Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Transkript

1 Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning

2 Omslagsbild. Lerum strävar efter att ha en skola i toppklass. Det innebär bland annat att alla elever ska nå godkänt, ämnesbehöriga lärare och ett bredare samarbete mellan skola och näringsliv. Läs mer om kommunens olika mål på sidan 7. Bild: Anna Rehnberg

3 LERUMS KOMMUN Budget 2012 Plan Fastställd i kommunfullmäktige

4 Innehåll Kommunens övergripande styrdokument 5 Vision Viljeinriktningar, mål och uppdrag 7 Hållbarhet... 8 Kreativitet... 8 Inflytande... 9 Effekter... 9 Övriga mål och uppdrag... 9 God ekonomisk hushållning 10 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Budgetmodell 12 Tillämpning av budgetmodell 13 Intäkter Kostnader Prioriterade satsningar Hyresekonomi och taxekollektiv Investeringar Sammanfattning Ekonomisk redovisning 20 Driftsbudget Resultatbudget Finansieringsbudget Balansräkningsbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilaga 1: Volymutveckling 25 4

5 Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål vision budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. årsredovisning verksam hetsplan Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommun förvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 5

6 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gente- gent- emot nytänkande och och utveckling.vi som bor och verkar här enga- gerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 6

7 Viljeinriktningar, mål och uppdrag Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. Dessa ligger till grund för upprättande av budgeten. Budgeten ligger i sin tur till grund för den verksamhetsplan som antas under hösten. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord: hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden, dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag på sidan 9. Tåg, bussar och färdtjänst. Bild: Thomas Harryson/Västtrafik Från och med 1 januari är Västra Götalandsregionen ensam ansvarig för kollektivtrafiken vilket innebär en överföring av skatteintäkter motsvarande 43 öre från kommunen till regionen. Läs mer på sidan 16. 7

8 Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förny bar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar samt värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så att fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld, därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället. Minska skadegörelse och nedskräpning. Stimulera att fler bygger energieffektiva byggnader/ hus/fastigheter. Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning. Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt. Minska buller och vibrationer från väg och järnväg. Öka andelen ekologiskt producerad mat och varor som köps in enligt Fair Trade City-konceptet. Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen. Socialt: Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar. Prioritera invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer. Minska ohälsa bland ungdomar. Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden. Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Minska antalet missbrukare. Kulturellt: Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden. Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till Öka antalet anställda och nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användandet av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan, för minskad resursåtgång samt för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat. Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare. Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet. Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. 8

9 En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag. En strukturerad utbildning inom miljö ska genomföras i kommunens alla verksamheter. Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning. Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen. Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, personal och företag på ett systematiskt sätt. Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering, valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna, vilket påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen och vem som ska utföra den. Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre. Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Effekter Vilja och Mål Vilja och Mål innehåller en beskrivning av viljeinriktningarnas och målens tänkta effekter och resultat. Dessa ska användas som vägledning i förverkligandet av Vilja och Mål. Övriga mål och uppdrag Mål Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden. Buller från järnväg och motorväg ska minska. Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår. Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska vara 95 procent eller mer. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende. Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka. Stödet till anhöriga ska fortsätta utvecklas. En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras. Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis. Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation. Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling, det vill säga kombinationen miljö och affärer. Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda. Uppdrag Inför hemtjänstpeng. Volontärstöd inom matematik för elever, som sker i skolans lokaler. Utred möjligheter för ridanläggning, inklusive kringaktiviteter. Inför parboendegaranti inom äldreomsorgen. Utarbeta förslag till kulturskolecheck. Utred möjligheter till att anlägga äldreboende i Sjövik. Ta fram förslag till modell för kommunalt bidrag till enskilda vägar. Bidragsberättigad ålder för aktivitetsstöd ändras till 7 20 år. Förändringen av bidragsberättigad ålder ska utvärderas med avseende på jämställdhet. Ökat stöd till studieförbunden. 9

