom respektive angivet målintervall. Lerums kommunkoncerns soliditet har under perioden 2008 till 2009 varierat från 57 till 77 procent. Efter en kraftig soliditetsökning i början av perioden har kommunens soliditetsnivå trendmässigt minskat från 77 procent till 58 procent år 2008. Sett över hela perioden har kommunen samma soliditetsnivå år 2000 som år 2008. Enligt budget och plan förväntas kommunens soliditet att vara oförändrad, +/ 1 procentenhet, fram till och med år 2012. Långfristiga skulder per invånare förväntas öka från cirka 10 000 kr per invånare till cirka 15 000 kr per invånare. Kommunens mål: Årets resultat och balanskrav Förändringarna av soliditeten visar i normalfallet om årets resultat varit tillräckligt stort i förhållande till tillgångsökningen eller om tillgångsökningen har finansierats med lånade medel (skuldökning). Kommunens resultatutveckling har varit positiv över perioden 2000 2009, och den genomsnittliga årliga förändringen under perioden inklusive budget- och planåren är 2,5 procent (årets resultat/skatteintäkterna). Enligt budget och plan 2010 2012 förväntas det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkterna ligga på 1 2 procent per år. Avsikten med det planerade positiva resultatet för budget- och planperioden är att begränsa behovet av lånefinansiering i samband med att planerade investeringsprojekt genomförs. Nettokostnadsandel är ett mått för kommuner att mäta huruvida nettokostnaderna överstiger intäkterna eller inte, och är en direkt avspegling av resultatet. Långsiktigt är det genomsnittliga målet att nettokostnadsandelen är 98 procent. I jämförelse med samtliga svenska kommuner Kommunens totala skattesats ligger under medianvärdet för Sveriges kommuner. Som tidigare redovisats ligger kommunens soliditetsnivå i den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner, vilket är betydligt över medianvärdet för Sveriges samtliga kommuner. 11
Höbärgning på Slätthults gård. Foto Ingrid Grange. Kommunens intäkter kommer till största delen från kommunalskatten, generella statsbidrag och de avgifter och taxor som tas ut i samband med de tjänster som kommunen producerar. Val av nyckeltal I ett första steg har antalet nyckeltal begränsats till fyra. Skattesatsen (jämförande nyckeltal), årets resultat och soliditet kan ses som tre nyckeltal som tillsammans förenklat beskriver hur mycket pengar som kommunen beslutade att ta in, hur mycket pengar som blev kvar vid årets slut och hur stora investeringar som gjorts, och om investeringarna finansierats med sparade eller lånade medel över tid. Nyckeltalet långfristiga skulder per invånare ger kompletterande information om storleken på de långfristiga skulderna. Soliditet koncern: Vanligt förekommande nyckeltal i ekonomiska analyser med avsikt att spegla förhållandet mellan tillgångar och skulder. Soliditeten påverkas främst av årets resultat över tid och i vilken mån resultatet räcker till att finansiera investeringar. Nyckeltalet tar även hänsyn till tillgångar och skulder i verksamheter som bedrivs i bolagsform. Långfristiga skulder per invånare koncern: Detta är ett vanligt förekommande nyckeltal i media, ofta med avsikt att spegla en kommuns skuld i förhållande till andra kommuner. Nyckeltalet tar hänsyn till finansieringen i de kommunala bolagen men inte till tillgångarnas storlek till skillnad från soliditeten. Årets resultat kommun: Årets resultat efter extraordinära poster i resultaträkningen som procentuell andel av skatteintäkterna. Kan ses som ett sparande för bland annat egen finansiering av nyinvesteringar. Omfattar inte de kommunala bolagens resultat. Total skattesats kommun (inklusive landstingsskatt): Kommunens huvudsakliga intäktskälla är skatteintäkter och är den finansiella grunden för att bedriva verksamhet. Skattesatsen anges inklusive landstingsskatt för att göra det möjligt att jämföra med andra kommuner där annan skatteväxling skett i förhållande till landstinget. Ett kompletterande nyckeltal utöver ovanstående fyra är nettokostnadsandel som visar att nettokostnadstäckning säkerställs. Nyckeltalet beräknas som nettokostnaderna i relation till skatteintäkterna och finansnettot, och är en direkt speglig av resultatet. Avstämning av nettokostnadsandelen sker i rullande tioårsperioder. Diagrammen på nästa sida illustrerar utveckling samt prognos för soliditet, resultat, långfristiga skulder samt netto kostnadsandel för Lerums kommun. 12
Årets resultat efter extra ord poster / skatteintäkter, kommunen (procent) 6 5 4 3 Soliditet kommunkoncern 2000-2009. Prognos 2010-2013 (procent) 100 80 60 2 40 1 0-1 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 20 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Nettokostnadsandel, kommunen (procent) 106 104 102 100 98 96 Långfristiga skulder per invånare koncern (kr) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 94 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Tak Golv Utfall Mål Långsiktiga mål Måldefinition Koncernen, soliditet 45 75 % Anges som intervall med angivet golv och tak. Golvnivån sätts med utgångspunkt från att målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner som har högst soliditet. Koncernen, långfristiga skulder per invånare 0 25 000 kr/invånare Anges som intervall med angivet golv och tak på samma sätt som soliditetsmålet. Målet är tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner som har lägst långfristiga skulder per invånare. Kommunen, årets resultat/skatteintäkter Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om synnerliga skäl finns kan underskott budgeteras under förutsättning att det finns tidigare överskott att disponera. Nettokostnadsandel 98 % i genomsnitt över tid, avstäms i rullande tioårsperioder Definieras som nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto. 13
Budgetmodell I arbetet med Budget 2011 och planperioden till och med år 2013 har samma modell för resursfördelning använts som för 2009 och 2010. Arbetet med att ta fram förslag till budget har utgått från ett helhetstänkande, att förvaltningen har en gemen sam budget och att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar inom någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden förtydligas, kommungemensamt ansvar, och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen, sektorsspecifikt ansvar. Utgångspunkt i resurstilldelningen är tidigare års procentuella fördelning mellan sektorerna. Kommungemensamt ansvar (tkr) Den yttre cirkeln i modellen nedan, kommungemensamt ansvar, omfattar kostnader för: Att säkerställa önskad nettokostnadstäckning (långsiktigt genomsnittligt mål: 98 %) Revision Räddningstjänst Finansförvaltning Skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet Skattefinansiering av icke hyrestäckta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi Gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Den inre delen i modellen nedan, sektorsspecifikt ansvar, fördelas till sektorerna enligt den procentuella fördelningen i föregående års budget. Sektorspecifikt ansvar (%) 14
Ekonomiska förutsättningar Utgångspunkt för fördelning till sektorerna är den procentuella fördelningen i 2010 års budget: Sektor 2010 (%) Kommunledning 0,50 Sektor infrasupport 4,29 Sektor samhällsbyggnad 7,69 Sektor lärande 56,40 Sektor vård och omsorg 25,79 Sektor individ- och familjeomsorg 5,33 En normal variation i fördelning över tid anses vara cirka 0,5 procent, frånsett organisatoriska ansvarsförskjutningar eller förändringar. Med det som utgångspunkt tas hänsyn till kostnadsminskningar och kostnadsökningar som överstiger 0,5 procent av sektorns totala budget, för att lyftas som kommungemensamt ansvar. Förändringar som understiger 0,5 procent av sektorns totala budget antas ingå i normalvariationen och ska därmed hanteras inom det sektorsspecifika ansvaret. Följande faktorer, med avseende på intäkter och kostnader, har analyserats i 2011 års budgetarbete. Dessa faktorer utgör grunden för eventuella kostnadsökningar och kostnadsminskningar som kan ge upphov till i en omfördelning mellan sektorerna: Skatter och bidrag Demografisk utveckling Taxor och avgifter Volymförändringar utifrån utfall 2009 och prognos 2010 Prisutveckling för varor och tjänster Löneutveckling Lagkrav och avtal Kapitalkostnader 15