10 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål för verksamheten ska uppfyllas samtidigt som de finansiella målen uppfylls. Bedömning av hur väl god ekonomisk hushållning har uppfyllts utgår från hur väl fullmäktiges mål för verksamheten har uppfyllts i förhållande till ekonomiska förutsättningar och finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. Gemensamt ansvar. Bild: Anna Rehnberg Kommunen består av en förvaltning och därmed har man en gemensam budget. Det innebär att sektorerna tar ett gemensamt ekonomiskt ansvar för de förändringar som sker i kommunens alla verksamheter. Läs mer om kommunens budgetmodell på sidan

11 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: 1. Generationsperspektiv: Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. 2. Resursutnyttjandeperspektiv: Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. 3. Måluppfyllelseperspektiv: De resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Perspektiven för generation och resursutnyttjande förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål, vilket medför att måluppfyllelse är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångar under år med positiva resultat som kan användas vid år med underskott. På så sätt kan effekten av konjunktur svängningar minska och därmed får kommunen en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Målen fastställs utifrån de kommuner som tillhör de 25 procent finansiellt starkaste kommunerna i Sverige. Den bästa kommunen av de 25 procenten bildar taket och den sämsta kommunen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. Val av nyckeltal Fyra nyckeltal används för att bedöma om finansiellt god ekonomisk hushållning uppnås; soliditet (koncern), årets resultat (kommun), total skattesats (inklusive landstingsskatt) samt långfristiga skulder/invånare (koncern). De tre första kan ses som nyckeltal som tillsammans förenklat beskriver hur mycket pengar kommunen får in via skatter, hur mycket pengar som blev kvar vid årets slut och hur stora investeringar som gjorts och om dessa finansierats med sparade eller lånade medel över tiden. Nyckeltalet långfristiga skulder per invånare ger kompletterande information om storleken på de långfristiga skulderna. Ett kompletterande nyckeltal är nettokostnadsandel som visar att nettokostnadstäckning säkerställs. Nyckeltalet beräknas som netto kostnaderna i relation till skatteintäkterna och finansnettot och är en direkt spegling av resultatet. Avstämning av netto kostnads andelen sker i rullande tioårsperioder. I tabellen presenteras de av fullmäktige fastställda målnivåerna för bedömning av god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Mål Långsiktiga mål Måldefinition Koncernen, soliditet % Anges som intervall med angivet golv och tak. Golvnivån sätts med utgångspunkt från att målet är att tillhöra de 25 procent av Sveriges kommuner som har högst soliditet. Koncernen, långfristiga skulder per kr/invånare Anges som intervall med angivet golv och tak på samma invånare sätt som soliditetsmålet. Målet är tillhöra de 25 procent av Sveriges kommuner som har lägst långfristiga skulder per invånare. Kommunen, årets resultat/skatteintäkter Balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt modellen behöver balans inte uppnås varje år, däremot ska balans uppnås under rullande tioårsperioder. Nettokostnadsandel 98 % i genomsnitt över tid, Definieras som nettokostnadernas andel av skatteintäkterna avstäms i rullande tioårsperioder och finansnettot. 11

12 Budgetmodell Kommunen använder sedan tre år en budgetmodell för resursfördelning. Arbetet med att ta fram förslag till budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten och att förvaltningen har en gemensam budget. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemen samt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är tidigare års procentuella fördelning mellan sektorerna. Kommungemensamt ansvar (tkr) Sektorspecifikt ansvar (%) Den yttre cirkeln i modellen ovan, kommungemensamt ansvar, omfattar kostnader för: Revision Räddningstjänst Finansförvaltning Skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet Skattefinansiering av icke hyrestäckta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi Gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Den inre delen i modellen ovan, sektorsspecifikt ansvar, fördelas till sektorerna enligt föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: Volym Pris Lön Lagkrav och avtal Kapitalkostnader En normal variation i fördelning över tid som inte leder till ändringar i fördelning av resurser utifrån ovanstående faktorer, anses vara cirka 0,5 procent av budgetomslutningen (rensat från organisatoriska ansvarsförskjutningar eller förändringar). Med det som utgångspunkt tas hänsyn till kostnadsminskningar och ökningar som överstiger 0,5 procent av sektorns budgetomslutning, vilka utgör grund för omfördelning mellan sektorerna. Förändringar som är mindre än 0,5 procent av budget omslutningen antas ingå i normalvariationen och ska därmed hanteras inom det sektorsspecifika ansvaret. De tillgängliga resurser som återstår när kommungemensamma kostnader är täckta samt fördelning till sektorer är gjord, gör det möjligt att genomföra satsningar enligt fastställda prioriteringar. Vad som därefter återstår av de tillgängliga resurserna är årets resultat, vilket analyseras i enlighet med god ekonomisk hushållning. 12

13 Tillämpning av budgetmodell Följande faktorer, med avseende på intäkter och kostnader, har analyserats i 2012 års budgetarbete för att lyfta fram eventuella kostnadsökningar och minskningar som kan ge upphov till en omfördelning mellan sektorerna; Intäkter Skatter och bidrag Taxor och avgifter Justeringar utifrån 2011 års budgetfördelning Kostnader Demografisk utveckling Volymförändringar utifrån utfall 2010 och prognos 2011 Prisutveckling för varor och tjänster Löneutveckling Lagkrav och avtal Kapitalkostnader Klimat och natur prioriteras. Bild: Hans Falklind Prioriteringar i budget 2012 utgår från Vision En klimatanpassningsplan tillsammans med upprustning och nyutveckling av naturstigar och vandringsleder är några av satsningarna. Läs mer om prioriterade satsningar på sidan

14 Intäkter Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatte intäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkning per sista december 2010 samt prognos för : Befolkningsutveckling Antal personer Procentuell utveckling 0,7 % 0,8 % 0,7 % 0,7 % 0,6 % Källa: Lerums kommun. Det finns orsak att förvänta sig en befolkningstillväxt på drygt en halv procent per år de kommande åren. En fortsatt stark inflyttning i regionen och färdig ställande av planområden för bostäder gör att kommunen kan förvänta sig en fortsatt positiv befolkningstillväxt, om än inte i nivå med tidigare år. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land, både inom privat och offentlig verksamhet, under ett år. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP Procentuell utveckling 5,6 4,2 3,2 3,2 3,2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 11:21. Den starka tillväxten under 2010 berodde till stor del på en återhämtning av den kraftiga nedgången under Under 2011 och 2012 förväntas tillväxten vara fortsatt stark för att under resten av planperioden stabiliseras på en nivå på dryga tre procent. Öppen arbetslöshet Procentuell nivå 8,4 7,5 6,9 6,4 6,1 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 11:21. Den öppna arbetslösheten förväntas sjunka från och med 2011 i takt med den ekonomiska återhämtningen. Nedgången i arbetslösheten hålls dock tillbaka något då utbudet av arbetskraft förväntas öka. BNP-utvecklingen och arbetslösheten medför att kommunens skatteintäktsutveckling förväntas bli positiv under perioden Skatter och bidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år. För att kunna göra jämförelser över åren har tabellen för samtliga år justerats med den skatteväxling om 43 öre som kommer att genomföras per 1 januari (Läs mer om skatteväxlingen på sidan 16 Förändring huvudmannaskap kollektivtrafik skatteväxling ). Tillgångsslag (mnkr) 2010* Skatteintäkter 1 502, , , , ,5 Inkomst- och kostnadsutjämning 197,2* 200,3 189,1 189,3 184,0 Skatteöverföring region 43 öre Totalt 1 699, , , , ,5 Förändring från föregående år 5,4 % 3,7 % 2,5 % 3,9 % 3,5 % * Inklusive statligt konjunkturstöd Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats (exklusive skatteväxling) under hela planperioden Den stora ökningen under 2010 orsakades till huvuddel av det statliga konjunkturstödet som redovisas inom inkomst- och kostnadsutjämningen. Från 2012 och 14