Intäkter Befolkning Kommunens befolkningsutveckling är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos anger uppskattat antal invånare per den 31 december respektive år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Den 31 december 2009 uppgick invånarantalet till 38 301 personer, vilket är en ökning med cirka 0,6 procent i jämförelse med 2008. I kommunens befolkningsprognos förväntas en befolkning på 38 598 personer vid 2010 års slut. Befolkningsutveckling 2010 2011 2012 2013 Antal personer 38 598 38 873 39 130 39 389 Procentuell utveckling 0,78 % 0,71 % 0,66 % 0,66 % Källa: Lerums kommun. Efter en avmattning från tidigare års starka befolkningsutveckling (främst till följd av en försvagning i konjunkturen som slagit mot byggande och befolkningsrörlighet) finns det orsak att förvänta sig en befolkningstillväxt på drygt en halv procent per år under de kommande åren. En fortsatt stark inflyttning i regionen, lågt ränteläge och färdigställande av planområden för bostäder ger därmed underlag för att kommunen kan förvänta sig en fortsatt positiv befolkningstillväxt, om än inte i nivå med tidigare år. I förhållande till Sveriges Kommuner och Landstings riksprognos, ligger ovan beräknad befolkningsprognos något lägre. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land, både inom privat och inom offentlig verksamhet, under ett år. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognos för skatteintäkter och har därför en stark inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. BNP 2009 2010 2011 2012 2013 Procentuell utveckling 5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 10:63. Efter den kraftiga ekonomiska nedgången under 2009 tyder alla prognoser på en tydlig återhämtning i konjunkturen under 2010. Under 2011 och 2012 förväntas tillväxten vara fortsatt stark för att sedan stabiliseras på en nivå runt 3,3 procent per år från 2013. Öppen arbetslöshet 2009 2010 2011 2012 2013 Procentuell nivå 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 10:63. Den öppna arbetslösheten förväntas öka något under 2010 för att sedan sjunka i takt med den ekonomiska återhämtningen. BNP-utvecklingen och arbetslösheten medför att kommunens skatteintäktsutveckling kommer att stiga under perioden 2011 2013. Skatter och bidrag Nedan framgår tidigare års intäktsutveckling och prognos för kommande år: Tillgångsslag (mnkr) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skatteintäkter 1 458,2 1 491,3 1 533,5 1 547,8 1 614,5 1 685,6 Inkomst- och kostnadsutjämning 147,5 152,5 197,2* 200,3 178,2 171,4 Förändring från föregående år (%) 5,3 % 2,3 % 5,3 % 1,3 % 2,2 % 3,6 % Totalt 1 605,7 1 643,8 1 730,7 1 753,7 1 792,7 1 857,0 * Inklusive statligt konjunkturstöd 2010. 16
Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budget perioden 2011 2013. Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats under hela planperioden 2011 2013. Ökningen under 2010 orsakas till huvuddel av det statliga konjunkturstödet som redovisas inom inkomstoch kostnadsutjämningen. Under 2011 får kommunen ett tillfälligt statsbidrag som förstärker kommunens ekonomi. Den positiva utvecklingen av skatteintäkter och höjningen av statens tillskott till det kommunala utjämningssystemet kommer enligt prognosen innebära ett högre budgetutrymme under 2011 jämfört med 2010. I takt med att tillväxten och skatteintäkterna tar fart väntas det ekonomiska utrymmet växa med i genom snitt knappt 3 procent per år under återstoden av planperioden. Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Inga förändringar av taxor, avgifter eller övriga intäkter har framkommit i budgetarbetet som är så omfattande att det påverkar fördelningen av ekonomiska resurser mellan sektorerna. Kommunförvaltningen har rätt att indexjustera vissa taxor och avgifter. Eventuella justeringar förväntas inte förändra den ekonomiska nettorelationen mellan sektorerna. Kostnader Volymförändringar utifrån demografi Den yngre befolkningen Ökningen av antalet barn i åldern 1 5 år har avstannat och förväntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå under planperioden. Antalet barn i åldern 6 11 år väntas fortsätta öka medan antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 12 18 år beräknas minska under 2011 och 2012. Därefter väntas åldersgruppen 12 15 år åter öka medan ungdomar i gruppen 16 18 år fortsätter minska (se bilaga 1, diagram 1). Sammantaget bedöms relationen mellan de olika verksamhetsformerna inte påverka kostnaderna i den utsträckningen att den påverkar fördelningen mellan sektorerna. Med tanke på de relativt stora