15 framåt beräknas kommunens totala intäkter stiga i takt med att tillväxt och skatteintäkter stiger enligt konjunkturbedömningar. Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. Förändringar av taxor och avgifter bedöms inte påverka fördelningen mellan sektorerna. Justeringar utifrån 2011 års budgetfördelning Sektor infrasupport föreslås få reducerad budget om 1 mnkr, vilket tilldelades 2011 för utbildning av förtroendevalda på grund av ny mandatperiod. Sektor lärande föreslås få reducerad budget om 10 mnkr, vilket tilldelades 2011 som en engångssatsning för kompetensutveckling för pedagogisk personal. Det anses nödvändigt att i budget 2012 göra justeringar i Sektor vård och omsorgs tilldelade medel. Tidigare års budgettilldelning har inte möjliggjort för sektorn att nå en ekonomisk balans, då tidigare års resursfördelning inte tillräckligt har tagit hänsyn till de allt större volymerna inom äldrevård, LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och psykiatri. Sektor vård och omsorg föreslås få förstärkt budget om 27,3 mnkr, vilket motsvarar det prognostiserade underskottet för 2011 (inklusive effektivisering om totalt 12,7 mnkr). Justeringen medför att Sektor vård och omsorg vid ingången av 2012 förväntas ha en ekonomi i balans. Kostnader Volymförändringar utifrån demografi Den yngre befolkningen Antalet barn i åldern 1 5 år förväntas minska något fram till och med år Barn i åldern 6 12 år väntas fortsätta öka under hela planperioden medan antalet barn och ungdomar i åldersgruppen år kommer att vara i stort sett oförändrat under perioden. Gruppen ungdomar år kommer däremot att minska kraftigt fram till och med år 2014 (se bilaga 1, diagram 1). Sammantaget innebär den totala minskningen av antalet barn och ungdomar under planperioden att elevantalet väntas minska betydligt. Den äldre befolkningen Antalet äldre, både vad det gäller personer år och 90 år och äldre, förväntas öka under planperioden (se bilaga 1, diagram 2). Trenden har varit, och förväntas fortsätta vara, relativt konstant, vilket i allt större utsträckning kommer att påverka kostnadsutvecklingen under lång tid framöver. Volymförändringar utifrån utfall 2010 och prognos 2011 Minskat elevantal Enligt kommunens befolkningsprognoser bedöms antalet elever i främst gymnasieålder minska betydligt under budgetperioden. Antalet förskolebarn och elever beräknas minska med totalt 262 fram till år Den största minskningen sker inom åldersgruppen år, där antalet elever kommer att vara 524 färre år Sektor lärande bedöms ha sex mnkr lägre kostnader för förskolebarn och elever, varför sektorn föreslås få motsvarande minskning i anslag i budget Äldreomsorg, LSS och psykiatri Äldreomsorg Under 2012 tillkommer inga nya äldreboendeplatser, varför insatser i ordinärt boende väntas öka. Från 2010 till 2011 ökade antalet vårdtagare över 85 år med 16 procent. Antalet beviljade timmar för samma grupp ökade med 20 procent. Förväntad kostnads ökning 2012 inom hemtjänsten uppgår till tio mnkr. Till följd av de ökade insatserna inom hemtjänsten väntas även behoven av bistånds bedömd dagvård och trygghetslarm öka, förväntad kostnadsökning på grund av volymförändringen är cirka två mnkr. LSS och psykiatri Under de senaste åren har det skett en markant ökning av antalet ärenden, främst vad det gäller personligt stöd inom LSS-verksamheten och boende inom psykiatrin. Ökningarna har varit stadiga sedan 2006, men från 2008 har en kraftig ökning skett. Inom LSS väntas den största ökningen ske inom boende med särskild service till en kostnad av 2,7 mnkr. För personlig assistans beräknas en volymökning om cirka 1,2 mnkr. För övriga insatser inom LSS beräknas ökningen motsvara en kostnad om cirka 1,1 mnkr. Inom psykiatrin beräknas behov av ytterligare två externa boendeplatser till en kostnad av cirka tre mnkr. Vidare beräknas utökning av tio stycken nya insatser i form av boende stöd i ordinärt boende till en ökad kostnad som uppgår till en mnkr. 15