befolkningsförändringarna som förväntas bland barn och unga kommer kommunen dock följa utvecklingen noga under kommande år. Den äldre befolkningen Antalet äldre, både vad det gäller personer 85 89 år och 90 år och äldre, förväntas öka under planperioden 2011 2013 (se bilaga 1, diagram 2). Trenden har varit, och förväntas fortsätta vara, relativt konstant. Dock bedöms volymökningarna under budgetperioden inte påverka fördelningen mellan sektorerna. Volymförändringar utifrån utfall 2009 och prognos 2010 LSS och psykiatri Under de senaste åren har det skett en markant ökning av antalet ärenden, främst vad det gäller personligt stöd inom verksamhet som sker enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och boende inom psykiatrin. Ökningen har varit stadig sedan 2006, men har under 2008 och 2009 ökat betydligt mer i jämförelse med tidigare år (se bilaga 1, diagram 3 5). Inom LSS-verksamheten har antalet insatser inom personlig assistans fördubblats sedan 2007. Bara under 2009 ökade antalet verkställda insatser med cirka 45 procent. Ökningen har fortsatt, om än i något lägre takt, under de tre första kvartalen 2010. Inom psykiatrin ökade behovet av boendestöd med 40 procent under 2008 och 14 procent 2009. Under de tre första kvartalen 2010 har ytterligare volymökningar om 25 procent kunnat konstateras. De ökningar som skett de senaste åren förväntas kvarstå. Dessutom beräknas ytterligare ökningar framöver, varför bedömningen är att ett tillskott till Sektor vård och omsorg är nödvändigt för att möta dessa förändringar. I upprättad budget för 2011 tillförs Sektor vård och omsorg 12,6 mnkr för att möta de ökade volymerna inom LSS och psykiatri. Försörjningsstöd Behovet av försörjningsstöd har ökat drastiskt sedan 2008 (se bilaga 1, diagram 6), främst till följd av nuvarande konjunkturnedgång, restriktivare bedömningar från Försäkringskassan gällande sjukskrivningar samt att fler personer lämnat A-kassan. Behovet av stöd förväntas nå sin kulmen under 2010 och kvarstå på en relativt hög nivå under 2011 för att först 2012 minska igen. I budget för 2011 (KF juni 2010) beslutades därför att Sektor individ- och familjeomsorg tillförs 2 mnkr för utökat försörjningsstöd. Kompensationen för ökat försörjningsstöd motsvarar beräknad ökning av utbetalningar. Den förbättrade konjunkturen samt att utbetalningarna av försörjningsstöd har sjunkit under tredje 17
kvartalet 2010 medför att det extra anslaget om 2 mnkr dras tillbaka. Till skillnad från övriga volymökningar förväntas ökningen av försörjningsstödet vara av mer tillfällig karaktär och följa konjunktursvängningen. Resursförstärkning på grund av ökning av utbetalt försörjningsstöd är därmed tänkt att återföras i samband med att konjunkturen vänder och sysselsättningen ökar. Utveckling av förebyggande arbete samt Västbus-insatser Kommunförvaltningen jobbar aktivt med förebyggande åtgärder för att minska och därmed behålla ett lågt antal institutionsplaceringar. I vissa fall bedöms dock placeringar på externa institutioner vara nödvändigt för barn, unga och missbrukare med särskilt svår problematik. Behovet av dessa insatser har ökat samtidigt som det blir allt mer tydligt att effekterna av behandlingen är svåra att behålla när den enskilde återvänder hem. Med ovanstående problematik som grund bedöms det finnas goda skäl att pröva en alternativ lösning, baserad i hemkommunen, där individens omgivning, till exempel skola och familj, görs mer delaktig i arbetet och särskild kompetens tillförs. Den här typen av insats förekommer redan idag i kommunen, om än i liten skala, inom ramen för Västbus. Bedömningen är att det finns såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska skäl att försöka utöka arbetet. I budget för 2011 tillförs Sektor individ- och familjeomsorg extra medel om 2,2 mnkr för att fortsätta utveckla mer omfattande och kvalificerade insatser på hemmaplan för barn, unga och missbrukare genom utökade Västbus-insatser, som ett alternativ till externa institutionsplaceringar. Ytterligare en förstärkning inom förebyggande arbete i form av utökning av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner kommer att göras med 2 mnkr. Varor och tjänster Konsumentprisindex förväntas utvecklas enligt följande: KPI 2009 2010 2011 2012 2013 Procentuell