16 Sammanfattning äldreomsorg, LSS och psykiatri Volymökningarna väntas fortsätta samt öka ytterligare, varför bedömningen är att ett tillskott till Sektor vård och omsorg är nödvändigt. I budget för 2012 föreslås därför att Sektor vård och omsorg tillförs 16 mnkr (inklusive effektivisering om fem mnkr) för att möta de ökade volymerna inom äldreomsorg, LSS och psykiatri. Varor och tjänster Konsumentprisindex förväntas utvecklas enligt följande: KPI Procentuell utveckling 1,2 2,8 2,5 2,4 2,2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 11:21. Merparten av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen i konsumentprisindex. En analys av kända prisförändringar inom sektorernas verksamheter visar att kostnaderna till följd av stigande livsmedelspriser får konsekvenser för Sektor vård och omsorg. Ökningen av livsmedelspriser som påverkar sektorns ekonomi bedöms till cirka sex procent, huvudsakligen till följd av större andel inköp av ekologiska produkter. Sektor vård och omsorg föreslås förstärkning med en mnkr till följd av ökade livsmedels kostnader. Löner Merparten av avtalsområdena omförhandlas under 2011 och nya avtal förväntas tecknas Sedan några år tillbaka reserveras medel för löneökningar centralt. När avtalet är klart fördelas de reserverade medlen ut till respektive sektor enligt det faktiska löneutfallet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beslutat att införa ett så kallat omställnings avtal, där en avsättning om 0,1 procent av lönesumman ska göras från och med år 2012, vilket regleras inom det interna lönepåslaget. Förändring av löner innebär ingen omfördelning av resurser mellan sektorerna. Lagkrav Inga kända förändringar i rådande lagstiftning leder till förändrad resursfördelning under planperioden. Förändring huvudmannaskap kollektivtrafik skatteväxling I juni tog regionfullmäktige beslut om att överföra ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna till Västra Götalandsregionen med verkan från och med 1 januari Det innebär att en överföring av skatteintäkter motsvarande 43 öre kommer att göras från Lerums kommun till Västra Götalandsregionen. Totalt för kommunen innebär det en minskning av intäkter med cirka 31 mnkr per år. Kostnadsminskningen för kommunen när ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Västra Götalandsregionen beräknas till cirka 25,9 mnkr per år. Sektor samhällsbyggnad föreslås därför få reducerad budget med motsvarande belopp från och med år Kapitalkostnader Under planperioden beräknas kommunen ha fortsatt höga investeringsvolymer för främst infrastrukturella anläggningar. Investeringsvolymerna leder dock inte till någon förändrad resursfördelning under planperioden. Prioriterade satsningar inför 2012 För att fortsätta arbetet med att nå Vision 2025 Sveriges ledande miljökommun föreslås att insatser och satsningar prioriteras utifrån denna målsättning. Därför föreslås att Pilot Gråbo fördelas ytterligare resurser, som en del i arbetet med att nå Vision Därutöver föreslås ett antal insatser som ligger inom ramen för förverkligandet av Vision Prioriterat är också att Lerum ska nå en skola i toppklass. Som ett led i att nå en skola i toppklass föreslås att utbildningsverksamheten i Gråbo ingår som satsningsområde i årets budget, med fokus på hållbar skolutveckling. Ytterligare förslag är administrativa åtgärder för effektivisering av inköpshantering i hela kommunen. Vision 2025 Pilot Gråbo Marknadsföring/information av resultat från förstudien Tällberg (0,25 mnkr): Förstudien förväntas peka på vilka nödvändiga satsningar som krävs för att informera och kommunicera med medborgarna, exempelvis genom återkoppling av vad arbetet i Gråbo leder till. 16

17 Framtidens hållbara boende för äldre (0,5 mnkr): Förslaget syftar till att skapa en god inre och yttre miljö, till exempel en sinnenas trädgård. Övrigt inom ramen för Vision 2025 Förstudie affärsdriven miljöutveckling (0,25 mnkr): Resultatet av den pågående förstudien kommer att vara klart under Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet under Kommunfullmäktiges beredning klimat och miljö, tjänstemannastöd (0,25 mnkr): Pilot Gråbo kommer att kräva en omfattande medborgardialog, därför föreslås fullmäktigeberedningarna få ett utökat tjänstemannastöd under Marknadsföringsinsatser (0,5 mnkr): Marknadsföringsarbetet kring Vision 2025 startade under 2011 och förslås fortgå under planperioden för att nå full effekt. Klimatanpassningsplan (0,25 mnkr): En plan bör utarbetas för att anpassa den fysiska planeringen inför ett förändrat klimat. Initialt handlar det främst om förändrade vattennivåer och höjda temperaturer. I ett senare skede krävs förberedelser för att ökade temperaturer kommer att ge biologiska effekter som måste hanteras, till exempel i form av ändrat djuroch växtliv. Turismstrategi (0,3 mnkr): Upprustning och nyutveckling av naturstigar och vandringsleder föreslås för att göra kommunens naturvärden mer tillgängliga. Insatser utbildning Sektor lärande Arbetstidsavtal för lärare i Gråbo (2,7 mnkr): Möjliggör för lärare på Gråbos nya skolor att övergå till ett förändrat arbetstidsavtal i stället för det nu gällande läraravtalet. Teknikutveckling lärande Ett till ett -datorer (2,5 mnkr): Målsättningen är att varje elev och pedagog på Lerums skolor under nuvarande mandatperiod ska utrustas med en dator. Teknikutvecklingen kommer att innebära förändrad pedagogik och nya arbetssätt. Därför bör utvecklingen ske successivt under mandatperioden. Som ett led inom Pilot Gråbo föreslås start ske i Gråbo. Ökning av lokalhyror i Gråbo (4,6 mnkr): De nybyggda skolorna i Gråbo innebär en hyreshöjning, för vilken Sektor lärande föreslås ges ersättning. Bibehållen elevpeng (tio mnkr): För att kunna behålla nuvarande nivå i elevpengen föreslås Sektor lärande ökning göras med 10 mnkr. Kompensation löneökning friskolor (1,4 mnkr): Förslag att Sektor lärande kompenseras för den del av 2012 års löneökningar som utbetalas till friskolorna. Ändrad bidragsberättigad ålder för aktivitetsstöd, 7 20 år (0,2 mnkr). Ökat stöd till studieförbund ( kr). Administrativa åtgärder effektivare inköpshantering Ett förslag gällande e-handel har arbetats fram av Sektor infrasupport. E-handels förslaget går i stort ut på att en effektivare inköpshantering beräknas ge betydligt lägre inköpskostnader när rätt produkt köps in av rätt leverantör. Besparingen väntas bli fyra mnkr för kommunen som helhet. Kostnader och besparingar beräknas till följande: Investeringskostnad (0,9 mnkr) Driftkostnad, årlig (1,4 mnkr) Besparing, årlig ( 5,3 mnkr) för hela kommunen Övriga satsningar Kommunalt bidrag till enskilda vägar (0,25 mnkr) Hyresekonomi och taxekollektiv Kommunens byggnader Kostnader för kommunens fastigheter ska finansieras via hyresintäkter. Kommunens fastighetsenhet får riktade skattemedel för att finansiera anläggningar som Vattenpalatset samt kultur historiska byggnader då de inte täcks fullt ut av hyror. Av kommunens totala fastighetsbestånd finansieras 97 procent av kostnaderna av hyresintäkter (varav sex procent externa). I budget för 2012 föreslås kommunen ta gemensamt ansvar för kostnader för kommun gemensamma anläggningar med 6,85 mnkr. Vatten och avlopp samt renhållning Skattefinansiering för vatten, avlopp samt renhållning föreslås uppgå till 2,5 mnkr i det kommungemensamma ansvaret i budget för Vatten och avlopp Vatten-, avlopps- och renhållningsverksamheterna ska finansiera sina egna kostnader. Dessa regleras under 17