utveckling 0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 10:63. Merparten av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen i konsumentprisindex. En analys av kända prisförändringar inom sektorernas verksamheter ger inte grund för några ändringar i fördelningen mellan sektorerna. Löner Då merparten av avtalsområdena kommer att omförhandlas under 2010 och några avtal ännu inte tecknats görs en central avsättning för löneökningar 2011. Totalt uppgår denna till 20,5 mnkr. Kommunens satsning på jämställda löner sedan 2005 har gett en tydlig effekt och kommunen har vid utgången av 2010 inte några osakliga löneskillnader till följd av kön. Det är nu upp till kommunförvaltningen att löpande bevaka den framtida löneutvecklingen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Då målet med satsningen kan betraktas som uppnått föreslås att inga ytterligare medel tillförs för detta ändamål under planperioden 2011 2013. Lagkrav och avtal Lagkrav Det sker ständigt förändringar i rådande lagstiftningar som styr den kommunala verksamheten, ofta innebär lagförändringarna ökat ansvar och ökade kostnader för kommunen. Under 2011 kommer såväl kontrollkrav som arvoden gällande gode män att öka. Förändringen beräknas innebära ökade kostnader inom överförmyndarverksamheten, som ges ett tillskott om 0,25 mnkr. Avtal Inga nya avtal är idag kända som föranleder förändrad resursfördelning under planperioden. Kapitalkostnader Under planperioden beräknas kommunen ha fortsatt höga investeringsvolymer för främst infrastrukturella anläggningar. Med ökade investeringsvolymer följer ökade kapi talkostnader som delvis låser det framtida kostnadsutrymmet för annan verksamhet. Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011 är störst inom Sektor samhällsbyggnad. För att möta ökade kapitalkostnader som överstiger en normal utveckling för infrastrukturella investeringar tillförs 2 mnkr till Sektor samhällsbyggnad för 2011. Kvalitetshöjande insatser 2011 Beslut enligt Budget 2011 (juni 2010) Särskild satsning på de yngsta barnen inom förskolan med inriktning att minska storleken på barngrupperna. På helårsbasis innebär detta en höjning av kostnadsnivån om 18 mnkr. 18
Kompetensutbildning av pedagogisk personal för att stimulera ett nytt arbetssätt och ledarskap om 10 mnkr. Förstärkt anslag om 0,5 mnkr till åtgärder för att stärka Lerums kommun som ledande miljökommun. Resurs för marknadsföring och information om 0,6 mnkr. Höjning av kvaliteten i måltidsverksamheten fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges långsiktiga kvalitetsmål. Resursförstärkning om 2 mnkr. För att utveckla det praktiska stödet och kompetensen i avtals- och upphandlingsfrågor tillförs 0,6 mnkr för ett ökat juridiskt avtalsstöd. Kommunens centrala IT-utrustning är i behov av upprustning. Köp av serverkapacitet hos nuvarande driftleverantör har beslutats och medför en tillfällig kostnadsökning om 0,8 mnkr. För deltagande i Förvaltningshögskolans forskarutbildningsprogram avsätts 0,25 mnkr. Bidragen för friskvård till kommunens personal uppräknas från dagens 700 kr per person till 1 000 kr per person. Detta innebär en beräknad kostnadsökning om 0,45 mnkr. Anslagen till politisk verksamhet ökas med totalt 2 mnkr. Beslut enligt Reviderad Budget 2011 (november 2010) Ökade resurser till skolpersonal (5 mnkr). Projekt Gråbo (1,5 mnkr). Miljöåtgärder Sveriges ledande miljökommun (1,5 mnkr). Hyresekonomi och taxekollektiv Kommunens byggnader Kostnader för kommunens fastigheter ska finansieras via hyresintäkter. Cirka 6 procent av hyresintäkterna kommer från externa hyresgäster. Kommunens fastighetsenhet får riktade skattemedel i form av kommun bidrag för att finansiera anläggningar som Vattenpalatset och kulturhistoriska byggnader då dessa inte kan täckas fullt ut av hyror. Trots kommunbidraget täcks inte kostnaden fullt ut för anläggningarna och därför finansieras en del av kostnaden med hyresintäkter från övriga fastighetsbeståndet. I budget för 2011 tar kommunen gemensamt ansvar för kostnader för kommungemensamma anläggningar med 6,85 mnkr. Vatten och avlopp samt renhållning Skattefinansiering för vatten, avlopp samt renhållning uppgår till 2,4 mnkr i det kommungemensamma ansvaret i budget för 2011. Vatten och avlopp Vatten-, avlopps- och renhållningsverksamheterna ska finansiera sina egna kostnader. Dessa regleras under egna ekonomier och ska över tiden balanseras ekonomiskt med hjälp av en utjämningsfond. Brandvatten, extra dimensionering av ledningssystemet för att klara brandvattentillförsel samt omhändertagande av dagvatten från kommunala anläggningar ska inte belasta taxekollektivet utan ska bekostas av skattekollektivet. Det innebär ett årligt tillskott av skattemedel motsvarande 1,9 mnkr för kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Förväntad intäktsnivå utgår från en förändrad taxenivå på 6 procent för att möta ökade kapitalkostnader och volymökningar. Taxeökningen medför att ytterligare medel avsätts till utjämningsfonden för att möta framtida kapitalkostnadsökningar för anslutning till Ryaverket. Renhållning För att finansiera åtgärdsprogram och täckning av uttjänade deponier finansieras renhållningsverksamheten med 0,5 mnkr av skattemedel. Investeringar Lerums kommun är fortsatt inne i en kraftig expansionsfas med stora pågående och planerade investeringsvolymer. I dagsläget pågår investeringar med en totalt budgeterad investeringsvolym på drygt en miljard kronor. I budget för 2011 till 2013 finns investeringar om cirka 650 mnkr, varav nya investeringsprojekt om totalt 345 mnkr startar år 2011 (se investeringsbudget på sid. 26). Förändringar från tidigare investeringsplan rör framför allt utökade investeringar inom kommunens byggnader med 136 mnkr. Utökningen gäller en ny idrottsanläggning samt ett nytt äldreboende i Gråbo centrum, ett nytt LSS-boende, nybyggnationer av förskolor samt utökade investeringar i energibesparande åtgärder. 19
Totalt väntas kapitalkostnaderna öka med cirka 10 mnkr mellan 2010 och 2011. I takt med att stora investeringsprojekt, såsom GRYAAB-anslutningen och ny- och ombyggnationer av skolorna i Gråbo, avslutas beräknas kapitalkostnaderna därefter öka med cirka 22 mnkr under 2012 och ytterligare cirka 19 mnkr under 2013. Sammanfattning Analysen leder fram till att förändringen av kommunens kostnader för varor och tjänster inte påverkar fördelningen mellan förvaltningens sektorer. Inte heller kommunens förändringar av taxor och avgifter eller den generella löneutvecklingen innebär förändrade förhållanden i tilldelade resurser mellan sektorerna. De ökande volymerna inom LSS och psykiatrin däremot föranleder en justering av fördelningen på så sätt att Sektor vård och omsorg får ökade resurser. Även Sektor individ- och familjeomsorg förstärks till följd av volymökningar och ett mer aktivt arbete med förebyggande åtgärder, detta påverkar på samma sätt fördelningen av resurser mellan sektorerna. Centralt avsatta medel Löneökningar 2011 (20,5 mnkr). Avsättningar för volymförändringar och lagkrav Kapitalkostnader för infrastrukturella skattefinansierade investeringar (2 mnkr). Volymökningar inom LSS-verksamhet och psykiatri (12,6 mnkr). Satsning på förebyggande arbete inom familjeomsorgen (2 mnkr). Utveckling av Västbus-insatser (2,2 mnkr). Ökade kontrollkrav i överförmyndarverksamheten (0,25 mnkr). Minskade volymer, lärande ( 2,7 mnkr). Kvalitetshöjande insatser 2011 Mindre barngrupper inom förskolan (18 mnkr). Kompetensutbildning av pedagogisk personal för att stimulera ett nytt arbetssätt och ledarskap (10 mnkr). Åtgärder för att stärka Lerums kommun som ledande miljökommun (0,5 mnkr). Marknadsföring och information (0,6 mnkr). Kvalitetshöjning i måltidsverksamheten (2 mnkr). Ökat juridiskt avtalsstöd (0,6 mnkr). Kommunens centrala IT-utrustning (0,8 mnkr). Forskning och utveckling (0,25 mnkr). Friskvård (0,45 mnkr). Resursförstärkning till den politiska organisationen (2 mnkr). Ökade resurser till skolpersonal (5 mnkr). Projekt Gråbo (1,5 mnkr). Miljöåtgärder Sveriges ledande miljökommun (1,5 mnkr). Övrigt Bidrag från kommunens fastighetsenhet för drift av Vättlehallen (0,75 mnkr). Skattefinansiering av affärsverksamheter Kommunens byggnader (6,85 mnkr). Vatten- och avloppsverksamhet (1,9 mnkr). Renhållningsverksamhet (0,5 mnkr). Nettokostnadsandel Tillskottet till kommunerna i och med regeringens budgetproposition gör att Lerums kommun får ett förbättrat ekonomiskt läge inför 2011. För att möta volymökningar, genomföra nödvändig utveckling i särskilda delar av kommunens verksamhet och