18 egna ekonomier och ska över tiden balanseras ekonomiskt med hjälp av en utjämningsfond. Brandvatten, extra dimensionering av ledningssystemet för att klara brand vatten tillförsel samt omhändertagande av dagvatten från kommunala anläggningar ska inte belasta taxekollektivet utan ska bekostas av skattekollektivet. Det innebär en årlig kostnad motsvarande två mnkr för kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Renhållning För att finansiera åtgärdsprogram och täckning av uttjänade deponier finansieras renhållningsverksamheten med tillskott om 0,5 mnkr. Investeringar Lerums kommun är fortsatt inne i en kraftig expansionsfas med stora pågående och planerade investeringsvolymer. I dagsläget pågår investeringar med en totalt budgeterad investeringsvolym på cirka 1,3 miljarder kronor. I budget för 2012 till 2014 finns investeringar om cirka 520 mnkr, varav nya investeringsprojekt om totalt 332 mnkr startar år 2012 (se investeringsbudget på sidan 24). Förändringar från tidigare investeringsplan är att ombyggnaden av Flodamotet har tidigarelagts till år 2012 i syfte att lösa trafiksituationen för expressbussarna. Inom kommunens byggnader har ytterligare 40 mnkr beslutats för investeringar i det redan påbörjade projektet äldreboende i Gråbo. Enligt investeringsbudget 2011 planerades projektstart för samlingslokal för hemvårdspersonal att starta år 2012, till ett investeringsbelopp om 12,5 mnkr. Projektet väntas bli 8,5 mnkr billigare än vad som tidigare angivits, och investeringen väntas i stället uppgå till fyra mnkr. Sektor infrasupport ser behovet att upphandla ett nytt PA/lönesystem då utvecklingen av nuvarande system inte har kunnat ske som förväntat. Vidare ser sektorn att ett byte av IT-plattform är nödvändigt för att upprätta en modern och stabil IT-miljö, liksom investering i utveckling av kommunens webbplats. För Sektor lärande innebär de nya skolorna i Gråbo investeringar i både inventarier och utrustning enligt målen för den nya lärmiljön i skolorna om totalt cirka 14 mnkr för år Ytterligare nya projekt inom Sektor lärande som väntas starta under 2012 är anläggning av konstgräs och ny belysning på Stenkullens idrottsplats samt re- och nyinvesteringar av kommunens vandringsleder. Anläggning av konstgräs på Knappekulla skolans fotbollsplaner föreslås också för år Sammanfattning Budget 2012 innebär ett antal förändringar jämfört med tidigare år. De stora underskotten inom vård- och omsorgsverksamheten har bidragit till stora resursomfördelningar trots att rationaliseringsåtgärder om totalt 17,7 mnkr föreslås inom äldrevård, LSS och psykiatri. När ansvaret för kollektivtrafiken överförs från kommunerna till Västra Götalandsregionen i form av en skatteväxling får det effekt för Lerum då uppskattningsvis intäkter om 31 mnkr årligen uteblir. Kostnadsminskningen blir endast 25,9 mnkr per år. Prioriteringarna enligt Vilja och Mål har varit vägledande i arbetet med budget 2012, varför fokus av dessa skäl lagts till att styra mot att Vision 2025 nås samt i utveckling av Pilot Gråbo. Nettokostnadsandel För att möta volymökningar, genomföra nödvändig utveckling i särskilda delar av kommunens verksamhet och samtidigt upprätthålla nuvarande kvalitetsnivåer föreslås att kommunen 2012 budgeterar med 98,6 procents nettokostnadsandel. För resterande del av planperioden föreslås en sänkning av netto kostnads andelen så att genomsnittet för den senaste tioårsperioden uppgår till 98 procent. Detta för att uppnå de finansiella målen inom ramen för god ekonomisk hushållning (se tabell över resultatbudget, sidan 21). 18