samtidigt upprätthålla nuvarande kvalitetsnivåer föreslås att kommunen 2011 budgeterar med 99,7 procents nettokostnadsandel. För resterande del av planperioden föreslås en gradvis återställning till 98 procents nettokostnadsandel (se tabell över resultatbudget, sid. 23). Korrigering utifrån lägre kostnad för avtalsförsäkringar Fördelning av resurser till sektorerna har i 2011 års budget minskats med totalt 8 mnkr till följd av lägre kostnader för avtalsförsäkringar. För sektorerna innebär detta en motsvarande sänkning av kostnaderna för utbetalning av avtalsförsäkringar under 2011. Korrigeringen är på detta sätt kostnadsneutral för kommunen och sektorerna som helhet. Utifrån ovanstående avsättningar och ställningstaganden fördelar sig tillgängliga resurser, 1 753,7 mnkr, utifrån budgetmodellen enligt tabellen på nästa sida. 20
Sammanställning av tillgängliga resurser (mnkr) Tillgängliga resurser (mnkr) 1 753,7 Kommunövergripande ansvar (mnkr) Avsättning nettokostnadsandel (%) 5,9 Löneökningar 2011 (central avsättning) 20,5 Kommunens byggnader 6,85 VA-verksamhet 1,9 Renhållningsverksamhet 0,5 Revision 1,7 Räddningstjänst 29,6 Finansförvaltning 2,7 Delsumma 1 684,1 Avsättningar för volymförändringar/lagkrav Kapitalkostnader 2,0 LSS-verksamhet 7,4 Psykiatri 5,2 Förebyggande arbete familjeomsorgen 2,0 Utveckling av Västbus-insatser 2,2 Ökade kontrollkrav överförmyndarverksamheten 0,3 Minskade volymer, löner lärande 2,7 Delsumma 1 667,7 Kvalitetshöjande satsningar, övrigt Mindre barngrupper inom förskolan 18,0 Kompetensutveckling av pedagogisk personal 10,0 Åtgärder ledande miljökommun 0,5 Ökat juridiskt avtalsstöd 0,6 Kvalitetshöjning i måltidsverksamheten 2,0 Marknadsföring och information 0,6 Kommunens centrala IT-utrustning 0,8 Forskning och utveckling 0,25 Friskvård 0,45 Resursförstärkning, politisk organisation 2,0 Ökade resurser skolpersonal 5,0 Projekt Gråbo 1,5 Miljöåtgärder - Sveriges ledande miljökommun 1,5 Bidrag från fastighetsenhet, drift Vättlehallen 0,75 Kvar att fördela enl budgetmodellen 1 623,7 Fördelning per sektor (mnkr) Grundfördelning enl budgetmodell Tillägg volym/pris/ kvalitet 2011 Budget, totalt Kommunledning 8,1 8,1 Sektor infrasupport 69,6 3,9 73,5 Sektor samhällsbyggnad 124,9 2,0 126,9 Sektor lärande 915,7 31,05* 946,8 Sektor vård och omsorg 418,8 12,6 431,4 Sektor individ- och familjeomsorg 86,5 4,2 90,7 Summa 1 623,7 53,7 1 677,4 *Varav 0,75 mnkr rör bidrag från kommunens fastighetsenhet för drift av Vättlehallen. 21
Ekonomisk redovisning Driftbudget Verksamhet (mnkr) Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Skattefinansierad verksamhet Löneökningar 17,0 20,5 25,0 25,0 Övrigt 16,5 6,6 9,6 9,6 Kommunledning 8,2 8,1 8,4 8,6 Infrasupport 69,9 73,5 74,7 76,0 Samhällsbyggnad 125,3 126,9 131,2 134,3 Lärande 912,1 946,8 969,6 992,4 Vård och omsorg 418,3 431,4 445,5 455,9 Individ- och familjeomsorg 86,9 90,7 89,4 91,5 Räddningstjänsten 29,4 29,6 29,9 30,2 Revision 1,7 1,7 1,7 1,7 Summa skattefinansierat 1 685,2 1 735,7 1 784,9 1 825,1 Kommunens byggnader 12,2 6,9 6,9 6,9 VA-verksamhet/renhållning 2,4 2,4 2,4 2,4 Summa affärsverksamhet 14,6 9,3 9,3 9,3 Summa verksamheter 1 699,8 1 745,0 1 794,1 1 834,4 Finansförvaltningen Kapitalkostnader 43,0 45,7 53,4 58,9 Pensionsskuld/pensionsutb. 18,7 48,3 18,6 25,5 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 8,1 20,9 10,3 10,3 Verksamhetens nettokostnader 1 667,5 1 726,8 1 749,0 1 790,7 22
Resultatbudget (mnkr) Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar 1 526,8 1 572,5 1 622,9 1 627,3 1 656,5 Avskrivningar 90,1 95,0 104,0 121,7 134,1 Verksamhetens nettokostnader 1 616,9 1 667,5 1 726,8 1 749,0 1 790,7 Skatter 1 491,3 1 500,3 1 553,4 1 614,5 1 685,6 Generella statsbidrag 152,5 208,5 200,3 178,2 171,4 Finansiella intäkter 26,8 10,3 9,9 9,6 9,4 Finansiella kostnader 27,2 31,7 30,8 35,4 38,6 Resultat före extraoridnära poster 26,4 20,0 5,9 17,9 37,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av eget kapital 26,4 20,0 5,9 17,9 37,1 Nettokostnadsandel 98,4 % 98,8 % 99,7 % 99,0 % 98,0 % 23