19 Med hänsyn till ovanstående avsättningar och ställningstaganden fördelar sig tillgängliga resurser, 1 798,3 mnkr, utifrån budgetmodellen enligt tabellen nedan. Tillgängliga resurser (mnkr) 1 798,3 Kostnader Kommunövergripande ansvar (mnkr) Löneökningar 2012 (central avsättning) 22,5 Effektiviseringskrav 8,5 Kommunens byggnader 6,85 VA verksamhet 2,0 Renhållningsverksamhet 0,5 Revision 1,7 Räddningstjänst 30,8 Finansförvaltning 9,5 Delsumma 46,3 Grundfördelning sektorer enligt 2011 års budget 1 680,0 Justeringar utifrån 2011 års budget Utbildning förtroendevalda 1,0 Kompetenshöjning pedagoger 10,0 Underskott äldreomsorg, LSS, psykiatri 27,3 Delsumma 16,3 Avsättningar för pris/volymförändringar Ökade livsmedelspriser 1,0 Minskat elevantal 6,0 Äldreomsorg, LSS, psykiatri 16,0 Delsumma 11,0 Prioriterade satsningar Vision 2025 Hållbar utveckling Gråbo 2,3 Utbildning 21,2 Administration effektivare inköpshantering 4,0 Bidrag enskilda vägar 0,25 Ändrad ålder aktvitetsstöd (7 20 år) 0,2 Ökat stöd studieförbund 0,1 Delsumma 20,0 Årets resultat 24,6 Fördelning per sektor (mnkr) Grundfördelning enligt Budget 2011* Justeringar, prognos 2011 Tillägg/volym/ pris/ satsningar 2012 Budget, totalt Kommunledning 11,7 2,3 14,0 Sektor infrasupport 74,5 1,0 1,3 74,8 Sektor samhällsbyggnad 103,0** 0,2 103,2** Sektor lärande 960,1 10,0 15,5 965,6 Sektor vård och omsorg 438,7 27,3 17,0 483,0 Sektor individ- och familjeomsorg 92,0 92,0 Summa 1 680,0 16,3 36, ,6 * Inklusive löneökning ** Varav kostnad för kollektivtrafik 25,9 mnkr avdragen.. 19

20 Ekonomisk redovisning Driftsbudget Verksamhet (mnkr) Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skattefinansierad verksamhet Löneökningar 20,5 22,5 23,0 23,5 Effektiviseringskrav 0,0 8,5 8,5 8,5 Adm. besparing inköp 0,0 5,3 5,3 5,3 Kommunledning 9,5 11,6 14,0 13,8 13,8 Infrasupport 68,8 73,9 74,8 75,4 76,0 Samhällsbyggnad 126,3 127,5 103,2 104,7 106,2 Lärande 923,0 946,8 965,6 979,4 993,5 Vård och omsorg 441,3 433,4 483,0 488,8 494,8 Individ- och familjeomsorg 98,2 90,7 92,0 92,8 93,5 Räddningstjänsten 29,0 29,6 30,8 31,8 32,6 Revision 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 Summa skattefinansierat 1 697, , , , ,8 Kommunens byggnader 27,0 6,9 6,9 6,9 6,9 VA-verksamhet/renhållning 2,4 2,4 2,5 2,5 2,5 Summa affärsverksamhet 29,4 9,3 9,4 9,4 9,4 Summa verksamheter 1 727, , , , ,2 Finansförvaltningen Kapitalkostnader 39,3 45,7 50,1 59,6 63,1 Pensionsskuld/pensionsutb. 2,3 48,3 21,4 23,9 22,6 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 38,4 20,9 10,8 6,2 6,2 Verksamhetens nettokostnader 1 651, , , , ,4 20