Finanseringsbudget (mnkr) Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Drift Årets resultat 26,4 20,1 5,9 17,9 37,1 Justering för av- och nedskrivningar 90,1 95,0 104,0 121,7 134,1 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt 30,3 3,2 31,3 1,3 6,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring kortfristiga fordringar 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring förråd och lager 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring kortfristiga placeringar 28,5 15,0 15,0 0,0 0,0 Förändring kortfristiga skulder 74,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring likvida medel drift 191,2 103,3 126,3 140,9 178,1 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar 109,8 331,8 287,7 280,9 175,2 Försäljning materiella anläggningstillgångar 3,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvärv exploateringtillgångar 0,0 0,9 8,9 14,5 0,9 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring likvida medel investeringar 106,3 332,7 278,7 266,3 176,1 Finansiering Nyupptagna lån 0,0 323,0 100,0 120,0 0,0 Amortering av skuld 2,2 6,1 2,2 2,2 2,2 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 7,1 7,2 7,2 7,2 7,2 Förändring likvida medel finansiering 4,9 233,1 105,0 125,0 5,0 Förändring av likvida medel 89,7 3,7 47,4 0,4 7,0 Budget 2011 bygger inte på ursprunglig budget 2010 utan på prognos utfall 2010. 24
Balansräkningsbudget (mnkr) Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 180,5 1 570,2 1 433,5 1 592,7 1 633,7 Finansiella anläggningstillgångar 198,4 185,4 183,9 176,7 169,5 Omsättningstillgångar 511,0 419,1 418,3 403,4 411,3 Summa tillgångar 1 889,9 2 174,7 2 035,7 2 172,7 2 214,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 295,8 329,2 376,8 382,7 400,6 Årets resultat 26,4 20,1 5,9 17,9 37,1 Avsättningar 846,9 847,2 853,2 854,5 861,3 Skulder Långfristiga skulder 368,7 675,0 447,8 565,6 563,4 Kortfristiga skulder 352,0 303,2 352,0 352,0 352,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 889,9 2 174,7 2 035,7 2 172,7 2 214,5 Soliditet 17,0 % 16,1 % 18,8 % 18,4 % 19,8 % Budget 2011 bygger inte på ursprunglig budget 2010 utan på prognos utfall 2010. 25
Investeringsbudget Verksamhet Pågående Projekt 2010 Projektet startar 2011 Projektet startar 2012 Projektet startar 2013 Infrasupport 8 920 2 370 2 145 2 145 Samhällsbyggnad 242 100 79 750 39 250 49 250 Lärande 46 217 19 700 18 100 16 200 Vård- och omsorg 7 000 1 500 1 500 3 000 Individ- och familjeomsorg 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa skattefinansierad verksamhet 305 237 104 320 61 995 71 595 Kommunens byggnader 401 349 219 000 128 500 18 000 Vatten och avlopp 374 300 14 500 12 500 12 500 Renhållning 12 500 500 500 500 Summa affärsverksamhet 788 149 234 000 141 500 31 000 Totalt investeringar 1 093 386 338 320 203 495 102 595 Kommentarer Total budget t.o.m 2010: Total budget för de projekt som har beslutats fram till och med 2010 och som förväntas pågå även under 2011. Budgettillskott 2011: Budget för nya projekt 2011 samt för tidigare beslutade projekt som har fått ytterligare investeringsmedel 2011. Total budget from 2011: Summan av total budget t.o.m 2010 och Budgettilskott 2011 Investeringsvolym 2011: Förväntad investeringsvolym 2011. Exploateringsbudget Exploatering Projektet startar 2011 Projektet startar 2012 Projektet startar 2013 Exploatering 0 0 0 Framtida exploateringsområden under planering. Varken exploateringskalkyler eller tidplaner finns definierade för framtida exploateringsområden under budgetperioden. 26
Bilaga 1: Volymutveckling 27
Diagram 1: Totalt antal boende barn i Lerums kommun i december 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1-5 6-11 12-15 16-18 Diagram 2: Antal personer 85 år och äldre 600 500 400 300 200 100 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 85-89 90-w 28
Diagram 3: Boende och daglig verksamhet inom LSS-verksamhet Index (kvartal 1, 2007=100) 140 130 120 110 100 90 80 2007 2008 Daglig verksamhet 2009 Boende 2010 Diagram 4: Personlig assistans inom LSS Index (kvartal 1, 2007=100) 280 240 200 160 120 80 2007 2008 2009 2010 29
Diagram 5: Boende inom psykiatri Index (kvartal 1, 2007=100) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 2007 2008 2009 2010 Diagram 6: Försörjningsstöd Index (kvartal 1, 2007=100) 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 2007 2008 2009 2010 30
Lerums Kommun 443 80 Lerum. Tel: 0302-52 10 00. e-post: lerums.kommun@lerum.se www.lerum.se Fernemo Information & Grafik AB, Nora